Gårdshund - rovdjur

[Sara zon 7]

Jag behöver hjälp med val av gårdshund. Vi har ett otroligt rävtryck på gården och funderar på hund som hjälp att hålla undan dem.
Funderat på Pyreneer men är lite fundersam hur den går att hålla kvar på gården, sen är den ju väldigt stor. Kan en vanlig hund som är mera lätt att hålla kvar på gården funka lika bra? Ex lapphund.

Hunden ska klara att vara ute året runt, vara barnkär och vänlig mot människor.
Jag vill gärna ha synpunkter på både val av ras samt erfarenheter från er som har hund.

Sara

[birgit]

Beroende på hur mycket mark hunden ska vakta, så kan man ha pyrre. Vill man ha en mindre hund med koll på läget så kan man ha lapphund, islandshund m.fl. Hunden bör ha vaktinstinkter det underlättar att den stannar på gården.
Det beror ju lite på varför den ska hålla bort räven? Har ni djur som behöver skydd? Dygnet runt? Då kan pyrren, maremma, estrela m.fl vara rätt. Beror lite på hur och vad den ska vakta?
Vi har boskapsvaktare hos fåren. Har haft gårdshundar utöver det, men inga just nu.
Föklara gärna syftet lite mer, så kanske hundtyp är lättare att föreslå.

[Bovanägare]

Nån som vet om man kan ha hund att vakta hönsen med . Har dem går fritt och räven är här på besök . Fårena går på samma ställe, nån  som vet vad som kan passa?
Ursäkta om jag inkräktade på din tråd .

[Sara zon 7]

Det är just fåglar hunden ska vakta. Höns, ankor och gäss. Fåglarna stängs inne natetid. Vi bor ute i skogen med en granne i närheten,i en liten by men jag är rädd att pyrren kommer att ha hela byn inom sitt område.
Sen att den är ganska självständig och kanske kräver mycket jobb att få bra. Tror att ex lapphunden är mera lättlärd och lättare stannar på gården. Men jag vet inte? Ni som har hund som gårdsvaktare vad har ni för erfarenheter och tips.

Sara

[birgit]

Helt klart finns risken att pyrren vaktar hela byn
Själv skulle jag nog valt islänningen. Har haft både sv.lapphund och islänning och den senare är nog lite mer allert. Sedan är islänningen väldigt uppmärksam mot fåglar också. De är båda rätt små, glada och positiva hundar. Fast de kräver ju sin fostran de också. De är envisa på ett annat sätt än pyrren.
Har haft chow chow som gårdshund också. De är stabila, fast misstänksamma mot främlingar. Lite envisare än småspetsarna, men väldigt lugna. Ett problem är att vissa uppfödare avlar på jaktinstinkter hos dom, det är inte bra. Fast det gör de med lapphunden också. Så man får kolla noga med uppfödarna först.
Oavsett vilken ras du väljer är ju valpens fostran det avgörande för hur det kommer funka. Lycka till!

[Sara zon 7]

Jag har tittat på Islänningen också men undrar om den skäller dagarna i ända? Man får den känslan när man läser rasinformationen. Är det skillnad på de olika lapphundarna? Det lutar åt en finsk isåfall.
Jag förstår att man får jobba en hel del med valpen och jag skulle vilja ha en hund som patrullerar tomtgränsen. När man då läser att pyrren har stora områden och kanske kommer att springa i hela byn, vi har ju en väg nedanför inte så trafikerad men ändå.
Jag får för mej att en lapphund/collie/islänning? är lättare att lära vars tomten går och att den inte ska lämna gården. Det kan bli en verklig utmaning med pyrren. Om det alls går.
Sen undrar man hur mycket av dess narurliga beteende som finns kvar. Verkar vara många som ställer ut, hur har det påverkat rasen? Finns det någon här som använder rasen i det arbete den är tänkt?

