Alternativ.nu
Övriga ämnen => Skogsbruk => Ämnet startat av: kretslopp skrivet 09 feb-19 kl 18:30
-
Det gäller artutdöende! Det gäller klimatet! Och det gäller vårt överuttag av alla resurser! Gör vad du kan och uppmana din omgivning att göra detsamma!
-
Utveckla gärna ditt resonemang. Vad är det för urskog som du hittat? Knappast i Sverige.
-
Jag uppmanar folk och drömmer även om att kunna köpa skog för att den ska få gro växa och falla av sig själv.
www.varskog.nu
life threw me into psytrance
-
Den mångfaldskog som redan är hittad genom inventering och den skog som måste hittas och skyddas. Inventeringarna måste fortsätta. - Jontemyr, vår skog nu, är ett bra initiativ. - Till vedklyven , Jo än finns det fantastik urskog främst fjällnära.
-
Hur ska man hantera ägandet av skogen?
-
För klimatet behöver skogsbruket intensifieras. Gammal skog binder lite CO2. Myndigheter behöver respektera ägandet av mark så folk kan sköta sitt som de själva tycker. Nu blir man straffad med avverkningsförbud och restriktioner om man råkar ha mark med högt naturvärde. Därför får många åtgärder motsatt effekt eftersom ingen vill riskera inskränkningar i framtiden för att man spara några gamla träd.
-
Frihet i brukandet ger variation. Myndigheter som förbjuder markägaren det ena årtiondet vad de vill tvinga henne till det andra årtiondet skapar ingen tilltro.
-
Vad jag tror trådskaparen vill argumentera mot är stordriften inom skogsbruket.
Det finns inget tråkigare, och antagligen biologiskt begränsande, än dessa monotona kvadratkilometer med skogsbolagsskog som dominerar från Mellansverige och uppåt.
Mil efter mil med samma gran planterad på samma tidpunkt. Följt av kalhygge. Sedan mil efter mil med gran planterad vid en annan tidpunkt. Kalhygge. O s v.
John Bauer skog, forget it. Nuförtiden något som mest finns i sagorna.
Plockhuggning/trädglesning. Finns undersökningar som visar att sådant skogsbruk producerar fler träd och bättre virke. T o m en stadsindian klarar att se att det är mer biologisk mångfald i en sådan skog.
Många sk urskogs naturreservat imponerar inte. De liknar mest långsträckta rishögar. Säkert fint för kräsna skalbaggar, men klövviltet riskerar multipla benbrott.
Men att ändra på hur StorSkogsbolagen tänker lär väl vara som att få gråsten att flyta. Och i bakgrunden finns massaindustrin.
-
Vad jag tror trådskaparen vill argumentera mot är stordriften inom skogsbruket.
Det finns inget tråkigare, och antagligen biologiskt begränsande, än dessa monotona kvadratkilometer med skogsbolagsskog som dominerar från Mellansverige och uppåt.
Mil efter mil med samma gran planterad på samma tidpunkt. Följt av kalhygge. Sedan mil efter mil med gran planterad vid en annan tidpunkt. Kalhygge. O s v.
John Bauer skog, forget it. Nuförtiden något som mest finns i sagorna.
Plockhuggning/trädglesning. Finns undersökningar som visar att sådant skogsbruk producerar fler träd och bättre virke. T o m en stadsindian klarar att se att det är mer biologisk mångfald i en sådan skog.
Många sk urskogs naturreservat imponerar inte. De liknar mest långsträckta rishögar. Säkert fint för kräsna skalbaggar, men klövviltet riskerar multipla benbrott.
Men att ändra på hur StorSkogsbolagen tänker lär väl vara som att få gråsten att flyta. Och i bakgrunden finns massaindustrin.
Och längst ner konsumenten som ska torka sig i arslet, bl.a..
-
Ett litet sidospår bara. Ursäkta mig för det men måste bara rekommendera en underbar bok:
"Trädens hemliga liv" av Peter Wohllenben
Helt fantastisk!
-
När det kommer till klimatet så vidrör man aldrig de svåra frågorna utan man letar efter de små skillnaderna. De små skillnaderna kommer inte göra någon skillnad på sikt.
Ta tex frågan om överbefolkning på jorden så hävdas det att om vi går över till en mer vegetarisk kost så räcker maten till alla men man glömmer bort allt jobb djuren gör i naturen och att friställa skog för odling medför ökade koldioxidutsläpp. Samt ä oavsett så medför varje individ ett ökat klimatavtryck oavsett.
Jag tror inte på begränsat ägande av skog. Det är så enkelriktat med nyckelbiotoper där naturvårdsverket har gått in och köpt upp för att skydda. Detta skydd är ingen garanti för artrikedom. Tvärtom så har tex alpnycklar försvunnit trots betesförbud. Det finns ju vilda djur också. Hur skall man skydda detta? Med jättelika kontrollerade stängsel? Inte realistiskt. Däremot så behövs det mer styrning av vad man planterar efteråt för att binda så mycket koldioxid som möjligt. Vi behöver både inslag av äldre och yngre skog i varierande träslag. Stora kalhyggen är bevisat att det är dåligt. Problemet med att begränsa detta ligger på högre nivå. Sverige kan inte göra detta själv då pappers-och virkesindustrin styrs av marknadsekonomi. Begränsar man ägandet ytterligare av skogen så skjuter vi oss själva i foten och medför indirekt till ett ökat klimatavtryck. Trots allt är Sveriges skogar hårt reglerade jämfört internationellt. Vill man verkligen göra skillnad bojkotta palmolja och raffinerat socker. Ett skitföretag som Ferrero är ensamt ansvarig för 7% av all regnskog inte finns mer. Det om något är ett hot mot kretsloppet.
Postat med Alternativ.nu´s app (http://Alternativ.nu´s app)
-
När det kommer till klimatet så vidrör man aldrig de svåra frågorna utan man letar efter de små skillnaderna. De små skillnaderna kommer inte göra någon skillnad på sikt.
Ta tex frågan om överbefolkning på jorden så hävdas det att om vi går över till en mer vegetarisk kost så räcker maten till alla men man glömmer bort allt jobb djuren gör i naturen och att friställa skog för odling medför ökade koldioxidutsläpp. Samt ä oavsett så medför varje individ ett ökat klimatavtryck oavsett.
Jag tror inte på begränsat ägande av skog. Det är så enkelriktat med nyckelbiotoper där naturvårdsverket har gått in och köpt upp för att skydda. Detta skydd är ingen garanti för artrikedom. Tvärtom så har tex alpnycklar försvunnit trots betesförbud. Det finns ju vilda djur också. Hur skall man skydda detta? Med jättelika kontrollerade stängsel? Inte realistiskt. Däremot så behövs det mer styrning av vad man planterar efteråt för att binda så mycket koldioxid som möjligt. Vi behöver både inslag av äldre och yngre skog i varierande träslag. Stora kalhyggen är bevisat att det är dåligt. Problemet med att begränsa detta ligger på högre nivå. Sverige kan inte göra detta själv då pappers-och virkesindustrin styrs av marknadsekonomi. Begränsar man ägandet ytterligare av skogen så skjuter vi oss själva i foten och medför indirekt till ett ökat klimatavtryck. Trots allt är Sveriges skogar hårt reglerade jämfört internationellt. Vill man verkligen göra skillnad bojkotta palmolja och raffinerat socker. Ett skitföretag som Ferrero är ensamt ansvarig för 7% av all regnskog inte finns mer. Det om något är ett hot mot kretsloppet.
Postat med Alternativ.nu´s app ([url]http://Alternativ.nu[/url]´s app)
Naturvårdsverket( läs staten) köper inte, jo dom kan hävda det för dom ger en liten slant för det dom köper.
Eller så är dom ännu fulare och säger att det där er ett skyddat område. I praktiken snor dom marken från markägaren som inte kan nyttja den men måste betala för den.
-
Att bevara urskog räcker inte, vi måste aktivt arbeta för att omvandla våra granåkrar tillbaka till blandskog med lövdominans, särskilt i södra halvan av landet. Om vi bara lämnar allt som det är nu vore det som att släppa ut en miljon vildsvin från hägn, låta dom löpa fritt och hävda att vi har ett naturligt viltbestånd.
-
Vi har skapat granåkrar för att Skogsvårdsstyrelsen lärde oss att allt annat var ogräs och skulle huggas bort. Så gör rejäla hyggen av granåkrarna och låt blandskog växa.
-
Jag skulle nog vilja påstå att skogsbolag och myndigheter har lärt sig en dyrköpt läxa genom de senaste årens storm-, insekts-, vilt- och brandskador på skog. Det har ju knappast undgått någon att det är "granåkrar" och andra monokulturer som har drabbats hårdast, i synnerhet när man har planterat gran på marker som egentligen är olämpliga för detta träslag, och man har insett att även ur snöd företagsekonomisk synpunkt är en större biologisk mångfald lönsam.
-
Så finns det egentligen bara tre trädslag som växer i skogsmark norr om Vänern och de flesta marker lämpar sig bäst för antingen det ena eller det andra. Men man kan ju försöka blanda lite så gott det går.
-
Så finns det egentligen bara tre trädslag som växer i skogsmark norr om Vänern och de flesta marker lämpar sig bäst för antingen det ena eller det andra. Men man kan ju försöka blanda lite så gott det går.
Gran, tall och björk? Nog har ni väl en och annan asp också, och al, hägg och rönn? Plus att många av de sydliga trädslagen går en bra bit upp i landet. Visst är de allt mera ovanliga, men det beror ju mycket på mänsklig aktivitet.
-
Al kan komma på fuktiga marker. Någon stor asp kan finnas men några nya kommer inte med dagens viltstammar. Samma med rönnen.
-
Det blir färre och färre som äger mer och mer skog. Några få rika äger väldigt mycket skog. Dom skiter totalt i framtiden! Dom vill känna så mycket som det går, nu!
-
Det blir färre och färre som äger mer och mer skog. Några få rika äger väldigt mycket skog. Dom skiter totalt i framtiden! Dom vill känna så mycket som det går, nu!
Känner någon sådan men de är inte så vanliga. Dessutom är de så högt belånade så de är inte särskilt rika.
-
För klimatet behöver skogsbruket intensifieras. Gammal skog binder lite CO2. Myndigheter behöver respektera ägandet av mark så folk kan sköta sitt som de själva tycker. Nu blir man straffad med avverkningsförbud och restriktioner om man råkar ha mark med högt naturvärde. Därför får många åtgärder motsatt effekt eftersom ingen vill riskera inskränkningar i framtiden för att man spara några gamla träd.
Gammal skog binder lite ny CO2 men håller kvar väldigt mycket (det den samlat upp medans den växte bra). Ett kalhygge å andra sidan börjar inte binda några egentliga mängder CO2 förens efter tidigast 15-20 år. Innan släpper det snarare ut mer när marken är frigjord, och ännu värre om den dessutom är markbered. Sen är det utöver de nackdelarna fruktansvärt fult med kalhyggen och det resulterar även mänga gånger i förstörda stigar vilket påverkar människors välbefinnande negativt.
Jag är inte emot att skogen brukas, men bruket måste förändras från dagens sätt att bruka den på. Mer plockbruk tror jag på.
-
Ungefär 8 år lär det ta efter avverkningen innan den nya skogen börjar ta upp CO2. Stigar ska man vara rädd om men på huvuddelen av skogsmarken går det inte en käft mellan älgjakterna.
-
Största problemet med kalhyggen är inte människor och deras stigar, utan övriga organismer som lever i skogen. Vid kalhuggning kan majoriteten inte leva kvar, skillnaden blir för stor. Nu är inte den biologiska mångfalden i en granplantering stor i alla fall, men när träden äntligen blir gamla nog att börja vara till nytta så sågas dom ner och det som eventuellt kunnat etablera sig dör på grund av ändrade förhållanden. Markförhållandena blir helt annorlunda om solen kommer åt att värma upp, inga rötter som rör sig i marken och suger vatten och näringsämnen och svamparna har ingen att samverka med.
-
Hur ska vi göra? Förutom att protestera.
-
Organismer gillar hyggen. Eller i vart fall sol på marken. En tät granskog är närmast steril. På marken under träden kan inget växa och inget djur äter granbarr.
-
Hur ska vi göra? Förutom att protestera.
Hur gick det med ditt eget varsamma skogsbruk, @kretslopp? Det sista vi hörde var att träden dött av torka.
-
Det har vi ju redan. Ju högre lönsamhet,desto högre skatt. Den som låter skog ruttna bort, åkrar växa igen och hus förfalla betalar ingen skatt. Den som avverkar, odlar och hyr ut betalar skatt.
-
(:) Städat bort lite politik. /Torpjens
-
Och längst ner konsumenten som ska torka sig i arslet, bl.a..
Så vi konsumenter skulle kunna få systemet på fall genom att göra som i tredje världen, d v s använda fingrarna istället för toapapper?
-
Undrar över produktionen av den råvara till biodiesel som nu sker genom att man drar upp och använder avverkade tallars rötter?
Dessa rötter brukar väl i vanliga fall återgå till jord med sina näringsämnen? Hur tänker man i långa loppet kompensera detta? Med energikrävande konstgödsel och dess biverkningar?
-
Nån som har konstruktiva tips för en skogsägare som vill bruka skogen mer hållbart men som inte har kapaciteten att göra det själv?
När jag vänder mig till skogsbolagen så vill de komma med maskinerna och göra hygge av marken. Det känns omöjligt att ens diskutera alternativ med dem.
