Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Vanlig pannved i stationärt gengasaggregat?  (läst 20126 gånger)

JohnA

  • Inlägg: 1090
  • Snål nord-vallentunisk skrotfyndande återanvändare
    • Uppland
    • EM34
Vanlig pannved i stationärt gengasaggregat?
« skrivet: 30 mar-18 kl 20:57 »
Nu snurrar tankarna mycket kring egen produktion av el och värme på ett ekonomiskt och ett inte allt för miljövidrigt sätt. På annat håll läste jag en kommentar från Torbjörn om att i jämförelsen mellan diesel- och bensinmotorn som kraft- och värmekälla har den senare fördelen att kunna drivas med gengas. Det finns förvisso biobränslen för dieselmotorer också, men förädlingsprocessen är längre och det blir dyrare/svårare att få tag på än ved.

Jag känner bara till grundprincipen för gengas och på ett ungefär hur mobila gengasverk fungerar, och tänker att ett stationärt verk borde kunna optimeras på ett helt annat sätt än ett mobilt. Framför allt vore det mycket smidigt om det skulle gå att elda med vanlig kluven brasved i stället för med kubb, helt enkelt för att tillgången på färdigkluven ved är så mycket större. Det är förstås möjlighet att bygga en egen kubbmaskin, men det vore skönt att slippa ett extra moment i processen.

Är det över huvud taget möjligt? Jag tänker att ett stort problem med vanlig ved kan vara att den lättare fastnar, men när storlek och vikt på gengasaggregatet är av underordnad betydelse kanske det problemet kan konstrueras bort? Jag ser inget  större behov av att kunna köra en sådan anläggning kontinuerligt, det räcker förmodligen gott att få ut ett par timmars drift ur en "engångsladdning" varefter gasgeneratorn får svalna. Drifttiden av motorn får helt enkelt avgöras av hur mycket ved man laddar med.

Till värmepannor har man ibland något som kallas förugn. -Är inte det lite av ett gengasaggregat, med skillnaden att man direkt efter förugnen eldar koldioxiden direkt i den efterföljande pannan enbart för att skapa värme?
Skitless på översittare med attityden "köp en xxx istället så funkar det bättre". -Inte mitt fel att jag har gott om egna idéer medan de måste låna andras. Kör min 40 år gamla Saab V4 på drygt fyra deciliter milen till vardags. http://ecomodder.com/forum/em-fuel-log.php?vehicleid=847

torbjorn

  • Inlägg: 13720
    • Medelpad
SV: Vanlig pannved i stationärt gengasaggregat?
« Svar #1 skrivet: 30 mar-18 kl 22:47 »
Precis, en förugn är ett primitivt gengasaggregat, som dock inte är gjort för att kunna lämna en tjärfri gas. Förugnar brukar man elda med flis.

Ska man sikta på ett praktiskt bränsle för ett nybyggt stationärt gengasaggregat så bör man nog tänka sig grovflis eller kanske kubb.

TW

  • Inlägg: 2684
    • Finland
SV: Vanlig pannved i stationärt gengasaggregat?
« Svar #2 skrivet: 31 mar-18 kl 09:43 »
I Kimo i Oravais fanns förr ett reservkraftverk som drevs med gengas. Byborna kallade det för "Donkarin" på grund av dunket från den stora motorn som ju hördes vida omkring. Det kallades "surgaskraftverk" i skrifterna men det tycks ha varit gengas för de körde på ved. Mitt i sommaren blev det ofta vattenbrist i Röukas träsket och då gav inte vattenkraftverket full effekt så då körde de igång Donkarin.

Tyvärr vet jag inte säkert hurudan ved de körde på men om du kontaktar Oravais Hembygdsförening som har en Kimo Sektion då lär du nog hitta någon gamling som vet hur allting gick till vid Donkarin.

Jag har hört gamlingarna säga att kraftverksskötaren alltid öppnade alla fönster och dörrar på vid gavel innan han startade gasaggregatet för det läckte alltid litet gas och han ville inte dö i osförgiftning.
Bor redan på landet men drömmer om ett eget litet hus......
Timmerman och snickare och byggnadsingenjör och gör-det-självare. Gör väldigt mycket av litet men kan inte göra allt av ingenting.
Antifacist.

torbjorn

  • Inlägg: 13720
    • Medelpad
SV: Vanlig pannved i stationärt gengasaggregat?
« Svar #3 skrivet: 31 mar-18 kl 14:05 »
I stationära sammanhang talade man kring förra sekelskiftet om suggas, då man menade ungefär samma sak som sedermera började kallas gengas.
Innan flytande bränslen slog igenom för ottomotorer, så var det vanligt att stationära motorer drev med brännbar gas som ändå fanns tillgänglig - lysgas i städerna , koksugns- eller masugnsgas vid järnverk osv.  När man behövde motordrift på en plats där det inte redan fanns tillgång till gas utan man måste bygga en särskild gasgenerator bara för motorns skull så talade man om suggas då motorn själv sög fram gasen genom gasverket, respektive tryckgas i de fall då anläggningen också var försedd med en fläkt eller gaspump.