Sara

[birgit]

Vad gäller pyrren, så avlas ju mycket på utstälning idag. Men, våran pyrre är en sån och hon har väldigt mycket ursprungliga egenskapaer med sig trots allt. Border är en ren vallhund. Vet att vissa lyckats få den att vakta, men det är inte dess användningsområde.
Finsk lapphund är den mest avlade och populäraste av lapphundsradserna. Den har inte så mycket vakt i sig.
Islänningar skäller visserligen endel, men de skäller inte dagarna i ända och man kan också lära dom en del. Vad som är acceptabelt osv. Nej, min upppfattning är snarast att de lätt kopplar av mellan  turerna.  Samtidigt som de har koll på läget. Våran skällde inte dagarna i ända.
Men även en pyrre (eller annan boskapsvaktare) går att lära. Ju tydligare man är med unghunden, desto bättre vuxen. Däremot mognar de sent. Tik vuxen vid 2 år ca. Hanhundar kan dröja ytterligare ett år. Det kan vara lite kämpigt.
Oavsett ras är det du som lär den var gränsen går. Alltså vad den ska vakta. Få hundar är hundraprocentiga, men de flesta är ganska läraktiga.

[Sara zon 7]

Menar du att den finska lapphunden kanske inte skulle funka så bra? Är någon av lapphundarna lämpliga?
Den isländska, klarar den utevistelse även på vinern? Dom ser ju fina ut, håller dom efter både skator, duvhök och räv som jag läste någonstans?

Sara

[birgit]

Det finns säkert finska som funkar, men de används ju mer som bara sällskap idag. Islänningen är väldigt vädertålig. De har inte precis nåt toppenklimat på Island. Dessutom är pälsen otroligt lättskött, vilket inte är fallet med lsv.lapphund.De är väldigt duktiga på fågelbevakning. Nåt jag inte såg så mycket av på min svenska lapphund.

[Guran]

Lapsk vallhund har inte krävade pälsvård. Lapphundarna verkar vara trevliga, överlag, dock håller populariteten på att öka hos de långhåriga varianterna bl a för deras vackra yttre så liten varning verkar det vara p g a detta. Den lapska vallhunden har, vad jag förstått, inte drabbats av effekterna av våra estetiska krav (vi verkar mest  vilja "gå på" de pälsiga varianterna av hund?) och har rykte om sig att vara bra i lynnet.
http://www.slk.nu/

Jag använder min långhåriga collietik för att vakta hönsen mot räv! Hon är mig också behjälplig vid fösandet/hämtandet av hästarna.
http://www.123hjemmeside.dk/Malmberget

Min korthåriga collietik är inte så gammal ännu men verkar ha minst lika goda förutsättningar för det jobbet! Har tyvärr inga bilder på henne in action. Min kortis är tuffare än mitt långhår, vilket jag också tror är allmängiltigt raserna emellan.
http://www.123minsida.se/Puoitak

Korthårets uppfödare:
www.oneways.net

[Sara zon 7]

Tack för alla tips. Jag funderar vidare men det lutar mot nån av lapphundarna.
Är det någon som har den? Vad är det för skillnad mellan svensk och finsk?

Sara

[birgit]

Lapsk vallhund ska ju, precis som görsågotthankan skriver, vara en lite tuffare hund. Vad de i lapphundsföreningen ofta poängterar, när man frågar om skillnaderna mellan raserna är att den lapska är mer krävande och en mer utpräglad vallare. Ingen första hund.
Visst är pälsen mer lättskött, men trots att många islänningar har lång päls (finns även korthåriga) är den näst intill befriad från skötsel. De tovar inte och pälsen rengör sig självt suveränt bra. Så länge man inte håller på och badar dom. Fast det gäller alla hundar. Då förstör man det naturliga fettet, som ju skyddar mot väder och vind.
På boskapsvaktarna rekommenderas att de endast i yttersta nödfall badas, då de ju alltid är ute. Vår vita pyrre kan se ut som en "gris" ibland på mornarna när man kommer ut. Men efter ett par timmar, så är hon vit igen. Vi har aldrig badat henne och hon är snart 6 år. Vår islänning blev 13½ heller aldrig badad. Vår svenska lapphund hade däremot mycket tovor, framförallt baktill. Helt klart har aveln ändrat på pälsegenskaperna där. Samerna hade knappast en hund som behövde kammas och klippas för att inte tova ihop.
Vad gäller boskapsvaktarna, så bör de vara ute nattetid. För deras intensivaste period är från skymning till gryning  - alltså då de flesta rovdjur är ute och rör sig.
Collie är säkert också en bra allroundhund. Kul att det finns folk som inser det. Pon är en annan lite glömd ras. (Polski Owzarek Niczinny?) De har vakt, är lättlärda och betecknas som gränsvallare. Fast pälsen kräver sitt. Det finns säkert fler raser, men vet man ungefär vilken typ man vill ha, så är det bättre att koncentrera sig på det och lära sig mer om hur de fungerar. Det har man nytta av när man köper valp sedan.