Postat med Alternativ.nu´s app (http://r.tapatalk.com/byo?rid=94475)
-
Jag skulle nog fråga på skogsstyrelsen om dom vet någon som kan hugga som du önskar.
Sen vet jag ju inte hur du har tänkt, blädning eller annat, manuell huggning?
Eller titta här om du ser någon i närheten som du kan fråga,
http://www.vetarn.se/sok.php?sok=Avverkning (http://www.vetarn.se/sok.php?sok=Avverkning)
-
Undrar över produktionen av den råvara till biodiesel som nu sker genom att man drar upp och använder avverkade tallars rötter?
Dessa rötter brukar väl i vanliga fall återgå till jord med sina näringsämnen? Hur tänker man i långa loppet kompensera detta? Med energikrävande konstgödsel och dess biverkningar?
Tallolja är en biprodukt vid massatillverkning. Att rycka rötter har aldrig funkat. Man får med sten hur man än gör.
-
Jo det är klart att det går att bedriva "varsamt naturnära skogsbruk" det har jag gjort i 30 år nu. Jag vill fortfarande hävda att det går att hugga var tredje träd var femte år. Sen ska jag inte sticka under stolen med att det är en besvikelse att bli drabbad av grandöd på grund av torka och barkborre. Något som drabbat alla häromkring visar det sig.
Hur ska vi göra för att bevara mångfald och framtid för livet på jorden?
Många hundra år gamla svampmysel som fördärvas av hygge och markberedning.
-
Jo det är klart att det går att bedriva "varsamt naturnära skogsbruk" det har jag gjort i 30 år nu. Jag vill fortfarande hävda att det går att hugga var tredje träd var femte år. Sen ska jag inte sticka under stolen med att det är en besvikelse att bli drabbad av grandöd på grund av torka och barkborre. Något som drabbat alla häromkring visar det sig.
Hur ska vi göra för att bevara mångfald och framtid för livet på jorden?
Många hundra år gamla svampmysel som fördärvas av hygge och markberedning.
Visst går det att att bedriva ett sådant skogsbruk.
Men det finns ett stort problem det är ruskigt svårt att få till en bra lönsamhet.
För slutkunden vill helst inte betala för det.
-
Det är nog svårt att upprätthålla en vettig tillväxt över tid för skogen kommer att bli sönderhuggen rätt så snart.
-
Visst går det att att bedriva ett sådant skogsbruk.
Men det finns ett stort problem det är ruskigt svårt att få till en bra lönsamhet.
För slutkunden vill helst inte betala för det.
Det är tyvärr detta som kommer att bli vår allas död....
Pengar & lönsamhet..
-
Nån som har konstruktiva tips för en skogsägare som vill bruka skogen mer hållbart men som inte har kapaciteten att göra det själv?
När jag vänder mig till skogsbolagen så vill de komma med maskinerna och göra hygge av marken. Det känns omöjligt att ens diskutera alternativ med dem.
Postat med Alternativ.nu´s app ([url]http://r.tapatalk.com/byo?rid=94475[/url])
Finns väl i varje by någon som hugger med motorsåg och kör ut med traktor. Bara att fråga och diskutera upplägg så får du avgöra om det är lönt eller ej.
-
Är det så lönsamt med vanligt skogsbruk då? Det krävs ju enorma arealer för att det skall löna sig, "småskaligt skogsbruk" är kanske från 10 hektar och uppåt
-
Om lönsamheten ska sättas först förstörs det mesta av vårt livsrum! Vi måste vara långsiktiga och tänka på kommande generationer.
-
Om lönsamheten ska sättas först förstörs det mesta av vårt livsrum! Vi måste vara långsiktiga och tänka på kommande generationer.
Man kan också säga att det faktiskt är lönsamt att vara långsiktig och tänka på kommande generationer. En långsiktig lönsamhet istället för en kortsiktig. Ur många olika aspekter.
Sättet att bruka skog har varit olika i olika tider, och det kommer behöva förändras igen. Jag tror verkligen på skogsbruk som handlar mer om att vara en del i ett ekosystem än att odla träd som om det vore en åker.
Nämnda livsrum kan innehålla både möjlighet till liv och lönsamhet.
-
Om lönsamheten ska sättas först förstörs det mesta av vårt livsrum! Vi måste vara långsiktiga och tänka på kommande generationer.
Oavsett hur man gör så måste man göra det lönsamt, annars så får man lägga ner verksamheten.
Och med den typ av skog som vi har i dag så blir det en katastrof.
-
Vem ska betala? Det verkar som det alltid är någon annan som ska betala. Aldrig de som ska rädda något!
-
Så stora hyggen som sågs här i Värmland efter 1969 års storm hade ingen sett förut. Olyckskorpar kraxade att där kommer aldrig att växa skog mer. Men nu växer timmerskogen hög och det är snart dags att avverka igen.
-
Så stora hyggen som sågs här i Värmland efter 1969 års storm hade ingen sett förut. Olyckskorpar kraxade att där kommer aldrig att växa skog mer. Men nu växer timmerskogen hög och det är snart dags att avverka igen.
Menade dom att ingen skulle våga plantera där igen på grund av stormrisk eller vad? För det skall ganska mycket till innan skog inte kan växa, det fanns områden i Frankrike så förstörda av världskrigen att de inte dög till annat än just skogsplantering och där är ganska tät skog nu. Och det samma i Småland efter stormen Gudrun 2005, där är nog ungskog i princip överallt nu
-
Frihet i brukandet ger variation. Myndigheter som förbjuder markägaren det ena årtiondet vad de vill tvinga henne till det andra årtiondet skapar ingen tilltro.
Mycket bra uttryckt!
-
Menade dom att ingen skulle våga plantera där igen på grund av stormrisk eller vad? För det skall ganska mycket till innan skog inte kan växa, det fanns områden i Frankrike så förstörda av världskrigen att de inte dög till annat än just skogsplantering och där är ganska tät skog nu. Och det samma i Småland efter stormen Gudrun 2005, där är nog ungskog i princip överallt nu
Det fanns olyckskorpar som kraxade om jorderosion och att det skulle bli öken där det blev ett hygge. Nu när det visat sig att skogen växer som aldrig förr så måste de hitta andra vinklar i klagosången.
-
Det fanns olyckskorpar som kraxade om jorderosion och att det skulle bli öken där det blev ett hygge. Nu när det visat sig att skogen växer som aldrig förr så måste de hitta andra vinklar i klagosången.
Fördelen med ett hygge är att rotvältorna tar fram bar jord så plantorna växer nog bättre där. Gratis markberedning. Visst kan det blir erosion men det brukar ligga ett rätt tjockt lager gamla barr på jorden som denn först måste ta sig igenom. Och det växer upp gräs och ormbunkar och småplantor och annat ganska snabbt så om inte man har otur med vädret de första åren är nog erosionsrisken ganska liten
-
Fördelen med ett hygge är att rotvältorna tar fram bar jord så plantorna växer nog bättre där. Gratis markberedning. Visst kan det blir erosion men det brukar ligga ett rätt tjockt lager gamla barr på jorden som denn först måste ta sig igenom. Och det växer upp gräs och ormbunkar och småplantor och annat ganska snabbt så om inte man har otur med vädret de första åren är nog erosionsrisken ganska liten
Det är större risk för erosion i områden som blivit avbrända i en skogsbrand.
Detta då branden i väldigt många fall kan gå på djupet och förvandlar allt organiskt brännbart till aska.
-
Erosion var väl lika tokigt att oroa sig för i Sverige som att vi slänger plast i havet. Det finns alltid folk som läser studier och tror att det gäller överallt.
Men skogsbränder i de stora barrplantagerna kan vi ju oroa oss över. Klimatet svänger lika fort som politiken, så det är bäst att hugga brandgator...
-
Erosion var väl lika tokigt att oroa sig för i Sverige som att vi slänger plast i havet. Det finns alltid folk som läser studier och tror att det gäller överallt.
Men skogsbränder i de stora barrplantagerna kan vi ju oroa oss över. Klimatet svänger lika fort som politiken, så det är bäst att hugga brandgator...
Vilket jag noteras görs allt oftare efter förra sommaren.
Inte bara i de branddrabbade områdena.
-
Nu avverkar vi "baggträd" för att slippa nya angrepp. Samtidigt sommaravverkas det var sommar. Vilket ökar baggangreppen. Avverkning sommartid var förbjuden när jag gick på skogsbruksskola 1969. Om det skulle huggas träd efter första mars så var man tvungen att barka bitarna för att inte sprida barkborre. Det borde införas igen.
-
Nu avverkar vi "baggträd" för att slippa nya angrepp. Samtidigt sommaravverkas det var sommar. Vilket ökar baggangreppen. Avverkning sommartid var förbjuden när jag gick på skogsbruksskola 1969. Om det skulle huggas träd efter första mars så var man tvungen att barka bitarna för att inte sprida barkborre. Det borde införas igen.
Det finns väl regler för hur länge virket får ligga kvar i skogen sommartid.
-
Ja, och att lägga fångstved så baggarna får hamna på annan ort. Blir dock en del mat kvar, och lukten av all skog som skadats drar till sig borrarna. Vintertid kan det lukta hur mycket som helst, de flyger ingenstans ändå.
Men idag när så få är självverksamma så blir det svårt att ta hand om några kubik här och där som blåser ned, vilket jag också tror är en stor vinst för barkborrarna.
-
Om man nu vill ha variationsrik skog är väl baggarna bra. Gran dör löv växer upp .
-
Om man nu vill ha variationsrik skog är väl baggarna bra. Gran dör löv växer upp .
Ja, i en utopi. I verkligheten dör granen och en ny planteras.
-
ingen utopi realism. Är det enstaka träd kommer några plantera andra inte. Några kommer inte ens märka alternativt bry sig. skogsägare är och så människor,olika.. Så baggar kommer skapa löv.
-
Hur ska vi göra? Förutom att protestera.
Börja att leta efter skog som är till salu, och köp lämpliga objekt, sköt sedan dessa så som du vill...
-
Frihet i brukandet ger variation. Myndigheter som förbjuder markägaren det ena årtiondet vad de vill tvinga henne till det andra årtiondet skapar ingen tilltro.
Det stämmer verkligen,
En granne berättade att dom fick bidrag för att hugga rent utmed en sjö någon gång för längesedan, vet ej när, typ 50 - 80 tal.
Hans far tyckte det skulle vara trevligt med ett par lövträd utmed sjön och sparade ett par. Men det gick inte för på posten fick han ett brev med hot om vite om han inte högg helt rent utmed sjön.
Idag är det väl tvärt om, man får vite om man hugger för nära sjön...
-
Hej!
Har någon huggit ner Din urskog?! Polisanmäl!!
OM Du menar någon annans skog?!- Köp den och gör ingenting!!
Äganderätten respekteras för dåligt!!
-
Om man ser över tid så ger avverkningsmetoden, var tredje träd var femte år, mer avverkat virke än hyggesmetoden. Det måste väl vara det allra viktigaste nu när vi måste hushålla på resurserna för framtida generationer. Dessutom räddar vi mångfalden av växter o djur.
-
De stora volymerna kommer aldrig att kunna avverkas på det sättet.
-
De stora volymerna kommer aldrig att kunna avverkas på det sättet.
Nej, det är ju det som är bra. Att man inte avverkar stora volymer på en gång, utan behåller större delen av skogen, mångfalden och miljön.
-
Nu tror jag du missförstår, eller menar du att Sverige skall sluta producera skogsprodukter?
-
Nej, det är ju det som är bra. Att man inte avverkar stora volymer på en gång, utan behåller större delen av skogen, mångfalden och miljön.
Man ska vara medveten om att urskogen Dvs skog som är flera hundra år gammal sällan huggs.
Det som skördas är skogsåkrar som ingår i en skogsvårdsplan.
-
Nu tror jag du missförstår, eller menar du att Sverige skall sluta producera skogsprodukter?
Nja, inte sluta helt men jag tycker att mycket borde bort eller åtminstone minskas. Främst vad gäller massaindustrin med mindre nödvändiga produkter som engångsblöjor och andra engångs artiklar.
-
Man ska vara medveten om att urskogen Dvs skog som är flera hundra år gammal sällan huggs.
Det som skördas är skogsåkrar som ingår i en skogsvårdsplan.
Det hugga fortfarande en del urskog och framför allt så hugga det en hel del av de få äldre skogar 150-200 gammal som finns kvar.
Men ja, det mesta som huggs är trädåkrar som inte längre är skogar. Men om man låter dom va eller plockhugger så kan man börja återställa skogen som en gång var där.
-
Det hugga fortfarande en del urskog och framför allt så hugga det en hel del av de få äldre skogar 150-200 gammal som finns kvar.
Men ja, det mesta som huggs är trädåkrar som inte längre är skogar. Men om man låter dom va eller plockhugger så kan man börja återställa skogen som en gång var där.
Tänker du då på skogar vars träd är äldre äldre än ca 1850, och som aldrig avverkats?
Kan du ge några exempel på sådana skogar/områden, som inte är fjällnära skog, eller naturreservat/nationalparker, och som hotas av avverkning?
-
Visst kan man minska uttaget ur skogen en del för att få lite annan typ av skog och längre omloppstid, men frågan är hur man styr sådant på ett fungerande sätt. När det varit styrningar förut i skogssverige så har det inte alltid fungerat så bra.
Men plockhuggning fungerar inte ens om vi minskar uttaget till hälften, lika lite som handmjölkning av kor kan ersätta det vi har i dag. Eller häst och vagn för transporter. Däremot kan man nog med endast några procents prishöjning sänka hyggesstorleken så det blir gläntor istället för gigantiska monokulturer.