Gengasanläggningar ger många gånger bättre bränsleekonomi än en liten kolvångmaskin som ju som regel kommer att köras med ångdata som inte ger någon vidare verkningsgrad - det mesta av energin går bort med avloppsångan eller kondensorkylvattnet. För hembygge är gengas definitivt att föredra framför ånga - färdiga motorer finns ju tillgängliga i överflöd från vartenda bilvrak, man slipper alla bekymmer med tryckkärl och besiktningar av dem, driftberedskapen blir bättre än om man har en ångpanna som kräver flera timmars uppeldningstid och som måste skyddas mot frost när den inte används, osv osv.

Solceller i all ära, men den tekniken är än så länge dyr, i synnerhet om man dessutom vill kunna lagra energin tills den behövs. Ska man investera i ett energilager så är en vedbod betydligt billigare än en batteribank.  Och skogen är bra på att samla på sig solenergi och omvandla den till fast form, utan att man behöver anstränga sig ett dugg för saken.

Brukspatronen

  • Inlägg: 774
  • Bakåtsträvande Dåtidsromantiker
    • Hälsingland
SV: Vanlig pannved i stationärt gengasaggregat?
« Svar #4 skrivet: 01 apr-18 kl 17:29 »
Oavsett bränsleceller eller om det är elbilar handlar det bara om att lagra energi som producerats på annat sätt. Så i praktiken kör du på vatten, vind eller solkraft i bästa fall. Men sett globalt så är bilarna ändå driven av kärnkraft eller mest troligt någon form av fossil kraft. Sett ur den synvinkeln blir inte gengasdriften så tokig, åtminstone om man håller sig till hyggligt glestraffikerade ställen.

Själv är bäste dräng

  • Inlägg: 14416
    • Östergötland
SV: Vanlig pannved i stationärt gengasaggregat?
« Svar #5 skrivet: 01 apr-18 kl 21:55 »
Och för de som bor i Sveriges skogsområden kommer det alltid att finnas bränsle som inte det övriga samhället vill ha. Det är en sak att värmeverken konkurrerar med pappersbruken som i sin tur gör att de stackars sågverken får betala höga priser för råvaran, en helt annan att ved tas tillvara i sådana volymer som aldrig skulle vara attraktiva för bolagen. Att då kunna producera el samtidigt som man producerar värme i den egna stugan måste ju vara en bra grej, bortsett från att man lägger tid på sin anläggning istället för att gå till ekorrhjulet. Ett eget kraftvärmeverk :)

torpjens

  • Inlägg: 2372
  • Vi lever på naturens villkor
    • Södermanland
SV: Vanlig pannved i stationärt gengasaggregat?
« Svar #6 skrivet: 02 apr-18 kl 19:43 »
 (:)  Där försvann massor av inlägg när jag städade bort off topic och följdmodereringar på det.
Ledsen om jag råkade sopa bort något relevant men det var många OT-inlägg och svar på dem. /Torpjens


http://www.alternativ.nu/index.php?page=regler
Problemet är inte att makt korrumperar, det är att de korrumperbara söker makten.

JohnA

  • Inlägg: 1090
  • Snål nord-vallentunisk skrotfyndande återanvändare
    • Uppland
    • EM34
SV: Vanlig pannved i stationärt gengasaggregat?
« Svar #7 skrivet: 02 apr-18 kl 19:51 »
Mycket OT i denna tråd. Jag har egentligen inget emot det i princip, men det blev både stort och lite översittande där en stund... *suckar*
JA, det går förmodligen åt helvete med miljön på den här planeten till följd av människan, och JA, vi är förmodligen fortfarande i ett läge där vi kan påverka i vilken GRAD det går åt helvete, och hur fort, men det innebär inte att vissa ska diktera villkoren för vad som får diskuteras. Sådant off-topic är så förbannat tröttsamt och det liknar hur en del starkt religiösa håller på och mässar.  ::)

Så, tillbaka till det tekniska nu, -det som hänger ihop med trådens rubrik, tack!

