"Skogsbolagen avverkar den sista riktiga skogen"

[ekokollektivet]

Läs om situationen för gammelskogen i Norrland i E.T.C.
Länkadress:
http://www.etc.se/radikala/templates/ct_117.aspx?number=55163&category=11521
 

[Kiddo]

http://www.ettklickforskogen.se/

Här kan man köpa gammelskog. En gammal tall kostar 200 och en björk 50:-

[Wolverine]

Tror inte svensson vet som försigår ute i markerna. Skulle man mot förmodan protestera mot rovdriften, används argumenten om skogsindustrins som bas för landets ekonomi, något som inte får antastas, ty tillväxten är helig.
Det är mycket möjligt, vid trängt ekonomiskt läge, att mer sårbara höglägesskogar avverkas. Redan idag söker skogsindustrin sig dit för långsamt växande råvara.

Naturresarvat inte säker skyddsform, något som bevittnas med spektaklet i Städjan- Nipfjällets naturresarvat. Man är redo att offra gammal skog för bereda för skidindustrin. Att området klassas som natura 2000 tycks inte spela någon roll.

http://www.dalarna.snf.se/stadjanuttalanden.htm

Som sagt, tror inte att svensken vet vad som försigår i mediabruset, många vet inte vad gammel- eller urskog är, ett annat problem. Dessutom ligger ofta de otroligt vackra skogarna på rejäla avstånd från södra Sveriges tätbebyggelse, man åker hellre charter än besöker avkrokar i eget land. Livskvaliten betraktas högre på den nerlusade stranden än i den stilla skogen, oftast av bekvämlighetsskäl. Troligen en konskekvens av dagens sönderstressade samhälle med fokus på yta i stället för djup.

[Skytten]

Det pratas lite om naturskogarna, som knappt ens finns kvar.
Det är lättare att tillrättavisa andra länders skogskötsel, det är  minst 100 ggr oftare uppe i debatten.

Jag vill inte bagatellisera rovdrift på annat håll, men en frisk debatt och upplysning om skogarna hemma och för övrigt i hela EU, skulle inte bara tjäna naturvärden utan oxå vässa våra argument när vi kritiserar andra.

[ekokollektivet]

Ja visst är det intressant att skogsindustrin framhärdar att Sveriges ekonomiska
ryggrad utgörs av skogen. Enligt statliga siffror rör det sig om ca: 4 procent av
den totala årliga bruttonationalprodukten(Om jag minns rätt?)

Skogen är och har historiskt varit mycket viktig för oss, där har vi haft jobb, hämtat: ved, virke, örter, bär, svamp och andrum. Den utgör över 60 procent av landskapet.
Den har varit med och byggt upp landets ekonomi. Den är miljö för en myriad av arter. Det är ifrån denna historiska bild som den nya mytbild om "ryggraden" skapats.

Sätter man skövlingen av urskogen i ett verkligt perspektiv så kan man konstatera
att industrin överavverkat så mycket att de inte ens kan nöja sig med att exploatera 90 procent av skogen, nu huggs de sista urskogar och naturskogar
som finns kvar, trots att de är oersättliga.

Ja tror som er att "Svensken" inte ser skogen för alla träd och vet mycket lite om vad som sker.

[Wolverine]

Det är ett civilisatoriskt problem, inte förbehållet svenska skogen, utan en hänsynslös exploatering för säkerställandet av en tillväxt som bryter mot naturlagarna, överallt. Låt vara att teknikutvecklingen effektiviserar produktionen i den industrialiserade världen, behovet av mer råvara vid ökad produktion ljuger inte. Dessutom träder länder med enorma befolkningar in i industrisamhällets icke-uthålliga samhälle. Med detta i baktanke ser det inte ljust ut.

Hur mycket av Sveriges skogsbruk tillfaller oss? Jag funderar över hur mycket som exporteras.
Hur skulle det se ut med mer småskaligt skogsbruk med dimensioneringsavverkning?

 

[Bo]

på problemet var alltså: MARKSKATT RELATERAD TILL GRADEN AV EXPLOATERING

Hur ser era problemlösningsförslag ut?

Avveckling av industrialismen? - Utvecklandet av en ny sorts människa som inte eftersträvar vinning? - Minskad produktivitet i näringslivet?

[Kiddo]

SLU har bevisat att skogsbruk utan slutavverkningar kan vara betydligt lönsammare än med slutavverkningar. Förbättrad miljö kan förenas med högre lönsamhet. Typiska förutsättningar från Västerbotten användes i kalkylerna.

Så man kanske kan hoppas att det kommer bli mindre skada så småningom, men det gäller ju förmodligen mest skog som redan är förstörd och inte den lilla procenten gammelskog.
 
Källa:
http://www.umealven.com/skogsbruk.html

[Wolverine]

på problemet var alltså: MARKSKATT RELATERAD TILL GRADEN AV EXPLOATERING

Hur ser era problemlösningsförslag ut?

Avveckling av industrialismen? - Utvecklandet av en ny sorts människa som inte eftersträvar vinning? - Minskad produktivitet i näringslivet?

Bevisligen hjälper inte byråkratiska grepp, trots lagstiftning inom miljöområdet fortsätter skövlandet.  Sjukdomssymptomen inskränker sig inte enbart till estetik, den biologiska mångfalden hotas och därmed själva kapitalet för ett långsiktigt företagande med skogsbruk. Ett lysande exempel är den vitryggiga hackspettens ytterst osäkra framtid, vilket har sin grund i ett storskogsbruk. Rationaliseringen och dess utveckling leder till skogsmaskiner som sätter fula spår i terrängen, kalhyggesbruk, liktriktade och onaturliga planteringar(monokulturer). Stormen Gudrun blev dessutom förödande p.g.a. en onaturligt stor andel gran i sydsverige och dålig planteringsmetodik.  Alltså är stordriften ett problem Bo, svårt att förneka.

Mitt förslag är en till viss del återgång till forna tiders uthålliga skogsbruk. Med häst, dimensionavverkning och småföretagande baserat på närhet till respektive skog kan vi fragmentarisera skogsbruket och på så sätt öka mångfalden.
Skulle tro att det finns ganska många här som gärna verkar i skogen om tillfälle fanns.  Idag försvinner råvaran upp i storbolag utan att gynna de boende ute i glesbygden.
Vi slår två flugor i en smäll Bo, folk får en meningsfull sysselsättning samtidigt som kvalitén i skogen ökar.
Områden långt från civilisationen, tilllåts växa fritt till gagn för turism och djurliv.  

[Bo]

"Mitt förslag är en till viss del återgång till forna tiders uthålliga skogsbruk. Med häst, dimensionavverkning och småföretagande baserat på närhet till respektive skog kan vi fragmentarisera skogsbruket och på så sätt öka mångfalden."

Det var inte ett förslag till problemlösning utan en förhoppning om ett annat sätt att sköta skogen.

Vill man påverka skeendet är det regelverket man använder: Vill man ändra kurs, lägger man om rodret, det räcker inte att peka.

Samhällsskutans roder är lagarna och i synnerhet skattelagarna.

Med en intelligent utformad markskatt relaterad till graden av exploatering, får man överallt de rätta ekonomiska incitamenten för rätt beakta naturvärdena.

[ekokollektivet]

Ja, det är en bra ide med markskatt eftersom det idag är så lätt att köpa och skövla
skog. Men kanske inte någon verkligt heltäckande lösning? Idag finns det en skogsvårdslag och de större bolagen är ofta miljöcertifierade. Tittar man i skogslandskapet hur detta efterlevs och tolkas kan man konstatera att det ser mycket illa ut. Men skall man försöka med att använda sig av dagens lagsystem, då är absolut starkare lagar om naturhänsyn och en "skogsskatt" ett mycket viktigt verktyg. Det är mycket illa att skog och mark har så lite lagstiftat skydd. Men man kanske inte skall jubla i förskott över vad det skulle kunna innebära i praktiken för naturvården i skogen. Det krävs mer än skatter för att långsiktigt rädda våra naturmiljöer. Mer kunskap och dialog, för att inte tala om vilja ifrån skogsägarna.  Idag finns det nästan inga verkliga konsekvenser av att certifierade bolag bryter mot certifierings bestämmelser. Huggs en skyddsvärd naturskog så är "straffet" om det över huvudtaget blir något bara en "varning". Detta är en mycket intressant fråga, för visst skulle tunga ekonomiska konsekvenser kunna få certifieringsarbetet att fungera mycket bättre.

Sedan kan man ju undra, Bo, när du pratar om "verkliga förslag", i relation till andras hur realistiskt det är att ditt förslag får genomslagskraft om man tittar på de trender som finns i dagens politik och samhällsklimat.

Pengar och avskrivningar, kryphål och kontrollmyndigheters välvilja mot kapitalägare och skogsbolag är nog kvar även efter en lagändring, hur vi skall tampas med det är en stor fråga i sammanhanget.

Det är ju inte direkt mer skatter för kapitalägare, mer naturvård och skyddsskatter som finns på makthavare och politikers läppar. Snarare mer produktion och mindre miljöhänsyn i skogen. Då är positiva initiativ och exempel på naturnära skogsbruk och ekoturism ett bra sätt att inspirera allmänheten, politiker och bolag.

Frågan om ägande och hur vida man framöver skall kunna äga mark och vatten som i dag är viktig. Men som sagt, visst vore en slags skyddsskatt på stora skogsägare
ett klart tänkbart steg mot mer tvingande hänsyn. Eftersom skogens ekosystem är så känsligt och komplicerat borde det kosta mycket att påverka det!

