Nybörjare

[Klippan]

Vi har blivit med getter. I vintras var vi och hämtade två getter som en människa inte ville ha, och vi tyckte synd om dem. Nu kan vi ingenting om dem, min man har haft får, och han tror att det ska vara ungefär samma som dem, men jag är inte säker. Vi ger dem Lite hel havre, lite tackfor och lite betfor varje dag, ca 1 dl av varje, men räcker det? dom har fri tillgång till ensilage, och halmströ i boxen. Jag har lagt in en mineralsten för hästar, som "tackan" älskar.
För en månad sen fick de två killingar, som var friska och kraftiga.
 Jag vet inte vilen ras det är. Bocken är grå-vit med stora horn som är böjda i en båge bakåt-neråt. han är ca80 cm hög.
 Tackan är svart med grått ansikte och ca 15 cm horn bakåt. Hon kan väl vara mellan 50-60 cm hög.
 Jag vet att det blev mkt text, men jag skulle verkligen vara jättetacksam om någon ville hjälpa mig, de är ju så goa!

[Klippan]

Finns det verkligen ingen här inne som vill svara på min fråga? kan ni tala om var jag kan få svar då? Jag har pratat både med fåravelsföreningen och vetrinär och länsstyrelsen, och ingen vet vart jag kan prata med någon, eller vill dom bara inte hjälpa till?
 Jag vill att mina getter ska få den bästa vård, därför frågar jag.

[admin]

Exakt vad är det du vill ha svar på? Det är alltid lättare att svara på en fråga om den är ställd som en fråga...

Undrar du om ni utfodrar dem rätt, vilken ras de är eller något annat?

Jag tycker iallafall det låter som om era getter har det hur bra som helst!

[Krusmynta]

 :)Yes, vi är många här som ääälskar att svara på frågor och diskutera, men som sagt, det är lättare med konkreta frågor, än att skriva en uppsats om getskötsel

Jag tycker oxå att det låter som att era djur har det hur fint som helst.

Jag brukar tipsa om, att kolla alla tidigare trådar här under, för det mesta diskuteras med jämna mellanrum, så har man tur hittar man en jättelång intresant tråd om just det man är undrande om!

Linda

[AG]

Kolla gärna på olika getsidor på nätet där står ju det mesta...

[Bondmoran]

I boken Getter av Erik Sjödin

rekommenderar han 0,8 kg eller 0,65 kg kraftfoder / get efter killingen.Han har då en blandning av betfor ( blötlagd) , fodersäd och soja.
Givan minskas vart eftersom killingarna diar mindre.
 
Det som är viktigast är att bedöma hullet individuellt på getterna. Är hullet bra får de tillräckligt annars måste givan ökas.
Tänk på att inte öka givan för mycket åt gången, bättre med lite i taget annars kan det bli rubbningar i våmmen som leder till allvarliga konsekvenser och stora plågor för djuren.

Tyvärr verkar det inte finnas så mycket litteratur om getter mer än den jag nämnde, kan finnas på bibban/fjärrlån.

Att veterinärer o.ö. inte har så stora kunskaper om just getter beror nog på att det inte är så vanligt med getter nu för tiden. Och när det gäller veterinärer så har de ju tyvärr bara erfarenhet av de djur de får in till behandling.

Vill man få bra svar kanske man skulle höra med de veterinärerna som jobbar på djurparkerna för de har ju en mer bred erarenhet av olika djurslag än de veterinärer som jobbar mest med sällskapsdjur/häst , ko och gris.

Hör egentligen inte hit men nämner det ändå, vi skulle för några år sedan kastrera en kull minigrisar och valde att åka till lantbruksveterinären och ge dem bedövning först. Han skrattade när vi kom och sa att det var de första kultingar som han gett bedövning och som kommit till hans klinik. Och han var inte särskilt ung.

Så ta det lugnt, titta på hullet och avgör sedan om du behöver öka mängden kraftfoder i lagom takt.

Tänk också på att dvärggetter inte behöver lika mycket foder som lite större getter.

Bondmoran

[Klippan]

Tack så mycket!!

Jo frågorna var egentligen:
1 Vilken ras kan det troligtvis vara?
2 Är det OK foderstat (det verkade ni tycka)
3 Är det OK med hästmineraler?

Dessutom undrar jag när man ska sära på geten och bocken (dom små) för att han inte ska betäcka henne och framför allt för att inte den gamla ska göra det, han går ihop med dom eftersom den gamla geten blev orolig när vi särade på dem.

Och är dom lika känsliga som hästar när de släpps på färskt gräs?

Geten har blivit snorig och täppt i näsan, kan det vara förkylning eller är det för att dom står inne. Har mocka ut precis, och luften är inte dålig, men kan det bli ändå?

Vad kan jag ge henne för att lindra?