Efter Torbjörns inlägg ganska tidigt i tråden fick jag intrycket att även ett stationärt aggregat för vedgas/gengas kan få det svårt med vanlig brasved. Jag antar det beror på att den betydligt lättare än kupp kan fastna i gasgeneratorn. Eftersom färdigkluven brasved/pannved går att köpa lite "varsomhelst" och är en stor standard tänkte jag att detta borde vara det mest rationella, men om det inte är så fasligt svårt att bygga en effektiv kubbmaskin kanske det i slutänden blir både billigare och mer rationellt? -För kubb kan man ju elda med i kaminer och spisar, även om det är lite "plockigare" att hantera där.

Hur funkar flis i gengasaggregat? Är en flistugg svårare/dyrare att bygga/köpa än en kubbmaskin? Jag tänker att om man fyller sin vedbod med kluven och torkad brasved och sedan har flistugg/kubbmaskin i anslutning till det stationära gengasaggregatet så skulle "föräldringen" av bränslet kunna ske allt eftersom behovet uppstår, och flistuggen/kubbmaskinen kan förstås drivas av ottomotorn som drivs av gengasen. Energimässigt vore det förstås bättre för verkningsgraden om man slapp detta extra steg, men om det funkar för en flisrivare/kubbmaskin att tugga i sig hela stockstumpar blir det totalt sett kanske mer rationellt och mindre energikrävande än att stå och klyva veden? (eller betala någon annan för att göra det)

Torbjörn skrev att ett gengasaggregat + ottomotor kan bli effektivare än en ångmaskin. Jag gillar ångmaskiner och deras lugna tuffande, men som redan påpekats är det ont om begagnade sådana på skroten och det känns därför som en låååång omväg att gå för att snabbt och billigt få till ett ekonomiskt och kanske inte totalt miljövidrig elverk?

Jag tror mycket på principen "att inte lägga alla ägg i samma korg". Överfört till ett boende off-grid ser jag det som en självklarhet att ha flera olika energikällor för eltillverkningen. Vissa av dessa är mer eller mindre årstidsberoende, t.ex. solceller och vattenkraft från mindre bäckar, andra varierar mer slumpmässigt så som vindkraft. Jag tänker då att man kan passa på att "ha party" ordentligt när det är högsäsong på en mer gratis källa till el, och gilla läget när det kommer kärvare årstider. Jag tänker också att ett mer miljömässigt tveksamt syndande att t.ex. elda fossila bränslen kan förlåtas om det sker vid plötsliga och ganska sällsynta behov, helt enkelt för att det totalt sett ändå kan bli bättre ("mindre dåligt") än att t.ex. av bekvämlighetsskäl köra både uppvärmning och eltillverkning på diesel "rakt igenom".

Sedan är ju återanvändningsperspektivet också en viktig miljöfaktor, d.v.s. att använda gammalt "skrot" ett tag till i stället för att låta det smältas ner och omvandlas till modernare prylar totalt sett kan vara en vinst. På så vis tänker jag att det kanske ändå kan vara ganska vettigt att köra en begagnad bilmotor på gengas från några hemsvetsade plåtburkar än att t.ex. investera i nytillverkade solceller, värmepumpar, inverters, lithium-jonbatterier o.s.v.
Skitless på översittare med attityden "köp en xxx istället så funkar det bättre". -Inte mitt fel att jag har gott om egna idéer medan de måste låna andras. Kör min 40 år gamla Saab V4 på drygt fyra deciliter milen till vardags. http://ecomodder.com/forum/em-fuel-log.php?vehicleid=847

 

JohnA

  • Inlägg: 1090
  • Snål nord-vallentunisk skrotfyndande återanvändare
    • Uppland
    • EM34
SV: Vanlig pannved i stationärt gengasaggregat?
« Svar #8 skrivet: 02 apr-18 kl 19:53 »
(:)  Där försvann massor av inlägg när jag städade bort off topic och följdmodereringar på det.
Ledsen om jag råkade sopa bort något relevant men det var många OT-inlägg och svar på dem. /Torpjens


http://www.alternativ.nu/index.php?page=regler


Bra jobbat! Även om det var (delvis) intressanta diskussioner hörde det inte hemma i just denna tråd. Vissa resonemang var dessutom vääääldigt tröttsamma. :)
Skitless på översittare med attityden "köp en xxx istället så funkar det bättre". -Inte mitt fel att jag har gott om egna idéer medan de måste låna andras. Kör min 40 år gamla Saab V4 på drygt fyra deciliter milen till vardags. http://ecomodder.com/forum/em-fuel-log.php?vehicleid=847

Själv är bäste dräng

  • Inlägg: 14416
    • Östergötland
SV: Vanlig pannved i stationärt gengasaggregat?
« Svar #9 skrivet: 02 apr-18 kl 20:06 »
Genom att köra gengas stationärt så kan man ju ta tillvara värmen som man faktiskt behöver på vintern.

