Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Ex bokföringsskola.  (läst 121664 gånger)

Existens?

  • Gäst
Ex bokföringsskola.
« skrivet: 08 maj-10 kl 08:30 »
Det kommer ju titt som tätt upp olika frågor om bokföring här, så jag tänkte göra en liten bokföringsskola, i all anspråkslöshet. :)
Jag har haft företag i 25 år nu, både enskild firma, handelsbolag och aktiebolag. Har alltid bokfört, deklarerat och skrivit årsredovisningarna själv, dels för att spara pengar, men även för att jag tycker det är roligt.
Jag tycker dessutom att även om man lämnar bort alltihop, så skadar det inte att förstå grunden och kunna läsa rapporterna man får.
Jag har varit med om flera revisioner som skatteverket gjort hos mig, och just bokföringen har de aldrig haft anmärkningar på, så jag vet ungefär var gränserna går.

Så, då kör vi väl då :)

Varför bokför man?
För det första så är det ju ett lagkrav på att man har någorlunda ordning på sina papper, det ska dock rätt mycket till för att man ska dömas för bokföringsbrott, då ska det inte finnas några papper alls, eller att man avsiktligt har bokfört på fel sätt för att komma undan skatt.
Jag tycker istället att det största skälet för att bokföra på ett korrekt sätt är att man själv ska ha ordning på sitt företag, se vart pengarna tar vägen, och varofrån dom kommer.

Hur bokför man?
Den typ av bokföring som de allra flesta nu använder kallas dubbel bokföring. Och det är alltså inte dubbel i den bemärkelsen att man har två eller fler olika som man visar upp för olika myndigheter eller banker ;).

Den kallas dubbel för att man bokför alla händelser på 2 ställen.

Har man köpt en sak, så tar man alltså pengarna från det konto där pengar finns, t.ex "kassa", och lägger på det konto där dom gick åt, t.ex "foderinköp".
Och då tvärtom om man sålt något, då tar man pengarna från det konto där dom skapades, t.ex "sålt äpplen"..  och lägger pengarna där de hamnade, t.ex "kassa".

Varje händelse ska ha ett underlag, en verifikation.  T.ex ett kvitto på det du köpt, eller en fakturakopia på grejer du sålt.
Verifikationerna ska vara numrerade, och inga nummer får fattas. De ska även sitta i hyfsat bra datumordning.
Alla såna här grundregler gäller oavsett om man för vanlig manuell kassabok, eller i excel, eller använder ett bokföringsprogram.

Själv förordar jag alltid att man använder ett bokföringsprogram, det blir mycket roligare då, och man kan lätt ta fram rapporter. När det sen är dags för deklaration så går det väldigt enkelt.
Själv har jag ett gammalt Spcs program från 80-talet. Det har ingen fräck layout och inga konstigheter, men duger utmärkt för det som det är till för.

Jag tycker även att man ska använda bas-kontoplanen. Nej! Gud!..säger många då ...alla dessa konton!?   
Jo, i sitt grundutförande så är den ju väldigt omfattande för att den ska kunna täcka in alla slags företag, från Tant Helgas garnaffär..till Volvo.
Man behöver ju alltså inte använda alla kontona. Hur många man vill använda beror på en själv, hur noga man vill kunna analysera sitt företag. En 10-15 konton kan jag tänka mig räcker för de flesta, dom skriver man upp på en lapp som man har jämte sig när man bokför, efter ett tag så sitter de vanligaste i huvudet.

Kontoplanen.
Man kan googla fram en bas-kontoplan om man vill, så ser man hur den fungerar.

Det allra viktigaste är att man håller reda på kontogrupperna, och det är då första siffran i kontonumret som anger gruppen.
Grupperna är grunden för att kunna ta fram en balansräkning och resultaträkning.
Använder man inte kontogrupperna, så stämmer inget sen, och man får helt meningslösa rapporter.

Den första gruppen börjar på 1. Här finns alla tillgångar, bankkonton, kassa, fodringar man har, lager som finns.

