Blandrasavel

[MonkeyPix]

För och nackdelar?
Bra eller dåligt?

(Vet för övrigt inte om jag lagt detta under rätt kategori men jag tror )

[Anette Ö]

 Fortsättning på diskussionen i tråden "Leonbergerpappa"

LillaSophie, du har skrivit spaltmeter om vad du anser om blandisavel och alla får ha sina egna åsikter. Det är en sak jag reagerar på i dina inlägg. Du beskriver massor av hundraser och deras egenskaper och det verkar som om du inte tror på att alla hundar är en egen individ........Enligt dig så är collien nervös, rottisen vaktig osv osv... men alla hundar är ju olika. Hur de blir till sättet har att göra med vem som håller i kopplet, anser jag. Jag har jobbat med hundar i större delen av mitt liv och mött aggressiva småhundar och sävliga rottisar som inte gjort en fluga förnär. Jag har haft schäfrar varav den ena var så seg så det fanns inte. Hon hade inte stymmelse till kamplust och ville inte ens "leka" dragkamp som valp, hon skällde aldrig och brydde sig inte om vem som kom eller gick i vårt hus oavsett om vi var hemma eller inte . Den andra var familjehund hos oss i fyra år och tog hand om kattungar och blev pappa till den sävliga tikens valpar, han hade heller ingen stymmelse till vakt i sig. När vi sålde honom så vill nya ägaren ha honom som väktarhund för han var stor och såg respektingivande ut, sakta började han jobba för att få fram lite go i honom. Efter ca ett halvår kastrerades han och jobbar nu inom polisen. Valparna från dessa hundar lever vitt skilda liv. En är eftersöks hund i Norrland. En annan jobbar på Arlanda. En hjälper till att driva in får i Gävle, men de flesta är vanliga familjehundar som far på en o annan utställning eller tävlar i lydnad.
Just nu har jag en blandis labb/border och en grandis. Det vore kul att få din beskrivning av hur en grandis är. Min tik är ett år o åtta månader hon är ett energiknippe utan dess like och har inget av det lugna som en grandis sägs ha. Hon behöver stora ytor för att hålla sig igång, hon är social och inte försiktig som också grandisen sägs vara. Hon hänger med i vår stora familj utan problem och har mer vall i sig än blandisen, dvs hon ska alltid ha koll på var familjen är när vi är ute och "driver" gärna in de minsta barnen.

Det jag vill säga är att hundavel är ett vågspel oavsett om det gäller renrasigt eller blandis. Många som avlar renrasigt kollar mer på hur hunden ser ut än hur den verkligen är. Vi som vill avla på blandis kollar på hur hunden är som hund för det är viktigare tycker jag. Jag ger hellre 6000:- för en blandis där jag träffat mamman och pappan än 10000:- där jag träffar mamman och ev ser ett foto på pappan och får höra hur fin stamtavla de har. Säger för den skull inte att det alltid går till på det här viset men faktum är att det inte finns många uppfödare som har både tiken och hanen i sin kennel. Sen finns det naturligtvis de blandisuppfödare som avlar på vad som helst för att som de tror "göra snabba pengar" men att för den skull trycka ner hela blandisaveln är fel.

Du påpekade också nånstans att många blandisar hamnar i omplaceringsträsket eller på blocket.........Fel anser jag!!
Kolla på blocket så ser du att de hundar som omplaceras mest är hundar i 8-18 månaders ålder, renrasig som blandis!! Detta pga av att hunden är i värsta slyngelåldern just då och ägaren orkar inte med dem, oftast så har hunden glömt allt den tidigare lärt sig o ibland t o m sitt eget namn. Jag hade själv valpköpare som hörde av sig helt förtvivlade till mig o frågade om råd. Jag sa till dem att behålla hunden och kämpa på men om du känner likadant när hunden är 1 1/2 år så tar jag tillbaka honom/henne......jag fick aldrig till baka nån valp och alla var lyckliga vid 2-års träffen.