Hur påverkas livslängden på en motor som körs på gengas? Man behöver ju inte på något sätt maxa en motor som kanske skall generera 5 kW el.

Om man jämför med Stirlingmotor, ångmaskin/turbin (ångan skall givetvis inte släppas ut till kråkorna) eller gasturbin. Är gengas vettigt?

JohnA

  • Inlägg: 1090
  • Snål nord-vallentunisk skrotfyndande återanvändare
    • Uppland
    • EM34
SV: Vanlig pannved i stationärt gengasaggregat?
« Svar #10 skrivet: 02 apr-18 kl 20:22 »
Jag tänker att gengas om inte annat är DIY-vettigt, eftersom det är mycket enklare att bygga gengasaggregat som funkar ihop med begagnade bilmotorer, och dessutom mindre farligt än att hålla på med ångdrift (hur coolt det än är). Stirlingmotorer i all ära, men för att få någon försvarbar verkningsgrad i dessa behöver man nog tillgång till betydligt mer än svets, pelarborr och vinkelslip.
Och som sagt, att kunna återANVÄNDA befintligt material är i sig en miljövinst, jämfört med att låta gammalt skrot smältas ner och köpa tillbaka det senare som nya effektivare prylar.

Solceller antar jag är ett undantag, då utvecklingen gått snabbt och de väldigt fint alstrar en hel del energi "helt gratis" när de väl är i drift. (batterierna behöver man ju ändå, mer eller mindre)

Värmepumpar är bra saker, och sådant är hyfsat DIY-vänligt om man t.ex. utgår från ett AC-aggregat som kommer på köpet av motorn ur någon skrotfärdig bil. Till ett stationärt gengasaggregat borde AC-pumpen kunna höja verkningsgraden något, och inget hindrar ju att man hakar på ett helt gäng AC-kompressorer, eller kanske en större kompressor från något annat sammanhang.
Skitless på översittare med attityden "köp en xxx istället så funkar det bättre". -Inte mitt fel att jag har gott om egna idéer medan de måste låna andras. Kör min 40 år gamla Saab V4 på drygt fyra deciliter milen till vardags. http://ecomodder.com/forum/em-fuel-log.php?vehicleid=847

torbjorn

  • Inlägg: 13720
    • Medelpad
SV: Vanlig pannved i stationärt gengasaggregat?
« Svar #11 skrivet: 02 apr-18 kl 21:06 »
Genom att köra gengas stationärt så kan man ju ta tillvara värmen som man faktiskt behöver på vintern.

Hur påverkas livslängden på en motor som körs på gengas? Man behöver ju inte på något sätt maxa en motor som kanske skall generera 5 kW el.

Om man jämför med Stirlingmotor, ångmaskin/turbin (ångan skall givetvis inte släppas ut till kråkorna) eller gasturbin. Är gengas vettigt?

Livslängden hos en bilmotor som körs på gengas kan bli både större och mindre än då den körs på det bränsle den var tänkt för från början. Uppgifter från krigstiden tyder på att man i riktigt välskötta gengassammanhang med bra gasrening osv, fick både mindre motorslitage och kunde öka på oljebytesintervallen jämfört med bensindrift, men det finns också exempel på motsatsen, där stora mängder slitande askpartiklar slet ner nyrenoverade motorer på några tiotal mil.

Eftersom gengas brinner långsammare än bensin så blir maximitrycket i cylindrarna inte så högt, det skonar ju t ex topplockspackning, kolvbult och vevlager. Å andra sidan så gör den långsammare förbränningen att det inte är säkert att blandningen har hunnit brinna färdigt när avgasventilen öppnar, så avgastemperaturen kan bli högre än vid bensindrift vilket möjligen kan gå hårt åt avgasventilerna. Denna risk är såklart störst om motorn körs med högt varvtal i förhållande till cylindrarnas storlek. Lågt varvtal och kompakt förbränningsrum ökar chansen att det hinner brinna färdigt.
En bilmotor bör dock inte köras på lägre varvtal än att olje- och vattenpumpar får tillräcklig kapacitet. Kan tänka mig att 1500-2000 r/min är minimum för kontinuerlig drift av en personbilsmotor, större maskiner kan gå på lägre varvtal.

