A-kassa och bisyssla?

[Jerker Nordlund]

Då är det kanske fel på hur A-kassan är organiserad och på reglerna. En möjlighet är att titta efter hur det fungerar i andra länder som har A-kassa. Den måste ju inte ha någonting med fackföreningar att göra. Och visst kan man bli utstraffad även i andra länder - om man t ex inte tar erbjudna jobb. Slutsatsen är väl att man, innan man gör A-kassan obligatorisk, måste utvärdera den och ev. omstrukturera systemet. Ett jobb för politikerna.

En statlig obligatorisk a-kassa är inget annat än en differentierad socialförsäkring. Ett socialbidrag som är löne- istället för behovsgrundat.

Kan tilläggas att den borgerliga regeringens "sänkning" av a-kasseersättningen är ett steg i den riktningen, eftersom det enbart är låginkomsttagarna som får sänkt a-kassa.

[trädman]

En statlig obligatorisk a-kassa är inget annat än en differentierad socialförsäkring. Ett socialbidrag som är löne- istället för behovsgrundat.

Kan tilläggas att den borgerliga regeringens "sänkning" av a-kasseersättningen är ett steg i den riktningen, eftersom det enbart är låginkomsttagarna som får sänkt a-kassa.

Hur menar du då  (...enbart låginkomsttagarna som får sänkt a-kassa)?

Om a-kassorna nästan uteslutande finansieras av skattemedel är det väl rimligt att det är staten som hanterar dem och att alla som arbetar omfattas. Fackförbund har under alldeles för lång tid använt a-kassemedlemskapet för att "sälja" medlemskap i sitt förbund. Även om det varit fullt möjligt att bara ansluta sig till a-kassan.

 Den nya given är väl att erbjuda sina medlemmar  inkomstförsäkringar som täcker upp en större andel av lönen och har högre takbelopp. Det är vad jag förstår inte bara SACO-förbund som gör det numera utan det är på gång inom LO-sfären också. Det känns dock betydligt sundare eftersom det är medlemmarna som själva får betala premien, antingen direkt eller genom sin medlemsavgift.

[Jerker Nordlund]

Hur menar du då  (...enbart låginkomsttagarna som får sänkt a-kassa)?

Om a-kassorna nästan uteslutande finansieras av skattemedel är det väl rimligt att det är staten som hanterar dem och att alla som arbetar omfattas. Fackförbund har under alldeles för lång tid använt a-kassemedlemskapet för att "sälja" medlemskap i sitt förbund. Även om det varit fullt möjligt att bara ansluta sig till a-kassan.

 Den nya given är väl att erbjuda sina medlemmar  inkomstförsäkringar som täcker upp en större andel av lönen och har högre takbelopp. Det är vad jag förstår inte bara SACO-förbund som gör det numera utan det är på gång inom LO-sfären också. Det känns dock betydligt sundare eftersom det är medlemmarna som själva får betala premien, antingen direkt eller genom sin medlemsavgift.

Jag repeterar och nyinformerar:

1) Att sänka a-kassan från t ex 80 % till 65 % får effekt enbart för de lågavlönade, eftersom bidragstaket på 680 kr per dag gör att en sådan sänkning endast får effekt för dem som tjänar under 22 500 kr/mån

Om man istället sänker maxbeloppet får det samma effekt för alla utom de mest lågavlönade. Du kan alltså välja vilken grupp du vill slå och vilken du vill gynna genom att laborera med bidragsgränserna.

2) A-kassan finansieras inte alls genom skattemedel, utan genom egenavgifter och arbetsgivaravgifter. Den är alltså självfinansierad av arbetsmarknadens parter.

3) En höjning av egenavgiften är mycket bra eftersom  stärker  arbetssäljarens makt över sin ekonomi och dessutom valet att vara medlem i en a-kassa eller inte, men beslutet skall då kombineras med en sänkning av arbetsgivaravgiften för att inte systemet skall bli överfinansierat.  