Här kan ni se ett kort, fast det är inte jättebra.

[Ronny]

Nåt foto hittar jag inte, men ett inte allt för järvt tips är att det är blandras.
Ut med getterna i friska luften om de stått inne hela vintern! De bör kunna gå ut dagligen året om. Kraftfoder skulle åtminstone jag vara mycket försiktig med eftersom det inte verkar att röra sig om högförädlade mjölkgetter i produktion. Ett naturligt "foder" är grenar som de med stor iver barkar. Tall, asp, vide, rönn mfl träslag finner de mycket aptitliga. Ett soltorkat hö är annars det viktigaste fodret.
Mineralsaltsten har tidigare diskuterats på denna sida och jag tror att man kom fram till att man nog bör hålla sig till samma som till får, dvs utan koppar.
Boken Getter av Erik Sjödin är bra, men den är nog i första hand skriven för skötsel av mjölkgetter.
Jag tvivlar på att geten blir mottaglig för parning när hon har små diande killingar så det dröjer nog till framåt höstkanten innan hon blir dräktig även om bocken går hos henne. Killingar kan bli könsmogna redan vid 3 månaders ålder, men vanligen inte förrän ett par månader senare. De bör absolut inte betäckas så tidigt, eftersom de ju växer för fullt. Säkrast är att ta bort eller kastrera ungbocken (för du hade väl en sån?)
vid 3 månaders ålder och inte låta gammelbocken vara hos den unga geten förrän hon är en 8-9 månader.
Hoppas svaret gav dig något, men det är alltid svårt att ge definitiva svar på såna här saker.

[Klippan]

Tack så jättemycket för svaret. Vi har haft dom ute ibland, men dom blir väldigt oroliga och geten vill bara in igen, men min man ska snart stängsla ordentligt till dom.
Har ni kanske nåt tips på stängsel? Är fårnät OK?

[kobbe]

Vi har getnät (el) med inbyggda plaststolpar till våra getter. Det tog bara ett par dar för dom att lära sej att el=otrevligt. Det fungerar väldigt bra! Det är lättflyttat (en person klarar det på ett kick) när det är dags att byta betesmark. Finns i 50-meterslängder.

Än så länge har dom inte fastnat med hornen och bara rymt nån enstaka gång. Det betyder ju att dom KAN hoppa över, men tydligen är det ett trevligt ställe att vara på, ett stort stenröse i mitten med hasselbuskar där man kan klättra & hoppa och ha kul, sen gräsmark runtomkring.

Och så ett treväggars hus med tak och massor av halm att sova i på natten eller på dan när det är varmt och soligt.

Lycka till med stängslingen!
Monika

[Webmaster]

Hej!

Nu vet jag att tråden är gammal, men jag har hållit getter i många år och har hjälpt många att komma igång.
Behöver du fortfarande tips och hjälp är det bara att höra av dig.

En liten sak att tänka på är att getter och får inte är speciellt lika när det gäller utfodring. Getter betar högt och gärna sly (Träd och grenar) Får betar lågt.
Getter får inte lika lätt parasiter som får då de betar högt.
Kraftfoder ska man ALLTID vara försiktig med när det gäller Getter då de blir lätt övergödda.

Jag ger dom främst hö och lite kraftfoder beroende på hullet.
Jag tror också att dina getter är en blandning, troligtvis mellan Afrikanska minigetter och lantras. (Svårt att säga utan bild)

[Gruff]

Sitter och läser genom trådarna lite. Nu är det väl ordnat redan, men jag tänker på tillvänjningen av utevistelse. Att släppa och stänga ut dom blir en högljud historia   Bättre att öppna dörren och ha den öppen så att dom kan gå in och ut allteftersom dom blir nyfikna på världen.

Fodra varje individ efter vilket hull den har. Känn mellan ryggraden och sidan på djuret. Med tiden så får man en känsla för vad som är lagom. Väg en full skopa eller vad du tar fodret med så är det lättare att uppfatta vikten på fodret när man skopar upp det. Förändringar i foder sker alltid succesivt. Och till sist, är det bra att inte oroa sig för mkt. När jag frågade veterinären om mina "smala" getter så tyckte hon dom var feta   Jag gick och trugade i dom mat i början. Och det vet jag nu, att en get har alltid plats för lite godis.

Och ja, det påminner mig om en viktig sak. Förvara kraftfoder getsäkert! Lyckas dom komma åt fodret och moffa i sig en massa så kan dom föräta sig. Och det är INTE roligt.

Annars så tycker jag getter är små mirakel av livskraft och nytta, som ofta blir riktiga vänner snarare än "bara" husdjur. Att sitta och prata lugnt med en mumsande get medans man mjölkar, är något jag inte skulle vilja vara utan numera. Man får så mkt. tillbaka. Både mentalt, själsligt och i magen.

Lite funderingar bara......