Grupp 2 är lite svårare, men är skulder i huvudsak, låneskulder, skatter , leverantörsskulder t.ex.  Men här finns även alla momskonton.

I grupp 3 finns intäkterna, alltså konton för det man säljer. Hur många man vill ha är upp till en själv och beroende på hur många olika produkter man säljer.
Säljer man äpplen och kaniner så kan man ju t.ex ha 3010 för sålda äpplen, och 3020 för sålda kaniner.

Grupp 4 är konton för sånt som är en direkt kostnad för det man säljer. T.ex gödsel till äpplena och foder till kaninerna.
Vill man då vara lite smart och förenkla för sig själv, så gör man en koppling mellan 30 och 40-kontona..  Då kallar man gödseln till äpplena för 4010, och fodret till kaninerna för 4020. Då ser man sammanhanget och det blir lätt att göra en första koll om grejerna går ihop sig.
Det är viktigt att lägga rätt saker på 40-kontona, det ska bara vara de utgifter som är direkt kopplade till produkten man säljer, sånt som är oundvikligt.
Det är nämligen här man räknar ut bruttovinsten . 30-kontona minus 40-kontona visar om det alls finns nån vinst i det man gör.
 Bruttovinsten bör aldrig vara lägre än ca 40-50%
Har man alltså 100 kr som intäkt på 30-kontot, så ska inte utgiften för det vara högre än 50 kr.
Personalintensiva verksamheter som t.ex en restaurang kräver bruttovinster på 70-80%
En tallrik mat som man säljer för 100 kr, får alltså inte ha råvaror för mer än 20-30 kr.

Grupp 5 och 6 är utgifter som rör hela ditt företag, elström, bensin, reparationer, telefon, internet... etc.

Grupp 7 är kostnader för personal och avskrivningar.

Grupp 8 är finansiella kostnader, räntor t.ex.  men även ränteintäkter finns här.

Det som blir kvar efter 40-kontona, bruttovinsten, ska alltså täcka alla de kostnader som kommer sen. Ström, personal, bilar osv.. det är därför det är så viktigt att den ligger på en bra nivå, annars finns det ju inga förutsättningar för att få ihop det.

Det är alltså upp till var och en hur många konton man vill ha, men nåt eller ett par ur varje grupp blir det ju.
Ju fler man har, desto bättre kan man analysera.
Jag kan ta ett par exempel.
Jag hade extremt höga kostnader på konto 5613 , "reparation bilar".
Året därpå köpte jag en ny bil, och reparationskontot blev nästan noll.
Efter ett tag så rasade den och jag fick köpa en gammal Volvokombi..direkt ser jag nu konto 5611 " drivmedel bilar" öka till otroliga summor.
Detta visar alltså tydligt att man kan se i resultaträkningen vad som kostar, och hur man kan få bort kostnader.
Ser man att reparationskostnaderna på en bil ligger på 40 000 om året, så blir det ju lätt att förstå att man kanske kan köpa en nyare bil, utan att förlora på det.

Nu blir det rast och vila en stund innan nästa lektion!

Frågor så här långt?

Suresh

  • Inlägg: 14101
    • -
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #1 skrivet: 08 maj-10 kl 08:31 »
Bra initiativ. Jag skall just lära en rysk småföretagare hur man gör. Det här utdraget kommer lägligt.

aronsson

  • Inlägg: 38
    • Västergötland
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #2 skrivet: 08 maj-10 kl 09:14 »
Kanonbra! Har precis köpt en gård och vill ha lite bättre ordning på ekonomin.
Kommer följa din tråd med stort intresse!
Bor med fru/man och barn på en liten gård. Hoppas att bli mer självförsörjande med tiden. Varierar vem det är som skriver

Existens?

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #3 skrivet: 11 maj-10 kl 09:44 »
Så, dags för andra lektionen.. :)

När man startar sin firma så bestämmer man enligt vilken metod man ska bokföra. Kontantmetoden eller faktureringsmetoden.
Man kan välja vilken man vill, men ska sen hålla sig till den tills man bestämmer sig för nåt annat, man hattar alltså inte mellan metoderna.

