Det är olika med olika individer... En del sköter det storartat på egen hand, men ibland kan det krångla av olika skäl. Jag har en orpington som är en oerhört trogen ruvare och en fantastisk mamma, men hon är ranglåg vilket gör att andra hönor kör bort henne från redet när de vill in och värpa - och då kan hon lägga sig var som helst sen och ruva på ingenting. Henne måste jag göra en avspärrning åt när hon ruvar, så att hon får vara ifred. Sedan har jag andra som flyttar sig när någon vill in och värpa men som går tillbaka till äggen sen, då räcker det ju med att man har märkt dem och att man lyfter på hönan och plockar bort nytillkomna ägg varje dag. Vissa hönor är klantiga, bajsar ner äggen, trampar sönder dem...vissa accepterar att bli flyttade med ägg och allt, vissa avbryter ruvningen om du stör det minsta. Att ha redena lågt är ett bra tips, sedan gäller det nog att hålla ett öga på det hela och se hur det funkar. Efter ett tag lär du känna dina ruvhönor
Jag sumpade hela min första kycklingkull. Hönan hade inte lämnat redet på 16 dagar (hon måste ju ha ätit och druckit men det var på rekordtid i så fall), jag skulle resa bort några dagar och ville inte riskera att kycklingarna skulle kläckas i stora flocken när jag var borta. Så jag flyttade hönan och äggen till en stor kaninbur, vilket verkade fungera utmärkt i ett par dagar. Men när jag sedan åkte bort ledsnade hon på sitt tillfälliga boende och klev av äggen. Jag fick kasta allihop med nästan fullgångna kycklingar i. Det var inte kul. Numera låter jag alltid den hönan vara ifred - hon vaktar både rede, ägg och kycklingar alldeles utmärkt på egen hand och jag behöver inte lägga mig i. Lycka till!