4) Att göra a-kassan obligatorisk är samma sak som att höja skatten på inkomst, särskilt för de lågavlönade. Varför då inte bara höja inkomstskatten och säga: "Vi i alliansen vill höja inkomstskatten för alla, särskilt de lågavlönade".

5) Det var fackföreningarna som uppfann och startade a-kassorna. De har alltså snarare låtit staten ta över regelverket för dem än att dra fördel av delfinansieringen via arbetsgivaravgifterna. Alla fackföreningar var inte överens med socialdemokraterna ATT a-kassorna skulle förstatligas över huvud taget.

6) Om man tillåter facket att sälja särskilda arbetsmarknadsförsäkringar för de högavlönade, varför inte bara renodla systemet och låta staten ta hand om socialförsäkringen och facken om a-kassorna? Alla inkomstlösa arbetssökande skulle då ha rätt till existensminimum finansierat via skattsedeln, medan fackets medlemmar kunde få en högre ersättning genom egna försäkringar. För anti-socialisterna kunde försäkringsbolagen fylla samma funktion.

[Ulric Eriksson]

6) Om man tillåter facket att sälja särskilda arbetsmarknadsförsäkringar för de högavlönade, varför inte bara renodla systemet och låta staten ta hand om socialförsäkringen och facken om a-kassorna? Alla inkomstlösa arbetssökande skulle då ha rätt till existensminimum finansierat via skattsedeln, medan fackets medlemmar kunde få en högre ersättning genom egna försäkringar. För anti-socialisterna kunde försäkringsbolagen fylla samma funktion.

And the boy gets a cigar!

[Johannes]

Antar att det är som vanligt med någon som har makt.Man vill utöva den.Du får göra en kringgående rörelse för att ta reda på de fakta Du behöver.
För sådär en tjugo år sedan fick en bisyssla bara ta 3h/v.
Hoppas att det är bättre nu.
Lycka till!

[Jerker Nordlund]

Antar att det är som vanligt med någon som har makt.Man vill utöva den.

Just av den anledningen skall man vara försiktig med att tillsätta makthavare. Det är illa nog med dem som skaffar sig makt genom egen begåvning -eller förskyllan.

Den bästa maktutövningen är oftast den slappaste. Icket att förväxla med den mest inkompetenta.

Du får göra en kringgående rörelse för att ta reda på de fakta Du behöver.

Tidigare i historien utövades den funktionen av journalistiken. På den tiden var media ett hot mot makthavarna istället för en megafon för dem, de rådande pop-ideologierna och den allmänna fördumningen.

För sådär en tjugo år sedan fick en bisyssla bara ta 3h/v.
Hoppas att det är bättre nu.
Lycka till!

Det är inte antalet timmar utan inkomstens storlek som är avgörande för om en bisyssla skall kunna kombineras med a-kassa eller inte. Samt om bisysslan startats före argbetslösheten. Du får inte starta en bisyssla som arbetslös, eftersom den då räknas som ett nytt arbete.

Så här säger reglerna:



Bisyssla
I arbetslöshetsförsäkringen är en bisyssla ett extraarbete/en verksamhet som du har klarat av att utföra under minst sex månader vid sidan av ett heltidsarbete. Inkomsten från detta extraarbete får i genomsnitt inte ha överstigit 1920 kronor per vecka utslaget över en 12-månadersperiod. Om inkomsten från extraarbetet överstigit detta belopp räknas det inte som bisyssla. Det krävs också att bisysslan inte utökas under arbetslösheten. Om tiden i bisysslan utökas upphör extraarbetet/verksamheten att vara en bisyssla. Om tiden är oförändrad men inkomsten i bisysslan i genomsnitt överstiger 1920 kronor per vecka, minskas ersättningen med beloppet som överstiger denna inkomstgräns. Den som har en godkänd bisyssla ska meddela sin arbetslöshetskassa om tiden utökas och/eller inkomsten i genomsnitt överstiger 1920 kronor per vecka.  