Anette

[Charlotte]

 Inte ett inlägg i debatten, men en rolig hemsida där man kan kolla på olika blandraser som jag bara ville dela med mig av:
http://www.dogbreedinfo.com/hybriddogs.htm#C
 Hmmm, ser till min förundran att min Border Collie starkt påminner om en Border Stack i utseendet Trots att han är hur äkta som helst.
Bildbevis tillagt:

                                 Mvh
                              Charlotte

[Kimma]

Inte ett inlägg i debatten, men en rolig hemsida där man kan kolla på olika blandraser som jag bara ville dela med mig av:
http://www.dogbreedinfo.com/hybriddogs.htm#C
 Hmmm, ser till min förundran att min Border Collie starkt påminner om en Border Stack i utseendet Trots att han är hur äkta som helst.
                                 Mvh
                              Charlotte

Hehe där var ju hur många fina som helst, min andra hund i livet var en Dalmador, med namnet Tascha hur fin som helst

[pappi747]

Kan ingen sund uppfödare ta sig an uppgiften att skapa en ny ras? Jag vill föreslå namnet "svensk frisk bra hund". Denna ras skulle tas fram av först och främst av bevisat friska hundar där alla uppnår hög ålder utan ledbesvär och andra sjukdomar som är så sorgliga både för hund och -ägare.
I andra hand borde man se till lynne. Jag tycker inte man behöver avla fram en "mesig" hund men fokus borde ligga på godmodighet och självkänsla hos hunden. Egenskaper som gör hunden trygg och pålitlig.
Ur vilka raser skulle man plocka individer? Vilka som helst! Det skulle liksom vara poängen, att strunta i ( i mitt tycke) fåniga rasbeskrivningar och bara satsa på det som i slutänden är det viktigaste. En hund som mår bra i hela sitt liv och är till glädje för sin ägare..

[Birgit]

Det var väl så det började, bergslagenman, för åtskilliga tusen år sedan.
Nu ska det mesta människan tar i "förbättras" och "försnyggas". Bruksdjuren minskar på bekostnad av "utställningsdjur" och mode nycker. Den genetiska mångfalden i en ras försvinner, då allt ska standardiseras.

[Skogsmullan]

Den stora nackdelen är att valparna säljs billigare och därför lättare hamnar hos folk som
inte har tänkt igenom ett köp så noga.
Sen tröttnar dom och hunden hamnar som omplaceringsobjekt på Blocket.

Inte bra.

[Birgit]

Håller inte helt med, för det verkar inte hjälpa att folk köper renrasigt för 10 lakan. Tröttnar de så gör de oavsett.

Har ju själv tagit hand om ett antal sådana!

[Skogsmullan]

Tycker absolut inte att man ska blanda ihop lakan med hundar!

Tog du kanske hand om omplaceringar?

[Birgit]

!0 lakan=10 000 Jo, det var omplaceringar, men köpta för priser runt  summan!

[Skogsmullan]

Alltså; varför kunde inte vovvarna få ett bra hem direkt som valpar?

P.s Ett lakan har inga känslor. D.s

[Attes matte]

Förmodligen för att personerna som köpte valparna inte förstod vad dom gav sig in på och klarade inte av hunden när den blev större. Och oj, vad alla blev allergiska eller fick ändrade familjeförhållanden. Fnys säger jag... Sen tror jag nog att det till viss del kan vara så att billiga valpar hellre blir en slit och släng-leksak, men även riktigt dyra hundar ges bort när inte ägaren klarar av dom eller orkar med dom längre.
/Sara

[Henriksson]

Intresant.!

[Charlotte]

Fast är det bara jag som faktiskt har tagit emot flera omplaceringshundar där det faktiskt HAR berott på ändrade levnadsförhållanden som gjort att man inte kan behålla sin hund? Absolut inga problemhundar utan hundar som har placerats om för djurets bästa?
Mvh Charlotte

[Henriksson]

Alltså; varför kunde inte vovvarna få ett bra hem direkt som valpar?

P.s Ett lakan har inga känslor. D.s

Folk köper valpar, blir chockade  att dom plötsigt har en hund.

Tror att det skulle bli mycket mindre omplaseringar om första gångs ägare köpte hund, ej valp.!!

[Xanna]

Fast är det bara jag som faktiskt har tagit emot flera omplaceringshundar där det faktiskt HAR berott på ändrade levnadsförhållanden som gjort att man inte kan behålla sin hund? Absolut inga problemhundar utan hundar som har placerats om för djurets bästa?
Mvh Charlotte

Jodå. Jag har haft djur av olika slag som varit omplaceringar pga ändrade förhållanden.
Livet kan förändras drastiskt. Det vet väl alla?