Kontantmetoden går ut på att man bokför händelserna när dom betalas. Skriver man alltså ut en räkning till någon, så bokför man den när kunden betalar. Får man en räkning så bokför man den när man själv betalar den.

Faktureringsmetoden arbetar istället med kundfordringar och leverantörsskulder.
När man skickar en räkning till någon, så bokar man in den som en kundfordran, när kunden sen betalar så bokar man om fordringen till bankkontot, eller var nu pengarna hamnade.
Får man en räkning från någon, så bokar man in den som en leverantörsskuld, och när man sen betalar den så bokför man skulden som betald genom att ta pengar från det konto man betalar med och boka bort leverantörsskulden.

Vid första anblicken så verkar alltså kontantmetoden betydligt smidigare, man bokför ju händelserna bara en gång.
Men det finns hakar, och det gör att de flesta använder faktureringsmetoden istället.
Ett problem är ju när man kommer till årsslutet.  Har man bokfört med kontantmetoden, så måste man nu ändå räkna ihop hur mycket man är skyldig till leverantörer, respektive räkna samman hur mycket folk är skyldiga en själv. Detta för att kunna göra en balansräkning där det framgår hur läget ser ut.
Bokför man enligt faktureringsmetoden, så finns ju redan detta klart, det är bara att dra ut en rapport vid det datum man vill, så ser man direkt kundfordringar och leverantörsskulder.
En annan sak som man kan utnyttja om man gör en större investering och redovisar moms varje eller var tredje månad, är att när man bokar in köpet, så kan man få tillbaka momsen, alltså utan att man har betalat räkningen. Har man då förhandlat fram en lite längre kredittid, så kan man alltså hinna få momsen och använda till att betala räkningen.

Jag kommer nu fortsättningsvis att visa hur man gör enligt faktureringsmetoden.

Vi börjar med några busenkla transaktioner, och ökar sen på krångligheterna allteftersom.
Jag visar hur det ser ut i en kassabok, det är ju grunden, kan man den, så kan man sen även köra i program.
Det blev så knöligt att skriva en massa i bilden, så jag har ersatt debet och kredit med plus- och minustecken.  Debet=plus.  Kredit=minus.

Vi måste ju ha lite kapital när vi börjar. Banken har varit hyggliga och lånar ut 10 000.

Verifikation nr 1 blir alltså Lån, och bokas som kredit på konto 2399, pengarna sattes in på vårt företagskonto i banken, och motkonto blir alltså 1920,bankkonto, där de 10 000 bokas in som debet.(plus).

Vi vill ha lite pengar i firmans kassaskrin, som motsvaras av konto 1910, kassa.  Detta är företagets handkassa som man använder till små kontanta köp. Det som stor bokat på 1910, ska alltså finnas liggande i en fysisk hög med pengar.
Vi gör därför en egen insättning på 5000 kr som vi lägger i kassan.

Verifikation nr 2 blir då. Kredit 5000 på konto 2018, egen insättning, och pengarna läggs i kassan, 1910.

Vi planerar en liten grisuppfödning och köper in lite foder som de kan äta. Fodret kostar 1000 kr plus moms 250. Vi är momsregistrerade, så vi får dra av momsen.
Vi betalar kontant från kassan

Ver. nr 3 blir då. Foderköp, debet 1000 kr på konto 4012, .  debet 250 kr på konto 2641.
kredit 1250 kr från kassan, 1910.

Vi behöver röja lite i deras hage, men sågen behöver lagas, så vi far till verkstaden. De tar 625 kr inklusive moms för lagningen. Vi betalar kontant.

Ver 4 blir då.  Reparation, såg.  Debet 500 kr på konto 5500, debet 125 kr på konto 2641, och totalsumman tas från kassan,  kredit 625 kr från konto 1910.