Från sjöfolkets hemsida

[Fred]

Just av den anledningen skall man vara försiktig med att tillsätta makthavare. Det är illa nog med dem som skaffar sig makt genom egen begåvning -eller förskyllan.

Den bästa maktutövningen är oftast den slappaste. Icket att förväxla med den mest inkompetenta. Tidigare i historien utövades den funktionen av journalistiken. På den tiden var media ett hot mot makthavarna istället för en megafon för dem, de rådande pop-ideologierna och den allmänna fördumningen. Det är inte antalet timmar utan inkomstens storlek som är avgörande för om en bisyssla skall kunna kombineras med a-kassa eller inte. Samt om bisysslan startats före argbetslösheten. Du får inte starta en bisyssla som arbetslös, eftersom den då räknas som ett nytt arbete.

Så här säger reglerna:



Bisyssla
I arbetslöshetsförsäkringen är en bisyssla ett extraarbete/en verksamhet som du har klarat av att utföra under minst sex månader vid sidan av ett heltidsarbete. Inkomsten från detta extraarbete får i genomsnitt inte ha överstigit 1920 kronor per vecka utslaget över en 12-månadersperiod. Om inkomsten från extraarbetet överstigit detta belopp räknas det inte som bisyssla. Det krävs också att bisysslan inte utökas under arbetslösheten. Om tiden i bisysslan utökas upphör extraarbetet/verksamheten att vara en bisyssla. Om tiden är oförändrad men inkomsten i bisysslan i genomsnitt överstiger 1920 kronor per vecka, minskas ersättningen med beloppet som överstiger denna inkomstgräns. Den som har en godkänd bisyssla ska meddela sin arbetslöshetskassa om tiden utökas och/eller inkomsten i genomsnitt överstiger 1920 kronor per vecka.  


Från sjöfolkets hemsida

Efter att ha läst igenom de senaste sidornas inlägg får jag konstatera att jag och mitt företag inte haft något arbete de senaste 6 åren utan bara bedrivit "bisysslor".
Bara av nyfikenhet (då reglerna inte gäller mig)......Hur många bisysslor får man ha samtidigt?

/Fred

[Skytten]

Allt jag gör är bi-syssla, något som tar all min tid finns inte, finns hur många bisysslor som helst, så många att jag inte får plats med nån a-kassa.

Nu har en av bisysslorna givit mej ved för tre år framåt, så jag kommer temporärt att lämna den, för något annat, varför inte t.ex en bisyssla som att sköta några bi-kupor? Får se det finns hur mycket att göra som helst.

Bisysslan i sammanhang kring a-kassa är något som man tidigare hade före man blev arbetslös, och inte inbringade betydande belopp, i samma härad som en hobby får ge lite intäkter.

Ingen kan förbjuda dej att t.ex köpa en bil eller något annat, hyfsa till det så det gär att sälja med förtjänst. Det brukar vara ca 30000 årligen som kan passera, eller ett visst antal objekt.

Man kan nog inte dela upp sin verksamhet i olika bisysslor, och hävda att man inte arbetar.

Man får dock utföra hur mycket som helst till sitt eget hushåll, dvs ha 50 höns, samtidigt som man odlar sin trädgård, reparerar sitt hus, gör en bastu på tomten mm. En sådan "bisyssla" är tillåten med eller utan a-kassa.

[trädman]

Jag repeterar och nyinformerar:

2) A-kassan finansieras inte alls genom skattemedel, utan genom egenavgifter och arbetsgivaravgifter. Den är alltså självfinansierad av arbetsmarknadens parter.

Arbetsgivaravgiften är ingen avgift utan en skatt. Det finns ingen direkt koppling mellan avgiften och ersättningen från olika försäkringssystem. Arbesgivaravgift utgår på hela lönen, även den del som överstiger taken i försäkringssystemet. Dvs du får betala premier på inkomster som inte ligger till grund för försäkringsersättningar. Vissa delar av landet har lägre arbetsgivar avgift, tidigare fick små företag "rabatt" på avgiften upp till en viss nivå osv. Allt detta tycker jag tydligt visar att det inte är någon avgift i dess egentliga mening, utan en skatt.