[gimskogen]

Har ni sett denna förening.. de jobbar med gårds o vallhundar av de lite mer ovanliga slaget..
http://www.sgvk.org/

[Dandelia]

Kan inte låta bli att kommentera Min dvärgpudel jagar bort räven från oss. Den kommer inte i närheten! Men vi har inga lösgående djur att vakta, utan han ser efter tomten och reviret, bara Heh he, lilla fjutten, han känner sej så stor och mallig när räven sticker... Tror inte han duger till att vakta ev kommande höns dock. Allt som rör sej är leksaker! Men en storpudel, kanske? En del linjer har god vaktinstinkt och dom är både trevliga och extremt lättlärda!

/Dandelia

[sonja på slätten]

Eftersom jag såg att collies nämndes här, vill jag dela med mig av mina erfarenheter.
Under de ca 20 år som jag haft höns har jag haft  5 långhårscollies. De har varit ganska olika personligheter, men i sitt beteende
bland hönsen lika.
Absolut mest intresserad av hönsen var Richie, som var uppvuxen bland dem. Han hade stenkoll på allt som hände dem.,och var det något alarmerande försökte han hämta mig. Ibland ingrep han själv, t.ex om två tuppar slogs kunde han ta dem ena över ryggen och slänga den åt sidan. ( Det hjälpte dock aldrig, tupparna bara fortsatte.)
Mina senaste collies har kommit  hit som vuxna, och de är inte fullt så nitiska. Men även de blir upprörda om det är bråk, och de märker om någon höna kommit in på fel område. Jag tror säkert att de skulle rusa dit om någon blev angripen.
De går ofta längs stängslen (tomtgränsen) och spanar utöver fälten, och ser de en hare eller kråka eller katt skäller de med sitt
dovaste skall. Annars skäller de sällan.
Dock kan jag inte säga att de gjort några ingripanden, för alla attacker vi haft har skett när hundarna varit inne eller någon annanstans.
Jo, Richie slog larm en gång. Han var bunden och kunde inte annat, men oj vad han skrek! Anfallaren var en tysk jaktterrier och den
hann bita ihjäl några kycklingar och illa skada en höna innan jag hann fram.

[Sara zon 7]

Intressankta synpunkter. Collie verkar tydligen funka väldigt bra, har en väninna som har två olika, en svartvit ganska stor (bordercollie?) och en liten tuss som skäller konstant.
Hur klarar collien utevistelse på vintern?
Jag fortsätter att fundera, fortsätt ge synpunkter.

Sara

[birgit]

De flesta, jag känner, som har Old English Sheepdog anser att de passar bäst som sällskap. Från början var de ju kombinerad vall o vakthund i fårhjordarna. De är rejält stora också. Flera av de andra raserna används som vallare i sina hemländer, men har inte hört om något sådandt intresse i Sverige? Dansk svensk gårdshund kan säkert funka också, den är ju lite allt i allo.

[sonja på slätten]

Jag vet inte om långhårscollies kan frysa, har aldrig märkt något sådant, men jag bor på västkusten  i ett klimat som liknar rasens
hemland Skottland,alltså regn,regn och blåst men sällan sträng kyla.
Däremot kan de ha stora problem  heta sommardagar.

En collie med korrekt pälsstruktur kräver minimal pälsvård, förutom under fällningsperioderna. Min tidigare nämnda hane  Richie
beundrades alltid för sin vackra,välvårdade päls. Han borstades i stort sett bara vid fällning  och utställning och badades aldrig.
Städning,däremot, det är en annan sak...

En sak med collies dock: de vill vara där matte/husse är. Att tillbringa hela dagarna ute för sig själv är  inget för en collie..

[Sara zon 7]

Jag tror efter vad jag hört att collien kanske inte kommer att vara nöjd med att vara ute själv. Om än man själv är ute mycket så kommer det att bli längre stunder då hunden stannar ute själv.