-
Visst kan man minska uttaget ur skogen en del för att få lite annan typ av skog och längre omloppstid, men frågan är hur man styr sådant på ett fungerande sätt. När det varit styrningar förut i skogssverige så har det inte alltid fungerat så bra.
Men plockhuggning fungerar inte ens om vi minskar uttaget till hälften, lika lite som handmjölkning av kor kan ersätta det vi har i dag. Eller häst och vagn för transporter. Däremot kan man nog med endast några procents prishöjning sänka hyggesstorleken så det blir gläntor istället för gigantiska monokulturer.
Nä, styrningarna har inte alltid fungerat så bra...
Det har liksom inte blivit så bra lösningar för framtiden alla gånger.
På vår fastighet t.ex., så lider vi svårt av "förgraning", alltså granplantering på åker och hagmark, som tidigare ägare fick bidrag till att genomföra under 1980-talet...
Å andra sidan så har vi lyckats bra med självföryngring av tall på våra tallmarker, något som statsmakterna säger "inte går", utan de pläderar istället för markberedning och plantering...
Visst, det blir små dungar av gran, eller björk ffa här och där, men dessa kan man ta bort (gallra), och så kommer det tall i luckorna när det blir tillräckligt med ljus...
Och vips, så har man både skiktad skog, och blandskog, utan att egentligen anstränga sig.
Ack om det istället hade varit björk (helst självföryngrad) på dessa områden! Så mycket lättare det hade varit att återställa till jordbruksmark, och så mycket lönsammare att avverka i dagens läge.
-
Visst kan man minska uttaget ur skogen en del för att få lite annan typ av skog och längre omloppstid, men frågan är hur man styr sådant på ett fungerande sätt. När det varit styrningar förut i skogssverige så har det inte alltid fungerat så bra.
Men plockhuggning fungerar inte ens om vi minskar uttaget till hälften, lika lite som handmjölkning av kor kan ersätta det vi har i dag. Eller häst och vagn för transporter. Däremot kan man nog med endast några procents prishöjning sänka hyggesstorleken så det blir gläntor istället för gigantiska monokulturer.
Jag tror att man kan styra det främst genom utbildning om vad skogen är och gör för oss och att man slutar ha skog för pengarnas skull. Åtminstone för att avverka den för pengar, när miljön och ekosystemet är pajar så kommer tillslut pengarna vara värdelösa så vi skjuter oss själva bara i foten om vi fortsätter på samma sätt.
Sen tror jag att styrningen av hur sveaskog sköter sina skogar kan ändras om det fanns politiker som inte var sålda till mammon. Lika så svenska kyrkans skogar skulle kunna brukas på ett annat sätt, som främjar miljön, ekosystem och den biologiska mångfalden.
Men att detaljstyra för alla markägare tror jag inte på, men man skulle ju kunna börja med att folk var tvungna att följa lagen när de avverkar även om Skogsstyrelsen inte har hunnit säga till på 6veckor att lagen gäller.
-
Läs gärna boken "skogspraktikan" eller lyssna på podden "det var en gång en skog" så är det folk som har mycket bättre koll än jag på det här med hyggesfritr skogsbruk och frågor kring ekosystem och biologiskmångfald.
Kan ju vara vettigt att ta till sig mer kunskap om saker även om man i dagsläget inte håller med om det.
-
Har man en skog värd flera miljoner så behöver man plocka ut pengar då och då. Att ha skog som står och dör på rot ger inga intäkter...snarare en stor odling av barkborre.. Plantera tall? då blir det betesskador av älg något som får tas med i beräkningen. Plantera lärk eller lövträd? inte lätt att få ut rakt fint virke.. Gran däremot.. bra avkastning och rakt fint virke.. Allt handlar om lönsamhet här i världen.. Men har man några miljoner över så köp skog och låt den stå och falla..
-
Har man en skog värd flera miljoner så behöver man plocka ut pengar då och då. Att ha skog som står och dör på rot ger inga intäkter...snarare en stor odling av barkborre.. Plantera tall? då blir det betesskador av älg något som får tas med i beräkningen. Plantera lärk eller lövträd? inte lätt att få ut rakt fint virke.. Gran däremot.. bra avkastning och rakt fint virke.. Allt handlar om lönsamhet här i världen.. Men har man några miljoner över så köp skog och låt den stå och falla..
Skogen har klarat sig i flera miljoner år innan vi började skövla den och gör tall- och granåkrar av den. En skog som har en mångfald av olika trädsorter reglerar mycket av skadorna själv. Älg låter tex bli tallen om den har tillgång till löv.
Jag menar inte att du behöver sluta tjäna pengar på skogen. Bara att du ska tjäna dem på annat sätt än att hugga ner allt och sen behöva börja om på ruta ett.
Dessutom finns det andra sätt att tjäna pengar på en skog än att hugga ett ända träd. Jaktturer, äventyrsturism, retreater/rekreationsresor mm finns som möjliga alternativ
-
Jo, men om vi i Sverige där förutsättningarna finns för hållbart skogsbruk med begränsade skador på miljön gör ekopark av det hela och låter Borneos regnskogar skövlas i stället (som vi gjort med i stort sett all tillverkning som flyttats till Kina) så blir det inte bättre för klotet.
-
Nej, självklart är det så. Vi måste ju jobba brett. I slutändan så kommer man ju ändå ner till att ska vi kunna få hållbara skogar och en hållbar miljö så måste vi (alla människor, främst vi i rika delen av världen) minska vår konsumtion och mängden pengar vi använder.
-
Skogen har klarat sig i flera miljoner år innan vi började skövla den och gör tall- och granåkrar av den. En skog som har en mångfald av olika trädsorter reglerar mycket av skadorna själv. Älg låter tex bli tallen om den har tillgång till löv.
Jag menar inte att du behöver sluta tjäna pengar på skogen. Bara att du ska tjäna dem på annat sätt än att hugga ner allt och sen behöva börja om på ruta ett.
Dessutom finns det andra sätt att tjäna pengar på en skog än att hugga ett ända träd. Jaktturer, äventyrsturism, retreater/rekreationsresor mm finns som möjliga alternativ
Du har rätt i en del men samtidigt så har du så fel.
Minns du bränderna förra sommaren, sånt händer helt av sig själv när människan inte skördade skogen.
Då kunde enorma områden brännas av, stormar härjade och välte träden osv osv.
Och när människan blev bofast, ja det är så länge sedan så blev skogarna ett ställe där man hämtade sina råvaror.
Det är ganska självklart att man försökte styra upp så man kunde få de trädslag som man behövde till sin verksamhet och då det inte var lätt med transporterna så försökte man odla sina träd nära vid.
Sedan har det rullat på.
Det största problemet i dag är fortfarande och ännu mer alarmerande.
Det finns för många människor! Svårare är det inte. Vi behöver så mycket till det ena och det andra.
Men visst vi kan sluta ta ner skog och helt och hållet bygga hus i olika hårda matrial, stan, cement och järnstänger.
-
Det största problemet i dag är fortfarande och ännu mer alarmerande.
Det finns för många människor! Svårare är det inte. Vi behöver så mycket till det ena och det andra.
Ja, och förutom att det går åt helvete med raska steg med den här befolkningsutvecklingen, så blir det färre som jobbar inom skog/jordbruk. Så maskiner måste användas för att råvarorna skall fram. Och då kan man inte ägna sig åt plockhuggning, men det går faktiskt att ta små hyggen.
-
Ja, och förutom att det går åt helvete med raska steg med den här befolkningsutvecklingen, så blir det färre som jobbar inom skog/jordbruk. Så maskiner måste användas för att råvarorna skall fram. Och då kan man inte ägna sig åt plockhuggning, men det går faktiskt att ta små hyggen.
Precis, man skördar så att det finns ekonomi i verksamheten och samtidigt göra huggen mindre.
-
Skogen har klarat sig i flera miljoner år innan vi började skövla den och gör tall- och granåkrar av den. En skog som har en mångfald av olika trädsorter reglerar mycket av skadorna själv. Älg låter tex bli tallen om den har tillgång till löv.
Jag menar inte att du behöver sluta tjäna pengar på skogen. Bara att du ska tjäna dem på annat sätt än att hugga ner allt och sen behöva börja om på ruta ett.
Dessutom finns det andra sätt att tjäna pengar på en skog än att hugga ett ända träd. Jaktturer, äventyrsturism, retreater/rekreationsresor mm finns som möjliga alternativ
Varför svarar du inte på min fråga, om vilka urskogar det är du vill skydda?
Jag tror att du inte vet så mycket om den svenska skogen i praktiken.
Det finns väldigt få orörda urskogar (utom i vissa delar av fjällen), och jag skulle vara intresserad av att få reda på vilka de urskogar som du oroar dig mest för är.
Varenda skog/skogsmark längs Sveriges kuster, och förutom fjällkedjan, har varit regelbundet nerhuggen/borthuggen de senaste ca 1000 åren. Endera för att få fram träkol eller byggnadsvirke, eller så har marken använts för jordbruksändamål.
När gruvnäringen metallbruken var beroende av skog - bl.a. träkol, så bristen på skog/virke att kola med ett påtagligt problem, och träkol kördes långt, mycket långt, för att förse den näringen med energi.
Jag kan ta mina egna ca 70 hektar stora fastighet som exempel:
Redan på 1600-talets kartor över fastigheten, så ser man att drygt hälften av marken är betesmark/hagmark, eller åker. Det finns en del sammanhängande skogsmark (kanske 15 hektar) på fastighetens norr del, som är en torr, bergbunden talldominerad mark, annars så är "skogen" utritad som "dungar" i kulturlandskap.
Nästa möjlighet till god inblick, är vid storskiftet, som på den fastigheten genomfördes 1828. Det har i stort inte blivit mera skog, utan istället så har jordbrukandet knaprat in mer på skogen. Tallskogen i norr finns kvar, men en del av de andra "dungarna" har försvunnit, och blivit betesmark, medan en del av hagmarkerna istället blivit åker.
Nästa tillfälle till inblick, är början av 1960-talet, då har i stort sett alla skogsdungar försvunnit, till förmån för betesmark, och än mer av betesmarken har omvandlats till åker. Tallskogen finns kvar på kartan, men den avverkades till största delen under 2:a världskriget, för att göra kol. Under den här tiden så har skogen sin minsta utbredning på fastigheten. Då var ca 50 hektar av 70 hektar jordbruksmark.
1985 så lades jordbruket ner, när den farbrorn som då brukade gården hastigt avled. Arvingarna planterade skog på det mesta av jordbruksmarken, mest gran.
När vi köpte gården 2010, med avsikten att bedriva jordbruk, så fanns var 6 hektar av 70 hektar klassat som jordbruksmark. Idag har vi återtagit en hel del jordbruksmark, så idag är 22 hektar av 70 hektar jordbruksmark.
Så här ser det ut runt om i Sverige, där det idag växer skog, brukades marken endera för jordbruksändamål, eller så höggs skogen regelbundet och inte sällan rätt hårt, för att förse gruvnäringen med kol, och för att ta fram byggnadsvirke.
Små områden, ofta i svår terräng av olika slag (bergbranter, fuktigt, m.m.), eller på annat sätt otillgängliga och svårhuggna marker, kanske låg mer eller mindre orörda.
Det finns egentligen inga urskogar (utom i längst bort mot fjällkedjan)!
-
Nej, självklart är det så. Vi måste ju jobba brett. I slutändan så kommer man ju ändå ner till att ska vi kunna få hållbara skogar och en hållbar miljö så måste vi (alla människor, främst vi i rika delen av världen) minska vår konsumtion och mängden pengar vi använder.
Bara en radda med buzzwords här.
Vad är en hållbar skog? Beskriv den.
Att dra ner på vissa former av konsumtion, för miljön och klimatets skull, är antagligen helt nödvändigt, men ur skogen kan vi få en bra, förnyelsebar och klimatneutral, råvara, för att göra sådant som vi ändå behöver, som t.ex. byggnadsmaterial och bränsle, så hur ser då den hållbara skogen ut?
-
Som jag ser det, hugg var tredje träd var femte år. Det blir ändå ett ganska stort uttag, plus att skogen finns kvar.
-
Varför svarar du inte på min fråga, om vilka urskogar det är du vill skydda?
Jag tror att du inte vet så mycket om den svenska skogen i praktiken.
Det finns väldigt få orörda urskogar (utom i vissa delar av fjällen), och jag skulle vara intresserad av att få reda på vilka de urskogar som du oroar dig mest för är.
Varenda skog/skogsmark längs Sveriges kuster, och förutom fjällkedjan, har varit regelbundet nerhuggen/borthuggen de senaste ca 1000 åren. Endera för att få fram träkol eller byggnadsvirke, eller så har marken använts för jordbruksändamål.
När gruvnäringen metallbruken var beroende av skog - bl.a. träkol, så bristen på skog/virke att kola med ett påtagligt problem, och träkol kördes långt, mycket långt, för att förse den näringen med energi.
Jag kan ta mina egna ca 70 hektar stora fastighet som exempel:
Redan på 1600-talets kartor över fastigheten, så ser man att drygt hälften av marken är betesmark/hagmark, eller åker. Det finns en del sammanhängande skogsmark (kanske 15 hektar) på fastighetens norr del, som är en torr, bergbunden talldominerad mark, annars så är "skogen" utritad som "dungar" i kulturlandskap.
Nästa möjlighet till god inblick, är vid storskiftet, som på den fastigheten genomfördes 1828. Det har i stort inte blivit mera skog, utan istället så har jordbrukandet knaprat in mer på skogen. Tallskogen i norr finns kvar, men en del av de andra "dungarna" har försvunnit, och blivit betesmark, medan en del av hagmarkerna istället blivit åker.
