Vad står det på svetsens typskylt? Om den inte är i klass II -utförande (märkt med dubbelkvadrat eller "Fi" i en ring), så ska den skyddsjordas. Annars finns det ju risk att t ex ett isolationsfel i transformatorn gör att man får ut full nätspänning på svetsjordklämman.
Beträffande svetselektroder så är de absolut flesta svetselektrodtyper avsedda enbart för likström, men det finns vissa typer som fungerar bra på växelström. OK 43.32 är ett sådant exempel. Man bör läsa elektrodtillverkarens katalog eller datablad för att se vad som gäller för just den elektrodtyp man har, innan man försöker använda den.
En sak att se upp med, speciellt för växelströmssvetsar, är vilken tomgångsspänning svetsen ger respektive vilken tomgångsspänning elektroden kräver för att vara lätt att tända. De flesta 380/400 V-matade växelströmssvetsar ger 70-80 V tomgångsspänning, vilket räcker för de flesta normala elektroder. På 220/230 V-matade svetsar är det dock vanligt med lägre tomgångsspänning ner mot 50 V , detta för att man ska kunna ta ut högsta möjliga svetsström utan problem med att mata svetsen från ett vägguttag avsäkrat med 10 A.
Oftast står tomgångsspänningen på svetsens typskylt, annars är den lätt att mäta upp med en vanlig multimeter.
I datablad/kataloger för svetselektroder står vilken tomgångsspänning en viss elektrodtyp kräver.
Bilplåt svetsar man ALDRIG med pinnsvets, det fungerar inte på så tunna dimensioner. Numera använder man mest MIG för bilplåtreparationer, förr i tiden innan MIG var vanligt, använde man gassvets istället. Ibland, där det går att komma åt från båda sidor av en överlappsfog, hände det förr att man använde punktsvets också.
Klena plåtar, stålrör mm i trädgårdsredskap KAN gå att svetsa med pinnsvets om man är en duktig svetsare, har lämpliga elektroder i tillräckligt tunn dimension och en svets med bra ströminställningsmöjligheter. Men om man är oerfaren så kommer man bara att bli irriterad om man håller på med sådana saker som de första svetsövningarna. Ska man börja lära sig pinnsvetsning så bör man hålla sig till materialdimensioner som passar bättre - låt säga godstjocklekar på 2,5 - 5 mm till att börja med.
Det går att göra bra svetsfogar utan problem med kallskörhet mm även med växelströmssvets, men då ska det vara bra förhållanden, duktig svetsare, lämpliga elektroder mm.
Det har under årens lopp gjorts många kritiska konstruktioner med stora krav på hållfasthet och pålitlighet med växelströmssvets - t ex broar, fackverkskonstruktioner i byggnader, fartygsskrov. I vissa fall - t ex svetsning i innerhörn där man får problem med att ljusbågen hoppar till ett annat ställe än där svetsaren vill ha den pga s k magnetisk blåsverkan - kan det t o m vara att föredra att svetsa med växelström!