Man kan nog säga att om man är känslig för investeringskostnaden och bara har ganska enkla egna verkstadsresurser, så är gengas definitivt överlägset de andra alternativen.  Gasturbiner har mycket dålig verkningsgrad, i synnerhet när det rör sig om små maskiner.  Stirlingmotorer finns det ingen massproduktion av så de är dyra, chansen att komma över en begagnad stirlingmotor till skrotpris är ju också praktiskt taget lika med noll.  Ångmaskiner och ångturbiner måste köras med högt ångtryck och överhettad ånga för att få god verkningsgrad, det krävs duktiga maskinister, god kontroll på matarvattenkemi, och inte minst en påkostad och dyr ånganläggning, kondensor mm för att få bra resultat. Även om själva ångmaskinen eller turbinen skulle vara gratis. Myndighetskraven på regelbunden besiktning av ångpannor ska man inte heller glömma bort.

JohnA

  • Inlägg: 1090
  • Snål nord-vallentunisk skrotfyndande återanvändare
    • Uppland
    • EM34
SV: Vanlig pannved i stationärt gengasaggregat?
« Svar #12 skrivet: 02 apr-18 kl 23:06 »
Hur är utsläppen totalt sett från en gengasdriven motor? Ska man ha den för stationär drift till elproduktion och uppvärmning antar jag det kan bli renare än en vedpanna, med tanke på sotpartiklar och tjära som separeras och fastnar i filter, och att förbränningen i cylindrarna sker vid ett mycket högre tryck och mer kontrollerat blandningsförhållande. Om gengasaggregatet byggs så stort att det inte behöver fyllas på innan batteriladdning, pumpning och allt vad man nu ska göra med elen, och spillvärmen dessutom tas till vara, kanske det går att ha i garaget under bostadshuset? Ett (nej två) CO-alarm är förstås klokt att ha, men kör man motorn tills veden brunnit ut borde det vara ganska riskfritt.

Det borde kunna vara en ganska liten motor för värme- och elproduktion till en mindre bostad. För att maximera verkningsgraden i en billig bilmotor, höja belastningen och bättre anpassa den till effektbehovet, kan man plocka ur två eller kanske tre av fyra kolvar ur en småbilsmotor. Även om bara 10-15 kW återstår på vevaxeln har man åtminstone 20-40 kW värmeenergi att plocka ut som bonus, vilket blir en ganska bra "villapanna". Sommartid när uppvärmning inte behövs, kanske det är bättre att köra dieselmotorn i stället.

Motorn kan också optimeras för gengasen vad beträffar varvtal och tändinställning. Storlek och vikt på filter/renare för gasen är en bagatell jämfört vid fordonsdrift. Med en ackumulatortank i systemet startar man dessutom motorn förvärmd.
Skitless på översittare med attityden "köp en xxx istället så funkar det bättre". -Inte mitt fel att jag har gott om egna idéer medan de måste låna andras. Kör min 40 år gamla Saab V4 på drygt fyra deciliter milen till vardags. http://ecomodder.com/forum/em-fuel-log.php?vehicleid=847

torbjorn

  • Inlägg: 13720
    • Medelpad
SV: Vanlig pannved i stationärt gengasaggregat?
« Svar #13 skrivet: 03 apr-18 kl 00:06 »
Med ledning av det lilla som vad jag vet har mätts på gengasdrivna motorer, så blir både CO och HC-utsläppen mycket lägre än vid bensindrift (nu syftar jag alltså på en 70-talsmotor som inte är nämnvärt avgasrenad för bensin heller), om motorn verkligen får rätt bränsleblandning på gengas.  Om motorn får för fet blandning så ökar CO mycket kraftigare än då man kör på bensin, men HC-utsläppen fortsätter hålla sig ganska måttliga.  NOx-utsläppen bör rimligtvis bli lägre i och med den långsammare förbränningen och lägre maxtrycket.

Något som däremot inte alls är bra ur avgassynpunkt är s k blandgas- eller dieselgasdrift av tvivelaktigt konverterade dieselmotorer. En sådan motor går med tämligen mager blandning, kraftigt "dieselknack" och mycket högre både NOx- och partikelutsläpp än då den går som "normal" dieselmaskin. 

Det är inte lämpligt att köra ett gengasaggregat tills det är helt slut på bränsle, då bränner man ofelbart sönder härden. Man måste stänga av motorn medan det finns bränsle kvar.  Har man kört alltför slut på bränsle så blir nästa start bökig eftersom man måste börja med att anlägga en ny härdfyllning med träkol, och det krävs förmodligen en ganska lång tids körande med startfläkt innan man får tillräckligt bra och tjärfri gas att starta motorn på.
Det brukar vara lättare att starta om man har ungefär halv fyllning i bränslemagasinet kvar sedan förra körningen, då kan man lita på att både veden och kolet i härden är perfekt torrt så det går fort att få upp fyren.  När motorn väl går kan man fylla med fuktigare ved utan att det stör driften alltför mycket, åtminstone om gasgeneratorn har kondensavdrivning.