Nästa tillfälle till inblick, är början av 1960-talet, då har i stort sett alla skogsdungar försvunnit, till förmån för betesmark, och än mer av betesmarken har omvandlats till åker. Tallskogen finns kvar på kartan, men den avverkades till största delen under 2:a världskriget, för att göra kol. Under den här tiden så har skogen sin minsta utbredning på fastigheten. Då var ca 50 hektar av 70 hektar jordbruksmark.
1985 så lades jordbruket ner, när den farbrorn som då brukade gården hastigt avled. Arvingarna planterade skog på det mesta av jordbruksmarken, mest gran.
När vi köpte gården 2010, med avsikten att bedriva jordbruk, så fanns var 6 hektar av 70 hektar klassat som jordbruksmark. Idag har vi återtagit en hel del jordbruksmark, så idag är 22 hektar av 70 hektar jordbruksmark.
Så här ser det ut runt om i Sverige, där det idag växer skog, brukades marken endera för jordbruksändamål, eller så höggs skogen regelbundet och inte sällan rätt hårt, för att förse gruvnäringen med kol, och för att ta fram byggnadsvirke.
Små områden, ofta i svår terräng av olika slag (bergbranter, fuktigt, m.m.), eller på annat sätt otillgängliga och svårhuggna marker, kanske låg mer eller mindre orörda.
Det finns egentligen inga urskogar (utom i längst bort mot fjällkedjan)!
Här kan du hitta lite om några skogar som är skyddsvärda och hotade http://skyddaskogen.se/sv/arkiv/228-svenska-kategori/aktuellt/hotade-skogar
På skydda skogen kan du hitta mer info om skog och klimat också.
-
Jag undrar om du som har skog, om du kan avsätta ett par hundra kvadratmeter och prova metoden att hugga var tredje träd var femte år. Också att du är noga med att inte köra in mellan träden utan bara använda samma utforslingsståk hela tiden. Att du dessutom bara hugger under vintersäsong, (oktober -mars) Att du provar under tio femton år så ska du se va bra det blir. Sen när du provat kan du ta med hela din areal.
-
Den skyddsvärda skogen finns över hela landet, länsstyrelserna måste få resurser från staten för att inventera och skydda det som är skyddsvärt. Jag har skogsinventerat åt skogshögskolan vid flera tillfällen. Nu har jag en systerson som inventerat skogsskador över hela landet i fyra år. Jag känner mej välinformerad om i vilken rasande takt skyddsvärda skogar försvinner. Definitionen på urskog är skog som inte varit helt eller delvis avverkad de senaste hundra åren och som har stora naturvärden.
-
Den skyddsvärda skogen finns över hela landet, länsstyrelserna måste få resurser från staten för att inventera och skydda det som är skyddsvärt. Jag har skogsinventerat åt skogshögskolan vid flera tillfällen. Nu har jag en systerson som inventerat skogsskador över hela landet i fyra år. Jag känner mej välinformerad om i vilken rasande takt skyddsvärda skogar försvinner. Definitionen på urskog är skog som inte varit helt eller delvis avverkad de senaste hundra åren och som har stora naturvärden.
Hundra år är ingenting.
Det är fortfarande en förhållandevis ung skog.
-
Nej, så varför hugger vi ner "ung"skog och börjar om med ännu yngre skog när vi skulle kunna låta den växa längre och lagra kol längre.
-
Här kan du hitta lite om några skogar som är skyddsvärda och hotade [url]http://skyddaskogen.se/sv/arkiv/228-svenska-kategori/aktuellt/hotade-skogar[/url] ([url]http://skyddaskogen.se/sv/arkiv/228-svenska-kategori/aktuellt/hotade-skogar[/url])
På skydda skogen kan du hitta mer info om skog och klimat också.
Jag bad DIG att räkna upp några urskogar söder om fjällkedjan, som behöver skyddas och som inte redan är skyddade., inte att du ska länka till en hemsida, för att jag ska sitta i timmar och leta.
Leta rätt på de där skyddsvärda, ännu inte skyddade urskogarna, och berätta för mig.
En nyckelbiotop, är långt ifrån samma sak som en urskog. En nyckelbiotop innehåller en eller flera rödlistade arter, som behöver utökat skydd. En nyckelbiotop kan "bli till", på bara några decennier, om förhållandena är det rätta.
Beskriv med egna ord, det gör jag.
-
Nej, så varför hugger vi ner "ung"skog och börjar om med ännu yngre skog när vi skulle kunna låta den växa längre och lagra kol längre.
Ungefär av samma anledning som att vi slaktar vid en viss tidpunkt i djurens liv, då tillväxtkurvan börjar sakta av. Det är inte gamla djur vi vill ha, och det är inte primärt att lagra kol vi vill ha skogen till.
-
Jag undrar om du som har skog, om du kan avsätta ett par hundra kvadratmeter och prova metoden att hugga var tredje träd var femte år. Också att du är noga med att inte köra in mellan träden utan bara använda samma utforslingsståk hela tiden. Att du dessutom bara hugger under vintersäsong, (oktober -mars) Att du provar under tio femton år så ska du se va bra det blir. Sen när du provat kan du ta med hela din areal.
Säg det till Sveaskog ;D
Fungerar för den självverksamme som har 20 ha, men inte för den stora volymen av skogsägare.
-
Jag undrar om du som har skog, om du kan avsätta ett par hundra kvadratmeter och prova metoden att hugga var tredje träd var femte år. Också att du är noga med att inte köra in mellan träden utan bara använda samma utforslingsståk hela tiden. Att du dessutom bara hugger under vintersäsong, (oktober -mars) Att du provar under tio femton år så ska du se va bra det blir. Sen när du provat kan du ta med hela din areal.
Du har ingen aning om hur jag sköter min skog, eller hur?
Jag har områden, som sköts enligt en kontinuitetsprincip, grandominerad blandskog. Jag har områden, där jag tar fram ädellövskog, dominerad, av lind och lönn, men också med ekinslag, dessa områden huggs heller aldrig aldrig ner till kala ytor.
Och så har björkdominerade områden, med visst inslag av bärande träd (asp, rönn), och ädelöv (lite ek bl.a.), som är avsedda att "skördas" allt eftersom björken växer, och så kommer det ny av sig själv. Ibland, vissa områden, hugger vi det som brunnar, ibland mer som plockhuggning.
Jag har tallskogsområden, som föryngras naturligt med en modifierad skärmmetod, alltså, med relativt tätt kvarstående fröträd (ger både ljus och skogskänsla), och där skärmen avvecklas (=avverkas) när småtallarna börja bli 10-15 år, eftersom tall är ljuskrävande, och samtidigt kan man avverka huvuddelen av björkarna som kommit naturligt. Om ytterligare 10-15 år, så står där en naturligt växt tallskog, som behöver växa 20 år till innan man kan avverka.
Tall behöver ljus, mycket ljus, för att inte, bokstavligen överskuggas av gran och björk, och därför tyna bort. Naturliga tallskogar är resultatet av endera skogsbrand, eller massiva stormar, som rakat rent.
Det mesta av den planterade granen, ska egentligen bort, och så ska vissa delar bli jordbruksmark igen, medan andra delar ska få vara skog, eller kanske skogsbete/hagmark med mycket lövträd. .
På några ytor, som är bra granmark, så kommer det antagligen att få bli ny gran istället för den gamla, men eftersom jag strävar efter naturlig föryngring, så lär det bli mer åt blandskogshållet även där.
-
Va glad jag blir, vilket föredöme du är Skogaliten. Du vet vad du gör och varför. Jag har nog mer att lära av dej än du av mej.
-
Jag undrar om du som har skog, om du kan avsätta ett par hundra kvadratmeter och prova metoden att hugga var tredje träd var femte år. Också att du är noga med att inte köra in mellan träden utan bara använda samma utforslingsståk hela tiden. Att du dessutom bara hugger under vintersäsong, (oktober -mars) Att du provar under tio femton år så ska du se va bra det blir. Sen när du provat kan du ta med hela din areal.
Hej!
Det innebär att år ett hugger du ner träd 1,4,7,10 osv, År sex hugger du träd 2,5,8,11 osv, År elva hugger du träd 3, 6, 9 osv. År år sexton finns bara träd med maxålder 16år.... eller hur menar du??
MVH/ Bo
-
Om du hugger var tredje träd första året! När du sen hugger var tredje träd efter fem år så är det var tredje av dom träd som finns vid det här tillfället. Det gör att träden inte tar slut! Det är därför du ska prova istället för att räkna på fel utgångspunkt. Det blir ju en ny utgångspunkt efter var huggning.
-
Så om man har 100 träd hugger man 33 stycken fösta året, 22 st år 6, 15 st år 11, 10 st år 16, 7 st år 21, 5 st år 26. Visst det tar inte riktigt slut men ganska fort blir det för få träd för att vara lönsamt att ge sig ut sågen om man inte har enorma arealer. För tillväxt från frö till huggningsbart träd tar ju längre tid än dessa 26 åren jag ställde upp.
-
Ni glömmer självföryngringen. Om du tar bort så det bara är 66 träd kvar så kommer självföryngringen igång. När det är dags med nästa avverkning så kanske det finns tusen småplantor eller två hundra om det är svårföryngrad mark. säg att det är två hundra för att ha något att räkna på, då ska du hugga 30% av 200 plus 66. Nä det går inte det är för tidigt att gallra bland småplanten.
Andra huggningen stämmer inte tekniken på.
Tredje huggningen det har nu gått tio år sedan första huggningen det finns nu 44 "gamla" träd kvar plus 200 10 år gammal ungskog och 200 st upp till 5 år.
Vi hugger 13 gamla träd och ska nu hugga 30% av den 10 år gamla ungskogen de under 5 år struntar vi i. När jag har gallrat självföryngrad ungskog har vi tagit minst hälften av ungskogen, men det beror helt på föryngringen. Att lämna 66% av en självföryngring vid 10 års ålder, så dålig självföryngringar jag aldrig haft.
Nej 30% modellen fungerar inte.
Jag förordar LAGOM modellen
-
Nej, en trejedel vart femte pr fungerar inte. Det blir glest som en fröträdsställning på nolltid. Och plantor som föryngras inne i skogen hinner inte bli träd som kan avverkas på 20 år.
År Antal före Gallras Antal kvar
0 1200 396 804
5 804 265 539
10 539 178 361
15 361 119 242
20 242 80 162
25 162 53 109
30 109 36 73
-
Föryngringen.
Den lever väll rätt farligt när man är in och hugger stup i kvarten?
-
Om du är noggrann med att inte köra kors och tvärs igenom beståndet, utan hålla dej till dina utforslingsstråk. Ja då får du en större och jämnare tillväxt och mindre med snö och vindskador vid den här brukningsmetoden. Vist du glesar ut startbeståndet det är klart, men om du är rädd om ditt underbestånd, så har du en god återväxt. Totalt över tid har du ett virkesuttag minst lika stort som vid hyggesbruk. Du orsakar inte hyggen som försvårar för växter och djur. Du har en skog som hela tiden minskar koloxidutsläppen utan avbrott.
-
Om du är noggrann med att inte köra kors och tvärs igenom beståndet, utan hålla dej till dina utforslingsstråk. Ja då får du en större och jämnare tillväxt och mindre med snö och vindskador vid den här brukningsmetoden. Vist du glesar ut startbeståndet det är klart, men om du är rädd om ditt underbestånd, så har du en god återväxt. Totalt över tid har du ett virkesuttag minst lika stort som vid hyggesbruk. Du orsakar inte hyggen som försvårar för växter och djur. Du har en skog som hela tiden minskar koloxidutsläppen utan avbrott.
Försvårar?
Tänker du på speciella växter och djur då?
-
Metoden ger en konstig skog, för innan någon människa hittade på metoden så fanns det ingen som tuktade en skog så. Och vore det så att den gav ett större virkesuttag än konventionellt bruk så skulle nog en del använda sig av den. Så mycket virke tror jag inte det blir, knappast ens mer ved. Möjligen mer barr. Värmeverken jublar... om de har rökgaskondensering.
Skogskunnig, efter ett tag finns det ju pinnar som enligt metoden skall räknas som träd när du väljer var tredje träd (pinne). Så efter 20 år har du 162 av de ursprungliga träden som du gärna vill ta bland den helt plötslig lovliga mängden ungträd, men då får du inte med så många av dem om du tar fart tredje "träd".
-
Kalhyggen försvårar alltid överlevnaden för dom arter som finns på träd och mark.
-
Vilken källa har du till det påståendet kretslopp? Jag har fått lära mig att vissa arter gynnas av kalhyggen p.g.a av den kraftiga rotgödslingen som uppstår då kväve frigörs från de fällda trädens stubbar. Här i Östergötland ser man t.ex ofta hallon och björnbär i stora mängden på nya hyggen, men aldrig i uppvuxen skog.
-
Naturskyddsföreningen.
-
Kan du precisera dig? Gäller det en text som Naturskyddsföreningen publicerat eller någon medlem där som sagt detta?
-
Det gäller det naturskyddsföreningen publicerat.
-
Kalhyggen försvårar alltid överlevnaden för dom arter som finns på träd och mark.
Samtidigt så får de arter som trivs på hyggen och även avbrända ytor en chans.
Hyggena är människoskapade katastrofzoner.
Man kan välja vilket scenario som helst och få förundrande utveckling.
-
Naturskyddsförenings publikationer är inte godtagsbara som referenslitteratur.
