Allmogefår.

[freeky]

Hej kloka alternativare.
Vi går i tankar att byta ut vår blandrasflock,Texel/finull, mot en allmogeras. Anledningarna är flera, dels söker vi ett får som inte betar så selsktivt som dom här gräsklipparna, dels vill vi kunna ta hand om både ull och skinn och göra något vettigt av det, sedan känns det så mycke bättre att kanske kunna sälja livdjur istället för att skicka på slakt.
Tanken är att vara ansluten till genbanken, skaffa mv3-status och få fram jättefina exemplar.
Men så är ju frågan som alltid, finns det någon marknad för dom här fåren? Hur stort är intresset att bevara utrotningshotade raser? Finns det några i Östergötland som har allmogefår? Får man något stöd för bevarande av raser, och isåfall vilka raser? Hur svårt är det att "byta" bagge, är folk villiga att byta ut något år eller två med varann? Nackdelar med allmogefår?
Vi ska ha kvar fåren vi har tills i höst så vi håller på att titta och fundera hur vi ska gå till väga.
Har ni någon åsikt, tanke, vad som helst så skriv gärna, jag är tacksam för allt.

                         MVH,Freeky.

[Grimla]

Får man något stöd för bevarande av raser, och isåfall vilka raser?

1000 kr per DE=djurenhet och en engångs summa på 800 kr.
T.ex 7 får genererar 1800 kr i stöd.

Men Villkor är att du är ansluten till fårkontrollen och MV-programmet
så det blir nog inte så mycket kvar av de där 1800 kronorna 

[Stadsbarn]

Det är inga som helst problem att hitta någon som vill sälja allmogefår. Hör av dig till livdjursförmedlaren i föreningen Allmogefåret. Byta bagge vet jag inte om folk vill med tanke på sjukdomar. Men att hitta en ny bagge brukar inte heller vara några problem. Jag rekommenderar värmlandsfår, pga variationen i ullen. Vissa får har finullstyp, andra gobeläng m.m. Det är spännande med de olika färgerna och kvaliteterna. Dessutom är de supertrevliga och duktiga på att beta varierat.

[Rosa]

Nä problemet är väl att kunna hitta köpare till Allmoge fåren........

[Kimma]

Nä problemet är väl att kunna hitta köpare till Allmoge fåren........

Som livdjur?

Jag har inte haft några större problem att sälja. Dock har det varit sisådär med att få sålt ungbaggar men nu är det nya instruktioner inom föreningen att vi måste ta tillvara fler baggar (värmlands) för det finns för få så det ändrar sig kanske det med. I år tänker vi spara bagge iaf om vi inte får sålt alla annars får vi köpa in/byta in en till istället.

[Rosa]

Ska man sälja av 15-20 st tacklamm varje höst, så är det ju mycket trögare än att sälja 3-4 st.
Det är också lättare att sälja lamm i början av fårägarskapet, då bekanta och bekantas bekanta, köper för att lammen man har är såå söta.. och dom har klappat mammorna till lammen. 

Men efter något år så är den marknaden oftast mättad....

[Sano]

Trevligt!

De nackdelar som kan finnas är väl att de inte växer lika fort och alltså ger mindre slaktkroppar = mindre pengar om man nu slaktar dem och att de, som jag tycker, kräver lite mer för att bli ordentligt tama. Men då blir de verkligt tama! 

Våra skogsfår gillar mycket mindre än pälsfåren att bli fasthållna/klippta/verkade men de springer å andra sidan aldrig iväg från en heller. Släpper man dem står de lugnt kvar brevid. 

Ryafår är jag själv lite sugen på, för ullens skull. 

[Kimma]

Ska man sälja av 15-20 st tacklamm varje höst, så är det ju mycket trögare än att sälja 3-4 st.
Det är också lättare att sälja lamm i början av fårägarskapet, då bekanta och bekantas bekanta, köper för att lammen man har är såå söta.. och dom har klappat mammorna till lammen. 

Men efter något år så är den marknaden oftast mättad....

Allt mäts inte i pengar, i så fall skaffar man inte allmogefår. 
Personligen har jag värmlands pga ullen, jag förbukar all ull jag får ihop, resten av individen hamnar i frysboxen, så det är en win/win situation för oss även om vi inte får sålt allt till liv.

[freeky]

Spännande synpunkter! Målet är ju att inte behöva skicka på slakt alls, men det kanske är omöjligt. Hur är det med allmogefår i Östergötland? Finns det några besättningar här?

[samaka]

Gå in på allmogefar.se så får du se hur många olika besättningar det finns i landet av de olika allmogefåren samt annonser för livdjur, rek livdjurspris och annat smått och gott.

[Charlotte]

I diskussionen om utrotningshotade raser glöms ofta Finulls och Ryafåren bort…
För man får ju bidrag även för dom och Gutefåren.... (när jag hade allmogefår så var allmogefår allmogefår och gutar var gutar), numera verkar dom räknas till samma? Eller är det bara här på alternativ?
  Om man väljer finull eller rya så finns det redan en viss marknad för att kunna sälja fin ull och lammen fungerar oftast att sälja till slakteri även om dom inte klassar sig som köttrasfår…
Väljer man allmogefåren får man skapa sig en egen marknad både för ull och kött om man inte ska ha en så liten flock att den enbart är till för självförsörjande. Men jag fattar det som att TS är ute efter att producera mer än bara till hushållet?
 Vill man sälja så många djur till liv som möjligt kanske man ska välja någon av de mest hotade allmogeraserna? Jag upplevde det precis som Rosa skrev ganska lätt att sälja nåt livdjur de första åren men sedan blev marknaden ganska mättad. Alla som hade små besättningar  var ju lika sugna på att sälja livdjur och slippa slakta.
 Sen är det antagligen så att det inte är det bästa ur bevarandesynpunkt om EN besättning säljer allt till liv och andra inte får något alls sålt… Väljer man de mer hotade  raserna så skadar det ju inte på samma sätt, där behövs ju alla livdjur till att börja med och går förhoppningsvis att placera ut. Men det bästa vore nog att kolla upp med föreningen och se hur många lamm som föds och hur många som genbanksregistreras, då får man ju liksom svart på vitt vad man ska välja om man vill undvika slakt.
 Sedan funderar jag lite på vad TS menar med att ta fram riktigt fina exemplar, är man intresserad av bevarande och ändå ha möjlighet att avla mot tex bättre slaktkroppar eller en speciell typ av ull så är ju Finull och Rya rätt val.
 Har man allmogefår ska man ju inte avla mot ett speciellt mål utan det viktiga är att bevara den genetiska bredden och då finns ju inga speciellt fina exemplar, alla är ju fina bara dom inte har några direkta fel… Tvärtom blir det ju fel om man tex tycker att dom bruna Värmlandsfåren är finast i Världen och bara avlar på bruna får eller sparar alla stora lamm till avel osv… Jag som är intresserad av Avel saknade det litegrann när jag hade allmogefår.
 Jag vet inte riktigt hur mycket av allmogefårens lynne som är en rasegenskaper eller orsakat av hur dom fötts upp... Mina två första tackor var födda inomhus och hade mycket mänsklig kontakt hos uppfödaren, dom var hur tama som helst från början. Tredje tackan jag köpte var född på naturbete och blev aldrig tam trots att jag alltså bara hade tre tackor i början. Hon höll sig alltid längst bort från mig även sen när flocken blev större... Hon hade svart huvud och man såg alltid hennes ögonvitor när hon hade span på människor. Hon var absolut inte elak och tog väl hand om sina lamm, men blev egentligen aldrig riktigt bekväm med att ha människor nära trots att jag behöll henne till hon var 9-10 år.
 Mina erfarenheter av betande/grovfoderätande allmogefår är att dom är betydligt mer selektiva än vad köttrasfår är... Köttrasfåren mosar i sig det mesta men allmogefåren plockar ut det gottaste (inget fel eftersom det antagligen är så de kunnat klara sig på magra marker, men dom är inte bättre på att städa än andra raser,( min erfarenhet alltså, det kan säkert vara olika på olika marker och beror säkert också på hur stora hagar man har, stora hagar ger ju mer möjlighet till selektion och ratande)...
                                  Mvh
                              Charlotte

[samaka]

Sedan funderar jag lite på vad TS menar med att ta fram riktigt fina exemplar, är man intresserad av bevarande och ändå ha möjlighet att avla mot tex bättre slaktkroppar eller en speciell typ av ull så är ju Finull och Rya rätt val.
 

eller varför inte allmogerasen dala pälsfår... nej men det är ju så att ska man kunna enbart livlammsproducera så måste man ju ha nåt som är eftertraktat. Eftersom allmogefåren är så varierande i ullkvalitet och färg är det kanske som Charlotte skriver svårt att med genbanksanslutning avla mot specifik färg el ullkvalitet (har dock ingen större erfarenhet av genbanksanslutna allmoge så jag är väl inte är rätt person att uttala mig...)