För att slippa problem med "eftergasning" så kan man ordna ett avfacklingsrör på utloppet från gasgeneratorn, som man öppnar och tänder eld på den utströmmande gasen då motorn stängs av. Sedan får det brinna så länge gasen är brännbar, och när CO-halten har sjunkit så gasen inte brinner längre är den nog inte ett större bekymmer än den CO-haltiga röken från vilken falnande brasa med glödbädd som helst. Man bör täppa för primärluftintaget så det inte kan bli självdrag genom gasgeneratorn, annars finns det risk att härden fortsätter pyra tills veden är slut.

Ska man använda motorn för elproduktion tror jag inte det är någon god idé att "kolvlobotomera" motorn. Den jämnare gången hos en motor med minst 4 cylindrar är mycket värd, i synnerhet om man har utväxling mellan motor och generator så att motorvarvtalet inte riktigt går jämnt ut med växelströmmens frekvens.

JohnA

  • Inlägg: 1090
  • Snål nord-vallentunisk skrotfyndande återanvändare
    • Uppland
    • EM34
SV: Vanlig pannved i stationärt gengasaggregat?
« Svar #14 skrivet: 03 apr-18 kl 01:31 »
Ahaaa, så det är såååå det funkar! Eftersom utrymmet inte är något avgörande problem borde det alltså vara vettigt att bygga en förhållandevis stor gasgenerator. Ja alltså dess övre del som väl är att betrakta som ett magasin? Sedan kör man motorn via en timer som stänger av långt innan veden är slut. När motorn stängs av stängs också en intagsventilen och kanske också att en liten fläkt som ger undertryck i utrymmet där motor och gasgenerator står kan få gå så pass länge att gasgeneratorn säkert hinner slockna. Fläkten skulle kunna sitta i den öppning där friskluft tas in vid drift.

Så länge värme är önskvärt är det ingen förlust att ha ett avfacklingsrör om man eldar gasen i en kamin/panna. Nackdelen är att systemet blir krångligare. Ungefär hur lång tid brukar det ta för ett bilburet aggregat att slockna sedan man stängt av motorn?

Beträffande kolvlobotomi visade mitt experiment för kanske sju år sedan att bränsleförbrukningen kan sjunka 10-15% vid ganska oförändrad snittfart med en liten sliten Fiat. Att slita ur två av kolvarna minskade definitivt friktion och pumpförluster i motorn, det märktes tydligt på radikalt minskad motorbromsning. Jag kan förstå att en jämn gång är till fördel vid generatordrift, i synnerhet om man vill ha bra kvalitet på spänningen. Att addera några extra kilon på svänghjulet borde kompensera en hel del..? Att kolvlobotomera en bilmotor är ett billigt sätt att få tag på en vattenkyld motor med lagom liten effekt. En 4-cyl småbilsmotor på 50 hk är ganska mycket overkill även för att driva ett elverk kraftigt nog att orka med en trefas MIG-svets, och när motorn bara laddar batterier och alstrar värme kommer den få jobba med gasspjället nästan i tomgångsläge, med dålig verkningsgrad som konsekvens. Å andra sidan spelar ju inte verkningsgraden så stor roll så länge man också vill ha värme, och sommartid kör man som sagt förmodligen smartare med en dieselmotor i stället.

En annan tanke om motorn som värmekälla är att det borde vara effektivare att belasta motorn maximalt via generatorn med hjälp av elektriska värmeelement (t.ex. elpatron i ackumulatortank) än att köra motorn en längre tid på lägre belastning och enbart plocka ut värmen via motorns kylvatten.

Hur kan en stationär vedgasgenerator skilja sig från en mobil dito? När storlek och vikt är av underordnad betydelse kanske det går att bygga mer rationellt av material/skrotdelar som inte lämpar sig för mobila aggregat? En nackdel med det stationära livet borde vara att man inte har fordonets rörelser som kan hjälpa till att skaka ner vedkubben mot härden, eller skaka askan ur rosten. Men när man kan bygga aggregatet klumpigare kanske detta går att kompensera för?
Skitless på översittare med attityden "köp en xxx istället så funkar det bättre". -Inte mitt fel att jag har gott om egna idéer medan de måste låna andras. Kör min 40 år gamla Saab V4 på drygt fyra deciliter milen till vardags. http://ecomodder.com/forum/em-fuel-log.php?vehicleid=847

JohnA

  • Inlägg: 1090
  • Snål nord-vallentunisk skrotfyndande återanvändare
    • Uppland
    • EM34
SV: Vanlig pannved i stationärt gengasaggregat?
« Svar #15 skrivet: 03 apr-18 kl 01:54 »
Visst är det väl så att batterier (ackumulatorer) oavsett typ/teknik får större laddningsförluster ju fortare man laddar dem? I ett stationärt elverk borde klassiska bly-syrabatterier vara det som ger bäst ekonomi, att de är tunga spelar mindre roll. Jag tänker då att till de vardagliga elbehoven (när solceller och vindsnurra pga väder och årstid fungerar dåligt) är förhållandevis små, och eftersom uppvärmning av huset ändå kommer ske med vedpanna eller kamin, är det inte alls någon stor gengasmotor som behövs. Då är kanske inte ens en kolvlobotomerad bilmotor optimal.