Det var några enkla exempel på praktisk bokföring.
Nästa lektion tar vi några svårare.
« Senast ändrad: 11 maj-10 kl 09:47 av Existens? »

Digger

  • Inlägg: 178
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #4 skrivet: 09 jun-10 kl 18:17 »
fler lektioner önskas om det går :)
1,5 plan med uppvärmd källare byggd -54. totalt ca 270 kvadrat. kalmar v33 panna och 1500 liter acktankar.

100% veduppvärmt(har inte ens elpatron) och håller 23grader konstant  ca 30-35 kubik ved/året

SannaF

  • Inlägg: 364
    • -
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #5 skrivet: 25 jun-10 kl 11:14 »
Mycket bra tråd!
MEERRAAA!! ;D  o:)
Mot nya äventyr!

Existens?

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #6 skrivet: 25 jun-10 kl 11:21 »
Sitter just och skriver nästa lektion :)

tack för att ni är intresserade :)

Existens?

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #7 skrivet: 25 jun-10 kl 21:10 »
Så, då var det dags att fortsätta lite till :)

Vi fortsätter med vår lilla grisuppfödning..det blir lite verkligt på så vis att jag inte har kollat om det går ihop sig på nåt vis, jag tar bara lite siffror ur luften, så får vi se sen när vi gör en balans och resultatrapport hur det ser ut.
Vi säljer livdjur, alltså är det full moms, 25 %. Hade det varit köttförsäljning så är det matmoms,,12%.
Observera att jag nu bytt konton i bilden, det blir för brett annars.

Vi köper in några halvstora grisar för att snabbt komma igång med vår handel.
Vi har blivit kreditvärdiga, så vi köper på faktura.

Verifikation 5 blir då:

Inköp smågrisar.

+10000 på 4010, inköp smågrisar.
+2500   på 2641, ingående moms.
-12500  på 2440, leverantörsskulder.

Nån månad senare säljer vi grisarna vidare. Vi låter kunden få en faktura att betala på en månad.
verifikation 6 blir då.

Sålt grisar.

-20000 på 3012, försäljning grisar
-5000   på 2611, utgående moms 25%
+25000 på 1510,kundfordringar

Nu är det dags att betala vår grisräkning på 12500, och den betalar vi från vårt bankkonto. och vi lägger då den summan på leverantörsskulderna, så nollas det kontot för tillfället.
Verifikation 7 blir då:

Betalt räkning

+12500  på 2440, leverantörsskulder.
-12500   på  1920, bankkonto.

Nu är det dags att få betalt från vår kund. Oturligt nog har han hamnat i knipa och kan bara betala knappt halva fakturan, 10 000.  Det här påverkar inte vår bokföring på nåt vis just nu, man går inte tillbaka och ändrar på den faktura man skickade ut, utan bokar bara in beloppet på kundfordringarna, resten står kvar som en fordran.

Verifikation 8 blir då:

Kundbetalning.

+10000 på 1920, bankkonto
-10000  på 1510, kundfordringar

Vi upptäcker att vi behöver nåt att gödsla ut med, och hittar en billig lastare hos en handlare i närheten. Vi får köpa den på avbetalning utan att lägga nånting kontant.
Maskinen kostar 20 000 + moms, alltså 25 000. Egentligen skulle vi få göra direkt avdrag för hela maskinen eftersom gränsen för det går vid 20 000 kr. Men vi vill kunna visa upp ett bättre resultat för banken vid årsslutet, och väljer därför att lägga den som en inventarie. Då påverkas inte resultatet för tillfället.
Skulden för maskinen lägger vi på ett separat konto, skillt från banklånen, då blir det enklare att hålla ordning på vart man ska betala.

Verifikation 9 blir då.

Köpt lastmaskin.

+20 000 på 1220, inventarier
+5000    på 2641, ingående moms
-25 000  på 2390, övriga lån.

Så, det var allt för stunden, nu ska jag sätta mig och försöka få fram en resultatrapport och balansrapport så här långt, så vi ser hur det ser ut just nu.

Kom gärna med exempel på transaktioner som ni vill ha in i bilden.