Naturskyddsföreningen är en partsinlaga. Om du använder Naturskyddsföreningen som referent ska det klart framgå att det du referera till har vetenskaplig kvalite och är granskat av sakkunnig.
-
Jag undrar fortfarande i VAD som Naturskyddsföreningen publicerat detta står att läsa?
Jag är själv sedan över 30 år aktiv medlem i sagda förening och har ett stort intresse för botanik och skogsfrågor, så jag är verkligen intresserad av att ta del av dessa nya rön som ju strider mot det vedertagna. Jag misstänker att det ligger en hund begravd här, men avvaktar svar från TS.
-
Jag jobbade åt skogshögskolan med rixskogsinventering vid flera tillfällen. Då ingick flora och faunainventering. Vi tittade också på återetablering efter hygge. Det fans också en inventering av signalarter för skyddsvärd skog.
-
Intressant! Men inget svar på frågan om var detta finns publicerat.
-
Jag jobbade åt skogshögskolan med rixskogsinventering vid flera tillfällen. Då ingick flora och faunainventering. Vi tittade också på återetablering efter hygge. Det fans också en inventering av signalarter för skyddsvärd skog.
Jaha... ::)
Dvs du genomförde ett uppdrag som var målinriktat.
Hur skulle det vara att peka på partsinlagan från naturvårdsföreningen istället för att ja vad ska man säga...
-
Ja det var väldigt mycket text här men ja det stämmer ju att med den typen av skogsbruk som har förekommit så har det gjort att arter med vissa nischer blivit utkonkurrerade/saknar lämpliga substrat. Det finns studier där man kolla på när man har allra högst diversitet av arter (minns ej om det endast var mellan insekter eller om trädslag/svampar var inkluderade). Då kom man fram till att fortast efter en störning fick du in de arter som hade allra lättast att etablera såsom hallon, rallaros, timmerman, snyttbagge osv. Men allt längre tid som går så försvinner ju dessa ur eftersom de inte kan vara i miljön som kommer sen, du får in allt mer konkurrenskraftiga tills dess de allra konkurrenstarka är kvar. Så vad man kom fram i den studien var att man har som allra högst artdiversitet i mellanstadiet av störningar (såsom avverknings, storm etc). Det som saknas allra mest som är den största anledningen till rödlistningen av många insekts och svamp arter är ju att det saknas jämna intervaller av död ved i olika åldrar, allt från unga träd som ligger till de som är 200+ är väldigt viktiga. Men dessa vindfällen som skapats brukar ju städas bort av engagerade bönder och självhushållare. Visst den stående skogen är också viktigt men det är ju i den döda veden du kan hitta de allra flesta arterna. Blev en lång text nu men ja tänkte bara skriva lite vad som kom upp för mig när jag skumläste denna tråd.
-
Intressant! Nu fattar jag. Det handlar inte om vad som händer direkt efter avverkning utan om långtidseffekterna av olika skogsbruk. Tack för ett bra inlägg!
-
Skogskunnig, efter ett tag finns det ju pinnar som enligt metoden skall räknas som träd när du väljer var tredje träd (pinne). Så efter 20 år har du 162 av de ursprungliga träden som du gärna vill ta bland den helt plötslig lovliga mängden ungträd, men då får du inte med så många av dem om du tar fart tredje "träd".
Hur mycket smått tror du det finns i den skogen efter 20 år? Och det hjälper väl inte när du tar bort 1/3 av de 162 ursprungliga träden att det finns en del smått i botten? Är det nån som tror att det plötsligt blir stora träd på 20 år när det inte blir det ens på ett hygge där allt växer med maxfart?
-
Jag har för mig att Kretslopp kallade det träd redan vid 5 cm.
Jag tror inte på metoden, men är spelreglerna sådana så har du fler än 162 träd efter 20 år.
-
När Co2 upptag ska prioriteras kan det ibland innebära att artrikedomen minskas kraftigt. Skogsmark som varit orörd sen istiden kalhuggs och markbereds, även riset plockas upp för att maximera förtjänsten. Orkar inte argumentera för varför detta är dåligt antingen vill man förstå eller också vill man inte förstå. Källa: egna obsersvationer.
-
Jag har för mig att Kretslopp kallade det träd redan vid 5 cm.
Jag tror inte på metoden, men är spelreglerna sådana så har du fler än 162 träd efter 20 år.
Nej plantor som växer upp inne i skogen blir inte 5-6 m på 20 år. Det blir dom knappt på ett kalhygge.
-
Nej plantor som växer upp inne i skogen blir inte 5-6 m på 20 år. Det blir dom knappt på ett kalhygge.
5 cm...
-
Och när du konstant gör skogen glesare så släpper du in ljus. 162 träd skuggar visserligen en del, men nog blir det ljus över.
-
Nej plantor som växer upp inne i skogen blir inte 5-6 m på 20 år. Det blir dom knappt på ett kalhygge.
Nu är du väl ute och cyklar på hygget ändå? Och är väldigt kategorisk.
Det är ju stor skillnad på tillväxt mellan olika trädslag och boniteter.
Det är stor skillnad i tillväxt mellan södra Sverige och norra Sverige.
Det är stor skillnad på hur många trädslag det ens går att få fram träd av i olika delar av Sverige.
Skogen består av fler trädslag än de av massa- och sågverksindustrins hittills föredragna granen och tallen.
Rakt utanför fönstret från där jag sitter, har jag en självföryngrad, mycket fin tallföryngring på tallmark, som avverkades med en tät fröställning i grupper 2003, där tallen är kring 5-6 meter idag. De flesta av fröträden avverkades för 3 år sedan, men med ett antal evighetsträd kvar.
I en annan del av skogen, den lövskogsdominerande som sköts utan hyggen, och där det bl.a. hämtats brännved, så växer t.ex. björken eller aspen utan problem upp till 5-6 meter på 20 år, medan ek, ask och lind tar mer tid på sig.
Och odlar man björk, som det numera här i Götaland är "bra betalt" för, så gör man ju förstagallringen vid kanske 10-12 års ålder....
Men visst, pratar du tall på extremt mager mark, långt norr om Dalälven, så är det nog svårt att få träden att växa speciellt fort.
-
Skogskunig. Vad har du för bakgrund, och erfarenhet av skog, vilken sorts skog, och var någon stans i landet? Mina och dina erfarenheter känns så totalt olika.
-
Det finns väl mer eller mindre stora skillnader på olika slags byggen! I den mån det inte finns, bör det - i stället för att man avser stoppa lite vad som helst av att bygga i skog - helst kunna utveckla rejält miljövänliga byggmoduler eller annat av bra teknik och rekommendationer för den som gärna bor ute i - och därtill nog antagligen rätt gärna tar hand om - skogens natur.
Vad jag tror trådskaparen vill argumentera mot är stordriften inom skogsbruket.
Det finns inget tråkigare, och antagligen biologiskt begränsande, än dessa monotona kvadratkilometer med skogsbolagsskog som dominerar från Mellansverige och uppåt.
Mil efter mil med samma gran planterad på samma tidpunkt. Följt av kalhygge. Sedan mil efter mil med gran planterad vid en annan tidpunkt. Kalhygge. O s v.
John Bauer skog, forget it. Nuförtiden något som mest finns i sagorna.
Plockhuggning/trädglesning. Finns undersökningar som visar att sådant skogsbruk producerar fler träd och bättre virke. T o m en stadsindian klarar att se att det är mer biologisk mångfald i en sådan skog.
Många sk urskogs naturreservat imponerar inte. De liknar mest långsträckta rishögar. Säkert fint för kräsna skalbaggar, men klövviltet riskerar multipla benbrott.
Men att ändra på hur StorSkogsbolagen tänker lär väl vara som att få gråsten att flyta. Och i bakgrunden finns massaindustrin.
Sant att det känns tråkigt!
Det är trist och besvärligt - om man vill gå ut i skogen med stickiga barrträd hela tiden!
Nån som har konstruktiva tips för en skogsägare som vill bruka skogen mer hållbart men som inte har kapaciteten att göra det själv?
När jag vänder mig till skogsbolagen så vill de komma med maskinerna och göra hygge av marken. Det känns omöjligt att ens diskutera alternativ med dem.
Postat med Alternativ.nu´s app ([url]http://r.tapatalk.com/byo?rid=94475[/url])
Det verkar vara ett rätt så svårt problem, ja. Förhoppningsvis går det att på ett eller annat sätt
Om, när och i den mån bra teknik för miljövänligt byggande finns, så kanske det skulle se till att sälja eller arrendera ut - eller nåt - till folk som kan vara interesserade av skogen som sin egen. Men då behöves nog att dessa har sommarstuga där eller så..
Hur ska man hantera ägandet av skogen?
Helst skulle jag se att man hade just en massa små ägare på olika håll - som verkligen vill värna om marken som sin egen - och sina barns osv.. Då bryr dom sej antagligen!
Eller hur?
-
Helst skulle jag se att man hade just en massa små ägare på olika håll - som verkligen vill värna om marken som sin egen - och sina barns osv.. Då bryr dom sej antagligen!
Det har vi faktiskt redan. Nu är den här statistiken några år gammal, men enligt den ägs 50% av de svenska skogarna av privatpersoner, c:a 330 000 personer är skogsägare. Jag är en av dem.
https://www.skogssverige.se/skog/fakta-om-skog/vem-ager-sveriges-skogar (https://www.skogssverige.se/skog/fakta-om-skog/vem-ager-sveriges-skogar)
-
Det har vi faktiskt redan. Nu är den här statistiken några år gammal, men enligt den ägs 50% av de svenska skogarna av privatpersoner, c:a 330 000 personer är skogsägare. Jag är en av dem.
https://www.skogssverige.se/skog/fakta-om-skog/vem-ager-sveriges-skogar (https://www.skogssverige.se/skog/fakta-om-skog/vem-ager-sveriges-skogar)
Glädjande att det i någon mån redan är så!
-
Det är sant att det är många privata skogsägare, dock så bor en stor del av dem långt från sina skogar och lägger över skötseln av den till skogsägareföreningar eller skogsbolag som båda mest är intresserade av vinst och inte av biologiskmångfald.
-
Det är sant att det är många privata skogsägare, dock så bor en stor del av dem långt från sina skogar och lägger över skötseln av den till skogsägareföreningar eller skogsbolag som båda mest är intresserade av vinst och inte av biologiskmångfald.
Ja, så är det, det är ganska liten andel av skogsarealen som arbetas av ägaren själv. Jag ser själv i skogarna runt mig att nästan alla som jobbar där har polskreggade bilar.
-
Mina skogsgrannar bedriver skogsbruk efter skogsstyrelsens normer och lägger ut skötseln på skogsbolag. Som också är köpare av virket. Hänsynen till säsong och att det är blött i markerna är obefintlig.
-
Ja, så är det, det är ganska liten andel av skogsarealen som arbetas av ägaren själv. Jag ser själv i skogarna runt mig att nästan alla som jobbar där har polskreggade bilar.
Svårt att få tag i svensk arbetare, det finns jobb för de som vill jobba.
-
Skogsstyrelsen har beslutat sluta registrera nyckelbiotoper. Så då är det fritt fram att hugga skyddsvärd skog. Eller? För mej som värnar om miljö och ett bra liv för kommande generationer, är det horribelt.
-
Skogsstyrelsen har beslutat sluta registrera nyckelbiotoper. Så då är det fritt fram att hugga skyddsvärd skog. Eller? För mej som värnar om miljö och ett bra liv för kommande generationer, är det horribelt.
Det var ju bland det bästa som kunnat hända, rättsstatens återupprättelse. Äganderätten har återgått till ägaren och nu kan man sköta sin skog som man själv vill.
-
Med tanke på att detta egentligen är en ickefråga med tanke på att det inte finns någon urskog i landet längre och trådstarten.
Eller finns det en ålderstämpel som man kan använda sig av och på så sätt hitta på urskog?
-
Det är sant att det är många privata skogsägare, dock så bor en stor del av dem långt från sina skogar och lägger över skötseln av den till skogsägareföreningar eller skogsbolag som båda mest är intresserade av vinst och inte av biologiskmångfald.
Hur gör dina grannar, och hur gör du själv med din skog? (För du skriver väl inte bara till intet förpliktigande tyckande om hur Nån Annan ska sköta sin skog, hoppas jag?)
Tillägg: Det är också min förhoppning att detta tyckande baseras på hur det ser ut runt din hemby, och inte bara på läsning i storstadsmedia...
-
Ja det finns hur mycket skog som helst till salu, bara att handla och sköta så som man tycker den vad skötas.
-
Hur gör dina grannar, och hur gör du själv med din skog? (För du skriver väl inte bara till intet förpliktigande tyckande om hur Nån Annan ska sköta sin skog, hoppas jag?)
Tillägg: Det är också min förhoppning att detta tyckande baseras på hur det ser ut runt din hemby, och inte bara på läsning i storstadsmedia...
Min egen skog kör jag plockbruk i. Plockar de träd jag behöver till ved och virke som jag sågar själv. Den skog som finns i övrigt i närheten är både privatägd och bolagsägd, och tyvärr så är det mestadels kalhyggen och nyplanteringar som står och släpper ut växthusgaser de närmsta 20-30 åren :-( finns en del plättar som är skyddade i form av naturreservat och en del skogar som är fina men inte skyddade. Men majoriteten av den ”skog” som är närmast min egen mark börjar mest vara kalhyggen.
-
Så är det också här.
-
Så är det också här.
Har du urskog?