[Birgit]

Jag har inte sagt att mina omplaceringshundar var problem hundar!  Snarare att de haft problem med sina ägare som inte förstått sig på hunden. Det har snarast varit tämligen trevliga hundar, som funkat bra hos oss. Men så har vi ju en "konstig" hundhållning också, med lösgående hundar osv.

[Charlotte]

Jag menade inte specifikt dig Birgit:) Men så fort omplaceringar kommer på tal (särskilt på Internet) så talas det om att alla som omplacerar 'skyller på' allergier eller ändrade levnadsförhållande osv... Mina hundar har varken varit problemhundar eller haft problemägare. Det har helt enkelt hänt saker i ägarnas liv som gjort att hunden får det bättre hos någon annan. Och jag ser egentligen inget negativt som ska skuldbeläggas i att någon omplacerar 'bara' för att det inte blev som dom tänkt sig med hundägandet heller... Det är väl bättre om hunden får flytta dit den kommer till glädje för någon istället? Det ska vara kul för både en själv och hunden att vara hundägare, inte en plåga.  Eftersom jag har haft en del omplaceringar genom åren så vet jag att det för det mesta är betydligt mer traumatiskt för ägaren att lämna bort hunden än vad det är för hunden att flytta. Hundar finner sig snabbt tillrätta i ny miljö.               Mvh Charlotte

[Anette Ö]

Hej.
Jag har själv varit i den situationen att jag behövde omplacera en hund pga ändringar i familjen.
Vi räddade en valp från odrägliga förhållanden för tre år sedan. Uppfödaren sa att valpen var 11 veckor. När vi åkt 55 mil för att hämta valpen så insåg vi att allt inte stod rätt till. I bilen kontaktade vi veterinär och åkte direkt dit med valpen, det visade sig att hon var 16-18 veckor,undernärd och full av mask och loppor. Vi gav henne namnet Myran fast hon var en Grand danois, hon vägde bara 6 kg när vi hämtade henne. Vi kämpade som djur med hennes självförtroende, osäkerhet och framför allt att få henne frisk lopp och maskfri. Allt flöt på och hon accepterade familjen men var väldigt rädd för andra männsikor och det tog tid innan de kom henne in på livet. Myran drogs med en hel del åkommor och bla så fick hon Demodex som vi behandlade med bad varannan dag och massage två ggr per dag. Myran var trots det en underbar hund på alla sätt o vis. När Myran var ca 10-11 månader så fick vi tillskott i familjen i form av en liten bebis. i början gick det bra men ju mer bebisen började röra sig desto räddare blev Myran och till slut blev situationen ohållbar. Jag beslöt då efter mycket funderande att Myran skulle omplaceras. Efter många "tokdårar" som svarade på annonsen så fick vi kontakt med en familj som kom o träffade Myran. Döm om vår förvåning när Myran gick fram och nosade redan efter en timme och sedan la sig under bordet där vi satt. Övertygade om att det skulle gå bra så tog de med Myran hem. I kontraktet skrevs att Myran inte skulle omplaceras nån mer gång utan om det inte skulle fungera så skulle jag bekosta en avlivning, allt för Myrans bästa. Det dröjde ungefär fem timmar tills telefonen ringde och jag fick höra att Myran rymt! Panikslagen satte jag mig i bilen och for de 11 milen till Myrans "nya" hem. Hela natten gick jag i skogen och ropade och grät om vartannat. Myran såg mig och jag henne men hon kom inte fram till mig. På morgonsidan satte jag mig under en gran i skogen och Myran höll sig ca fem meter ifrån mig hela tiden. Tillslut så sa jag åt henne: Jag åker inte härifrån utan dig Myris och jag lovar det min lilla bebis. Plötsligt kom hon rusande som ett jehu och kastade sig över mig. Sagt och gjort, Myran och jag åkte hem tillsammans.
När Myran fyllde ett år så gjorde jag en tårta till henne som vi delade i trädgården och dagen efter så åkte jag med henne till veterinären där hon fick somna in på gräsmattan utanför med huvudet i mitt knä.
Numera vilar Myran i björkdungen i vår trädgård.