[gimskogen]

här är en länk till Berded collies hemsida. .flygande rya matta som en kompis till mig bskrev sin hund...
http://www.sbc-beardedcollie.com/
tycker de är roligt att man börjat med vallanlags test...

[Assistenten]

tycker de är roligt att man börjat med vallanlags test...
[/quote]


Ja, tänk om alla raser som var vallare i grunden fick fick göra dessa vallanlagstester. De är ju inte  invecklade att få till.
Oftast också väldigt trevliga tillställningar för tvåbenta med.


MVH
Alvin

[Guran]

Min långhårstik är helst ute, oavsett sällskap eller ej. Jag vill ha dem nära mig, dock, men det har hänt att hon varit ute nattetid då hönsen slocknat i syrenen och inte gått att få in i hönshuset; efter att räven norpat två av hönorna under natten så var det ju bättre att tiken fick vara ute och vakta.

En lh collie med korrekt pälskvalitet behöver ingen märklig pälsomvårdnad. Klippa runt/under tassar och snabborsta då och då. Jobbigast vid fällning förstås. Badar ytterst sällan då det mestadels brukar försämra pälsens egenskaper. Ibland måste man dock och tyvärr finns collie med magåkommor och då blir det jobbigt med den långa pälsen. Jag har haft ganska många collie genom åren och tack och lov har mina förskonats från detta.

Korthåret trodde jag skulle vara "frussen" av sig, men inga sådana tendenser. Temperaturen har i o f s varit som minst -20 i år; varm vinter i år, men ganska mycket vind och massor av snö.

Dandelia; Apropå pudeln så är de ju egentligen en jakthund. Det är ofta mycket power i en pudel! Det lät verkligen gulligt med din stolta pudel!

Sara zon 7; border collie är nog den som är främst om man vill ha en (vaktande) vallhund då de flesta har mkt vall kvar samt ett stort plus är att det finns stor kunskapsbank hos de aktiva BC-människorna (uppfödare, vallare etc) som man som BC-ägare kan få ta del av; det är kanske en sådan din kompis har. Tippar att din kompis andra hund kanske är en "sheltie" (shetland sheepdog) som också använts (används?) som vallhund.

[Torparen 221]

Vi har maremma som går tillsammans med fåren, de har motat både varg och björn, räv och lodjur har vi inte ens sett spår av sedan vi skaffade dem för tre år sedan. En individ fick för sig att gå på upptäcksfärd någon gång emellanåt så hon har fått nytt hem för övrigt håller de sig med fåren eller runt hagen - fast på utsidan   
Har valpar kvar som är tretton veckor nu...

[birgit]

Torparen 221, du har inte försökt nå ut i rasföreningarna med dina valpar? Det gäller att hitta rätt målgrupp.
Framförallt lantraserna hålls ju mer fria och är därför mer utsatta för faror. I södra delen av landet är det kanske mest räv, korp o jakthundar. Men det kan vara rejäla problem det också.

Var kommer dina maremma ifrån? Är de köpta i Sverige, eller importerade?

[Torparen 221]

Jag har annonserat på rätt många ställen bland annat via fåravelsföreningen, "fäbodbrukarna" Naturligtvis anmält till rasklubbens valpförmedlare och viltskadecenter haft kontakt med kringliggande länstyrelser. även annonserat i Hälsingetidningarna och haft en annons på blocket.  Det är inte lätt att lista ut vart man når rätt målgrupp...
Tiken vi har är född i sverige av en tik som var importerad från italien, han hunden är köpt i finland

[Sara zon 7]

Ja, jag vet inte vad som faktiskt skulle fungera? Det finns många fina raser som är aktuella. Det jag är rädd för är att få en hund som springer i byn och inte går att ha lös. Det handlar självklart om fostran, men den måste ju ha lite med sig också, ärftligt. Anlag att hålla ihop sin flock på gården och att hålla sig där. Vi skulle ju aldrig få våra två gråhundar som jagar älg att börja jaga fågel istället.
De raser jag funderar mera på är:

Lapphunden (svensk el finsk) - Är lite rädd att den har jakt i sig och inte stannar på gården om den lämnas ute själv. Lättlärd.
Pyreneer - Vore helt perfekt men dess storlek? samt att den verkar ha stora "revir" och kommer inte att nöja sig med gården. Kräver mycket jobb då den är en självständig hund.
Isländsk fårhund - verkar bra då den håller borta både räv och rovfågel, men dess skall? Kommer vi att bli tokiga?
Collie - av olika sorter. Den vanliga stora verkar faktiskt bra. Håller sig hemmavid men trivs den ute själv? Hur är den mot barn och främmande? Har fått för mej att de kan vara lite reserverade. Bordercollien - har den för mycket vallanlag? Blir den rastlös om den inte får valla (vi har ju inga får)? Eller räcker det om den tränas ex lydnad, hämta bollar osv? Promenader, eller kanske hellre cykling, spark så den får springa av sig.