-
Nej tyvärr. Men vi är rädda om den skogen vi har på vår lilla skogsbit, för all äldre skog är borthuggen runtomkring. Så här är det plockbruksmetoden som jag beskrivit under en annan rubrik som gäller.
-
Nej tyvärr. Men vi är rädda om den skogen vi har på vår lilla skogsbit, för all äldre skog är borthuggen runtomkring. Så här är det plockbruksmetoden som jag beskrivit under en annan rubrik som gäller.
Du behöver inte alls vara rädd om din skog.
För ska vi nå koldioxidmålet så behöver man växande föryngrad skog. Då gammal skog mest verkar gå på sparlåga.
Det är även naturligt att skogsområden försvinner eller dör snabbt då det genom alla tider har rasat skogsbränder.
Och visst en del områden förskonas.
-
Nu är ju inte koldioxidmålet det enda som skogen duger och är till för. Och växande föryngrad skog är bara en fas i skogsbruket, eller i en naturlig skog med.
En trevlig skog tillför livskvalitet, och om fler kunde gå ut i skogen istället för att flyga till Thailand eller byta soffa i onödan så skulle det verkliga koldioxidtillskottet minska.
Så var rädd om din skog kretslopp, det är kul att det finns olika idéer när det gäller skogsbruk. Och även kalhygge kan vara fint om det är en tillräckligt liten skogsägare som fixar det, för då blir det en glänta ;D Det otäcka är när ett stort skogsbolag har tokiga idéer.
-
Skogsstyrelsen har beslutat sluta registrera nyckelbiotoper. Så då är det fritt fram att hugga skyddsvärd skog. Eller? För mej som värnar om miljö och ett bra liv för kommande generationer, är det horribelt.
Dom har kanske i någon mån har fastnat för att det blev mer byråkrati än nytta? Fast det är väl för all del rimligt att det skett någon muta. Jag undrar om det är så att biotopskyddet behandlades så olika av olika tjänstemän att systemet blev orättvist.
Det var ju bland det bästa som kunnat hända, rättsstatens återupprättelse. Äganderätten har återgått till ägaren och nu kan man sköta sin skog som man själv vill.
Behagar den svarande Tjalve att vara en parodi på att låta privat ägande gå ihop med miljö?
Det finns andra inskränkningar på äganderätten - även en del som väl brukar vara värre. Bland annat får man invid vatten extremt inskränkta rättigheter. ...
-
Du behöver inte alls vara rädd om din skog.
För ska vi nå koldioxidmålet så behöver man växande föryngrad skog. Då gammal skog mest verkar gå på sparlåga.
Det är även naturligt att skogsområden försvinner eller dör snabbt då det genom alla tider har rasat skogsbränder.
Och visst en del områden förskonas.
Det där är en sanning med modifikation. Det är sant att yngre skog tar upp mer koldioxid än äldre. Men en slutavverkning kommer att släppa ut mer koldioxid än den tar upp i ca 30 år efter att det kalhöggs. Och runt 100 år innan det är tillbaka på plus minus noll. Och då är träden oftast avverkade redan...
-
Planterar man ek så bildar de svårnedbrutna löven relativt snabbt tjocka humuslager som i sig är ett kollager. Och när träden slutligen dör är veden stenhård och tar mycket lång tid innan den bryts ned och återgår till luftens koldioxid.
-
Det där är en sanning med modifikation. Det är sant att yngre skog tar upp mer koldioxid än äldre. Men en slutavverkning kommer att släppa ut mer koldioxid än den tar upp i ca 30 år efter att det kalhöggs. Och runt 100 år innan det är tillbaka på plus minus noll. Och då är träden oftast avverkade redan...
Det får du nog förklara lite närmare. Vad är det som släpper ut koldiox vid avverkning trodde koldioxid var bundet i timmret. Har hört forskare hävda att vi har minusutsläpp i sverige tack vare skogen. Men om ditt påstående stämmer ska vi bara ha skog över 100 år eller ingen alls.
-
Det får du nog förklara lite närmare. Vad är det som släpper ut koldiox vid avverkning trodde koldioxid var bundet i timmret. Har hört forskare hävda att vi har minusutsläpp i sverige tack vare skogen. Men om ditt påstående stämmer ska vi bara ha skog över 100 år eller ingen alls.
Som jag har förstått det så är det marken som släpper ifrån sig kol- och metangaser när träden tas bort. Och att koldioxidupptaget är så litet de första åren efter plantering gör att det fortsätter släppa ut mer än det tas upp i början.
Jag läste även nyligen att det tyvärr är så att en ganska stor del av skogsforskningen finansieras av skogsbolagen. Har för mig att det var via nån fond eller liknande där en viss del av pengarna från avverkning sätta undan. Jag kommer dock inte ihåg källan nu, men det borde gå att googla fram för den som är intresserad.
För övrigt så kan jag tipsa om podden ”det var en gång en skog” för den som vill veta lite mer om kalhyggenas påverkan på miljö och klimat.
Även naturskyddsföreningen har skrivit en del om skogen i flera av de senaste nummerna av Sveriges natur.
-
Som jag har förstått det så är det marken som släpper ifrån sig kol- och metangaser när träden tas bort. Och att koldioxidupptaget är så litet de första åren efter plantering gör att det fortsätter släppa ut mer än det tas upp i början.
Jag läste även nyligen att det tyvärr är så att en ganska stor del av skogsforskningen finansieras av skogsbolagen. Har för mig att det var via nån fond eller liknande där en viss del av pengarna från avverkning sätta undan. Jag kommer dock inte ihåg källan nu, men det borde gå att googla fram för den som är intresserad.
För övrigt så kan jag tipsa om podden ”det var en gång en skog” för den som vill veta lite mer om kalhyggenas påverkan på miljö och klimat.
Även naturskyddsföreningen har skrivit en del om skogen i flera av de senaste nummerna av Sveriges natur.
Det stämmer att den största delen av "skogsforskningen" görs med stöd från de stora skogsbolagen.
Det är dessutom fruktansvärt svårt att få tag i forskningsrapporterna, som publicerade råd till skogsägare baseras på.
Själv är jag som skogsägare väldigt skeptiskt till delar av råden angående skogskötsel som är de gängse, och har därför provat att göra annorlunda än råden.
En frågeställning som jag särskilt har intresserat mig för, är råden om markberedning före plantering, och frågor om naturlig föryngring och därför jobbat stenhårt på att hitta de försök som gjorts.
Efter mycket hårt arbete, så har jag konstaterat följande om de typiska försöken: provytorna är kanske 10x25 meter stora, och endast vissa boniteter har varit föremål för försök. Försöken omfattar tillväxt de första tio åren sedan upphör kontrollen, proven avser endast tillväxt och plantöverlevnad för planterade plantor, alla frågor om mikroliv i jorden och/eller andra frågor om biologisk mångfald är totalt ignorerade, forskningsrapporterna med diagram och detaljer är så skyddade att det inte går att hitta dem (om man inte har en kompis på insidan som kan smuggla ut en kopia). Naturlig föryngring har det egentligen inte forskats på de senaste 50-60 åren, eftersom det för skogsbolagen är stipulerat att det ska "planteras".
Själv har jag lyckats mycket bra med naturlig föryngring med tätt ställd fröställning av tall på tallmark, men det blir ju inte en "tallplantage" av den naturliga föryngringen, utan det blir insprängda små områden där ffa björken trivs bättre än tallen, så då får jag anpassa skötseln efter detta.
Dessutom så "dödar" eller skadar markberedningen mykorrhizan (svamparna), som är nödvändiga för den långsiktiga tillväxten och välmåendet hos trädkollektivet i skogen, vilken gör att jag misstänker att den långsiktiga tillväxten och/eller kvalitetn på timret kan bli lidande.
En annan företeelse i skogskötseln, som ter sig helt obegriplig för mig, är vurmandet för "förädlade" och klonade plantor vs fröförökat material.
Ett träd ska stå på samma plats mellan (45-) 60-100 år innan det kan avverkas som timmer. Om alla plantor har exakt samma genetiska uppsättning, så torde ett sådant bestånd bli mer känsligt för olika former av "angrepp", som stormar, sjukdomar, svampar, insekter o.s.v., än vad träd med genetiskt mångfald torde vara. I naturligt förökat (fröföröktig) material, så finns det en genetisk diversitet, som borde göra att vissa individer är mycket motståndskraftiga mot det ena, och andra individer är motståndskraftiga mot något annat, så att skogen som helhet alltid överlever även om en del träd dör, t.ex. id ett svampangrepp.
Även när det gäller detta, så finns det inga forskningsrapporter tillgängliga....
-
Ja, markberedning är en gåta hur man fått igenom. Den går stick i stäv mot allt vad hänsyn säger.
-
En hel del problem med barkborre som finns här omkring är att det planterats så mycket tysk gran. Den växer snabbare men är ömtåligare.
-
En hel del problem med barkborre som finns här omkring är att det planterats så mycket tysk gran. Den växer snabbare men är ömtåligare.
Kanske är samma som de planterade här, den växer otroligt fort men blir så skör att toppen lätt blåser av. Men när dom planterade för några år sedan var det en blåaktig gransort som växer ännu fortare, vi får väl se hur det går med den.
-
Kanske är samma som de planterade här, den växer otroligt fort men blir så skör att toppen lätt blåser av. Men när dom planterade för några år sedan var det en blåaktig gransort som växer ännu fortare, vi får väl se hur det går med den.
Fort fort fort ska det gå! Mera pengar i kistan
-
Det som gör att det släpps ut så mycket kol efter avverkning är rötter myseel och annat organiskt som dör och blir blottlagt. Det är väl belagt att det finns lika mycket under jord som över.
-
Ja, markberedning är en gåta hur man fått igenom. Den går stick i stäv mot allt vad hänsyn säger.
Om du vill plantera ett träd, en potatis eller vad som helst så kan du sticka den rätt ner i gräset och det kan fungera. Men det känns bättre och funkar bättre om du tar en spade och vänder jorden först. Det är det du gör när du markbereder.
-
Om du vill plantera ett träd, en potatis eller vad som helst så kan du sticka den rätt ner i gräset och det kan fungera. Men det känns bättre och funkar bättre om du tar en spade och vänder jorden först. Det är det du gör när du markbereder.
Man tar bort konkurrensen från gräs och annat, man hjälper trädet i etableringsfasen. Men man tar också död på mykhorrhizan, som trädet behöver för att växa bra på längre sikt.
-
Om du vill plantera ett träd, en potatis eller vad som helst så kan du sticka den rätt ner i gräset och det kan fungera. Men det känns bättre och funkar bättre om du tar en spade och vänder jorden först. Det är det du gör när du markbereder.
Om de tog en spade... Nej det är riktigt tunga maskiner som välter och river upp det som legat sedan istiden.
-
Man tar bort konkurrensen från gräs och annat, man hjälper trädet i etableringsfasen. Men man tar också död på mykhorrhizan, som trädet behöver för att växa bra på längre sikt.
Att mykhorrizan skulle dö finns det inga belägg för. Markberedning har gjorts alltsedan skogsbruket blev systematiskt. Med hacka i början och träden växer alldeles utmärkt.
-
Att mykhorrizan skulle dö finns det inga belägg för. Markberedning har gjorts alltsedan skogsbruket blev systematiskt. Med hacka i början och träden växer alldeles utmärkt.
Träden kanske, men man pajar ju hela skogens ekosystem. En skog är ju mer än träd
-
Finns inga belägg för det heller. Vildsvin bökar också i marken och orsakar skador på kort sikt.
-
Markberedning är mycket djupare och större ingrepp än grisbök och spadgrävning. Det är dokumenterat att svampmyselet skadas.
-
Markberedning är mycket djupare och större ingrepp än grisbök och spadgrävning. Det är dokumenterat att svampmyselet skadas.
Då rekommenderar jag dig att befästa det påståendet.
Så vi själva får bedöma trovärdigheten av ditt påstående.
-
Jag har inte tänkt så mycket på sådant som läker, typ mycel, utan mer på den rent fysiska omformningen av marken. Block rivs upp och stora hålor skapas, och kulturlämningar förstörs. Och det som rekommenderad åtgärd från de som skall ge råd om hur skogen skall skötas.
-
Det ska inte göras mer hårdhänt än vad som behövs. Som med det mesta så kan det bli fel ibland.
-
Som när dom eldade upp 13.800 hektar skog i Västmanland efter en misslyckad markberedning 2014.
-
;D Sveriges största naturvårdsbränning. Branden är naturens markberedning.
-
För att återgå till trådrubriken. Det finns en hand bakom varje skog. Urskogen I Sverige finns bara i stadsmänniskornas våta drömmar. Där det finns skog av urskogskaraktär vill de säkert inte vara för där är inte lätt att färdas.
-
Också ”våran skog” uttrycket är vanskligt, då all skog ägs av någon och denna någon har den som inkomst och kapitalförvar. Det är lätt att tycka om andras när de själva inte behöver ta ansvar. En skogsägare har upp mot hundra regler/lagar att följa. Fler om hen väljer certifierat bruk. Skogsägaren ska då bland annat avsätta 5% till ej produktion. Utan ersättning. Alltså du som har åsikter ta fem procent av din lön och gör något för miljön, varje år, även när du blivit pensionär. Du kan ju också köpa egen skog att vårda för framtiden. Vi skogsägare använder en del av inkomsten för att bedriva naturvård. En vanlig missuppfattning är att skogen kan sköta sig själv. Mycket skog behöver skogsvård för att bevara de höga naturvärdena som flera generationer brukare skapat. Många naturreservat är i behov av skötsel men pengar finns inte så naturvärden minskar.
