Kalkning och ekologisk grönsaksodling.

[borsdorfer]

Kalka eller inte kalka.

Dagstidningen Hörby Posten skrev den 8 juli 1899. "Kändt är äfven, huru kalkningen har en underbara förmåga att åt allehanda grönsaker gifva finare arom och smak."

På senare år har Margareta Magnusson vid SLU(Sveriges Lantbruksuniversitet) gått ut med budskapet "att hålla pH-värdet i marken vid ekologisk grönsaksodling vid 5,5-6,5."

Det är sedan många år tillbaka väl känt att både för högt och för lågt pH-värde kan ge upphov till brist på olika mikronäringämnen i marken.

Vad är ER erfarenhet både när det gäller kvantiteten och kvalitén på grönsakerna ?

[kretslopp]

Det var ett lågt ph som rekommenderas. Jag lärde mej en gång att det inte fick gå under 6,3.

[torbjorn]

Man ska nog vara försiktig att peka med hela handen och påstå att alla odlare alltid ska eftersträva samma pH. Man måste också ta hänsyn till mer specifikt vilken gröda som ska odlas, och om det finns några andra speciella egenheter med jord- eller vattenkemin på platsen.

[Skogsvilde]

Man ska nog vara försiktig att peka med hela handen och påstå att alla odlare alltid ska eftersträva samma pH. Man måste också ta hänsyn till mer specifikt vilken gröda som ska odlas, och om det finns några andra speciella egenheter med jord- eller vattenkemin på platsen.

Jag vill nog gärna gå så långt att säga något att folk som pekar med hela handen i odlingsammanhang ska hålla spaden rakt ut i minst två timmar för att åsikten ska bli gill.

Man måste verkligen undersöka förutsättningar och ta in aspekten avseende grödor.

[kretslopp]

Rekommendationer förändras, det brukar vara senaste som gäller. Vårt grönsaksland har inte fått kalk på många år men brukar få askan från köksspisen. Den har ju också en del kol. När jag flyttade hit för 30 år sen gjorde jag en rejäl kalkning här och fick upp ph till 6,5.

Både den gången och nu när jag sprider aska tycker jag det blir mörkare grön gröda där det askats eller kalkats. Nackdelen är om jag höjt ph där potatisarna ska odlas , så blir det skorv. Men det ser jag mest som ett skönhetsfel utan betydelse.

[Skogsvilde]

Rekommendationer förändras, det brukar vara senaste som gäller. Vårt grönsaksland har inte fått kalk på många år men brukar få askan från köksspisen. Den har ju också en del kol. När jag flyttade hit för 30 år sen gjorde jag en rejäl kalkning här och fick upp ph till 6,5.

Både den gången och nu när jag sprider aska tycker jag det blir mörkare grön gröda där det askats eller kalkats. Nackdelen är om jag höjt ph där potatisarna ska odlas , så blir det skorv. Men det ser jag mest som ett skönhetsfel utan betydelse.

Nackdelen med aska är att man berikar med tungmetaller.
Du nämner kol och det är besöken det krävs att du kommer upp i ca 20 % av jordvolymen för att kunna ta upp tillräckligt med tungmetaller.

[kretslopp]

Jag har sett flera analyser av aska. Men då har det inte varit från egen ved i köksspis. Har du det?

[Skogsvilde]

Jag har sett flera analyser av aska. Men då har det inte varit från egen ved i köksspis. Har du det?

Så du menar att egen ved är mindre förorenad än skogsbolagsved tagen fån grannskiftet?
Samt att en köksspis har en förbränning och rening som gör att eventuella föroreningar helt magiskt förvinner... 

Jag bara undrar. 

[torbjorn]

Halterna av tungmetaller och annat i askan beror mycket på vilket trädslag man har eldat, var i landet det har vuxit (typ av jord, naturligt förekommande tungmetaller i marken eller mark förorenad av andra skäl), osv osv.

[Skogsvilde]

Halterna av tungmetaller och annat i askan beror mycket på vilket trädslag man har eldat, var i landet det har vuxit (typ av jord, naturligt förekommande tungmetaller i marken eller mark förorenad av andra skäl), osv osv.

Så man kan inte direkt hänvisa till undersökningar utan man måste göra en beräkning på den specifika veden och spisen för att vara säker på att man inte gör det i det blå skåpet?

Fint att det blev klargjort...   

Har kretslopp koll på det?

[kretslopp]

Den ved jag eldar blir en del i det kretslopp jag har här. Den är huggen här. Det tillförs inte något utifrån.

[Skogsvilde]

Den ved jag eldar blir en del i det kretslopp jag har här. Den är huggen här. Det tillförs inte något utifrån.

Och sånt som trillar ner från ovan?  Det tillkommer ju utifrån eller har du parasoll över din fastighet som förhindrar sånt?

[Carolus]

Och sånt som trillar ner från ovan?  Det tillkommer ju utifrån eller har du parasoll över din fastighet som förhindrar sånt?

Nu är ju frågan om det trillar det ned så mycket huförtiden från ovan som det gjorde på den gamla goda dåliga tiden fram till 1990 när oljeeldning var kanske den vanligaste uppvärmningssättet i Sverige och kontinenten och engelsmännen fläskade på med koleldade värmekraftverk? Och sopsorteringen var liten men däremot sopeldningen stor.

Det har hänt en del de senaste 30 åren. Det ramlar inte alls ner tungmetaller i samma utsträckning som förr.

Det kan vara värt att begrunda :  www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Metaller-nedfall-regional-bakgrund-arsdeposition/

Däremot kan det ta tid för de sedan förr nedramlade tungmetallerna  att späs ut och s a s "försvinna".

För att återkoppla till en annan tråd med diskussion i höst inom området : www.alternativ.nu/index.php?topic=194148.0   och inläggen i senare delen av tråden, så är det skillnad på trä och trä när det blir ved. Vissa trädsorter tar upp mycket tungmetaller, andra betydligt mindre.

Vilket också kan omsättas i praktiken: om man har konstaterat eller är orolig för tungmetaller i sin odlingsjord, så kan man odla salix i ett par säsonger, fläta korgar av dem (med varningstexter att inte elda upp korgarna i öppna spisen)    eller lämna salixen till värmekraftverk som har rening för tungmetaller i sin eldning. Efter denna procedur återigen göra jordanalys för att kolla att metallnivån blivit tillräckligt låg som förhoppningen var innan!

[Carolus]

Kalka eller inte kalka.

Dagstidningen Hörby Posten skrev den 8 juli 1899. "Kändt är äfven, huru kalkningen har en underbara förmåga att åt allehanda grönsaker gifva finare arom och smak."

På senare år har Margareta Magnusson vid SLU(Sveriges Lantbruksuniversitet) gått ut med budskapet "att hålla pH-värdet i marken vid ekologisk grönsaksodling vid 5,5-6,5."

Det är sedan många år tillbaka väl känt att både för högt och för lågt pH-värde kan ge upphov till brist på olika mikronäringämnen i marken.

Vad är ER erfarenhet både när det gäller kvantiteten och kvalitén på grönsakerna ?

Jag skulle vilja vända på frågan och formulera den:  vilka av ER har gjort jordanalys och hur mycket kostade det ER?

Jag läser : www.sarabackmo.se/jordanalys-del-1-jag-har-skickat-in-jordprover/  och citerar därifrån :

 Varje analys (och jag har alltså beställt två analyser per växtplats) kostar 2 400 kronor per växtplats. Analysen av metaller i jorden kostar 950 kronor per växtplats. Totalt för mina prover ligger alltså priset på 17 250 kronor.

Nu skulle det inte förvåna mig  om Sara Bäckmo har influencer-firma os v så hon kan nog dra av det för kostnader i sitt uppehälle.