Har jag glömt nån ras man bör titta närmare på? Känner att jag inte riktigt har bestämt mej, det finns för- och nackdelar med alla. FUNKAR det över huvud taget med en hund som vaktar gården mot rovdjur?
Tänker man fel, skulle man ha en hund som JAGAR räv istället??? Då kunde man kalla till rävjakt en dag när trycket ökar mot gårdens tama djur. För det är klart, rävarna kan inte få fritt fram och se gården som sitt matförråd. Rävarna måste ju hållas på en rimlig nivå och de får inte bli för närgångna eller för många.
Här har de under de sista 2 åren trappats upp, jag har förlorat ca 15 pärlhöns och nån enstaka vanlig höna. Droppen var för ett par veckor sen då den tog min 9 - åriga gåskarl mitt på ljusan dag då vi tom var hemma och ute i omgångar.
Fortsätt tråden, det är intressankt att höra hur ni andra gjort och vad som funkat hos er.

Sara

[birgit]

Svensk lapphund och islandshund stannar bra där de bor. Åtminstone gjorde mina det.
Islänningen skäller när något irriterar den. Det är ju meningen att den ska varna. Den talar om även när folk kommer, men har inget aggressivt i sig. Dessutom kan man träna hunden att inte skälla i onödan. Jag upplevde inte det som ett problem. Lapphunden är tystare, men inte lika vaksam mot exempelvis fåglar. Båda kan klara sig ute ensamma (med höns, får osv).
Pyrrar kräver lite utrymme, men trivs bra med sig själva dygnet runt. De är sociala när det passar dom! Mycket jobb? Vitsen är ju att man utnyttjar deras inneboende egenskaper. Håller man dom på rätt sätt, så funkar de oftast bra.
Vad gäller lapphundarna, får man ju kolla med uppfödare, så de inte avlat på jaktanlag.
Collie är säkert också bra, men vet ej hur känsliga de är för att vara ensamma.

[sonja på slätten]

Mina collies kan mycket väl vara ute när jag  är inne  ett par timmar. Men de har lite tråkigt. De  kan inte riktigt ta sig för något, utan de
går liksom och väntar. Vad jag menade är att de inte vill vänta HELA DAGARNA.

Beträffande tillgängligheten.Förr i tiden var det inte ovanligt att på utställningar se collien som var reserverade  och värre. Nu  har jag
inte sett något sådant alls, och jag bhar varit på många utställningar.

De flesta collieuppfödare är mycket seriösa och avlar på mentaltestade och hälsokontrollerade hundar. Rasklubben har minimikrav för valphänvisning.

[sonja på slätten]

Glömde en sak. Sysselsätt inte en border collie med en massa bollkastning. De kan bli fruktansvärt uppstressade och helt
fixerade vid bollen. Då är det bättre med uppletande och spår.

[Assistenten]

Finns en rätt intressant artikel i "Härliga hund" nr. nr. 2 om västgötaspets.

[Charlotte]

 Jag skulle inte ha valt Border Collie enbart som Gårdshund.
  Det kan kanske fungera hur bra som helst, men är ett sätt att skaffa sig en massa onödigt jobb om man varken tänker valla eller är väldigt intresserad av att Träna hund.
 Jag känner flera BC som sticker iväg och jagar (både Vilt och Tikar) om tillfälle ges. Livsfarligt bilvallande är ett annat favoritnöje...
  Den stora skillnaden jag upplever med min BC och andra hundar jag haft är att till de andra kan man säga ungefär: Så där ja nu är vi klara, Gå och gör vad du vill (ingenting, slappa)...  Men det fungerar inte riktigt så med en BC enligt mina erfarenheter.
Inne sover och kopplar min av långa stunder Men ute är han alltid i tjänst... Ska han inte jobba så är det ett kommando för att inte jobba som gäller... Alltså jobbar han med att INTE jobba i de stunderna. Utan kommando hittar han lätt på egna jobb. Att köpa en BC för att vakta gården känns lite som att köpa en värsting traktor för att klippa gräsmattan Det är inte riktigt rätt hund på rätt plats
 Jag skulle valt en Isländsk Fårhund, jag har några kompisar som äger såna, de är helt underbara Håller rävar, kråkfåglar och andra obehöriga gäster på långt avstånd.
                                              Mvh
                                           Charlotte