-
När jag ser på skogsbruket häromkring är det nästan enbart granplantering i monokultur. Där finns inga som helst naturvärden, "skapade av generationer brukare". Och där det inte är granplantering är det tall eller lärk istället. Det finns absolut noll intresse för blandskog, och skall man få något naturvärde går det inte att odla gran i monokultur. Ibland känns det som om skogsägare går och beundrar sina raka, fina och felfria granar och tycker de har mycket naturvärde, när det egentligen är vanligt pengavärde de har.
-
Om svarta fåret är från Bohuslän så fanns där i början av förra seklet mest ljunghedar utan ett enda träd på tills framsynta människor kom på att där borde planteras skog.
-
Det stämmer. Synd bara att de inte tänkte lite längre än till plånboken när de valde vad de skulle plantera. Hade dom istället valt att inte plantera hade vi nog idag haft riktiga, vilda skogar.
-
För deras egen plånbok kunde de lika gärna låtit bli men de efterkommande har nytta av det. Hade de låtit bli så hade där fortfarande bara varit trädlösa ljunghedar.
-
De planterade inte överallt och trots det finns det inga ljunghedar kvar. De få markplättar som var för små eller jobbiga att plantera växer det idag vild lövblandskog på, eller om det är hällmark växer det tall.
-
Lite vildvuxen lövblandskog kan ju vara trevligt men vore det bara sånt så vore det inte kul heller. Någon urskog är den inte i vart fall.
-
Så en företagare som satsar på skog får inte tänka på pengar och avkastning. Helst ska han skänka bort pengar och mark. Plantera grödor som ingen vill ha. Tänk på att det var straffbart att låta Björk stå kvar. Den ska helst spturas bort, tills lagen gjordes om. Du anklagar någon som vill att företaget går bra. Man kan undra hur du får pengar till uppehället. Jobbar du hos en företagare borde han sänka lönen så han kan satsa på något som inte ger så mycket avkastning. Om du själv är företagare, köp skog för vinsten och satsa på dina idéer. Du har åsikter om något du inte äger. Ska vi andra ha åsikter om till exempel ditt hus.
-
Jag är mycket medveten om att naturvård inte ger några pengar. Men det finns andra värden än pengar här i världen. Det finns en gräns för hur mycket grejer vi måste kunna köpa varje månad, hur många telefoner, bilar, kläder osv. behöver vi egentligen?
-
När jag gick på skogsskola; ( gällde Småland, andra tider andra landskap) -fick man inte hugga efter 1 a mars. Det var bara okej om man skalade allt virke. -Skulle man inte hugga mer alls efter 1a april. - Då skulle också virket köras ut ur skogen till basväg. -Allt virke vid basväg skulle vara bortkört till 1a maj. -Om det blev spår djupare än 20 cm var man tvungen att vidta åtgärder så det inte kunde ske. Risning mm. Om det inte hjälpte skulle allt kvarvarande virke vara skalat och lagt i res. -För att vara rädda om djurlivet skulle all verksamhet vara avslutad 1a maj -Nästa huggningssäsong började 1a oktober.
Om du är rädd om din skog är det viktiga regler att följa för dej.
-
Det är dessutom fruktansvärt svårt att få tag i forskningsrapporterna, som publicerade råd till skogsägare baseras på.
Om du har några rapporter som du väldigt gärna vill läsa så ska jag försöka ta fram dom. Åtminstone behövs titel och författare men har du tex DOI:ar för rapporterna och Orchid:s för författarna så går det väldigt mycket lättare och snabbare.
-
När jag gick på skogsskola; ( gällde Småland, andra tider andra landskap) -fick man inte hugga efter 1 a mars. Det var bara okej om man skalade allt virke. -Skulle man inte hugga mer alls efter 1a april. - Då skulle också virket köras ut ur skogen till basväg. -Allt virke vid basväg skulle vara bortkört till 1a maj. -Om det blev spår djupare än 20 cm var man tvungen att vidta åtgärder så det inte kunde ske. Risning mm. Om det inte hjälpte skulle allt kvarvarande virke vara skalat och lagt i res. -För att vara rädda om djurlivet skulle all verksamhet vara avslutad 1a maj -Nästa huggningssäsong började 1a oktober.
Om du är rädd om din skog är det viktiga regler att följa för dej.
Numera ska det ligga minst fem kubik död ved per hektar för att gynna insektslivet. Om du är rädd om naturvärdena i din skog är det en viktig regel att följa för dig.
-
De där reglerna uppifrån ändras vartefter, och sätter sina spår. Skönt att bo i en trakt där många äger skogen och en hel del försöker undvika pålagorna. Men visst har styrningarna satt sina spår här också i form av markberedning (inte så mycket som tur är) och för mycket gran. En del björkplanteringar har gjorts på åkermark, vilket enligt mig är det minst dåliga när marken slutat brukas.
Rätt nära har en liten avverkning som inte kan ha gett mer än 100 m3 satt djupa spår genom beten och skog. Den del av betet som gick att plöja drog jag igen med grävaren och markägaren snyggade till med jordbrukstraktorn. Snyggade till resten av betet hjälpligt med grävaren, och tänker väl fixa spåren i skogen vartefter. Men det är ett skit med stora maskiner, just in time, och naturhänsyn på papperet.
-
Markberedning är mycket djupare och större ingrepp än grisbök och spadgrävning. Det är dokumenterat att svampmyselet skadas.
Hur var det med att befästa påståendet?
Eller ska man anse att du mest tycker?
-
Hur var det med att befästa påståendet?
Eller ska man anse att du mest tycker?
Det är känt i forskningen, alltså den där forskningen som används för att bevisa nyttan med markberedning, att man skadar mykorrizhan när man vänder jorden i skogen.
Det tar dessutom mycket lång tid för mykorrhan att återhämta sig.
Mykorrizhan blir allt viktigare för träden ju äldre de blir, så unga plantor har ännu inte utvecklat ett ömsesidigt beroende av samarbete med svamphyfer för att må väl, medan äldre träd har ett mycket stort beroende av att vara i symbios med rätt svamparter för att hålla sig friska och växa.
Jag skrev på ett långt inlägg om markberedning och dess historia inkluderande länkar, häromdagen, men så blev jag störd, och när kom tillbaka så var förstås texten borta!
-
Myselskador, skador på floran som gör att en del växter utrotas och andra får det svårt, växtnärings och metangasläckage. När jag går en vända och ser på grisböket hos mej både nytt och gammalt och sen tar en vända in på grannens och ser hans markberedning. Då är det inte svårt att tycka att markberedning är för jäkla våldsamt och onödigt. Det vore en omöjlighet att köra där med min lilla traktor där nu.
-
Det är känt i forskningen, alltså den där forskningen som används för att bevisa nyttan med markberedning, att man skadar mykorrizhan när man vänder jorden i skogen.
Det tar dessutom mycket lång tid för mykorrhan att återhämta sig.
Mykorrizhan blir allt viktigare för träden ju äldre de blir, så unga plantor har ännu inte utvecklat ett ömsesidigt beroende av samarbete med svamphyfer för att må väl, medan äldre träd har ett mycket stort beroende av att vara i symbios med rätt svamparter för att hålla sig friska och växa.
Jag skrev på ett långt inlägg om markberedning och dess historia inkluderande länkar, häromdagen, men så blev jag störd, och när kom tillbaka så var förstås texten borta!
Du kommer som sagt bara med påståenden och ursäkter för att inte styrka dina påståenden.
Dessutom förstår jag inte vilken urskog du vill rädda... det verkar som att du inte riktigt vet.
-
Vi kan producera världens miljövänligaste byggmaterial av solljus och vatten på nästan vilken markplätt som helst. På köpet sugs det upp klimatskadlig koldioxid. Är det inte lämpligt att glädja sig åt detta och att det dessutom sker på landsbygden där det behövs både arbetstillfällen och skatteintäkter? Istället för att beklaga sig över att framsynta människor får inkomster och att det inte är vildvuxen lövskog överallt?
-
Vi kan producera världens miljövänligaste byggmaterial av solljus och vatten på nästan vilken markplätt som helst. På köpet sugs det upp klimatskadlig koldioxid. Är det inte lämpligt att glädja sig åt detta och att det dessutom sker på landsbygden där det behövs både arbetstillfällen och skatteintäkter? Istället för att beklaga sig över att framsynta människor får inkomster och att det inte är vildvuxen lövskog överallt?
Det tråkiga är att när storbolagen får styra för mycket så planerar man helt enkelt bort skatteutbetalningen.
-
Man kan producera skog på olika sätt. Bara för att skogen i sig är bra, så är inte alla sätt att få den att växa bra. Ena stunden hormoslyr, andra stunden markberedning. Man behöver inte ta till de sämsta metoderna för att producera, vad det än är. Djurfabriker, bottentrålning osv.
-
Man kan producera skog på olika sätt. Bara för att skogen i sig är bra, så är inte alla sätt att få den att växa bra. Ena stunden hormoslyr, andra stunden markberedning. Man behöver inte ta till de sämsta metoderna för att producera, vad det än är. Djurfabriker, bottentrålning osv.
Ja, modernt skogsbruk går faktiskt att jämföra med djurfabrikerna och bottentrålning, det är ungefär på samma nivå.
-
Du kommer som sagt bara med påståenden och ursäkter för att inte styrka dina påståenden.
Dessutom förstår jag inte vilken urskog du vill rädda... det verkar som att du inte riktigt vet.
Nu snurrar du till det??
Jag har inte någonstans hävdat att jag vill rädda någon urskog? Det finns i princip inte några urskogar i Sverige, utom möjligtvis några små stycken långt upp i norr.
All svensk skog är brukad, den är dock brukad på lite olika sätt.
Som sagt, jag hade ägnat flera timmar åt att skriva på ett inlägg, som inkluderade källor och referenser, en lamning gjorde att jag gick ifrån datorn, och så råkade jag trycka "fel" när jag kom tillbaka, och texten var väck.
Jag har helt enkelt inte haft tid att skriva en genomarbetad text sedan dess. Men jag har fått många nya fina lamm, samt sett till att få igång en avverkning av ett barkborreskadat område med granskog...
-
Jag får som skogsägare skogsstyrelsens tidning; skogseko i den kan man få reda på ny forskning som bla Skogsforsk gör. Där har skrivits om våra sista orörda skogar som nu hotas av avverkning, eftersom det inte ens görs någon inventering. Är du intresserad så är det bara att läsa.
-
Att ett skogsområde är klassat som nyckelbiotop betyder inte att det är orört eller någon typ av "urskog". Tvärtom kan det vara en viss typ av skötsel som gett naturvärdena.
-
Skog klassas som orörd när där inte förekommit något skogsbruk, och inte heller klassas som kulturskog. Nyckelbiotop är en helt annan term. Det som jag kallar urskog är det som i fackterm kallas orörd.
-
Om det finns någon skog som verkligen är orörd så är det av rent praktiska skäl och då kommer den knappast att röras senare heller. Eftersom du hänvisar till tidningen Skogseko så utgår jag ifrån att du syftar på artikeln om nyckelbiotopsinventering på sidan 15.
-
Fler skogsägare ger fler men mindre hyggen. Också en mångfald av skötselmetoder och idéer. Det ger också ett mer varierat landskap. Det ger också behov av mindre regler.
Detta gäller även jordbruk.
Så handla lokalt så gynnar du det mesta och pengarna stannar i bygden och inte i en storfräsares pengapung.
Funderar på hur länge vi kan hålla på med att bara hugga 80% av tillväxten.
-
Man har länge påstått att vi "bara" hugger 80 % av möjlig avverkning. Eftersom mängden gammal skog minskar är avverkningen uppenbart för stor för att kunna vara långsiktigt hållbart. Även om man bara ser till ekonomin. Ska man se till naturen är det katastrof! Mängden skog som kalhuggs, som tidigare inte varit kalhuggen, gör att snart är all naturskog borta! Samtidigt, det går att bruka skog utan att kalavverka.
-
Fel igen. Mängden gammal skog ökar faktiskt.
-
Gammal skog ökar förmodligen ja, ute på myrar och uppe på berg där det inte lönar sig med barrplantering och dit man inte kommer med skogsmaskinerna. Våra anfäder högg där för hand för 100-200 år sedan men sedan dess får det råda sig själv.
-
Funderar fortfarande på vad som är gammal skog?
Ska man tänka så att man inte skördar hela sädesfält?
Eller bara tar upp hälften av potatisen?
Eller ska den stå kvar?
-
Har avsatt skog enligt FSC och PEFC, en del blåste ner och utvecklas nu vidare själv, är det forfarande ”gammal skog”. Marken är ju skyddad, biotop. Dessutom odlade jag barkborrar där så det rök med gamla träd utanför området. Skog är föränderlig inte statisk. Vem tror att gammal skog finns för evigt. När ”gammal skog” har blivit för gammal dör den och ramlar så småningom ner, där är i princip omöjligt att ta sig fram de närmaste femtio åren.
-
Har avsatt skog enligt FSC och PEFC, en del blåste ner och utvecklas nu vidare själv, är det forfarande ”gammal skog”. Marken är ju skyddad, biotop. Dessutom odlade jag barkborrar där så det rök med gamla träd utanför området. Skog är föränderlig inte statisk. Vem tror att gammal skog finns för evigt. När ”gammal skog” har blivit för gammal dör den och ramlar så småningom ner, där är i princip omöjligt att ta sig fram de närmaste femtio åren.
Precis, en livskraftig skog är en skog som man tar hand om.
Och låter man den bara stå så innebär det att man bara förstör för sig själv och kommande generationer.
Ser man det insett vidare perspektiv så kan an med TS tankegång förbjuda stora åkrar med säd oxå.
Det är samma sak som stora skogskiften med monokulturer som man kalhuggas vart år.
Man ska nog vara försiktig med att romantisera gammelskogen.
-
Har sett en dendens till att gammel skog ör just sån som man har städat gallrat gallrat igen och plockat ut, kvar står en pelarsal med bra sikt. Vackert. Men gammel skog nej. Mogen för avverkning. Finns ju andra metoder men då skulle man börjat för sjuttio år sen och skapa det. Det går inte att ångra sig nu.
-
Alla dessa miljökämpar verkar vara besatta av ålder. Men spelar det någon roll om en granplantering är nyplanterad eller 300 år? För naturen gör det marginell skillnad. Ett område som kalhöggs för tio år sedan, inte återplanterades och nu är täckt av sly är betydligt bättre miljömässigt än en mogen granplantering. Slyet är mat och habitat för allt från insekter till älg. Säkert hundra gånger fler än som kan leva i granplanteringen.
-
Jag skulle vilja se en 300 år gammal granskog.
-
Kanske finns i något avlägset hörn av Sibirien?
-
Möjligen enstaka träd men knappast sammanhängande skog. Vid den åldern har storm och insekter för det mesta gjort sitt.
-
Nya generationer har tagit över men det är ju fortfarande samma skog.
-
Men inte 300 år gammal.
Här blir inte granen gammal, den följer ungefär en människas ålder och förfall.
-
Värdens äldsta träd är en gran den finns i dalarna och är över 4000 år.
-
Värdens äldsta träd är en gran den finns i dalarna och är över 4000 år.
En vindpinad stackare uppe på kalfjället, trots åldern bara någon meter hög.
-
Värdens äldsta träd är en gran den finns i dalarna och är över 4000 år.
Ja...
Och vad vill du ha sagt med det?
Att enstaka exemplar överlever är inget att förvånas över eller ens höja ett ögonbryn för och att ta upp det i debatten är bara ett lågvattenmärke.
Anledningen att många av skogarna sällan eller aldrig når flera hundra år eller mer är i grunden vårt samhälle och hur det utvecklas.
Titta tex på kalkbränning, tidiga järnbruk osv osv.
Dessa slukade skogar för att ha tillräckligt med virke för att hålla ugnarna i gång.
Och då pratar vi om många kubik per dygn.
-
En ren granskog skulle förmodligen kunna bli 300 år, om den fick vara ifred. Många träd kommer falla ifrån under åren, men många andra vara kvar. Men de får ju inte växa i för god jord, de skall gärna växa långsamt så de inte blir för sköra. Åtminstone här ser man granar med avblåsta toppar överallt där de växer för fort, och de träden blir inte 300 år även om de överlever länge efter att de förlorat toppen. Vidare får man inte köra in med traktor eller andra maskiner i skogen eftersom man gör skador på rötterna då, som sprider sig som röta upp i stammen.
-
Jag undrar det... Känns som att granen är en känslig rackare med kort livslängd. Bortsett då från några enstaka extremer. Undertryckta små granar håller ju länge, men det blir ingen skog av dem.
-
Rädda våran skog och urskog(den som kanske finns på fåtal platser) från extremister.
-
Den urgamla granen i Dalarna är säregen för den har lyckats självbefrukta och inavla sig. Genetiskt är den samma som för flera tusen år sedan men det finns ingen träflisa i den som är så gammal.
-
Den urgamla granen i Dalarna är säregen för den har lyckats självbefrukta och inavla sig. Genetiskt är den samma som för flera tusen år sedan men det finns ingen träflisa i den som är så gammal.
Nej, den har skjutit nya skott från samma gamla rotsystem, ungefär som asp. Gran gör ju normalt sett inte så, men jag har märkt att där grenarna ligger mot jord, till exempel på ett berg, så slår de rot och bildar nya träd om man sågar ner moderträdet. Jag antar att de är ungefär som "Old Tjikko" också har gjort.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Old_Tjikko
-
Man har länge påstått att vi "bara" hugger 80 % av möjlig avverkning.
Nja, i Sverige hugger vi ca 80% av tillväxten, men nära 100% av möjlig avverkning.
Vill kommentera ämne: rädda våran urskog! Är skogen i din ägo tar du besluten om den ska huggas, är den inte i din ägo kan du inte skriva våran utan då är det den som äger och förvaltar som bestämmer.
Det sparas skog i mossar och kärr, på berg och i dalar, det sparas på strandkanter och öar och på många andra ställen där dagens teknik inte tillåter lönsamt skogsbruk.
Som privat skogsägare kan man ju välja att spara av många olika skäl, att det är vackert med mogen skog är ett, att man inte behöver pengarna i den livsfas man befinner sig ett annat. Man kan spara skogen åt barnen, man kan förlora skogen i storm, brand eller av oönskade myndighetsbeslut.
Man kan ju oxå välja att avverka av speciella skäl, gott fönstervirke hugger man knappast i planterad medelålders skog utan på magra berg där storskogsbruket ser impediment och svårbrukad/svårföryngrad mark.
Man kan gott hugga ned skogen för att få luft och ljus till sitt boende, eller bättre utsikt.
Förbjud inte hyggen, morot funkar bättre än piska och äganderätten och friheten måste värderas högre än i dag.
Vill någon spara skog, köp den! Äger du skog bruka den som du finner bäst, eller låt bli.
-
Dom urskogar och naturskogar som finns kvar, dom är inte många och dom måste sparas!! Där finns det växter och djur som är oersättliga. Dom är också en del av den helhet som kan göra att jorden är bebolig också i framtiden. Att bevara tillhör överlevnadskunskap och självhushållningskunnande.
-
Dom urskogar och naturskogar som finns kvar, dom är inte många och dom måste sparas!! Där finns det växter och djur som är oersättliga. Dom är också en del av den helhet som kan göra att jorden är bebolig också i framtiden. Att bevara tillhör överlevnadskunskap och självhushållningskunnande.
Om man tolkar det rätt.
Vill du begränsa äganderätten till sin skog?
-
Dom urskogar och naturskogar som finns kvar, dom är inte många och dom måste sparas!! Där finns det växter och djur som är oersättliga. Dom är också en del av den helhet som kan göra att jorden är bebolig också i framtiden. Att bevara tillhör överlevnadskunskap och självhushållningskunnande.
Vad gör du för att spara skogen?
Att bruka skogen klokt och förse sej själv med virke och ved anser jag vara självhushållning.
Om jag kan bygga virkesföråd, trivsamma pelarsalar, hallonfall och bevara kulturlämningar oskadade anser jag att jag gör min del.
-
Det liv du och jag lever nu kan vi leva för att tidigare generationer inte fördärvat för oss. Vi har ett ansvar för dom som ska leva sina liv efter oss. Därför måste mer skog skyddas, för att finnas kvar för barn och barnbarn. Det skogsbruk som sker måste vara miljöanpassat, därför måste hyggen förbjudas.
Den som äger skog har ett ansvar, att skogen finns kvar för de generationer som kommer efter oss. Enligt min ståndpunkt, har ingen rätten att fördärva för kommande generationer, bara för att dom äger det.
Därför måste hyggen förbjudas och dom som vägrar rätta sig bli av med äganderätten.
Det ingår i självhushållningen att vara rädd om naturresurserna.
-
Det roliga i kråksången är att vi klagar på Brasilien som hugger ner sin urskog. Medans vi har knappt nån själv kvar att visa upp.
-
Det roliga i kråksången är att vi klagar på Brasilien som hugger ner sin urskog. Medans vi har knappt nån själv kvar att visa upp.
Hoppas verkligen att seriösa skogsägare planterar små nya träd för de kommande generationer här i Sverige!
-
Hoppas verkligen att seriösa skogsägare planterar små nya träd för de kommande generationer här i Sverige!
Vi saknar inte skog här i Sverige, och det planteras efter avverkning. Det är inte som i Brasilien. Men urskog har vi inte mycket eftersom vi brukar skogen precis som vi brukar annan mark.
-
Det liv du och jag lever nu kan vi leva för att tidigare generationer inte fördärvat för oss. Vi har ett ansvar för dom som ska leva sina liv efter oss. Därför måste mer skog skyddas, för att finnas kvar för barn och barnbarn. Det skogsbruk som sker måste vara miljöanpassat, därför måste hyggen förbjudas.
Den som äger skog har ett ansvar, att skogen finns kvar för de generationer som kommer efter oss. Enligt min ståndpunkt, har ingen rätten att fördärva för kommande generationer, bara för att dom äger det.
Därför måste hyggen förbjudas och dom som vägrar rätta sig bli av med äganderätten.
Det ingår i självhushållningen att vara rädd om naturresurserna.
Sicket trams, hela din idee hör hemma liggandes raklång på marken.
Äganderätten är viktigare än allt annat.
-
Vi saknar inte skog här i Sverige, och det planteras efter avverkning. Det är inte som i Brasilien. Men urskog har vi inte mycket eftersom vi brukar skogen precis som vi brukar annan mark.
Här är fakta om skog i Sverige
https://www.skogssverige.se/skog/fakta-om-skog (https://www.skogssverige.se/skog/fakta-om-skog)
skillnad på då och nu i kubikmeter!
-
Äganderätten är viktigare än allt annat.
Det beror på var ägandet ligger. Om skogen ägs av enskilda skogsägare som helst bor på ägorna, så håller jag definitivt med. Om staten, eller ännu värre utländska riskkapitalister äger skogen så är mörkret här.
Här i södra delen av Sverige har vi sluppit de gigantiska hyggena som staten ställt till med i norr, och det kan vi tacka äganderätten för. Samtidigt är det statens äganderätt som ställt till det i norr. Svärfars små hyggen på något tunnland åt gången blev fina gläntor ett tag, och de stora hyggena häromkring på 10-20 ha är visserligen inte i min smak, men de är inte så stora att djur och växter fördrivs från trakten.
-
Här är fakta om skog i Sverige
https://www.skogssverige.se/skog/fakta-om-skog (https://www.skogssverige.se/skog/fakta-om-skog)
skillnad på då och nu i kubikmeter!
Definition av skog har mer med ålder av träden än antal kubikmeter.
Det stämmer dock att vi har mer trädplantage nu än förr.
-
Här är fakta om skog i Sverige
https://www.skogssverige.se/skog/fakta-om-skog (https://www.skogssverige.se/skog/fakta-om-skog)
skillnad på då och nu i kubikmeter!
Som sagt, vi saknar inte skog. Men det är typen av skog som blir enformig. Många små skogsägare som slipper statens piska skapar olika skogar. Kretslopp har fastnat för sin typ av skogsskötsel som endast fungerar för en liten del (men viktig i mångfalden). När staten (skogsstyrelsen, jordbruksverket, EU) inför regler som mer eller mindre tvingar folk in i den rådande modellen så kan det hända att det blir förbud mot än det ena, än det andra. Hormoslyr och jättehyggen med markberedning, eller stora produktionsstopp för en uggla eller hackspett. Empatilös ekonom i styret, eller vilsen minkräddare som fått jobb.
-
Här är fakta om skog i Sverige
https://www.skogssverige.se/skog/fakta-om-skog (https://www.skogssverige.se/skog/fakta-om-skog)
skillnad på då och nu i kubikmeter!
Tyvärr säger det inte ett skit.
-
Definition av skog har mer med ålder av träden än antal kubikmeter.
Det stämmer dock att vi har mer trädplantage nu än förr.
En definition av ordet skog är ett större trädbevuxet område men FN livsmedels- och jordbruksorganisation beskriver skog som ett stort område större än 5000 kvadratmeter
och träd som är högre än 5 meter!
-
Det liv du och jag lever nu kan vi leva för att tidigare generationer inte fördärvat för oss. Vi har ett ansvar för dom som ska leva sina liv efter oss. Därför måste mer skog skyddas, för att finnas kvar för barn och barnbarn. Det skogsbruk som sker måste vara miljöanpassat, därför måste hyggen förbjudas.
Den som äger skog har ett ansvar, att skogen finns kvar för de generationer som kommer efter oss. Enligt min ståndpunkt, har ingen rätten att fördärva för kommande generationer, bara för att dom äger det.
Därför måste hyggen förbjudas och dom som vägrar rätta sig bli av med äganderätten.
Det ingår i självhushållningen att vara rädd om naturresurserna.
Nå men vad gör du för att skydda skogen? Att önska konfiskation av privatägd mark har du all rätt att göra, men historien visar att det är bönder som är bäst på att sköta skogen.
Att ta privat egendom eller ens hota med det hör inte hemma i en demokrati.
Köp skog om du vill skydda den!
-
Nå men vad gör du för att skydda skogen? Att önska konfiskation av privatägd mark har du all rätt att göra, men historien visar att det är bönder som är bäst på att sköta skogen.
Att ta privat egendom eller ens hota med det hör inte hemma i en demokrati.
Köp skog om du vill skydda den!
Precis, att vilja ta skogen från de som "brukar" den är är översitteri och förmyndandeskap.
Samma sak som att förbjuda folk att odla egna grönsaker hemma på sin täppa.
-
Skogens åsikter är inte svart eller vitt den är grön. Hyggen är inte bara till ondo, lagom stora beroende på plats kan de5 ha ett berättigande. Det finns flertal arter som också behöver ha den varianten som hygge ger. Dessa arter missgynnas i ett kontinuitets bruk. Tall sälg Björk vill ha det tomt för att etablerar sig. Helst skogsbrand. Hallon mjölkört är andra växter som gillar hyggen. Det finns bra exempel på hyggen.