Tack för visat intresse :)


Kajjsa

  • Inlägg: 162
    • Ångermanland
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #8 skrivet: 25 jun-10 kl 21:43 »
Maskinen kostar 20 000 + moms, alltså 25 000. Egentligen skulle vi få göra direkt avdrag för hela maskinen eftersom gränsen för det går vid 20 000 kr.
Är det så stora belopp man får skriva av direkt? Varför har jag fått för mig att den gränsen går vid 5000 ungefär?

Maddie

  • Inlägg: 729
    • Uppland
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #9 skrivet: 25 jun-10 kl 21:51 »
Oj !    :)    Intressant !   sånt här har jag noll koll på ....

Existens?

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #10 skrivet: 25 jun-10 kl 22:03 »
Är det så stora belopp man får skriva av direkt? Varför har jag fått för mig att den gränsen går vid 5000 ungefär?

Det var den summan förut, men nu har de höjt till ett halvt basbelopp, 21400.
Från skatteverket:

Avskrivning av inventarier: "Mindre värde" är numera ett exakt belopp
Inventarier som bedöms ha en livslängd på högst tre år, eller som är av mindre värde, behöver inte skrivas av enligt plan. I stället får ni göra ett omedelbart avdrag för hela utgiften inköpsåret.

Genom lagstiftning som började gälla den 1 juli 2009 (SFS 2009:547) uttrycks det nu direkt i lagtexten vad som menas med "mindre värde".  Ett mindre värde  understiger ett halvt prisbasbelopp exklusive moms. Ett halvt prisbasbelopp år 2009 är 21 400 kronor.

Inventarier mellan vilka det finns ett naturligt samband ska bedömas gemensamt. Ett exempel är anskaffning av ett konferensbord med tillhörande stolar. Då ska det sammanlagda anskaffningsvärdet av bord och stolar understiga gränsbeloppet för att direktavdrag ska få göras.

Även inventarieförvärv som kan anses ingå som ett led i en större inventarieanskaffning bedömas sammantaget. Det kan till exempel röra sig om att byta ut samtliga datorer på ett kontor genom att anskaffa 300 datorer på en gång.

Övergångsbestämmelserna innebär att både gamla och nya bestämmelser kan bli tillämpliga vid 2010 och 2011 års taxering beroende på när beskattningsåret påbörjades och avslutades

Kajjsa

  • Inlägg: 162
    • Ångermanland
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #11 skrivet: 26 jun-10 kl 00:34 »
Aha, intressant! Inventarier som har ett mindre värde än så, då borde jag väl kunna avskriva hela resterande belopp i år?

Existens?

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #12 skrivet: 26 jun-10 kl 11:37 »
Det där är inte helt lätt att få ett vettigt svar på..Men enligt vad jag förstått så får du inte det, utan ska fullfölja den plan du har på dom befintliga inventarierna.
Regeln gäller bara nyinköpta.

tench

  • Inlägg: 764
    • -
    • Solrot
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #13 skrivet: 22 jul-10 kl 01:26 »
Du är hyvens typ du existens!  8)
En pragmatiskt lagd trädgårdsmästare, natur- och datatekniksromantiker med drömmar om framtida yrkesodling.
Skriver om natur, grönsaksodling m.m. på http://solrot.se
Må gott \o/

ingegärdsgårn

  • Inlägg: 294
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #14 skrivet: 10 okt-10 kl 21:02 »
Bra tråd !
Man får inte bokföra i excel ett bokföringsprogram skall inte kunna ändras direkt utan man måste göra en ny verifikation och sedan göra ändringen. I excel kan du gå in och ändra en post dvs sudda.

Existens?

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #15 skrivet: 10 okt-10 kl 22:43 »
Bra tråd !
Man får inte bokföra i excel ett bokföringsprogram skall inte kunna ändras direkt utan man måste göra en ny verifikation och sedan göra ändringen. I excel kan du gå in och ändra en post dvs sudda.

Det finns lite delade meningar om det där, och man bör nog kolla med sin lokala skattemyndighet vad dom tycker, för de kan ha olika ideer.
Däremot får man ju bokföra i en vanlig kassabok, men då med bläck, och teoretiskt går ju även det att ändra..så glasklart är det inte.