Ja faktisk är kanske det optimala att basera bygget på ett typiskt portabelt bensindrivet elverk för enfas 230V, med encylindrig "gräsklipparmotor", som konverteras till gengasdrift. Antingen förser man sedan motorn med vattenmantel för kylningen, eller så gillar man läget och låter den lilla direktvärme motorn producerar komma garaget till nytta. Sommartid är den värmen förvisso en ren förlust, men det hade den varit även med en vattenkyld motor. Skillnaden är att fläkten hos luftkylda motorer också den stjäl en hel del effekt, men i slutänden med så billigt bränsle som ved blir det nog marginellt.

När det är så pass små effekter som någon kW är det kanske billigare och mer DIY-vänligt att driva två eller tre bilgeneratorer, låta dem ladda var sitt batteri och sedan driva det som drivas bör via 12->230 V invertrar? Med kyl och frys som de viktigaste prylarna att hålla igång dygnet runt behövs ju ändå en hel del batterikapacitet om man ska klara sig med att ladda t.ex. några timmer per dygn. Fast ju mindre man bygger elverket desto längre kan det få arbeta, och desto effektivare borde batteriladdningen bli?

Det lutar alltså (tror jag) mot en liten encylindrig fyrtaktare typ gräsklipparmotor, och en vedgasgenerator som är stor nog att med god marginal låta den lilla motorn puttra i ett antal timmar. Det känns som att det inte behöver bli så klumpiga prylar detta. I de fall man behöver få igång elverket snabbt kan man ju behålla möjligheten att köra det på bensin tills gengasen börjar flöda.

En liten gräsklipparmotor gissar jag har betydligt sämre livslängd än en bilmotor, så den senare kanske ändå är ett mer problemfritt alternativ? Bilmotorn har dessutom elstart, vattenpump, oljefilter och en del annat trevligt "gratis".

Skitless på översittare med attityden "köp en xxx istället så funkar det bättre". -Inte mitt fel att jag har gott om egna idéer medan de måste låna andras. Kör min 40 år gamla Saab V4 på drygt fyra deciliter milen till vardags. http://ecomodder.com/forum/em-fuel-log.php?vehicleid=847

ensamvarg_17

  • Inlägg: 207
    • Dalarna
SV: Vanlig pannved i stationärt gengasaggregat?
« Svar #16 skrivet: 03 apr-18 kl 09:53 »
Att en motor behöver gå på ett visst varvtal pga oljepumpen och vattenpumpen det håller jag med om till viss del, men det finns ju möjlighet att ändra utvexlingen på vattenpumpen relativt enkelt där är det ju bara att byta remskivan till en lite mindre så snurrar ju pumpen fortare MEN tänk i så fall på att pumpen inte heller får snurra FÖR fort för då hinner inte vattnet kylas i kylaren å du får kok i motorn utan man måste hålla sig inom rätt värden för just den pumpen så att säga. När det kommer till oljepumpen så blir det lite kinkigare eftersom den oftast sitter inuti motorn å då blir det VÄLDIGT pyssligt att ändra utväxling på pumpen men eftersom inget är omöjligt så går det att använda sig av en motor med utanpåliggande oljepump då blir det genast lättare att ändra utväxlingen sedan går det ju att snegla på tävlingsbilqr där dom använder sig av torrsumpssmörjning vilket väldigt enkelt uttryckt innebär att dom har oljesystemet helt skiljt från motorn och oljetråget bara är en uppsamlingsplats för oljan innan den går tillbaka till det riktiga systemet, dom använder sig av detta för att kunna optimera motorn fullt ut och för att minska friktion i motorn eftersom om du hqr all olja i tråget så skvätter det runt omkring å när du kör motorn på riktigt höga varv så blir det mätbar friktion även av det plus att med torrsump så kan du ha väldigt mycket större oljevolym äv vad ett vanligt oljetråg klarar av att hålla sedan går det ju att använda sig av en bättre rening av oljan om allt hålls utanför motorn vilket inte heller är fel.
Så man kan kika lite på tävlingsmotorer för att få lite tips även till en liten enkel stationär motor för det som förr var riktig hitech sitter ju i många av dagens bilar som standard.