Men en vanlig hobbyodlare eller självhushållare?   Icke, tror jag.

Jag vill återigen vända på frågan: måste man, när man börjar odla, utgå från att ph halten är fel och att den behöver åtgärdas?

Jag kan förstå att frågan kan vara viktig för en yrkesodlare som behöver få ut max av sin yta för att klara sitt uppehälle. Men för för hobbyodlaren/självhushållaren?  Själv skulle jag börja med jordanalyser först vid överlag dåliga skörderesultat elller skador på grönsakerna som skulle kunna härledas till kalkbrist eller annan mineralbrist.

Många hobbyodlare eller självhushållare gissar jag använder antingen egen djurgödsel eller från någon granne. Andra köper den processad i säckar med beteckningen 'Kogödsel'. Och min egen erfarenhet är att detta räcker långt!

[Skogsvilde]

Du borde fundera på vart det blåser i från.

Nu är ju frågan om det trillar det ned så mycket huförtiden från ovan som det gjorde på den gamla goda dåliga tiden fram till 1990 när oljeeldning var kanske den vanligaste uppvärmningssättet i Sverige och kontinenten och engelsmännen fläskade på med koleldade värmekraftverk? Och sopsorteringen var liten men däremot sopeldningen stor.

Det har hänt en del de senaste 30 åren. Det ramlar inte alls ner tungmetaller i samma utsträckning som förr.

Det kan vara värt att begrunda :  www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Metaller-nedfall-regional-bakgrund-arsdeposition/

Däremot kan det ta tid för de sedan förr nedramlade tungmetallerna  att späs ut och s a s "försvinna".

För att återkoppla till en annan tråd med diskussion i höst inom området : www.alternativ.nu/index.php?topic=194148.0   och inläggen i senare delen av tråden, så är det skillnad på trä och trä när det blir ved. Vissa trädsorter tar upp mycket tungmetaller, andra betydligt mindre.

Vilket också kan omsättas i praktiken: om man har konstaterat eller är orolig för tungmetaller i sin odlingsjord, så kan man odla salix i ett par säsonger, fläta korgar av dem (med varningstexter att inte elda upp korgarna i öppna spisen)    eller lämna salixen till värmekraftverk som har rening för tungmetaller i sin eldning. Efter denna procedur återigen göra jordanalys för att kolla att metallnivån blivit tillräckligt låg som förhoppningen var innan!

[Skogsvilde]

När det gäller analyser så är det mest intressant gör den som vill maximera från första början.
Har man inte bråttom så lär man sig hur jorden fungerar genom att studera växterna och har dom reagerar på olika åtgärder.

Tex har man stor förekomst av våtarv så har man gott om kväve och bra fukta.

Mycket blast och små potäter tyder på samma sak.

Jag skulle vilja vända på frågan och formulera den:  vilka av ER har gjort jordanalys och hur mycket kostade det ER?

Jag läser : www.sarabackmo.se/jordanalys-del-1-jag-har-skickat-in-jordprover/  och citerar därifrån :

 Varje analys (och jag har alltså beställt två analyser per växtplats) kostar 2 400 kronor per växtplats. Analysen av metaller i jorden kostar 950 kronor per växtplats. Totalt för mina prover ligger alltså priset på 17 250 kronor.

Nu skulle det inte förvåna mig  om Sara Bäckmo har influencer-firma os v så hon kan nog dra av det för kostnader i sitt uppehälle.

Men en vanlig hobbyodlare eller självhushållare?   Icke, tror jag.

Jag vill återigen vända på frågan: måste man, när man börjar odla, utgå från att ph halten är fel och att den behöver åtgärdas?

Jag kan förstå att frågan kan vara viktig för en yrkesodlare som behöver få ut max av sin yta för att klara sitt uppehälle. Men för för hobbyodlaren/självhushållaren?  Själv skulle jag börja med jordanalyser först vid överlag dåliga skörderesultat elller skador på grönsakerna som skulle kunna härledas till kalkbrist eller annan mineralbrist.

