Hur många får klarar man?

[olivia.k]

Kan man få det till att gå ihop sig ekonomiskt om man bygger nytt för det antalet eller måste man köra i befintliga byggnader?

Du får söka investeringsstöd.
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/foretagsochprojektstod/foretagsstod2014/investeringsstod.4.724b0a8b148f52338a3239e.html

[blizzard]

Det beror på hur billigt DU kan bygga?

[Nilsson]

Du får söka investeringsstöd.
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/foretagsochprojektstod/foretagsstod2014/investeringsstod.4.724b0a8b148f52338a3239e.html

Det där var ju ett bra tips! Har av någon anledning fått för mig att sånt är för folk som jobbar heltid med djur och inte på hobby nivå.

[Nilsson]

[quote author=blizzard link=topic=173458.msg1632770#msg1632770 date=1423452

Jag kan bygga själv och därmed bara behöva betala material, men tiden har ju också ett värde.

[Nilsson]

Det är ju väldigt olika...Är du ensam eller en familj som hjälps åt?Skulle spontant säga ca 100 tackor men det beror ju på kunskapsnivån på dig som person också.200 om ni är flera som hjälps åt.Det är ju egentligen tre tunga moment.
1 Slåtter
2 Bete
3 Lammning
Detta är de tunga bitarna,att tex vinterutfodra spelar 100 eller 200 inte så stor roll.

Mina föräldrar har haft djur under hela min uppväxt så jag har ett hum om både fördelar och nackdelar!
Jag håller med om att slåtter är ett ganska tidskrävande moment, extra jobbigt vid dåligt väder. Vad händer om man tar bort det och köper balar i stället? försvinner all lönsamhet då? Det kostar ju trots allt att köra egna maskiner också

Betet är väl egentligen det smidigaste eller hur menade du? Det tar givetvis en viss tid att sätta upp och underhålla stänge, men fåren sköter ju sig relativt själva när dom väl är ute.

Lamning är kanske det som är svårast att sköta samtidigt som ett jobb.

[Nilsson]

Du har väl räknat in det i kunskapsnivån, Blizzard, men jag lägger gärna till två poster: 4 Utgödsling (om man knölar in får i befintliga hus där man inte kommer åt med maskin att gödsla ut).   5 Klippning (om man envisas med att klippa själv och inte riktigt passar för det arbetet).

Bra marker, friska djur och smidiga byggnader/maskiner, då kan det flyta på riktigt bra.

Utgödsling måste skötas smidigt, förmodligen med traktor och frontastare, eller något annat? manuellt är uteslutet när man kommer upp i antal.

Det där med klippning, hur funkar det med Dorper får? Måste dom klippas lika mycket som andra?

[Nilsson]

Det vore kul att se bilder på riktigt rationella stall och få reda på vad dom kostat att bygga.

[Själv är bäste dräng]

Känner inte till Dorper, men antar att en gång per år är vad som gäller där också om man skall klippa så få gånger som möjligt.

En gjuten platta, ett bågväxthus och lösa grindar, då blir det rätt effektivt. Skulle jag starta om så blir det definitivt nytt fårhus. Rationell hantering är a och o om man skall syssla med det i större skala under längre tid.

Men jag ser bara mer och mer hinder i djurhållningen nu för tiden. Djurrättsaktivisterna får jobb på verken och vi skall ha vargodling i landet.

[Nilsson]

[quote author=Själv är bäste dräng link=topic=173458.msg1

Vargen är faktiskt en av dom grejor som hindrar mig att dra igång även om jag inte direkt bor i närheten av någon flock. Det händer ju trots allt att det passerar en varg då och då. Hur skall man lösa det egentligen?

[Ek]

Jag har ca 20 tackor och måste erkänna att jag knappt reflekterar över vilken tid dom tar. Det som tar tid här är nöten. Har nog inte riktigt förstått den hysteri som andra fårägare upplever vid lammning. Det klarar dom i regel bra själva. Men jag ska nog erkänna att jag nog har en hårdare syn på lammen än vad många här har. Flasklamm inte en chans då får dom dö. Dåliga mödrar hamnar på dödslistan. Jag skulle säkert kunna rädda fler svagfödda lamm om jag bodde i fårhuset under lammning men det är inte realistiskt med så mycket nöt och heltidsarbete. Så allt handlar väl om vilka resutat man vill uppnå i sista änden.

[Själv är bäste dräng]

Vill man satsa på får trots myndigheternas vurm för varg så måste man ta hänsyn till de spelreglerna. Utnyttja alla bidrag för stängsling och se till att stängslena blir godkända, för då blir det lättare att få ersättning då delar av besättningen rivs. Samma sak med fårhus, diskutera med berörda instanser om rovdjursskydd och vilka bidrag en fördyring av bygget kan ge upphov till. Ett fårhus med vindnät klarar fårens behov, men inte deras behov av skydd mot varg.

[olivia.k]

Vad händer om man tar bort det och köper balar i stället? försvinner all lönsamhet då? Det kostar ju trots allt att köra egna maskiner också

Jag gör varken det ena eller det andra. Skulle jag köpa balar så får jag inga Eu-stöd för åkern, för vad ska jag då men den till. Och jag kan inte slå själv för jag har ingen traktor. Så jag hyr in för slåtter och omläggning av vall, som bekostas av Eu-bidragen för åkern. På så vis får jag gratis hö fast jag får arbeta med att ta reda på det själv. Skulle jag köpa hö till min lilla besättning skulle det gå på ca 5-6000kr/år.

[PantaRei]

Det vore kul att se bilder på riktigt rationella stall och få reda på vad dom kostat att bygga.

SLU har en hemsida om allt om fårstall http://194.47.52.48/farstallplan/index.html

[Nilsson]

Jag gör varken det ena eller det andra. Skulle jag köpa balar så får jag inga Eu-stöd för åkern, för vad ska jag då men den till. Och jag kan inte slå själv för jag har ingen traktor. Så jag hyr in för slåtter och omläggning av vall, som bekostas av Eu-bidragen för åkern. På så vis får jag gratis hö fast jag får arbeta med att ta reda på det själv. Skulle jag köpa hö till min lilla besättning skulle det gå på ca 5-6000kr/år.

Man kanske kan använda all mark som bete i stället och på så sätt ha fler djur?

[Skogsola]

Hur seriös ska man vara med omläggning av vall till får? Får gillar inte grov timotej. Rödklöver är direkt olämpligt? Då går de vanliga ekovallblandningarna bort. Man ska kanske finna sig i att får är en extensiv driftsform och nöja sig med "evighetsvallar"? Då får man det späda ängsgräset som får gillar.

[skogaliten]

Man kan köpa vallfrö från t.ex. Olssons frö, som har bra blandningar för får, och räkna på att låta vallen ligga ungefär 5 år.

Det "späda ängsgräset" har väldigt dåliga näringsvärden, så även om fåren tycker att det är väldigt smakligt, så behövs det både stora ytor, och en massa tillägg i form av kraftfoder, om man ska ta lamm.

Vi har en mindre äng, där vi hässjar hö, och det använder vi som "godis" till fåren...

[Skogsola]

 Kör ni NPK på vallarna? Det är rödklövern som håller ekovallarna igång och att så om vallar utan vare sig klöver eller gödning känns lite bortkastat.

[olivia.k]

Hur seriös ska man vara med omläggning av vall till får? Får gillar inte grov timotej. Rödklöver är direkt olämpligt? Då går de vanliga ekovallblandningarna bort. Man ska kanske finna sig i att får är en extensiv driftsform och nöja sig med "evighetsvallar"? Då får man det späda ängsgräset som får gillar.

Jag har köpt vallfrön från Olssons frö, såsom kummin, kärringtand, cikoria, vitklöver, timotej och lite annat. Framförallt är det viktigt att skörda tidigt innan det blir grovt.

Jag har en del riktigt gamla vallar där det växer örter och blommor vars hö de tycker om, men det blir ju väldigt lite hö på sådana vallar. Därför använder jag dem mest som bete.
De halvgamla vallarna som är 10 år växer det bara maskrosor på så det är dessa jag lägger om.

[skogaliten]

Nej. inget NPK, är KRAV-ansluten.

Men vitklövern, och kärringtanden är också "kvävebindare", så hos mig är det dessa som gör samma tjänst som rödklövern.

Dessutom så sprider vi brunnen fårbädd på vallarna på hösten.

[Själv är bäste dräng]

Vi laddade på med en sådan fröblandning på en vall, Olivia, men fick peninggräs så det stänkte om det. Man får se upp så man inte slarvar bort de dyra fröna