Med detta vill jag bara säga att man visst kan behöva omplacera sin hund pga olika orsaker men jag tycker också att man ska ta sitt ansvar som "första ägare" om något går snett i det nya hemmet.

Anette

[Birgit]

Jag menar inte heller, Charlotte att det behöver vara något konstigt med en omplacering. Inte heller de som omplacerar. Inser man att man köpt fel typ av hund, eller inte är rätta sortens hundägare, då är det väl bara bra att kunna hitta ett förhoppningsvis bättre hem.
Men det olyckliga är väl att så många köper hund utan att förstå vad just deras ras är för något, vilka behov den har osv. Många verkar också ta väl lättvindigt på det: funkar inte, så jag annonserar ut den!
Man vill inte ens försöka i många fall. En slit och släng pryl bland andra, Man känner inget ansvar för sina handlingar.

[Bia]

Många köpare vet inte ens vad dessa inblandande raser är för ngt & vad dessa kräver.

Har skrivit det förr, en del raser borde inte ens korsas.

[Birgit]

Säkert helt rätt Bia, men jag syftar även på renrasigt! Många uppfödare förmedlar inte ens information om just den rasens specifika egenskaper, bra/dåligt osv.
I en blandras kan man ju aldrig veta riktigt hur anlagen slår.

[Bia]

Säkert helt rätt Bia, men jag syftar även på renrasigt! Många uppfödare förmedlar inte ens information om just den rasens specifika egenskaper, bra/dåligt osv.
I en blandras kan man ju aldrig veta riktigt hur anlagen slår.

Kankse slarvigt skrivet av mig.. ?
Men det var som du skrev som jag menade..

[Skogsmullan]

Idag träffade jag en man med en 5-vägskorsning....en massa retrieverraser och så schäfer.
Den var fet som faaaaaaaan, riktigt illa! Den var fem år, och det var hans dotter som skaffat den när hon var 23 år, men som inte ville mer, så pappan fick ta över.
Aha, retriever och schäfer; då behöver den få jobba....vad gör ni, frågade jag. Nä, vi gör inget, han har det så gott med att bara vara, svarade gubben.
Jag kunde inte låta bli att hmmmm:a och skaka om i hullet (på hunden)...hoppas han tänkte till lite sen.

Rena djurplågeriet med sån fetma. 
 

[Harvey]

Är det verkligen så att blandisar blir omplacerade oftare än renrasiga? Är låginkomsttagare dummare och sämre djurägare? Jag tror inte det alls, alla behöver inte vara intresserade av utställning bara för att ha hund.
Tog själv valpar på min Gårdshund (icke renras) i höstas, det var folk som åkte från Bergen med övernaattning på hotell både här och på hemvägen för att köpa valp, och folk som verkade väldigt rediga dom hade lätt kunnat få en renras för dom pengarna, men dom var mer intresserade av att få en hund med psyket (och kanske utseendet) ho¨s en Dsgh än en utställningshund. Dessutom har jag kontakt med alla köparna fortfarande. Jag är helt säker på att mycket av omplaceringshundarna är folk med mycket pengar som har köpt en renrasig bara för att dom är trendiga/barnen tjatar/dom är sugna som sedan inte kan ha dom.
Jag har ingen aning om hur många av hundarna i Sverige som är Renras resp. blandras och procenten omplaceringar i varje grupp, men är det någon som kan visa att dom kommer till sämre hem bara för att dom är blandras så ok.
Och med uppfödning, det är så HIMLA dyrt att föda upp renrasiga. Vad kostar det att regga en valp? Det är ju bara det som kostar extra, för chippar och vaccinerar gör väl nästan alla nuförtiden, utställning och annat tycker inte jag att man kan räkna in, för det gör man väl ändå för nöjes skull hoppas jag, liksom man kanske går lydnad, spår, agility med en blandis. Jag kan säga att jag gjorde mig en bra slant på mina valpar, ändå betalade jag en dyr språngavgift och åkte ca 100 mil för att para henne. Kan mycket väl tänka mig att skaffa min första renras efter det bara för att det var de mest lättförtjänta pengarna jag har tjänat, just för att det var så kul, valpar var alls inte så himla jobbigt som alla påstod.