Många hobbyodlare eller självhushållare gissar jag använder antingen egen djurgödsel eller från någon granne. Andra köper den processad i säckar med beteckningen 'Kogödsel'. Och min egen erfarenhet är att detta räcker långt!

[Carolus]

Du borde fundera på vart det blåser i från.

Om jag funderar över länken i mitt tidigare inlägg  www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Metaller-nedfall-regional-bakgrund-arsdeposition/

så blåser det söderifrån, då nedfallet i södra Sverige är större än i norra. Södra Sverige har närmare till t e x Polen där det fortfarande är kolkraftverk i gång.

Annars här i södraste Sverige tycker jag det blåser mest från väster. Kan det vara eldningen av Trumps oljefracking som här skulle ge mera nedfall?

[torbjorn]

När det gäller vad det finns för tungmetaller mm i jorden så är det ju inte bara dagens utsläppssituation man har att förhålla sig till, utan man bör också tänka på vad som har fallit ner förr i tiden, sedan flera tiotal eller kanske hundratal år tillbaka.

[borsdorfer]

EN FRÅGA.
Har Ni en växtföljd för de grönsaker/rotfrukter som trivs vid högt pH, och en annan växtföljd för de som trivs vid lågt pH.

[Skogsvilde]

EN FRÅGA.
Har Ni en växtföljd för de grönsaker/rotfrukter som trivs vid högt pH, och en annan växtföljd för de som trivs vid lågt pH.

Nä.... 
det är för invasivt och innebär för mycket jobb.
Det är bättre och ryggbesparande att anpassa sig och odla sådant som fungerar istället för att bygga om världen.

[borsdorfer]

Finns här någon som inte har någon växtföljd alls och odlar potatis på samma plats år efter år ?

[torbjorn]

Min mor gör det. Kanske inte hur många år som helst, men nog har det hänt att samma potatisland har använts 10 år i sträck. På senare år har det börjat blandas in jordärtskockor bland potatisen.

[Skogsvilde]

Dom odlar potäter i nånn backe upp i norr.
År efter år efter år....   

[kretslopp]

I min odling har kalkning och askning stor betydelse.  Grödan växer bättre och blir friskare. Det märktes mest när jag flyttade hit för då var här alldeles för surt.

[borsdorfer]

Finns här någon som har råkat ut för bor- eller manganbrist efter kalkning ?

Märgel är ett gammalt jordförbättringsmedel. Finns dock inte i hela landet, mest i Skåne, Halland, Gotland, Sörmland, Uppland samt delar av Östergötland, Västergötland, Närke och Bohuslän. Innehåller i Skåne ofta 20-30% kalciumkarbonat. Märgel innehåller mer fosfor än vanlig jordbrukskalk.

Finns här någon som använder märgel ?

[Skogsvilde]

Som jag ser det så har du ett par alternativ...
1) famla runt i mörkret och gissa dig fram med hjälp av folk som gissar.
2) studera vad som händer och utifrån det som händer eller inte experimentera
3) gör en analys på jorden och agera utifrån resultatet.

[kretslopp]

Jag kan rekommendera en jordanalys. Jag gjorde en när jag flyttade hit. Det är 35 år sen nu så jag hoppas det är billigare. Men det viktigaste var ph- värdet. Som var lågt, så det löstes med kalkning. Sen beror det på hur stort du odlar. I ditt grönsaksland är ph-t viktigt, det är en billig och enkel sak att analysera.

[Carolus]

Finns här någon som har råkat ut för bor- eller manganbrist efter kalkning ?

Märgel är ett gammalt jordförbättringsmedel. Finns dock inte i hela landet, mest i Skåne, Halland, Gotland, Sörmland, Uppland samt delar av Östergötland, Västergötland, Närke och Bohuslän. Innehåller i Skåne ofta 20-30% kalciumkarbonat. Märgel innehåller mer fosfor än vanlig jordbrukskalk.

Finns här någon som använder märgel ?

Har aldrig övervägt det. Verkar på mig långsökt!  Kanske något för museal jordbruksverksamhet?

I det skånska landskapet finns en och annan sk märgelgrav. Alla de jag tittat på är vattenfyllda, så de kan inte ha använts på mycket länge.

Antagligen övergivna när det moderna jordbruket anlände.

Så att komma åt märgel idag skulle innebära att antingen äga mark där det finns märgel, eller övertala någon lantbrukare att få gräva efter detta på hens mark. Jag tror INTE att det blir lätt !!!

[borsdorfer]

Många "alternativodlare" använder stenmjöl som "jordförbättringsmedel". Det är tveksamt om stenmjöl har någon som helst effekt, såvida det inte består av lättvittrande kalifältspat.

Märgel tillför jorden både kalcium, fosfor och kalium. Och torde därmed vara betydligt bättre än stenmjöl. Kanske har en del av landets alternativodlare märgel under sin åkermark. Visserligen är fosforhalten inte hög omkring 0,5% i bra märgel.

[Skogsvilde]

Många "alternativodlare" använder stenmjöl som "jordförbättringsmedel". Det är tveksamt om stenmjöl har någon som helst effekt, såvida det inte består av lättvittrande kalifältspat.

Märgel tillför jorden både kalcium, fosfor och kalium. Och torde därmed vara betydligt bättre än stenmjöl. Kanske har en del av landets alternativodlare märgel under sin åkermark. Visserligen är fosforhalten inte hög omkring 0,5% i bra märgel.

Många alternativa odlare tror sig veta vad jorden behöver och öser på lite hipp,som haver utan att ha koll.
Därför bör man ha koll på vad som behövs göras. Inte gissa uta utan veta.

[Carolus]

Många "alternativodlare" använder stenmjöl som "jordförbättringsmedel". Det är tveksamt om stenmjöl har någon som helst effekt, såvida det inte består av lättvittrande kalifältspat.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Om du tar dig tid och läser på lite om stenmjöl så kanske du upptäcka att det är skillnad på stenmjöl och stenmjöl.

Det finns dels den sortens stenmjöl som du refererar till, som antagligen är gjord på granit, och som innehåller ett begränsat antal mineral som odlingsjord behöver. Öser man sådant över sin odlingsmark är det osäker hur stort upptaget  blir.

Den andra sortens stenmjöl heter/kallas Rock Dust. Är gjord på vulkaniska bergarter, för att dessa innehåller fler mineraler som odlingsjord behöver. Eller rentav sådan som kallas spårämnen, t e x mangan, som du själv frågar efter i ett tidigare inlägg.

Så jag gissar att en anledning  en del alternativodlare använder Rock Dust gör det  mer för att tillföra spårämnen än för att tillföra bulkmängder som kalk, fosfor kväve.

När Rock Dust introducerades för ett antal årtionden sedan blev det snart diskussion.

Forskningsresultat presenterades som visade att Rock Dust inte hade någon effekt.

Själv gissar/tror jag att det är skillnad på hur du tillför stenmjölet, vare sig vanligt av granit eller Rock Dust :  öser du det rakt av på odlingsjorden blir det inte något större upptag, och rätt mycket sköljs nog bara bort med regn.

Men om du tillför det i din kompost så att mikroorganismerna får jobba med under flera månader, då tror jag det blir skillnad och upptaget i jorden blir större.

Så jag misstänker att de vetenskapliga undersökningarna inte tagit hänsyn till detta.

Jag har själv aldrig använt Rock Dust. Har på de olika ställen jag odlat kanske haft tur, för jorden har aldrig varit s a s utarmad. Det har räckt med ko-häst gödsel så har det växt bra. Aldrig undersökt något ph.

Ändå funderar jag på att tillföra Rock Dust i komposten. Med anledning av att detta bör innehålla  viktiga spårämnen för människan, som selen och magnesium. Konventionellt odlad grönsaker - spannmål innehåller låga halter av dessa. Förvisso kan man köpa kosttillskott med dessa ämnen, men skall inte maten man äter innehålla allt kroppen behöver?

Apropå selen, vårt grannland Finlands jordar har absolut lägst uppmätta selenhalten på jorden. Och hög incidens av hjärtsjukdomar. Under sena 1900talet började man i Finland tillsätta selen till allt mjöl i landet. Och efter några årtionden så fick man en minskning i antalet hjärtsjuka. Hjärtat behöver selen för att funka bra. Äldre män med regelbundet intag av selen har en lägre incidens av prostatacancer än andra äldre män som inte har det.

Mer om Rock Dust finns att läsa på t e x  www.sneckenstrom.se/stenmjol/rockdust-20-kg.html

[torbjorn]

Och i andra sammanhang varnades det förr i tiden för att selen är giftigt.  Selen användes förr (ungefär 1940 - 1970 -talet) i en del slags elektronikkomponenter, t ex likriktare och fotoceller.  Långt innan elektronikskrot i största allmänhet ansågs miljöfarligt och skulle behandlas annorlunda än vanliga hushållssopor, så framhölls det att kasserade komponenter som innehöll selen inte fick hanteras hur som helst.

[Carolus]

Som för en hel del saker kan det bli för mycket av det goda.

Enligt Livsmedelveket är dagsbehovet av selen 50 mikrogram för kvinnor, 60 mikrogram för män. Ett dagligt intag av 300 mikrogram eller mer anses direkt skadligt.

Jag har försökt hitta uppgifter om mängden selen i äldre elektronik, men inte lyckats.

Frågan har på sätt och vis aktualiseras igen då lithiumbatterier kan komma att utvecklas i kombination med selen.

För att anknyta till tråden, när jag läser engelska Wiki står det följande om gödsling :

Researchers found that application of selenium fertilizer to lettuce crops decreased the accumulation of lead and cadmium. Peaches and pears given a foliar selenium spray contained higher levels selenium and also stayed firm and ripe longer when in storage. In low doses, selenium has shown a beneficial effect on plant resistance to various environmental stress factors including drought, UV-B, soil salinity, and cold or hot temperatures. However, it can damage plants at higher doses.[56]

Inte oväsentligt i dessa tider av klimatförändringar.

[borsdorfer]

Apropå selen, vårt grannland Finlands jordar har absolut lägst uppmätta selenhalten på jorden. Och hög incidens av hjärtsjukdomar. Under sena 1900talet började man i Finland tillsätta selen till allt mjöl i landet. Och efter några årtionden så fick man en minskning i antalet hjärtsjuka. Hjärtat behöver selen för att funka bra. Äldre män med regelbundet intag av selen har en lägre incidens av prostatacancer än andra äldre män som inte har det.

Sedan år 1984 är konstgödning berikad med selen i Finland.

[Skogsvilde]

Sedan år 1984 är konstgödning berikad med selen i Finland.

Ytterligare en anledningar vägra konstgödning kan man tycka.

Man kan lätt notera om man har selenbrist i sin mark om man skaffar sig kaniner.
Om dess ungar hittas liggande på sidan med starkt blottad strupe så lider dom av selenbrist och kommer att avgå med döden.

Det är sådan information man kan skaffa sig i god tid genom att göra en jordanalys.

[Karlsdotter]

Här finns det många förklaringar https://www2.jordbruksverket.se/download/18.116fee5d14e0298945d65a07/1434627362627/p10_8_3.pdf

[Carolus]

Här finns det många förklaringar https://www2.jordbruksverket.se/download/18.116fee5d14e0298945d65a07/1434627362627/p10_8_3.pdf

En jättebra länk med massvis med intressant info! Tack!

Några exempel :
Att  höja  pH-värdet  är  lätt,  att  sänka  är  mycket  svårt  i  ekologisk  odling.  Därför   är   det   viktigt   att   inte   kalka   slentrianmässigt,   utan   göra   en   noggrann  bedömning  av  behovet.


och :

Många  studier  har  visat  att  mineralgödsel  ökar  skadorna  av  aluminium  och ökar upptaget av kadmium i grödan. Det anses bland annat bero på att  lättlöslig  mineralgödsel  höjer  saltkoncentrationen  i  markvätskan.  Höjningen  av  saltkoncentrationen  ökar  lösligheten  för  aluminium  och  kadmium. Effekten ökar med stigande gödslingsgivor. Organiskt material däremot,  minskar  ofta  upptaget  av  kadmium.  Tillförsel  av  organiskt  material skyddar därmed mot skador av höga aluminiumhalter som kan förekomma  i  markvätskan  vid  låga  pH-värden.Många  studier  har  visat  att  mineralgödsel  ökar  skadorna  av  aluminium  och ökar upptaget av kadmium i grödan. Det anses bland annat bero på att  lättlöslig  mineralgödsel  höjer  saltkoncentrationen  i  markvätskan.  Höjningen  av  saltkoncentrationen  ökar  lösligheten  för  aluminium  och  kadmium. Effekten ökar med stigande gödslingsgivor. Organiskt material däremot,  minskar  ofta  upptaget  av  kadmium.  Tillförsel  av  organiskt  material skyddar därmed mot skador av höga aluminiumhalter som kan förekomma  i  markvätskan  vid  låga  pH-värden.[

[kretslopp]

Malen kalksten (kalkning) och mineralgödsel (konstgödsel) är för mej helt olika saker. Att tillföra organisk material som kompost eller på annat vis är självklart för mej likaså kalkning. För att få ett så högt ph att ingen tungmetall tas upp i grödan.

[Skogsvilde]

Malen kalksten (kalkning) och mineralgödsel (konstgödsel) är för mej helt olika saker. Att tillföra organisk material som kompost eller på annat vis är självklart för mej likaså kalkning. För att få ett så högt ph att ingen tungmetall tas upp i grödan.

Men blir det inte lite kaka på kaka att kalka?
Du använder junredan kol i dina odlingar och det tar upp och lagrar in tungmetaller.

[kretslopp]

Kolen binder tungmetaller så att växterna inte tar upp dom. Kalken höjer ph-t så att inga tungmetaller lakas ut ur mineral eller kol.

[Skogsvilde]

Kolen binder tungmetaller så att växterna inte tar upp dom. Kalken höjer ph-t så att inga tungmetaller lakas ut ur mineral eller kol.

Men kolet kapslar in upptagna tungmetaller...

[Ricbot]

Kolla om du har ogräs och vilken sort det är dvs näslor = PH 5.1-5.9 eller vad det nu är och då har du en ganska exakt utgångspunkt för mängd kalk du behöver och ofta behövs det iom att vi har surt regn. Sen till din fråga, kolla vad just din gröda behöver för PH men den lär knappast behöva PH 6.0 för fosfor är nästan inte biologisk tillgängligt då och du får mängder av problem med fosfor brist. Aska funkar det med iom att det är grundämnen som är basiska till stor det som fosfor och dom höjer PH dom med. Det finns iofs aska med tungmetaller om marken haft väldigt lågt PH och tungmetaller blivit biologiskt tillgängligt och det blir så runt vissa vägar om jag förstått det rätt men jag har ingen bra källa förutom att det är runt dom platserna som man fått skicka stubbar till destruktion av kemiskt skadliga ämnen. Jag tror alla behöver kalka frekvent.

[Själv är bäste dräng]

Men kolet kapslar in upptagna tungmetaller...

Den inkapslingen är inte beständig, mer som att du lägger in spannmål på magasinet istället för att förvara det på gårdsplan. Råttorna kan hämta ändå, även om vinden inte blåser omkring kornen. När du kalkar fungerar det ungefär som att du minskar mängden råttor genom att skaffa många katter. Inte bästa liknelsen, men...