[Guran]

Ja, BC behöver mycket tid och engagemang. Allra helst de första åren. Men sedan har man en underbar arbetskompis!
Alla raser kräver en hel del, dock, och detta med att få dem att förstå vad vi vill ha hjälp med tar inte över natten. Men det tror jag de flesta är medvetna om.
Ingen hund är lätt att ha, speciellt inte under första levnadsåret/-åren. Och speciellt inte för oss om vi inte haft hund förut.

[Sara zon 7]

Jag vet att det kommer att bli jobbigt speciellt de första två åren. Vi har två hundar sedan tidigare, gråhundar som jagar älg. Den yngsta fyllde två år i januari. De går inte att ha lösa på de sätt jag tänker mej då de springer till skogs och letar upp en älg. Vilket de ju ska göra!
Som det ser ut nu blir det en svensk lapphund, kullen beräknas födas påskveckan. Vi får hålla tummarna att det blir några killar i kullen. Sen gäller det att hitta uppgifter åt hunden, förutom att vakta gården. Jag kommer att träna mycket lydnad och även ev spår. Det behövs alltid utbildade eftersökshundar i samband med jakt. Vi får se, det finns mycket kul att hitta på.

Sara

[Paradisgården]

Öppnar det här tråden igen då den stämde så bra med vad vi är ute efter..
Vi vill också ha en gårdshund som skall vakta hönsen, främst mot rovfågel. Skulle vara kul att "leka" lite lydnad, konster, kantarellsök också.

Har varit inne på de flesta herdehundar, spetsar och collie, läst massor, men har fortfarande inte kommit fram till vilken ras som skulle passa oss bäst. Herdehundarna tycker jag egentligen är för stora och flera spetsar finns ju risk att de har för mycket jakt i sig. Var väldigt inne på finsk lapphund ett tag, men där finns ju jakten så det känns riskabelt, plus att det inte riktigt "klickat" med någon jag träffat hos någon uppfödare här i närheten. Bara med en sällskapshund i norrland som jag träffade för många år sedan. Så det står just nu mellan collie och isländsk fårhund tror jag. Om en collie växer upp med hönsen, kan den trivas att vara ute själv då? Eller är en islänning bättre?

[smedpeter]

Hej, jag måste också lämna mitt bidrag till denna intressanta tråd. Jag har haft Isländsk Fårhund, och om man vill ha en rovfågelvakt till hönsen, så finns det ingen bättre hund. 
Den hålls väldigt bra på gården, och den skäller inte mer än andra hundar.
Det finns både långhåriga och korthåriga, för båda gäller att de har en helt otrolig pälskvalite', de behöver aldrig någon skötsel - smutsen liksom rinner av pälsen som vatten på en gås. Svårt att tro om man inte sett det själv.
En ras jag verkligen varmt kan rekommendera.
   Det enda problem jag hade med min hund var att hon blev fruktansvärt bunden till mej, så hon var olycklig och gjorde en massa fanstyg hemma om jag måste gå någonstans dit hon inte kunde få följa med. Det här tror jag inte är en rasegenskap som alla islandshundar har, och bor man på landet där hunden har sällskap ute och får vakta höns, får och ankor, så lär det inte bli sådana problem.
   Islandshunden är en vallhund, men den vallar inte djuren som en bordercollie, den strävar inte efter att de skall hållas i en flock, utan det räcker för hunden att den har koll på var alla djur i flocken befinner sej. En glad, snäll, social och trevlig hundras. Och, som sagt, den ultimata hönsvakten !