[Kimma]

Jag har samma uppfattning som dig Harvey, det är inte bara låginkomsttagare som köper blandraser, min uppfattning är att de flesta går på hur hunden ser ut, hur stor den blir, hur seriös uppfödaren verkar vara och givetvis priset, men det sistnämda brukar komma i sista hand när man verkligen vill ha nåt. Jag föder också upp blandrasvalpar, förvisso en 4 vägs korsning men inom ungefär samma arbetsområde alla fyra men målet har hela tiden varit att få fram en social, pigg, stabil och lättlärd korsning som gärna följer med familjen men som även kan ligga i knät framför tv:n, vilket också lyckats. Jag har enbart haft nöjda kunder och liksom hos dig har de kommit från överallt. Någon bor i stockholm, någon i kristianstad, någon i göteborg, och själv finns jag i skåne så det är som med allt annat, vill man ha nåt så hämtar man det.

Mina köpare har varit mycket nöjda och är snälla nog att skicka uppföljningar med långa brev och foto då och då och det är fantastiskt roligt att se att ens resultat blev bra och att folk är så måna om sina "vägkorsningar".

[Bia]

Ja jag tror att blandisar blir omplacerade oftare än renrasiga.  Men att låginkomsttagare skulle vara dummare & sämre djurägare tror jag inte. 
Det jag inte tror på är blandraser.

(Har avels hannar & sitter själv med i avelsråd ( 15 år). Gott sammarbete med skk & vet. Utbildningar innom avel)

 

[Charlotte]

Ja jag tror att blandisar blir omplacerade oftare än renrasiga.  Men att låginkomsttagare skulle vara dummare & sämre djurägare tror jag inte. 
Det jag inte tror på är blandraser.

(Har avels hannar & sitter själv med i avelsråd ( 15 år). Gott sammarbete med skk & vet. Utbildningar innom avel)

 

Kanske fler blandraser omplaceras rent procentuellt? Men tittar man på ex Blocket så säljs en hel del renrasiga hundar vidare till reducerat pris istället....
  Jag har sån tur att mitt intresse ligger mer åt "Nyttohundshållet" och ju mer "nytta" man kan ha av sin hund, dessto billigare är den, konstigt nog...
 Jakthundar och Border Collies kan inte jämföras i pris mot div sällskapshundar och ändå är det förmodligen ännu mer jobb bakom en meriterad BC eller en Stående Fågelhund än vad det är bakom en meriterad utställningshund och hälsoundersökningar osv kostar ju lika mycket oavsett ras...
 Jag vet att det är efterfrågan som styr priset, men tittar man på vad det kostar att köpa någon av de mindre sällskapsraserna så förstår man att det inte är svårt att sälja blandraser till någon som enbart vill ha en sällskapshund och inte är intresserad av utställning. Jag skulle faktiskt inte betala vad en renrasig sällskapshund kostar om det var en ren "kompis" jag var ute efter...
                                    Mvh
                                 Charlotte

[Anette Ö]

När man ser omplaceringshundar på blocket så är de flesta mellan 7 månader och 1 1/2 år oavsett om det är en blandras eller en renrasig hund, och varför? Jo de som kan något om hundar vet att en hund hamnar i värsta slyngel åldern just vid den åldern. Mer eller mindre alla hundar glömmer vad de heter och någonsin lärt sig när de blir "tonåringar", de rymmer och vill testa gränser genom att hävda sin plats i flocken dvs familjen. Många oerfarna hundägare klarar inte av hunden med en omplacering till följd. Många av dessa människor gör samma misstag om och om igen genom att skaffa nya hundar som sedan omplaceras . Jag tycker faktiskt inte att det är köparens fel utan istället uppfödarens brist på ansvar!
När jag sålde valpar(långhårig schäfer) så fick jag många påringningar från mina valpköpare om deras hundar och att de inte klarar av den längre och mitt råd var alltid: Visa hunden vänligt men bestämt dess plats i familjen, låt den jobba, om han/hon inte kommer när du ropar, ropa igen och beröm när den kommar oavsett om du ropat i en halvtimme och framför allt ödsla massor med tid och kärlek på den. Om du av någon förmodan känner likadant om några månader så kör hit hunden så hjälps vi åt att omplacera den....Jag fick aldrig tillbaka nån hund men däremot massor med tack från nöjda köpare som jag fö fortfarande efter alla år har kontakt med.

