Renovering av ett litet torp - tips

[Valascus]

Hej vänner,

Har ärvt ett litet torp på cirka 35-40 kvm som ar från cirka 1800 talet, liggtimmer. Jag och min sambo vill göra några grundläggande renoveringar. Har identifierat vissa grejer som vi önskar att ta tag i nu till sommaren. Grunden blir nog steg ett.

Drag och isolering:
Torpet har i dagsläget något pärlsponts liknande innerväggar. Utifrån det jag har läst ser jag två vägar att förbättra isoleringen på ett enkelt sätt:
i)   lerputs och sedan vindpapp utsidan?
ii)   Lämna innerväggen som är pärlspont och bara vindpapp utsidan?

Det jag inte förstår är när jag har läst är att lerklining magasinerar värme när man har värmt upp huset. Sedan står det att den inte är bra på att isolera? Den hjälper mot vind och drag samt magasinerar värme? Det borde indirekt göra att timmerstockarna plus lerklining = mindre värmeförlust?
Sedan finns det rötskador i några stockar. Läste någonstans att ett billigt alternativ är att fylla hålen som finns från rötskadorna med lerputs. Stämmer detta verkligen? Skulle man teoretiskt kunna fylla i en hel stockparti med lerputs?

Vinden:
Det är en kallvind och skulle vilja isolera med en bjälklag och golv för att isolera torpet bättre och kunna ha gäster där på somrarna. Vad ska man isolera runt skorstenen? Vilken höjd bör isoleringen vara, 10-20cm? Tänkte cellulosa eller något likt, eventuellt kutterspån blandat med sågspån som jag har läst ska vara bra.

Grunden:
Grunden är en försjunken mullbänk som har blivit en typ av torpargrund med en ventil i ena sidan. Min farfar gjorde mycket bra på torpet men denna detalj så fråga inte mig varför han gjorde så. Jag är inne på att lerklina grunden från insidan och sedan köra någon singel/makadam, markduk och lecakulor lösning. Min fråga är då, ska markdugen vara helt kapilärbrytande och ska den täcka grundmuren också ? Eller räcker det med singel/makadam? Sedan har jag läst att vissa lägger linull på toppen innan de lägger golvet och andra skriver att det ska finnas 5 cm luftspalt mellan lecakulorna och golvet?

Tack på förhand och hoppas jag kan få bra tips!

Halsningar,
Valascus

[torbjorn]

Om ett timmerhus är dragigt så åtgärdar man i första hand det genom att dreva mellan stockarna, runt fönster osv. Lerklining och sånt är metoder som man traditionellt har tagit till om det på platsen inte finns tillgång till bättre och lämpligare material än lera att täta med (eller om man inte har haft råd med något bättre), men som regel finns det bättre lösningar.

Vad man än fyller trossbotten med så ska fyllningen gå hela vägen upp till golvbrädornas undersida om det ska vara någon mening, annars blir det kalldrag och kalla golv.  Det är mycket viktigt att fundera noga på hur anslutningen mellan trossbottensektionerna och väggarna ska se ut.

Rötskadade stockar bör man byta om man ändå tänker satsa på andra större renoveringar. Om man bara stoppar igen synliga rötskador så är det en högst provisorisk reparation - ungefär som att laga rosthål på en bil med plastic padding. Och det bättre att lyfta huset för att byta eller halvsula en stock innan en massa andra jobb är gjorda.

När det gäller att isolera runt skorstenen är det lämpligt att först prata med den sotare som ska godkänna det hela och höra hens åsikter. Rent allmänt bör man passa sig för att ha brännbart material som ligger an mot en gammal skorsten.  Om några murningsarbeten ändå behöver göras, så gör dem först.

Är tanken att torpet ska användas som permanentboende eller ska det användas som vinterbonat fritidshus?  Hur ska det värmas upp vintertid?  Finns det tillgång till el? Kommer det att bli VVS-installationer som gör att det alltid måste hållas frostfritt?

När det gäller hur grunden och trossbotten är gjord så måste man ta hänsyn till husets läge, hur fuktig marken är osv, för att kunna säga om en viss konstruktion är bra eller inte. Om marken är väl dränerad och det alltid, även i de värsta blötperioderna, är många meter ner till grundvattnet så är risken för fuktproblem betydligt mindre än om grundvattnet brukar stå högt.  Det spelar naturligtvis också stor roll om det är mycket fuktsamlande växtlighet runt huset eller om det står på ett öppet och blåsigt ställe.

[skogaliten]

Har torpet ytterpanel? Är det byggt för att ha ytterpanel?

Om det är ett hus byggt efter 1840-50 sisådär i Sörmland, så är huset med stor sannolikhet byggt för att ha ytterpanel. Ibland har panelen tagits bort under senare tid och timmerstommen lämnats "naken" av någon som tyckt det varit snyggt med synligt timmer.

Förutom att byta eventuella rötskadade delar (finns bra beskrivningar i byggnadsvårdslitteraturen om hur det går till, men att söka reda på en bra hantverkare kan vara klokt), så ger det stooor effekt att åter sätta upp vindpapp/vindmatta (för timmerhus) och panel. Det slutar nämligen att "blåsa rätt igenom timmerstommen.

Gammal panel behöver normalt inte bytas ut, men skadade delar bör lagas.

[Själv är bäste dräng]

Inte för att jag är expert på gamla hus, men det där med att lerklining skulle vara en nödåtgärd håller jag inte med om. Drevningen är ju en tätning, men för att få en slät och extra tät innervägg så är det bra att lerklina. Kliningen andas och följer med husväggarna, och hjälper till att jämna ut både temperatur och fuktsvängningar i inomhusluften.

Men skall man ha panel inomhus så är det förmodligen onödigt.

[ensamvarg_17]

Vad gäller stockarna som är rötskadade så beror det ju väldigt mycket på hur angripna dom är, är det bara lite röta i ytan  typ 1-5 cm och inte så långa områden utan kanske 45-50cm långa områden så går det att hacka bort det rötskadade området och fälla in en regel/bräda i stocken men börjar det bli flera meter långa områden då är det bäst att byta hela stocken tycker jag. Vad gäller lerklining som utfyllnad i rötskadat timmer så visst funkar det men då ska man nog inte ha speciellt stora skador på timmret om det ska bli bra.
Nej lerklining isolerar nog inte speciellt bra men den tätar och fyller ut så att du får en slät vägg utan håligheter å på det viset så isolerar den till viss del, det finns tabeller över olika matreal och deras isoleringsvärde och jag gissar att timmer/trä har ett bättre isoleringsvärde än leran.

Vad gäller isolering av grunden så gäller det först å främst att grunden är tät samma sak med väggarna lerklining funkar bra i detta fallet och sedan måste man ju komma ihåg att stänga kattgluggarna på hösten så att luften i grunden verkligen står still i grunden då får man "varma" golv även utan isolering eller med mullbänks isolering.
Isoleringen runt skorstenen ska vara obrännbar dvs stenull då brukar sotaren bli glad om man lägger det runt skorstenen. Förr hände det att man murade in träreglar i murstocnen/skorstenen så se till att det inte finns några reglar som är inmurade i skorstenen innen ni isolerar och som sagt åtgärda skorstenen innan ni isolerar den så slipper man göra om en massa jobb.
Sågspån/kutterspån är inte den allra bästa isoleringen men däremot är den helt naturlig så på det viset är det en bra isolering dessutom är den hygroskopisk dvs den tar åt sig och avger även fukt vilket är bra. Men se till att få mer än bara 10-20 cm i tjocklek 40 cm är nog vettigt att försöka få dit gärna mera om ni vill kunna vara där även under vintern. Förr använde man lite av varje som isolering kort sagt man tog vad man hade spån, torv, kolstybb och sand och just sanden var ju bra då det minskade stegljuden från övervåningen men som isolering relativt förkastligt. Sedan har jag bittert fått erfara att man ibland la dit trasiga glasflaskor och trasiga talrikar så använd handskar om du ska hålla på med gammalspånisolering.

Skickat från min Lenovo K10a40 via Tapatalk

[Valascus]

Hej,

Tack för svaren.

Torbjörn:
Tanken är att torpet ska vara ett vinterbonat fritidshus. Det är mulltoa i en annan byggnad på tomten som har vatten. Torpet har el. Det har värmts med konvektionselement under hösten när man har varit där. Golvet, väggarna, hela torpet drar. Behöver bygga innanfönster. Finns en borrad brun så vattennivån är inget bekymmer tror jag samt att den ligger på en liten kulle kan man säga.

Jag är inne på att ta bort panelerna och lerklina eftersom det verkar vara bra enligt det jag har läst? I dagsläget är det mossa mellan stockarna. Då är min fråga, kan man blanda tättningsmaterial? Känns lättare att köpa linndrev än att jaga en massa mossa ute i skogen. Räcker det att dreva från utsidan?

Det har varit en stor växt där fuktskadorna har uppkommit och den är borta nu. Har tänkt att kanske byta ut de dåliga stockarna själv. Det jag inte vet är hur sjutton man får in anordningen "domkraften" under stockarna för att sedan lyfta huset. Dessutom blir jag bekymrad över att skorsstenen tar skada i samband med lyftet. Den är renoverad med bakugn och renoverad vedspis som fanns tidigare och godkänd av sotare.

Gällande grunden så har den ursprungligen varit mullbänk. Det är för litet mellanrum för att skapa en sann "torpargrund". 

skogaliten:
Torpet är i västmanland men din gissning är rätt ändå; Den har ytterpanel och är ej naken. Det kanske räcker med dreva samt  att ha vindpapp och behöver ej lerklina?

Själv är bäste dräng:
Ja, kan inte riktigt bestämma mig eftersom det är bra att lerkliningen hjälper med tempen och fukten. Och ska bidra med bra inomhusklimat. Har inget att jämföra med och har bara läst det.

Ensamvarg_17:
Uppe i vinden finns det inte mycket utrymme. Jag är 186cm och når takåsen precis med huvudet i takets högsta punkt. Det var därför jag undrade om 10-20 cm räcker. 30 cm kanske är en bra kompromiss?

Hälsningar,
Valascus

[Själv är bäste dräng]

Alltså, ett sådant litet hus märker man nog inte så mycket om det är nakna stockar inåt eller lerklining för luftfuktigheten, däremot lär du märka om det drar för att du missat i tätningen. Likaså isoleringen av taket spelar inte någon större roll om du lägger 20 eller 40 cm, det är ju inte många kvadratmeter det rör sig om. Mitt hus har nog i snitt 15cm sågspån som isolering uppåt och visserligen går det åt en del ved, men huset är på 240m2 och i övrigt inte tilläggsisolerat. Vi bor här på vintern och har inte märkt av taket som den stora boven i värmeförlusterna.

Grannen lerklinade delar av sitt hus, det blev en trevlig yta.

[Visionaryrealist]

Lerklining är ett utmärkt sätt att täta samt att skapa plana ytor som kan målas eller kläs. Tror inte heller att detta är gjort pga brist på andra material i huvudsak utan för att det ger just en solid, plan, vind men inte fukttät yta. Att den sen kan fungera som värme och fukt buffert är väl också till dess fördel.

Postat med Alternativ.nu´s app

[malarmaster]

I ett timmerhus är det inte främst väggarna som är intressanta. Det som gäller där är att det finns vindpapp på utsidan och att det inte är tomrum mellan stockarna,lindrev funkar utmärkt. Insidan är panel ett ypperligt alternativ,lerklining är ju ytterst lokalt och tillhör knappast byggtradition. Man pappspände väggarna istället för att få släta ytor.
Men lägg inte krutet på väggana,det är inte huvudproblemet när det gäller värmeförluster. fönster skall ha inner o ytterruta där innerrutan skall vara isolerad,dvs tätningslister m.m. Har du enkelglas idag och tillverkar nya innerbågar hade jag valt ett lågemmissionsglas i innerbågen,det ihop med erforderliga tätningslister ger nästan samma isolervärden som ett modernt fönster med energikassett.Givetvis skall ytterbågen vara i gott skick,kitt o dyl skall vara på plats. Taket (trossbotten till vindsplanet) är den del som den mesta värmen sticker. Här gäller minst 25-30 cm isolering,gärna cellulosa som har samma isolervärde som mineralull,sågspån,kutterspån har betydligt lägre värde.
ANVÄND INTE PLAST ELLER MINERAL/STENULL I ETT TIMMERHUS. den isolering du väljer måste kunna andas/buffra fukt och funka precis som övrigt trämaterial i huset.
Grunden lär bli det kluriga att lösa,här gäller det att vara noga med anslutning vägg/golv så man slipper golvdrag och helst skall det finnas plats till 25-30 cm isolering.jag säger som Torbjörn i sitt inlägg,för att kunna ge ett bra besked på grundkonstruktionen måste man nästan se den,hur markfuktighet m.m är. Att huset ligger på en kulle är ju positivt men inte hela svaret på fuktproblem.
Att tänka på är att kylan kommer underifrån och värmen försvinner genom taket,löser man de två problemen så är man nästan hemma.
Rötskador på stockar måste också undersökas hur allvarliga de är,är det bara ytliga skador kan man fälla i nytt timmer,genomgående rötskador bör den skadade stocken helt eller delvis bytas,ett jobb för en timmerman om man inte gjort det själv förr. det positiva är att timmerhus är relativt lätta att laga. Lerklina rötskador bör undvikas då lera buffrar fukt. Har du en ständig fukttillförsel kan leran fungera som ett vått omslag,inte bra för stocken.

[Visionaryrealist]

https://www.google.se/url?sa=t&source=web&rct=j&url=http://web.comhem.se/kulturiuppland/lerolang.pdf&ved=2ahUKEwi187XGzc3YAhUIVywKHV0tCjgQFjAEegQIBhAB&usg=AOvVaw3EgjDirMTSpopO78ZEHExx

Postat med Alternativ.nu´s app

[Visionaryrealist]

Tycker centrum för byggnadsvård är en av flera källor som talar för att lerklining skulle kunna vara mer en en marginaliserad företeelse i nån obskyr liten fattigby.

Postat med Alternativ.nu´s app

[Visionaryrealist]

Det är även bra ur brandsynpunkt och hindrar djur som hittar utrymmen i träväggen. Lerklining finns i många slott och herrgårdar också. Ofta där man valde att stänkmåla väggar men också där man ville ha kalkat eller målat med tempera som t.ex. stenimitation.

Postat med Alternativ.nu´s app

[malarmaster]

Min åsikt är att man skall behålla ursprunget,finns det lerklining under innerpanelen så är det ju okej att lerklina,om inte hör det ju inte hemma i just detta huset. vill man behålla nuvarande panel,som ju tillhör husets historia så bortfaller resonemanget. Personligen (jag jobbar med byggnadsvård) är det ytterst sällan jag stöter på lerklining här i trakten.
i det fall som det hänt har det varit gjort relativt i nutid. influenser sprider sig snabbt idag och i vissa kretsar har det blivit mode.
Jag anser det är viktigare att se hur huset varit från början och utgå därifrån.

[Själv är bäste dräng]

Varför skulle den mesta värmen sticka i taket? Det ligger ett skyddande yttertak över som hindrar utstrålningen och blåsten är minimal på vinden. Nej, det där är propaganda. Man jämför med huvudet på en människa för att visa att det sticker mycket värme där. Helt skilda konstruktioner.

Att värmen smiter ut uppåt som varm luft i ett otätt hus är däremot riktigt, och helt logiskt eftersom hela huset fungerar som en skorsten.


Huset jag bor i är putsat invändigt på stockarna, men med putsbruk. Så gjorde de just här 1908. Och personligen är jag ingen byggnadsvårdare som måste renovera till tidstypiskt skick, så behöver jag göra om så väljer jag ett mjukare puts, kanske lerklining för det blev bra hos grannen.

[torbjorn]

Om man främst är intresserad av att minska energiförbrukningen för att hålla huset varmt, så brukar man börja med att isolera vindsbjälklaget. Om inte huset har någon annan anmärkningsvärt svag punkt så är det vindsisoleringen som är billigast per intjänad krona på uppvärmningen.
Om man däremot mest är intresserad av ett bra inomhusklimat, slippa kalldrag, slippa att våta strumpor fryser fast i golvet mm så börjar man med golv och/eller väggar, även om det blir dyrare och mer arbetskrävande.

[Visionaryrealist]

Min åsikt är att man skall behålla ursprunget,finns det lerklining under innerpanelen så är det ju okej att lerklina,om inte hör det ju inte hemma i just detta huset. vill man behålla nuvarande panel,som ju tillhör husets historia så bortfaller resonemanget. Personligen (jag jobbar med byggnadsvård) är det ytterst sällan jag stöter på lerklining här i trakten.
i det fall som det hänt har det varit gjort relativt i nutid. influenser sprider sig snabbt idag och i vissa kretsar har det blivit mode.
Jag anser det är viktigare att se hur huset varit från början och utgå därifrån.

Det finns en problematik med ordet byggnadsvård.

Å ena sidan finns det folk som kallar sig byggnadsvårdare och med det menar att man skall återställa till ett orginalskick. Ofta tycker jag att det finns ett starkt drag av tolkningsföreträde i den här gruppen.

Å andra sidan finns många som med byggnadsvård menar att göra åtgärder som är bra för huset med mer eller mindre eller t.o.m. utan den hänsynen. Notera dock att jag säger bra för huset, fast kanske på ett annat sätt än det byggdes från början.

Som jag ser det skall det vara upp till personen som äger eller skall bo i huset ifråga att välja hur just dom går tillväga.

Kanske var inte det som gjordes för 100 år sedan helt lyckat eller så var det just brist på resurser som gjorde att man fick välja enklare material eller lösningar. Det finns väl rätt väl dokumenterat att alla inte hade råd att bygga sina hus så väl isolerade och vindtäta som vi idag vill ha det.

Om man nu år 2017 vill vårda sitt hus så kanske det finns andra tekniker eller material än de som användes tidigare. Ägaren kan ju också ha råd att göra förbättringar. Då tycker jag att det skall vara möjligt att presentera lösningar utan att dom skall behöva beskrivas som mindre bra för att dom inte passar i den konservativa tolkningen av byggnadsvård.

Om det finns hållbar kritik mot just lerklining som teknik så lyssnar jag gärna. Jag är verkligen nyfiken på vad som skulle vara negativt. Att lerklining är nått slags mode i vissa kretsar ser jag som något positivt. Tror nog att det kan finnas bra anledningar till det.





Postat med Alternativ.nu´s app

[malarmaster]

byggnadsvård i den mening som jag företräder inriktar sig på att bevara ett hus med samma material som det är byggt med och med samma byggmetoder/utförande som användes när huset byggdes.Man eftersträvar också att så långt det är möjligt att bevara orginalutseende m.m Kanhända musealt för en del men det handlar om kulturarv. vissa avvikelser mot modernt måste ju givetvis godtas för att byggnaden skall kunna funka för att bo i men det löses ofta genom t.ex tillbyggnad för våtrum m.m
att sätta in material som inte funnits i byggnaden från början är ju tveksamt men däremot att behålla ändringar som är gjorda i huset under dess livstid är okej.
Allt annat är ju renoveringar och ombyggnationer och har inget med byggnadsvård att göra.Timmerhus med tilläggsisolering,plastfönster,moderna dörrar,ikeakök är inte byggnadsvård utan ombyggnationer som förvanskar huset. Har inget emot lerklining men har inte huset haft det som orginal är det ju en ombyggnation,eller?

[Visionaryrealist]

byggnadsvård i den mening som jag företräder inriktar sig på att bevara ett hus med samma material som det är byggt med och med samma byggmetoder/utförande som användes när huset byggdes.Man eftersträvar också att så långt det är möjligt att bevara orginalutseende m.m Kanhända musealt för en del men det handlar om kulturarv. vissa avvikelser mot modernt måste ju givetvis godtas för att byggnaden skall kunna funka för att bo i men det löses ofta genom t.ex tillbyggnad för våtrum m.m
att sätta in material som inte funnits i byggnaden från början är ju tveksamt men däremot att behålla ändringar som är gjorda i huset under dess livstid är okej.
Allt annat är ju renoveringar och ombyggnationer och har inget med byggnadsvård att göra.Timmerhus med tilläggsisolering,plastfönster,moderna dörrar,ikeakök är inte byggnadsvård utan ombyggnationer som förvanskar huset. Har inget emot lerklining men har inte huset haft det som orginal är det ju en ombyggnation,eller?

Som sagt. Man kan tolka ordet på olika sätt. Jag ser inte varför nån skall få tolkningsföreträde på ordet och fastställa exakt vad man får göra eller inte för att kalla det byggnadsvård. Men det är ju egentligen en annan diskution.

Jag vill mest påtala att såg lerklining som ett bra alternativ i gamla hus som har många fördelar. Och att det därför kanske kan vara ett bra alternativ för t.s. om hen skulle välja det. 

Tyckte inte kritiken mot detta var baserat på nått annat än att du personligen inte tyckte att det passade.

Tycker att man självklart skall få säga vad man tycker. Men att man inte behöver förminska nån annans förslag utan att komma med mer fakta eller bemöta det med mer än sin egen ide om vad som är snyggt eller "rätt"



Skickat från min FRD-L09 via Tapatalk

[Själv är bäste dräng]

byggnadsvård i den mening som jag företräder inriktar sig på att bevara ett hus med samma material som det är byggt med och med samma byggmetoder/utförande som användes när huset byggdes. Har inget emot lerklining men har inte huset haft det som orginal är det ju en ombyggnation,eller?

Men då lerklining fanns som metod då huset byggdes, och vissa valde det medan andra valde t ex spännpapp, så måste man väl vara bevarare av den högre graden om man inte kan välja fritt efter de metoder som fanns i bruk då huset byggdes?

[malarmaster]

nej,då förvanskar du ju ursprunget. Sedan bör man också se hur den lokala traditionen varit. Lerklining är här i mitt område något ytterst sällsynt,har faktiskt aldrig stött på det i de kanske 200 kulturhus jag varit med i. Du har alltså ingen palett att välja från utan husets ursprungsutseende styr. Fanns det spännpapp så gäller det.Var väggarna lerklinade gäller det.
Sedan kan du givetvis helt bortse från husets kulturhistoria men då lämnar du byggnadsvårdssidan.
Byggnadsvård handlar om att bevara huset i dess orginalskick och med dess ursprungsmaterial . Finns faktiskt inga andra tolkningar .Byggnadsvård i den meningen att man vårdar ett hus stämmer ju in på allt vad du gör i ett hus även om du bygger om,sätter in moderna material eller vad man än hittar på.
Men byggnadsvård i dess rätta mening betyder att man tar hand om vårt kulturarv  och t,ex bevarar ett hus i orginalskick.
Har man ett torp från 1800 så bör man alltså tänka till innan man gör som modetidningarna säger.Vad vill jag med huset?

[Visionaryrealist]

Jadu. Och med ditt svar ger du en tydlig bild av hur radikal den självpåtagna byggnadsvårds eliten är. Its your way or the highway..... man förvanskar om man inte följer ditt ord, du ger klara besked om vad som gäller utan alternativ, och du berättar för oss vad den rätta meningen med byggnadsvård är.

Jag låter det vara osakt huruvida byggnadsvård verkligen är definerat så. Men vad man kan utläsa från t.ex. uppslagsverk eller andra källor tycker inte jag tyder på att det måste vara så. Sen kan man med bondförnuft inse att ett så allmängiltigt ord inte kan reserveras åt en liten självutnämnd skara med en strikt doktrin.

Vad jag vet finns inte heller nått certifikat för byggnadsvårdare därför tänker jag bibehålla mig rätten att också kalla mig byggnadsvårdare och öppet sprida det begreppet innefattar för mig.

Eftersom det här blir mer och mer off-topic lämnar jag här diskutionen. Vi kan ju öppna en ny tråd om du vill berätta om varför ditt sätt att se det bör ha tolkningsföreträde. Ha en bra dag

Skickat från min FRD-L09 via Tapatalk

[Sjaunja]

Men byggnadsvård i dess rätta mening betyder att man tar hand om vårt kulturarv  och t,ex bevarar ett hus i orginalskick.

Det du förespråkar är vad vi i museala kretsar kallar konservering.

Från Jönköpings läns museums hemsida: Konservera, att förebygga eller åtgärda skador så att föremål bevaras så oförvandskade som möjligt för kommande generationer.

[Valascus]

nej,då förvanskar du ju ursprunget. Sedan bör man också se hur den lokala traditionen varit. Lerklining är här i mitt område något ytterst sällsynt,har faktiskt aldrig stött på det i de kanske 200 kulturhus jag varit med i. Du har alltså ingen palett att välja från utan husets ursprungsutseende styr. Fanns det spännpapp så gäller det.Var väggarna lerklinade gäller det.
Sedan kan du givetvis helt bortse från husets kulturhistoria men då lämnar du byggnadsvårdssidan.
Byggnadsvård handlar om att bevara huset i dess orginalskick och med dess ursprungsmaterial . Finns faktiskt inga andra tolkningar .Byggnadsvård i den meningen att man vårdar ett hus stämmer ju in på allt vad du gör i ett hus även om du bygger om,sätter in moderna material eller vad man än hittar på.
Men byggnadsvård i dess rätta mening betyder att man tar hand om vårt kulturarv  och t,ex bevarar ett hus i orginalskick.
Har man ett torp från 1800 så bör man alltså tänka till innan man gör som modetidningarna säger.Vad vill jag med huset?

Jätte spännande diskussioner. Jag själv är mycket för byggnadsvårdssidan. Däremot finns det gränser, om jag skulle bevara torpets originalskick från början skulle jag behöva kasta vedspisen och bakugnsluckan m.m. och ha öppen häll i princip. Taket skulle inte vara i tegel utan säkert i halm eller ved den med. Annan gissning är att de yttre panelerna hade säkert inte heller funnits och de kom nog i slutet på 1800-talet, vem vet. Alla hus följer tidernas teknologi och var går gränsen? Använda gammal teknologi som visar sig vara fortfarande bra eller gå till den ursprungliga teknologin som kanske inte var bra alls?

Min uppfattning av byggnadsvård i mitt torps fall är att använd det som skulle kunna vara tidsenligt även osannolikt samt att den tekniken ska passa konstruktionen. Om lerklining funkar med timmerhus, då enligt mig är det bra och tidsenligt trots att sannolikheten kanske hade varit liten för kanske just mitt torp och regionen. Det enda jag vet är att det troligen fanns tapeter bakom dagens inre paneler. Vad som finns bakom tapeterna vet jag inte. Är det spännpapp kanske? En ledtråd uppe i vinden är att det fanns bruk mellan taket och stockarna.

Enligt trådens innehåll och med mycket bra tips hittills har jag sammanfattad det på följande vis:

Steg 1 - Timmer:
Fixa timmer som har rötskador innan annat jobb skall påbörjas. Steg 2 skulle kunna vara steg 1 enligt mig också

Steg 2 - Vind & grund:
Isolera vinden samt grunden för störst effekt med att minska energiförluster. Inannfönster också såklart. Vinden fanns delade meningar men alla var överens om att minst 20-30 cm isolering behövs? Behövs det en ångbromsduk?
Grunden undrar jag hur jag ser fuktriskerna? Huset är torrt i dagsläget men det drar som bara den och tror att ursprungskonstruktionen (mullbänk) skulle lösa det?

Steg 3 - Väggar:
Känna efter vart det drar och dreva mellan stockarna. Uppfattade det som att det var inga problem att dreva med linnull trots att det finns mossa mellan stockarna?
Flera lösningar med väggarna kom fram:
 a) att lämna inre panelerna och dreva utsidan och sedan sätta upp vindpapp. Låter som en enkel och billig lösning. Då kan man måla de inre panelerna, självklart inga plastfärger skall brukas mina vänner.
 b) Riva inre panelerna, lerklina. Tolkar det som en pragmatisk lösning, billig och har många fördelar med fuktbuffring, stoppa drag, bra inomhusklimat m.m. Folk inte helt överens i denna fråga.

Har jag missat något och har ni annat ni vill lägga till. Tack!

Hälsningar,
Valascus

[Själv är bäste dräng]

Tycker att det är kul att du vill prova mullbänk utan mull. Leca borde vara kanon, jag har själv varit inne på den lösningen i ett fall, men inte kommit till skott.

Vad jag genom åren i diverse hus kommit fram till är att draget oftast är den stora boven i praktiken, inte tjockleken på isoleringen. Vi har t ex ett rum på bottenvåningen (torpargrund) där trossbotten saknas, alltså endast 35mm spontat golvträ som gräns mot den kalla luften därunder. Det blir visserligen lite golvkallt, men långt ifrån så kallt som när det är springor utmed väggar som det sveper in kalluft ifrån. Luften under huset går ju sällan under nollan och ytan på golvet ligger nog på 12-13 grader.

När du renoverar fönstren kan det vara trevligt att få tag i gammalt glas så du får de där brytningarna som hör gamla hus till. Men jag är påverkad av min uppväxt, även en slät ruta går att titta genom

[knöcklan]

Tycker att det är kul att du vill prova mullbänk utan mull. Leca borde vara kanon, jag har själv varit inne på den lösningen i ett fall, men inte kommit till skott.

Vad jag genom åren i diverse hus kommit fram till är att draget oftast är den stora boven i praktiken, inte tjockleken på isoleringen. Vi har t ex ett rum på bottenvåningen (torpargrund) där trossbotten saknas, alltså endast 35mm spontat golvträ som gräns mot den kalla luften därunder. Det blir visserligen lite golvkallt, men långt ifrån så kallt som när det är springor utmed väggar som det sveper in kalluft ifrån. Luften under huset går ju sällan under nollan och ytan på golvet ligger nog på 12-13 grader.

När du renoverar fönstren kan det vara trevligt att få tag i gammalt glas så du får de där brytningarna som hör gamla hus till. Men jag är påverkad av min uppväxt, även en slät ruta går att titta genom

I vår brf har vi ju ett nybyggt hus. När vi blev tvugna att installera ett avfuktningsaggregat hände på ett dygn att det blev varmt på golven.  Det här var i första veckan i august 2016.  Entreprenören hade täppt till alla kattgluggarna utom på gavlarna.  Arbetet med att lägga plast i grunden pågick. Fuktigheten i grunden var hög och det tog kanske en månad innan den var nere på 65 grader.  Huset har krypgrund och trossbotten.  Entreprenören har lagt tre skikt med plast mot marken i grunden.  Innan hade vi själva lagt ett lager plast men det gjorde ingen skillnad och kattgluggarna var öppna då medlemmarna har olika uppfattningar om hur det skall vara. 

[Själv är bäste dräng]

Jag är lite tveksam till det där att lägga plast under hus, men den som lever får se. Risken är ju att man skapar en miljö för svamp som sedan känsliga individer mår dåligt av. Och då blir det tråkigt att åtgärda.

[Valascus]

Tycker att det är kul att du vill prova mullbänk utan mull. Leca borde vara kanon, jag har själv varit inne på den lösningen i ett fall, men inte kommit till skott.

Vad jag genom åren i diverse hus kommit fram till är att draget oftast är den stora boven i praktiken, inte tjockleken på isoleringen. Vi har t ex ett rum på bottenvåningen (torpargrund) där trossbotten saknas, alltså endast 35mm spontat golvträ som gräns mot den kalla luften därunder. Det blir visserligen lite golvkallt, men långt ifrån så kallt som när det är springor utmed väggar som det sveper in kalluft ifrån. Luften under huset går ju sällan under nollan och ytan på golvet ligger nog på 12-13 grader.

När du renoverar fönstren kan det vara trevligt att få tag i gammalt glas så du får de där brytningarna som hör gamla hus till. Men jag är påverkad av min uppväxt, även en slät ruta går att titta genom

En fråga, vet du eller någon annan om det är bättre med leca eller haspor? Finns för- och nackdelar med respektive? Hur blir det när man värmer murstocken? Behåller lecan värmen?

Hälsningar,
Vasco

[Själv är bäste dräng]

Skulle tro att de är likvärdiga, men jag har ingen erfarenhet av hasopor. Lekan isolerar så bra att du knappast får någon värmeflytt från murstocken, annat än några decimeter. Den värme som lagras i Leka eller stenmaterial hänger starkt ihop med hur tungt det är, och Leca består ju av en hel del luft.

[knöcklan]

Jag är lite tveksam till det där att lägga plast under hus, men den som lever får se. Risken är ju att man skapar en miljö för svamp som sedan känsliga individer mår dåligt av. Och då blir det tråkigt att åtgärda.

Nu hade vi ju redan svamp dvs en ticka på bjälkarna.   Förhoppningsvis blir det ingen svamp med avfuktningsaggregat och fuktighet under 65 grader i aktuellt hus.   I det färdigrenoverade huset där alla trossbottnar och vissa bärande bjälkar har bytts ut ligger först singel mot marken sedan ett lager byggplast och ovanpå plasten mera singel.  Vi får se.  Ett mindre hus har minst en helrutten bärande stock. 
Ärligt talat jag undrar också vad som händer med plast i grunden.  Kanske förutsätter plast också att ågärder görs tex med ständig avfuktning.  Våra hus ligger lågt och en del ligger på tung lera.   
 

[Visionaryrealist]

Det är skillnad på cellglas (hasopor foamit. m.fl.) och leca.

Cellglas är skrovligt och blir mer fast medans leca är mer rörligt.
Cellglas är mer kapilärbrytande. Dvs leder inte fukt genom kapilärkraft. Detta påverkas också mycket  att materialen är rena från damm. Både leka och cellglas. Det kan vara stor skillnad mellan olika fabrikat.
Är även skillnad på kondens men kommer inte ihåg det.

Planerar själv att bygga med cellglas i del av ett gammalt timmerhus. Finns en tråd om det. Fick lite mycket jobb så det ligger halvt i träda till våren.

Skickat från min FRD-L09 via Tapatalk

[Visionaryrealist]

http://www.alternativ.nu/index.php?topic=188258.0

Postat med Alternativ.nu´s app

[Valascus]

Jätte spännande diskussioner. Jag själv är mycket för byggnadsvårdssidan. Däremot finns det gränser, om jag skulle bevara torpets originalskick från början skulle jag behöva kasta vedspisen och bakugnsluckan m.m. och ha öppen häll i princip. Taket skulle inte vara i tegel utan säkert i halm eller ved den med. Annan gissning är att de yttre panelerna hade säkert inte heller funnits och de kom nog i slutet på 1800-talet, vem vet. Alla hus följer tidernas teknologi och var går gränsen? Använda gammal teknologi som visar sig vara fortfarande bra eller gå till den ursprungliga teknologin som kanske inte var bra alls?

Min uppfattning av byggnadsvård i mitt torps fall är att använd det som skulle kunna vara tidsenligt även osannolikt samt att den tekniken ska passa konstruktionen. Om lerklining funkar med timmerhus, då enligt mig är det bra och tidsenligt trots att sannolikheten kanske hade varit liten för kanske just mitt torp och regionen. Det enda jag vet är att det troligen fanns tapeter bakom dagens inre paneler. Vad som finns bakom tapeterna vet jag inte. Är det spännpapp kanske? En ledtråd uppe i vinden är att det fanns bruk mellan taket och stockarna.

Enligt trådens innehåll och med mycket bra tips hittills har jag sammanfattad det på följande vis:

Steg 1 - Timmer:
Fixa timmer som har rötskador innan annat jobb skall påbörjas. Steg 2 skulle kunna vara steg 1 enligt mig också

Steg 2 - Vind & grund:
Isolera vinden samt grunden för störst effekt med att minska energiförluster. Inannfönster också såklart. Vinden fanns delade meningar men alla var överens om att minst 20-30 cm isolering behövs? Behövs det en ångbromsduk?
Grunden undrar jag hur jag ser fuktriskerna? Huset är torrt i dagsläget men det drar som bara den och tror att ursprungskonstruktionen (mullbänk) skulle lösa det?

Steg 3 - Väggar:
Känna efter vart det drar och dreva mellan stockarna. Uppfattade det som att det var inga problem att dreva med linnull trots att det finns mossa mellan stockarna?
Flera lösningar med väggarna kom fram:
 a) att lämna inre panelerna och dreva utsidan och sedan sätta upp vindpapp. Låter som en enkel och billig lösning. Då kan man måla de inre panelerna, självklart inga plastfärger skall brukas mina vänner.
 b) Riva inre panelerna, lerklina. Tolkar det som en pragmatisk lösning, billig och har många fördelar med fuktbuffring, stoppa drag, bra inomhusklimat m.m. Folk inte helt överens i denna fråga.

Har jag missat något och har ni annat ni vill lägga till. Tack!

Hälsningar,
Valascus

Ingen som har något att tillägga? Tack!

[Visionaryrealist]

Ingen som har något att tillägga? Tack!

http://www.alternativ.nu/index.php?topic=188874.0

En till cellglas i golv träd om jag nu inte gjorde nått fel

Skickat från min FRD-L09 via Tapatalk