Skickat från min Lenovo K10a40 via Tapatalk

Söker med ljus och lykta efter min andra halva som vill bo i skogen med mig ;-)

TW

  • Inlägg: 2684
    • Finland
SV: Vanlig pannved i stationärt gengasaggregat?
« Svar #17 skrivet: 03 apr-18 kl 20:57 »
De vanliga billiga enfaselverken med jordfräsmotor är dels ganska högvarviga och dels är motoreffekten inte så stor så jag misstänker att du får för liten effekt på gengas eftersom gengasen har lägre energitäthet.

Jag är ingen expert på gengas men om vi analyserar behovet blir det väl ungefär såhär:
-En lågvarvig motor ger gengasen tid att brinna ordentligt.
-Lång slaglängd ger bra vridmoment vilket innebär att det blir lättare att reglera gaspådraget så motorn håller jämt varvtal.
-Effekten blir mindre på gengas än på bensin så motorn måste vara överdimensionerad.
-Stort svänghjul jämnar ut varvtalet vid plötsliga beleastningsvariationer och håller jämnare frekvens och spänning på den producerade elektriciteten.

Jag för min del skulle leta efter en äldre fotogendriven båtmotor eller stationärmotor i lämplig storlek. De brukar ha lång slaglängd och lågt varvtal. I synnerhet båtmotorerna brukar gå att komma över billigt eftersom de är relativt törstiga jämfört med dieselmotorer.
Låt oss säga en 10-12 hkr motor så får du förmodligen ut 7-8 hkr på gengas. Man skulle kunna sätta ett extra svänghjul mellan motorn och generatorn.
Bor redan på landet men drömmer om ett eget litet hus......
Timmerman och snickare och byggnadsingenjör och gör-det-självare. Gör väldigt mycket av litet men kan inte göra allt av ingenting.
Antifacist.

piggetröska

  • Gäst
SV: Vanlig pannved i stationärt gengasaggregat?
« Svar #18 skrivet: 03 apr-18 kl 21:38 »
Skulle en fotogentraktor typ Volvo T2*  eller T3* fungera som kraftkälla?  På gengas skulle de kanske bara ge 10-15 hkr?

En T-2* hittar man fortfarande för  4-10' kr på Blocket.

Minns inte om alla dessa har kraftuttag därbak, om inte går det ev att eftermontera ett uttag för remdrift som man hade till stationära tröskverk o liknande.

Elverk drivna av traktorns bakre kraftuttag brukar ha bra kapacitet, men brukar inte vara så billiga ens begagnade vilket antyder att de är efterfrågade.

Piggetröskan

torbjorn

  • Inlägg: 13720
    • Medelpad
SV: Vanlig pannved i stationärt gengasaggregat?
« Svar #19 skrivet: 03 apr-18 kl 22:59 »
Gamla fotogentraktorer (och båtmotorer mm) är olämpliga pga det låga kompressionsförhållandet. En 50-talstraktor brukar ha kompressionsförhållande mellan 4 och 5 om den är byggd för fotogen, kanske uppåt 6,5-7 om den är byggd för bensin.  För gengas är det bra om man kommer upp i minst 8, gärna 9-10, helst uppåt 13 om möjligt.

Ska man använda ett litet elverk som bygger på gräsklipparmotorteknik kan det nog gå bra om man är noga med oljebytena och väljer ett där motorn är trycksmord (jag tror det är så på de flesta kinatillverkade motorerna, som brukar vara kopior av t ex Honda). Sidventilmotorer såsom äldre B&S eller Tecumseh bör undvikas. Man måste ordna någon lösning för tändförställning så att motorn kan gå med tidigare tändning på fullt varvtal än vid start (de där motorerna brukar köras med fast tändläge på bensin).
Om man inte är beroende av att få ut just 50 Hz växelström så kan det vara en fördel att sänka motorvarvtalet. I så fall måste man också ställa om spänningsregulatorn så att spänningen sjunker i samma proportion (annars blir generatorns järnkärna magnetiskt mättad).

När det gäller oljepumpar på personbilsmotorer så verkar det som om motorkonstruktörer alltför ofta tar till oljepumpens kapacitet lite väl snålt när en ny motortyp utvecklas. Nästan utan undantag har motortyper som har tillverkats och vidareutvecklats i många år, fått större och större kapacitet på oljepumpen för varje modernisering.


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

839 gäster, 6 användare (2 dolda)
xaelanar, GE202, Tångräkan, von tratt

* Forum

* Om tidningen Åter



- Å vilken härlig tidning
/Susanne

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser