Det är nog typisk mjäla i det området du har och det är en av de känsligaste jordarna som inte tål packning. Jordstrukturen förstörs direkt. Och vill man förstöra jorden så finns inget bättre än att köra skoter på åkern.
Vibrationerna från skotern leds långt ner i jordlagren och packar effektivt.
Så antingen kör på tjälad mark, gör spår innan snön blir för djup och packa sedan så det fryser. Då har du en väg som tål plogning och som håller hela vintern.
Välj fyrhjuling eller traktor om du är rädd om mark och miljö
De typiska mjälajordarna innehåller 15-30% ler.
Kännetecknande för mjälajordarna är partiklarnas svaga attraktion till varandra och rörlighet i vatten. Tendens till igenslamning, flytning vatten- erosion och skorpbildning.
Mjälajordar har en hög vattenhållande förmåga.
Den goda kappilariteten medför att avdunstningen från markytan blir stor. Om alvens kappilara ledningsförmåga p.g.a. tät plogsula, högre lerhalt m.m. är sämre än matjordens, kan ytlagret på försommaren torka upp och hårdna mycket snabbt.
Mjälajordarna har en massiv struktur som gör den relativt rotovänlig.
Den årliga bearbetningen
Svag struktur och därav följande dålig bärighet i vått tillstånd.
Höstplöjningen bör helst resultera i relativt breda och klart markerade tiltor. Stort behov av att "bruka in värme i jorden", svårt att tillämpa i praktiken då vattenhaltsgränserna för mjälajordars bearbetning och farbarhet är snävare än på mojordar. Stor risk för igenslamning och uppkomsthindrande skorpbildning under vårbruket. En omedelbar följd av igenslamningen är hämmad luftväxling och syrebrist i jorden. En kombination av vattenmättnad och hög temperatur har förödande verkan på groende utsäde, som lätt börjar ruttna. Tvåhjärtbladiga är känsligare än enhjärtbladiga.
Den påtagligaste följden av tidig skorpbildning är försämrad uppkomst. Om sådden skett relativt grunt och den utbildade skorpan efterföljs av regnskurar, behöver det ej ske någon större skada. Kapplöpning mellan uppkomsten och skorpans upptorkning. Ett fuktigt ytlager förhindrar uppkomsten endast om det är starkt packat, t.ex. i traktorspår etc.
Skorpbrytning är svår att avgöra då det inte finns några tillfredsställande mätmetoder som kan ange behovet av skorpbrytning. Om en torr skorpa har bildats innan uppkomst har skett kan man utan större risk göra en snabbskorpbrytning med vält, länkharv, ogräsharv etc. Små plantor är mycket känsliga just efter uppkomst utan då bör man vänta något innan ogräsharvningen.