[mita67]

Jag har 2 finska lapphundar, vaktar höns och ankor. De får minsann inte gå nånstans jag inte sagt är ok, jagar bort räv och fåglar. Inga problem lära dem att höns och ankor ingår i familjen. Men jag skulle inte ha dem till gårdshund, de är ganska bundna till sin ägare. Då skulle jag hellre ta lapsk vallhund, de är mer självständiga men ändå mer samarbetsvilliga. Det är ingen risk att någon av dem fryser utomhus, bara om de blir genomblöta.

[Paradisgården]

Tack för era svar.

Nä, precis - finnar är nog för sociala.

Skall hälsa på en kennel som föder upp islänningar nästa vecka

[Lars Pers Maria]

Jag valde islänningen för ett par år sen och har absolut inte ångrat mig. Detta med pälsen stämmer, man behöver dock borsta ett par gånger om året när den fäller. Min hund har jag varit tvungen att bada ett par gånger då den rullat sig i den andra hundens bajs... Lera mm ramlar av när hunden torkat. Se bara till att den ligger på samma ställe och inte vandrar runt i huset.

Vår Tildri skäller ganska mycket. Fråga hur föräldrarna är. Doch inte utan anledning tycker jag. Det är när fåglar ska jagas bort och när det kommer någon. Även när grannes katter smyger sig hit. Våra höns är lösgående och han vaktar dem men jagar dem inte.

Använder hunden till vallning av getter med varierat resultat men det beror på mig. Vi har inte tränat tillräckligt. Vallningen har han i sig från början. Vad jag förstår är det här en ras som inte är "förstörd".

En mycket glad och kärvänlig hund som älskar alla. Söt, mjuk o go. Sover gärna på verandan under sommaren och ligger helst ute för att ha koll även på vintern. Han stannar numera på gården även om någon går förbi på vägen. Var lite problem i början men man måste ta sig tid de första året och tala om vad som gäller.

När jag kan övertala en man i min direkta närhet vill jag ha ett par islänningar till!!!

[W. B]

Den här tråden gjorde mig nyfiken på Pyreene och Maremmanohunden och får mig att tänka på den tuffaste gårdshund jag träffat som var en stor Newfoundland som jag såg konfrontera en inkräktande Rottweiler på gården som han vaktade. De här Pyreeneerna verkar vara en mentalt liknande eller ännu tuffare Newfoundland i dess självständighet och bra som gårdshundar men kanske inte så lydiga?   

[Paradisgården]

Det stämmer nog rätt bra . Finns fler trådar, vilka inriktar sig mer på den typen av raser. Funderade mycket på kuvasz, pyreneer och maremma, men kom fram till att vi inte behöver en så riktigt vass hund - det passar inte här hos oss. De har ofta väldigt stora revir och vi har bara en tomt på dryga tretusen kvadrat. Plus att vi har ett promenadstråk utanför huset - kan ju inte ha en hund som ställer varenda svampplockare eller promenerare som går förbi .

[RonjaRövardotter]

Vad tror du om en cane corso då? Den borde väl passa dig?

[Kålrabbis Mamma]

Det stämmer nog rätt bra . Finns fler trådar, vilka inriktar sig mer på den typen av raser. Funderade mycket på kuvasz, pyreneer och maremma, men kom fram till att vi inte behöver en så riktigt vass hund - det passar inte här hos oss. De har ofta väldigt stora revir och vi har bara en tomt på dryga tretusen kvadrat. Plus att vi har ett promenadstråk utanför huset - kan ju inte ha en hund som ställer varenda svampplockare eller promenerare som går förbi .

Pyrren är inte "vass" men väldigt vaktig. Har en 3 år gammal själv som har som uppgift att vakta gården. Men tre nackdelar har den. Han skäller ofta och länge om det är nåt han vill uppmärksamma. Vi måste ha tomten inhängnad annars vaktar han hela byn. Han "tänker själv" tex. att jag kommer när Du ropar på mig när jag får lust, nåt som ibland gör matte galen. Pyrren är avlad att vakta bla. får och annan boskap mot varg och björn men mest använder den sin styrka när det kommer nån oinbjuden, han motar iväg den han inte vill ha in på tomten med sin 50 kg tunga kropp. Inne är han helt lugn som en filbunke. Men vallar gör han inte det gör vår 2 kilos blandrastik. Hon hjälper till att fösa in alla fjäderfän till respektive nattkvarter.