Jag vet att många som omplacerar på blocket får väldigt taskiga mejl från förståsigpåare som ifrågasätter deras beslut . Om man absolut ska mejla dessa människor som kanske är väldigt ledsna över att inte klara av sin hund så gör det och erbjud dig att hjälpa dem istället, att göra en god gärning för en främmande människa är aldrig fel. Jag gjorde så själv för några månader sen och svarade en helt förtvivlad tjej som var tvungen att omplacera sin grandis pga hennes dotters sjukdom. Själv ville jag inte ha en grandis till men efter att ha sett annonsen på blocket i två dagar med rubriken HJÄLP AKUT!! så kunde jag inte låta bli att svara henne. Tjejen körde hit hunden som bodde här i två veckor tills vi hittade ett kanon bra hem till henne.

Anette

[Skogsmullan]

Kanske är det dags att sluta använda för-gullande annonser som Söta, och mjuka valpar.....?
Eftersom det är en HUND dom köper....menar jag. Valptiden är så kort.

Man skulle nog ta ett snack med dagstidningarna och SKK, m.fl.....vill ni hjälpa till?

 

[Anette Ö]

Man skulle nog ta ett snack med dagstidningarna och SKK, m.fl.....vill ni hjälpa till?

 

Skriv dina insändare du men det börjar bli tröttsamt att du försöker värva skrivare efter nästan varje inlägg du gör oavsett ämnestråd
Anette

[pålle]

Kanske är det dags att sluta använda för-gullande annonser som Söta, och mjuka valpar.....?
Eftersom det är en HUND dom köper....menar jag. Valptiden är så kort.

Man skulle nog ta ett snack med dagstidningarna och SKK, m.fl.....vill ni hjälpa till?

 

var för ska du kontaktta skk i mina ögon främ jar dom inte hudes egenskaper eller väl då ja ser att skk bara springer upp födares ärende det vill säja söder avlade hundar tyver upp fattar ja vissa upp födare somm reglräta fabrier och sådant främjar skk fy för den le .det fins domm somm är ok lika dant ärdet åt andra hållet så det fins nog kålsupare på bägge sider  mvh pålle

[Birgit]

Angående slyngel åldern och omplaceringar håller jag fullständigt med. MEN, det hjälper inte alltid att man aldrig så noga förklarar företeelsen, hur hunden fungerar och vad man gör för att hantera den tiden. Man garanterar att de alltid kan ringa eller komma över och prata och få råd och tips. Vissa vill inte ha hjälp, de erkänner inte problemet, andra annonserar ut hunden, eller ännu värre avlivar en fullt frisk hund, för att den är tonårsstrulig

Men som sagt, de flesta är toppen köpare och man har nya vänner för resten av livet Vill absolut inte påstå att blandrasköpare skulle vara vare sig dummare eller snålare. Men de vill ofta ha en frisk och sund hund!

[Anette Ö]

Visst har du rätt till en viss del Birgit men när det händer som du beskriver så är det först och främst uppfödaren som bedömt valpköparen fel. Som seriös uppfödare så kollar man riktigt noga och försöker efter bästa förmåga läsa av köparen till 100%. Om man nämner ev hjälp i framatiden så märker man ganska snart hur köparen reagerar och personligen så har jag inga som helst problem med att neka nån att köpa valp av mig. Sedan gör jag alltid så att jag annonserar ut mina valpar redan vid en veckas ålder för att ge köparen chans att komma o titta på valparna på håll och bekanta sig med mamman och framför allt för att jag ska få en uppfattning om ifall de överhuvud taget ska få köpa valp av mig. Efter en timmes småprat vid en lite fika så har man en ganska god uppfattning tycker jag och hittils så har jag inte haft fel.
Anette

[Skogsmullan]

Suveränt med seriösa valpsäljare. Men resten då???  Ska dessa hundar behöva lida för att det finns folk som inte bryr sig? 

[Anette Ö]

Suveränt med seriösa valpsäljare.

Visst är det !
Kul att just du säger det föresten,  för jag räknar mig själv till den skaran fast jag nu väntar en kull blandisar  

Anette

[Birgit]

Vet inte att jag skrivet ngon stans att jag säljer till vem som helst?
Jag är extremt noga med att folk ska ha förutsättningar för att ta hand om mina speciella hundar. Men sedan finns något som infinner sig, oavsett hur bra kontakt man får vid första besöket osv: Den svenska skammen!!!! Att kunna erkänna att det inte funkar, att be om hjälp!
Det är ett vanligt svenskt problem.
Nu har ni Anette, kanske mer lätthanterliga hundar? Mina har lång tonårsperiod och tyvärr kan jag säga att de som har erfarenhet av schäfer och rottis innan, oftare misslyckas än de som är oerfarna köpare. För de sistnämnda tar åt sig mer av mina råd, medan de andra avfärdar dem med att: Vi kan hundar! Det kan de inte, ara sina tidigare raser. Krävs det ny tänk står de handfallna och de ber inte om hjälp i första taget. Så faktum är att jag varit restriktiv med att sälja till sådana "experter".

[Anette Ö]

Håller med dig, Birgit! Nu är det blandras vi har men förut så avlade jag på långhårig stooor schäfer och träffade på många rötägg till valpköpare Valpköpare som börjar med att tala om att : Jag har minsann haft schäfer(som vi då hade) i femton år o vet hur de ska tas, de får nobben direkt av mig. Sen finns det naturligtvis de som precis som jag anser att alla hundar oavsett ras är en egen individ och man ska aldrig jämnföra hundar man haft med de man ev ska köpa. Det kan komma valpköpare osm nyss avlivat sin gamla trotjänare och vill ha en "likadan", det är då man som uppfödare måste tala om att även o de är lika till utseende så är det två helt olika hundar och attman aldrig kan få tillbaka sin "gamla" hund genom att köpa en ny av samma ras. Det är därför jag låter valpköpare komma hit tidigt och prata en del sedan får de åka hem och fundera några dagar innan de tingar en valp. För det mesta så har de haft med en kamera så jag kan fota valparna åt dem och då kan de välja vilken de vill ha. En del säger att de vill ha en tik eller hane och då är det turordning som gäller när de kommer och väljer ut sin valp när de är runt fyra/fem veckor. Tycker själv att det fungerar bra att göra så men det kanske inte passar alla, vad vet jag.

För att återgå till tråden så tycker inte jag att blandras avel är nått fel så länge man tänker sig för och inte bara är ute efter att göra snabba pengar

Anette

[Vilse]

anette,
så om du har annons om schäfervalpar och jag kommer,,då säjer jag at jag är van vid schäfer, för det är jag,,säjer du nej då? oj! 
jag har tre jyckar av samma ras,,ingen av dom e som den andre 
totala individer o inte en likhet, mera än att rasstandarden säjer storlek och på ett ungefär hur dom ska vara.
jag har en som uppför sej mera som en labbe, ständig diet 
jag har en som är energisk som en foxterrier/jack rusell boing boing boing 
jag har en som uppför sej som rasbeskrivningen 

har haft ett antal hundar o ingen har varit som den andre,,såååå olika! saa personilga,,och såå älskade! 

[Anette Ö]

anette,
så om du har annons om schäfervalpar och jag kommer,,då säjer jag at jag är van vid schäfer, för det är jag,,säjer du nej då? oj! 
jag har tre jyckar av samma ras,,ingen av dom e som den andre 
totala individer o inte en likhet, mera än att rasstandarden säjer storlek och på ett ungefär hur dom ska vara.
jag har en som uppför sej mera som en labbe, ständig diet 
jag har en som är energisk som en foxterrier/jack rusell boing boing boing 
jag har en som uppför sej som rasbeskrivningen 

har haft ett antal hundar o ingen har varit som den andre,,såååå olika! saa personilga,,och såå älskade! 

Nu har jag inte schäfrar längre men om du hade kommit och velat köpa valp av mig och berättat det du skrivit nu så hade du nog efter ett mindre förhör fått köpa en eller kanske t o m två

Saken är väl bara den att folk tror att bara för att de haft hund av den och den rasen, si och så länge så har de världens erfarenhet av hundar men riktigt så är det ju inte tycker jag. Det är med hundar som ungar, ingen är den andre lik
Anette

[pålle]

Nu har jag inte schäfrar längre men om du hade kommit och velat köpa valp av mig och berättat det du skrivit nu så hade du nog efter ett mindre förhör fått köpa en eller kanske t o m två