Egenavgifterna står för en mycket liten del av finansieringen av a-kassorna. Vore det arbetsmarknadens parter som finansierade borde de väl rimligen sköta systemet själva på samma sätt som avtalsförsäkringarna. Där är det är en avgift som betalas av arbetsgivarna i enlighet med vad som avtalats mellan parterna utan statlig inblandning.

Om syftet med reformen är att göra det mer lönsamt att arbeta än att vara arbetslös för personer med relativt låga löner (rätt eller fel) blir väl konsekvensen att man sänker ersättningsnivån. För de med något högre löner är skillnaden mellan a-kassa och lön stor redan idag på grund av takbeloppen.

[Jerker Nordlund]

Arbetsgivaravgiften är en lagstadgad avgift att jämföra med renhållningsavgift eller avgiften för inspektion av djurhållning.

Du är tvungen att betala den för att du anställer personal och betalningen skall gå till förutbestämda gemensamma arbetsmarknadsmål. Detta oavsett om just din personal utnyttjar tjänsterna eller inte.

Jämför med renhållningsavgiften som du skall betala oavsett om du själv har sopor vid tomtgränsen eller inte, för att finansiera kostnaderna för overhet och gemensam sophantering.

Du kan alltid diskutera hur renhållningsavgiften skall se ut. Vilken del som skall vara rörlig per hämtning och påse och vilken som skall vara fast.  Men om renhållningsavgiften används för att finansiera daghem i kommunen är det ett lagbrott. OCh om arbetsmarknadsavgiften används till att finansiera sänkningen av fastighetsskatten för Djursholm och Lidingö är det i vart fall ett brott mot ARBOM-utredningens intensioner. Om det även är ett lagbrott uterstår väl för lagrådet att reda ut.

[Jerker Nordlund]

Egenavgifterna står för en mycket liten del av finansieringen av a-kassorna. Vore det arbetsmarknadens parter som finansierade borde de väl rimligen sköta systemet själva på samma sätt som avtalsförsäkringarna. Där är det är en avgift som betalas av arbetsgivarna i enlighet med vad som avtalats mellan parterna utan statlig inblandning.

Arbetsmarknadens parter finansierar, men staten beslutar om finansieringens storlek. Jag tror inte att arbetsmarknadens parter idag  själva skulle ha något emot att ta över även beslutsrätten.

Det skulle i vart fall bli billigare för dem.

Alltså - staten skjuter inte till några skattemedel för att finansiera a-kassan. Tvärtom betalar arbetsköpare och arbetstagare gemensamt in avgifter vilka vida överstiger avgiften för a-kassan, sjukförsäkringen mm.  

[Jerker Nordlund]

Ett avskaffande av de statliga a-kassorna, vilket jag förordar borde rimligtvis se ut så här:

Arbetsmarknadsavgiften på 4,45 % avskaffas, vilket sänker arbetsgivaravgiften till c:a 28 %. Denna sänkning kommer de anställda till godo i form av en avtalad löneökning på genomsnittligt motsvarande 4,45 %. Rimligt vore att ge högre löneökning i riskbrascher och en lägre i brancher med säkrare anställningar, men det är en avtalsfråga.

MEd en årlig löneökning på i genomsnitt runt 10 000 kr får då de anställda bestämma sig: skall de vara med i a-kassan eller inte. Facken får också bestämma sig: Skall medlemmarna ha rätt att låta bli att vara med i a-kassan? Och försäkringsbolagen får bestämma sig: vilka arbetare är intressanta att sälja arbetslöshetsförsäkringar till?

Så skall det vara. Massor av frihet, nya avtal och affärsmöjligheter. Och köpcentra fulla med självsäkra frifräsare som just blivit arbetslösa och därför får spela munspel med bössan på trottoaren till sin försörjning.

[Jossa]

Vad jag vet får timmarna inte överstiga 10 timmar i veckan.

[louise]

jossa, berätta mer! Var har du hört det?