[Charlotte]

eller varför inte allmogerasen dala pälsfår... nej men det är ju så att ska man kunna enbart livlammsproducera så måste man ju ha nåt som är eftertraktat. Eftersom allmogefåren är så varierande i ullkvalitet och färg är det kanske som Charlotte skriver svårt att med genbanksanslutning avla mot specifik färg el ullkvalitet (har dock ingen större erfarenhet av genbanksanslutna allmoge så jag är väl inte är rätt person att uttala mig...)

Det skulle inte vara "svårare" att selektera mot olika egna mål än med andra raser, men man ska helt enkelt inte avla på vissa enskilda egenskaper om man har djur i genbank. De variationer som finns ska fortsätta att finnas i den utsträckning de gör bland djuren. Väljer man en viss färg, ull eller storlek så vet man inte vilka egenskaper som försvinner samtidigt.
 Genbanksarbete är en helt annan sak än "vanlig" djuravel. Inte sämre bara annorlunda.
 Det enda man ska välja bort är i princip fel som gör djuren mindre livsdugliga.
                                       Mvh
                                     Charlotte

[ulfg]

Spontant måste jag säga att jag tyvärr inte tror på ideen att enbart sälja livdjur för att kunna slippa slakta. För det första måste man slakta bort dåliga djur och de flesta bagglamm, de kan inte gå till liv. Det behövs bara en bagge per typ 10:e eller 20:e tacka. För det andra är ekonomin sämre på livdjurs-förmedling än på kött, skinn och ull. Det är svårt att gå med ens ett litet plus på livdjurspriser under 1500 kr. Man kan rikta in sin produktion på att föda upp livdjur av någon ovanlig ras men slakt kommer man ändå inte undan. Varför skall man komma undan slakt förresten? Det hör ju till djurhållning 

[Charlotte]

 Fast jag klarar då inte av att få ut 1750 kr i vinst för ett tacklamm som väger kanske 11-13 kg slaktat.... Jag skulle kunna gissa att dom mindre allmogefårens tacklamm väger ännu mindre?
 Klipper jag lammet så får jag ju inget "speciellt", vackert skinn att sälja (det blir mer likt ett "IKEA skinn" som kan köpas billigt lite här och var och det är faktiskt inte många kr kvar när man betalat skinnberedning och slakt/besiktning efter konstens alla regler.... Så om man har allmogefår är det antagligen mer lönsamt att sälja till liv (förutom att det är roligare om lammen får fortsätta leva ).
                                                                   Mvh
                                                                Charlotte

[ulfg]

Charlotte har helt rätt, det var jag som skrev en smula slarvigt.
Ett livdjurspris på 1500 är väl mer för ett vuxet djur än ett lamm.

[Charlotte]

 Jag var in och kollade på Föreningens riktpriser.
1750 kr var rekommenderat pris för ett tacklamm med M3 status.
Vuxen tacka 2000 kr, priserna är med moms.
                     Mvh
                 Charlotte

[freeky]

Ja det var lite att funder på! Vad jag menar med att få fram riktigt fina exemplar innebär nog inget konstigare än det man gör i vilken besättning som helst, bara behålla dom riktigt fina djuren och ta bort resten, så att slippa slakten helt kommer man ju inte undan.Och som sagt, baggarna måste vandra vidaer.
Anledningen till att slakt inte känns så bra är att vi fick så jä...a dåligt betalt, 4500 för 15 lamm och 5 vuxna, rena skämtet känndes det som. Så att a en köttras känns, ja, lite som varför då? Dom är stora, tunga och klumpiga, ullen är inge vidare, man får inte betalt för köttet, men jag har kanske en romantisk och naiv uppfattning att det skulle finnas lite större chans att få ett par ören över om man har en annan ras. Men jag är kanske ute och cyklr. Vilken jävla jordbrukspolitik vi har i det här landet!

[Rosa]

Anledningen till att slakt inte känns så bra är att vi fick så jä...a dåligt betalt, 4500 för 15 lamm och 5 vuxna, rena skämtet känndes det som. Så att a en köttras känns, ja, lite som varför då?
Dom är stora, tunga och klumpiga, ullen är inge vidare, man får inte betalt för köttet,

Men hur klassades dina lamm då

Jag har Leicester, dom får jag 700 kr + moms för lammen till slakt.
Ullen är kanonfin  liksom skinnen.

Allmogefåren får man inte mycket för till slakt..
Med vikt under 14 kg kan ett benigt lamm till slakt betalas med 80 kr 

Jag tycker också att det är häftigt att man betalar 1750 kr för ett lamm som "sannolikt" är värt en skitsumma till slakt. Min åsikt.

[Birgit]

Jag tycker också att det är häftigt att man betalar 1750 kr för ett lamm som "sannolikt" är värt en skitsumma till slakt. Min åsikt.

Här kan jag bara instämma! Jag var på det årsmötet där de höjde livdjurspriserna drastiskt (högljutt protesterande). Ett livdjurspris måste ha någon relation till slaktvärde, även om livpris alltid ligger högre. Sedan ska man väl inte skapa ett gosedjur för överklass? Vitsen med bevarande är rimligen att så många som möjligt ska hålla djur. Då ska ju inte priset avskräcka.
Däremot att ett allmogefår med slaktvikt 14 kg "måste" vara benigt är taget ur luften. Att de är mindre till växten innebär inte att de är magra. Dessutom kan man skicka dem till slakt uppemot två års ålder och ändå få klassning: LAMM! (Då väger de också betydligt mer än 14 kg)
ulfg. hur tänker du om livpriser på 1500 skulle vara mer olönsamt än slaktpriser på max hälften?

Mina erfarenheter av betande/grovfoderätande allmogefår är att dom är betydligt mer selektiva än vad köttrasfår är... Köttrasfåren mosar i sig det mesta men allmogefåren plockar ut det gottaste (inget fel eftersom det antagligen är så de kunnat klara sig på magra marker, men dom är inte bättre på att städa än andra raser,

Här har vi precis motsatta erfarenheter Charlotte, åtminstone om det gäller naturbeten? Köttreserna har ju ett större foderbehov och har då inte "råd" att vara selektiva, men samtidigt äter mina gutar OCH allmogefår betydligt bättre än mina första oxford down och texelkorsningar (som istället hängde sönder alla fårnät).
Olika djur är olika skygga. De djur som levt nära stora rovdjur är oftast betydligt mer vaksamma och flyktbenägna. trots det blir de flesta väldigt fästa vid ägaren (men brukar vara reserverade mot främlingar). Men på det stora hela är det väl inte ett problem när det, som i ditt fall, med en duktig tacka som sköter sina lamm? Det är väl en grundförutsättning för att behålla ett livdjur? Inte kelegenskaper?

[Charlotte]

Birgit: Nej, precis som jag skrev behöll jag min tacka till hon var 9-10 år så det var inget problem
 Jag svarade bara på det Sano skrev om allmogefårens temperament, jag upplever det som att fårens förhållande till människor beror mer på hur de fötts upp än att allmogefår skulle vara mer benägna att inte vilja hållas fast osv än andra får rent generellt. Sen att jag tycker det var lite synd om tackan att hon faktiskt var mer rädd i såna situationer än vad de andra fåren är som fötts hemmavid och hanterats en del som lamm är ju en annan sak... Att vara rädd för människor gagnar ju inte ett tamfår.
 Ja, mina får går på naturbeten och finullskorsningarna äter upp mer väl än vad allmogefåren gör. Allmogefåren ratar äldre gräs det gör inte korsningarna... Inga av dom hänger sönder nät, då är betet slut och fåren flyttas.
 Nu är ju äldre gräs egentligen inte den bästa fårfödan men hos mig växer gräset så enormt kvickt när det väl kommer igång så det går inte att undvika att en del gräs blir äldre...
                                                Mvh
                                            Charlotte

[valle]

Vi har Åsenfår och de är tama och tillgivna. Det verkar ändå vara genetiskt. När vi köpte dem var en av tackorna svårhanterlig och mycket skygg, så även hennes lamm och hennes lamm i sin tur. Dom präglas väl av mammans skygghet. Ingen av den linjen finns kvar nu. Våra tackor är otroligt tama men även mycket hanterade och därmed inte skygga. Lammen klättrar på oss och lägger sig i knä och det beror dels  på att vi är med dem mycket men en del går bara en dag gamla fram och vill bli kliade och sen vill dom inget annat. Åsenfår är  beskrivna som lätta att få tillgivna på allmogefårs hemsida. Små är de och inbringar inget slaktvärde, vi har dem för betet och sällskap och slaktar för eget bruk. Brukar låta dem ta lamm vartannat år. Äter ALLT, det är slätare och finare i hagen än på gräsmattan. Om chans ges så sorterar de naturligtvis ut det gottaste men återvänder sen för att ta även det mindre goda. Perfekta små djur och goda mödrar samt bra landskapsvårdare.