Sen bygger ju all bokföring på att man har ett ansvar för att det är rätt uppgifter man skriver in. För det går ju med all bokföring att fuska, om man så vill.

Inom parentes kan jag säga att det blir rätt knöligt att få ihop allt om man börjar gå tillbaka och ändra.. så det är inget att rekommendera i vilket fall.

samaka

  • Inlägg: 501
    • Dalarna
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #16 skrivet: 11 okt-10 kl 07:13 »
Bra initiativ till tråd!!

En fråga... har nyligen börjat bokföra enl fakt.metod. Ska snart redovisa moms för mitt första kvartal enl denna metod. Det är väl så att man ska ta med kund- och leverantörsfakturor som härrör från aktuellt kvartal? Inte bara enl ankomst- el skickdatum. Ex. skickar kundfaktura för inkomster jag jobbat in i september 6/10. Denna hör väl till kvartal 3 i bokföringen?

Existens?

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #17 skrivet: 11 okt-10 kl 07:21 »
Bra initiativ till tråd!!

En fråga... har nyligen börjat bokföra enl fakt.metod. Ska snart redovisa moms för mitt första kvartal enl denna metod. Det är väl så att man ska ta med kund- och leverantörsfakturor som härrör från aktuellt kvartal? Inte bara enl ankomst- el skickdatum. Ex. skickar kundfaktura för inkomster jag jobbat in i september 6/10. Denna hör väl till kvartal 3 i bokföringen?

Egentligen så är det datumet på fakturan som gäller, du skulle alltså daterat fakturan i exemplet med 30/9  istället.
Men,  om du gör så som du sa i ditt exempel, och gör det konsekvent hela tiden, då är det okej, även om du vid en eventuell revision kommer att få visa att du verkligen gör så hela tiden.
Man får alltså inte byta system då och då, för att styra t.ex moms och liknande, så man ska slippa betala in så mycket.

Sjökärrets ekogård

  • Inlägg: 94
    • Uppland
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #18 skrivet: 08 dec-10 kl 11:33 »
Jättebra tråd, tack för initiativet!

Jag undrar hur man räknar och bokför eget uttag av lammkött. Vilket pris ska man sätta? Skatteverket säger marknadspriset. Hur bestämmer jag det? Och ska man ta ut och redovisa moms trots att man inte har något inköpspris utan fött upp det själv?

Tacksam för svar.

Existens?

  • Gäst
SV: Ex bokföringsskola.
« Svar #19 skrivet: 08 dec-10 kl 12:57 »
Det är alltid lite knöligt med dom där egna uttagen eftersom man använder två olika värden för momsen respektive själva uttaget.
Själva uttaget är marknadspriset, och det tar man fram genom att kolla vad det skulle kosta att köpa motsvarande lamm på marknaden, det har ju varit lite trådar om det här.. så ca 80 kr/kilot skulle jag säga.
Momsen däremot beräknas på självkostnadspriset, dvs vad det kostat att ta fram. och vill man undvika bråk med skatteverket så kan man använda deras egna listor som används vid lagervärderingen.
http://www.skatteverket.se/rattsinformation/allmannarad/2009/allmannarad2009/skva200945.5.58d555751259e4d661680002325.html

Så själva bokföringen blir som följer, vi tar ett exempel att du tagit ut 100 kg kött och värderar det till 80 kr/kg.
Vi säger att det var 4 lamm, vikt 30 kg  a´610 kr. alltså värde 2440 kr, momsen 12% blir 290 kr.

Eget uttag:         + 1090
Moms 12%             -290
Varuförsäljning       -800


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

438 gäster, 1 användare
xaelanar

* Forum

* Om tidningen Åter



- Var väldigt intressant att läsa om vinterskörd. Så blir att försöka sig på det iår. Även mitt intresse för permakultur har väckts och jag hoppas på att det kommer fler artiklar om detta ämne och hur man kan starta upp det hemma.
/Sanna J

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser