Alternativ till slakteriet

[Marleéne]

Djuren ska vara huvudsakligen uppfödda på den egna gården. Det innebär ju att jag kan sälja mina lamm/griskultingar när de är avvanda till någon som vill ha dem och slakta till när de växt till sig. Då är de ju till största delen uppfödda på deras gård. Däremot kan jag inte sälja dem när de är slaktfärdiga till någon som ska slakta mer eller mindre omgående. Vart det stod exakt kommer jag inte ihåg.

[louise]

Fast köparna äger ju  ingen gård?

[Ulric Eriksson]

Mobila slakterier har åtminstone tidigare fallit bland annat för att det måste godkännas separat i varje kommun där det skall vara verksamt.

Att man inte skulle få dräpa och äta upp sitt eget ägandes får bara för att man köpt det i vuxen ålder har jag aldrig hört talas om och jag tror inte det stämmer.

[Marleéne]

Fast köparna äger ju  ingen gård?

I och med att du skaffar ett får så måste du skaffa ett produktionsplatsnummer, vilket samtidigt innebär att du på papperet "har en gård". Även om det i verkliga livet kanske inte är en riktig gård utan snarare en hägn i närheten av ditt hus.

Jag tror absolut att man får köpa vuxna djur och äta upp, det är nog inte det som menas heller. Det är nog snarare så att man inte vill att folk ska köpa ett djur för att omgående slakta det. Däremot om man har för avsikt att hålla och föda djuret ett tag innan slakt är det garanterat inget problem så. Man vill helt enkelt inte att uppfödaren ska kunna kringgå de bestämmelser som finns genom att sälja djuren vid liv (för att slaktas omgående hos nya ägaren)

[Ulric Eriksson]

Men då är ju frågan vem i transaktionen som skulle bryta mot någon bestämmelse och i så fall vilken? Det är tillåtet att sälja vuxna djur till någon som har produktionsplatsnummer och det är tillåtet att äta upp sina egna djur. Jag kan inte se att det finns några formalia att bryta mot där.

[Existens?]

Hursomhelst så kan man ju konstatera att lagstiftningen inte gynnar det som trådskaparen vill, :Sälja kött till bekanta utan att anlita slakteri och utan att fiffla med nåt.  Och då har ju lagen lyckats med sitt syfte.

Man skulle ju kunna ge bort köttet, och fakturera fodret som djuret ätit..

Så frågan är ju var fiffel-gränsen går, för TS...

[Ulric Eriksson]

Man får inte ge bort köttet heller.

Svaret på TS fråga är helt enkelt att det inte går. Lösningen skulle vara att tillåta småskalig försäljning enligt samma regler som gäller för konsumtion inom hushållet. Men det kräver engagemang hos politiker som antagligen inte vet att problemet finns och i alla händelser inte är intresserade av någon lösning.

[pålle]

En lite dum fråga då från en okunnig då man fårman köpa som djur foder då?

[bonnkärring]

En lite dum fråga då från en okunnig då man fårman köpa som djur foder då?

har för mej att det ska veterinärsbesiktas också!
dom gör det ju inte lätt för en,vill ju samma sak somTS

[pålle]

har för mej att det ska veterinärsbesiktas också!
dom gör det ju inte lätt för en,vill ju samma sak somTS

ok det var ju en lite tanke bara från en som inge kan om det där

[louise]

Men måste köparen verkligen ha ett produktionsplatsnummer?

Det är ju säljaren som ska redovisa vart djuren tar vägen, enbart för att man ska kunna smittspåra. Om man i stalljournalen skriver att djuret dött på gården, räcker inte det?

Jordbruksverket skiter i livsmedelslagen. Produktionsplatsnummer har bara med smittspårning att göra. Jordbruksverket skiter också i skattelagstiftningen.

[Marleéne]

Men måste köparen verkligen ha ett produktionsplatsnummer?

Det är ju säljaren som ska redovisa vart djuren tar vägen, enbart för att man ska kunna smittspåra. Om man i stalljournalen skriver att djuret dött på gården, räcker inte det?

Jordbruksverket skiter i livsmedelslagen. Produktionsplatsnummer har bara med smittspårning att göra. Jordbruksverket skiter också i skattelagstiftningen.

Alla som har får måste ju ha ett produktionsplatsnummer så i princip måste köparen det. (ska man se det så måste ju även de med tex minigrisar till sällskap ha ett produktionsplatsnummer)

Så om man säljer ett djur till liv och vill vara ärlig så ser man till att den man säljer till har ett produktionsplatsnummer och fixar med transportdokument etc.  Sen kan jag inte svara på vem det är som har ansvaret för att så är fallet. Som säljare måste jag ju registrera till vilken produktionsplats som mina får flyttas till, sen hur noga det är från säljarens sida att köparen verkligen har ett nummer kan jag inte svara på. Ansvaret borde ju rent logiskt ligga hos köparen att skaffa det och för säljaren kanske det räcker att registrera namn och adress på köparen. Köparen måste ju i sin tur också registrera och anmäla förflyttningen och skriva in varifrån djuret kommer.

Men även om man inte följer bestämmelserna angående detta så är väl tanken med raden: "huvudsakligen uppfödda på den egna gården" att den som köper ett djur till liv ska ha för avsikt att behålla det ett tag innan de slaktar det. Sen att just ordet gård inte passar allas boendesituation har ju ingen egentlig betydelse. 

Och visst kan man som säljare skriva att djuret dött på gården och sedan sälja det till någon utan produktionsplatsnummer, dock kan man ju inte göra detta om man vill följa reglerna. Och skulle det uppdagas att säljaren handlar på det sättet så riskerar denne både böter och indragna bidrag etc. Även köparen riskerar böter om det kommer fram att denne har "oanmälda får". Sen hur stor risken är att sådant uppdagas är en helt annat fråga.

[Ulric Eriksson]

Men även om man inte följer bestämmelserna angående detta så är väl tanken med raden: "huvudsakligen uppfödda på den egna gården" att den som köper ett djur till liv ska ha för avsikt att behålla det ett tag innan de slaktar det.

Jag vidhåller att det inte finns någon sådan regel.

[Lars-Göran]

Men måste köparen verkligen ha ett produktionsplatsnummer?

Det är ju säljaren som ska redovisa vart djuren tar vägen, enbart för att man ska kunna smittspåra. Om man i stalljournalen skriver att djuret dött på gården, räcker inte det?

Jordbruksverket skiter i livsmedelslagen. Produktionsplatsnummer har bara med smittspårning att göra. Jordbruksverket skiter också i skattelagstiftningen.

Produktionsplatsnr måste köparen inte ha ,jag har sålt flera djur till personer utan nr man skriver bara in deras adress i förflyttningspappret.
Sedan brukar sjv ringa till köparen och fråga vad som hänt med djuren antingen är de uppätna eller fixar dom ett nr.
De har ALDRIG ringt och klagat på mig som säljare om detta.
Men det kommer säkert att bli olagligt att sälja till folk utan ppnr men än är det helt OK.Se bara till att ha ens egna papper iordning och sköt rappoteringen.
Lars

[Lars-Göran]

Skrivs naturligtvis in i stalljournalen också och i boken står klart och tydligt ppnr eller namn och adress.Saken är solklar.
Lars

[Marleéne]

Jag vidhåller att det inte finns någon sådan regel.

Har egentligen aldrig påstått att det finns någon sådan regel heller. Vet bara att jag läst det någonstans och även fått den informationen från SJV när jag var i kontakt med dem angående hemslakt vs gårdsslakteri. Sen om det är en regel eller inte ska jag låta vara osagt. Ska se om jag inte kan hitta stället jag läste det på.

[Marleéne]

Produktionsplatsnr måste köparen inte ha ,jag har sålt flera djur till personer utan nr man skriver bara in deras adress i förflyttningspappret.
Sedan brukar sjv ringa till köparen och fråga vad som hänt med djuren antingen är de uppätna eller fixar dom ett nr.
De har ALDRIG ringt och klagat på mig som säljare om detta.
Men det kommer säkert att bli olagligt att sälja till folk utan ppnr men än är det helt OK.Se bara till att ha ens egna papper iordning och sköt rappoteringen.
Lars

Jo jag tänkte att det ju inte kunde vara säljarens ansvar att se till att köparen har ett produktionsplatsnummer, men det lär väl bli som sagt.

Fast om man ska återgå till köparen så måste ju denne rent lagligt skaffa ett nummer om avsikten att hålla djuret vid liv, det går inte att komma ifrån. Sen är ju frågan hur länge djuret måste leva innan man i sådana fall måste skaffa nummer. Det har jag inte hittat någon info om. Kan ju vara så att om man köper för att slakta inom x antal månader så slipper man, men det finns ingen info vad jag kan hitta om det. Står ju bara "Om du håller får eller getter på en plats ska du anmäla det till Jordbruksverket. Det gäller även om du bara har ett djur."

[lj]

Den här frågan om SE nummer har vi dryftat i ett antal trådar.

Jag har hela tiden hävdat att det är köparens skyldighet att ha/skaffa ppnr.
Säljaren skriver bara bara köparens namn och adress i jourrnalen, jag skriver telefonnumret.
Har prata med en advokat, som också slaktar hemma, som säger att så långt han kan bedömma
är det juridiskt vattentätt. Är nog inte prövat, vill SJV ha denna denna fråga på sitt skrivbord.
Vad säger stabon?

Edit o ps; jag redovisar de slaktade djuren i min bokföring som kontantköp, inget konstigt med det.

[Existens?]

Nej, jag har heller aldrig fattat varför det skulle vara säljarens ansvar att den som köper ett djur har ppn. Ansvaret att skaffa ett ligger ju på den som har djur.
Däremot tycker jag att det är en icke-fråga i denna tråden...   TS har deklarerat att han inte vill fiffla.. och att sälja 15 lamm till folk som inte har gård eller nånting i syfte att kalla det för att köparen sen slaktar sitt eget djur, är ju givetvis att fiffla och försöka kringgå regler.  Att göra så med 1 eller 2 lamm kan jag tänka mig, men att ha det som en hållbar affärside år efter år och gällande 15 lamm, är ju inte realistiskt. 
Som köpare skulle jag inte heller orka bry mig, utan köpa mitt lamm nån annanstans.

Vill man absolut hålla får, och varken kan tänka sig att slakta och sälja lamm på riktigt sätt, eller fuska och dra iväg allt svart, så finns ju alltid alternativet att inte skaffa lamm.

[Vurre]

Feffe får väl göra som så många andra här på ön; svartslakt, stycka och så får folk hämta sina lådor eller backar. Fem-tio lamm är en baggis.

Men ska du sälja vitt är det nog Slagteriet som gäller. Vet inte om de har ändrat reglerna men när det var Scan fick man ta tio lamm på återtag per år.