Saken är väl bara den att folk tror att bara för att de haft hund av den och den rasen, si och så länge så har de världens erfarenhet av hundar men riktigt så är det ju inte tycker jag. Det är med hundar som ungar, ingen är den andre lik
Anette

  japp ja kann bara hålla med  mvh pålle

[Vilse]

Nu har jag inte schäfrar längre men om du hade kommit och velat köpa valp av mig och berättat det du skrivit nu så hade du nog efter ett mindre förhör fått köpa en eller kanske t o m två

Saken är väl bara den att folk tror att bara för att de haft hund av den och den rasen, si och så länge så har de världens erfarenhet av hundar men riktigt så är det ju inte tycker jag. Det är med hundar som ungar, ingen är den andre lik
Anette

den energiska boing-boing hunden var ute igaar o sprang omkring i geggan i regnet och rusade in genom huset o upp i min saeng foer en eftermiddagslur,, i min saeng! nya lakan! tur man aelskar hundar,,paa med nytt paalakan!
vi skojar om att jycken aer en korsning med lite kaenguru inblandat, han kommer fraan australien

[Anette Ö]

den energiska boing-boing hunden var ute igaar o sprang omkring i geggan i regnet och rusade in genom huset o upp i min saeng foer en eftermiddagslur,, i min saeng! nya lakan! tur man aelskar hundar,,paa med nytt paalakan!
vi skojar om att jycken aer en korsning med lite kaenguru inblandat, han kommer fraan australien

Låter som du har en underbar jycke
A och O som hundägare är att man har en stooor portion tålamod och massor med humor
Själv har jag en Grand danois tik som är snart två år. Nu när blandis tiken är dräktig så har hon ju inte haft lust att springa och busa som vanligt med grandisen. Det har resulterat i att grandisen får riktiga stolleryck och far som en galning runt tomten med en stängselstolpe i munnen . Vi tog bort stolpen från henne för vi var rädda att hon skulle göra sig illa. Det fann hon snart råd för genom att ta en av barnens hoppbollar, (ni vet en sån där stor sak med 1 m i omkrets som man sitter o hoppar på) med handtaget i munnen och bollen över huvudet rusade hon runt med den istället. Fort gick det och jag hade lakan på tork på torkvindan och naturligtvis missade hon inte den utan trasslade in sig i lakanen med boll o allt och äventyret slutade med att jag hade en grandis rullandes på backen intrassalad i före detta rena lakan OCH en torkvinda som numera är förpassad till soptippen Man kan faktiskt inte annat än skratta åt eländet och stängselstolpen fick hon tillbaka fast hon har numera kortat av den en del
Anette

[Nettus]

  Visst är det underbart med djur!?

[Birgit]

Kan inte hjälpa det, men kommer att tänka på Marmaduke

[Inga-Lena]

Den stora nackdelen är att valparna säljs billigare och därför lättare hamnar hos folk som
inte har tänkt igenom ett köp så noga.
Sen tröttnar dom och hunden hamnar som omplaceringsobjekt på Blocket.
Inte bra.

Gjorde en helt oseriös undersökning av utbudet på Blocket , Stockholms län. Jag sökte lämplig, vuxen hund. Och det visade sig att jag skulle kunna fylla huset med renrasiga Dobberman-hannar i ålder 8-14 mån, helt gratis!!!!! Först tyckte jag det var fantastikt, de är ju så tjusiga. Jag svarade på några annonser via sms och mail. Sedan började ägare i princip jaga mig för att bli av med sina hundar! Jag gick också in på rasens hemsida och hannar omplaceras ganska frekvent. Så jag förstod att det är inte en hund för mig.
Jag har nu 2 st vuxna omplacerings hundar av blandras. Nr1 har varit hos oss 2½år, hon är5 år. Nr 2 kom till oss igår och han är också 5år. De var inte lätta att hitta. Jag hittade massor av renrasiga hundar, inte bara Dobbisar, BorderCollie och Amstaff förekommer ofta också, mf.  Blandningarna man vill "bli av med" innehåller ofta BorderCollie eller Dobberman. Andra blandraser är ganska sällsynta på blocket! Den vanligaste hundannonsen gäller faktiskt renrasig hund! (mina är schäfer/collie och spetsblandning bla Gråhund)