[Ulric Eriksson]

SLU har bevisat att skogsbruk utan slutavverkningar kan vara betydligt lönsammare än med slutavverkningar. Förbättrad miljö kan förenas med högre lönsamhet. Typiska förutsättningar från Västerbotten användes i kalkylerna.

Enligt Skogforsk är det precis tvärtom. Det verkar som om sådana här undersökningar görs så att de skall passa ett på förhand beställt resultat.

http://www.skogforsk.se/templates/SF_DocumentDownload____17836.aspx

Det är väl så att med de långa perspektiv skogsbruket har är det svårt att riktigt veta vilken ekonomisk effekt man får om hundra år på åtgärder som görs idag.

[Filip Skräplund]

Tack Ulric Eriksson!

Jag visste att jag läst motsatsen alldeles nyligen.

Det är nog bra om man brukar på lite olika sätt.

Med klimatförändringen som tydligen är på gång, kan det hända att det mesta vi lärt oss om skogen i Sverige måste omprövas.

Det är iaf svårt att få upp pionjärträdslag som tall och asp i ett kontinuerligt skogsbruk.
Dom kräver massor av ljus i ungdomen och det är en bristvara i uppvuxen skog, åtminstone vid marken.
I äldre tider var skogsbränder vanliga, dagens kalavverkningar är ett sätt att efterlikna dessa.
Det blir istället granen som gynnas, den växer bra i skuggan.
Men granen får allt svårare att klara sig när medeltemperaturen ökar.
Följden kan bli att hela skogar börjar dö ut av värmen.

[ekokollektivet]

Ja, skogsindustrin blev väldigt nervösa när bland andra Professor Mats Hagner
med flera forskat fram mer naturnära, skogsdynamiska principer än trakthyggesbruket.

Men, om ni har läst den fullständiga rapporten som SLU och SKOGSFORSK nyligen
givit ut så innehåller den bara två praktiska exempel på deras påstående att kontinuitets skogsbruk skulle ge bara 85 procent av vad trakthyggesbruk potentiellt kan ge.

De menar att de två undersökningar av blädning som gjorts, visar detta?!
De har inte undersökt Hagners Naturkultur, Hagner som själv redan skrivit att blädning inte är
den mest optimala och ekonomiska brukssättet eftersom bestånden då till exempel står för slutna.

Rapporten förespråkar manipulerade, besprutade plantor samt nya arter, utifrån. Hur sunt låter det och vilka är det som finansierat och beställt denna mycket bristfälliga rapport.

Jag tror att det kan finnas flera anledningar till varför vissa kan känna sig hotade av nya ideer kring skogsskötsel. Det kan ta viss tid att ställa om, vara långsiktigt mer lönsamt, men på kort sikt mindre vilket kan göra att de som vill ha snabba vinster är emot. Plantskolorna, giftindustrin och massaindustrin, och framför allt kapitalägarna vill ha snabb utdelning och det blir mindre försäljning av plantor och gift och kanske på kort sikt mindre massaved(?). Man skall också komma ihåg att de flesta jägmästare, skogsarbetare och planerare är skolade i att trakthyggesbruket är det ända riktiga.

Vad det gäller kalhyggesbrukets likhet med bränder så är den ur naturvårdssynvinkel
ganska liten. För att nyttiga effekter skall ges med öppna ytor som gynnar solberoende arter, krävs det att områdena hålls relativt öppna under en lång tid.
Vid trakthyggesbruk växer de öppna ytorna igen efter bara några år.

Elden sparar ofta gamla tallar och till vis del lövträd och brinner ofta inte jämt över hela den yta som brinner. Vilket gör att vissa ytor helt sparas och andra fortfarande står glest beskogade. Jag tror att en missuppfattning råder när det gäller "naturnära skogsbruk" och "kontinuitetsskogsbruk" och denna bild hjälper gärna den äldre personalen i skogsindustrin till med att sprida. De har ju tillämpat kalhuggning och plantering i många år och har nog svårt att ändra sig. Kontinuitetsskogsbruk eller naturnäraskogsbruk behöver inte vara en metod, som tillämpas likadant på alla marker, utan snarare ett bruk utifrån de träd, trädgrupper och den dynamik som finns i skogen. Det skogsbruk som jag beskriver, utesluter inte mindre kalytor eller naturvårdsbränningar. Men bygger på skogens egen plantbank och trädens konkurrens, naturvärden och naturligt förekommande trädslag. Inget gift, gödsling eller markberedning används, avverkning anpassas till klimat som passar. Tex så kan mer vattensjuka områden helt sättas av som skärmar eller huggas vid torka eller tjäle.

Sverige är ett av de segaste länderna när det gäller att förändra skötseln, eftersom kortsiktighet utan hushållningsplan så länge dominerat skogsbruket. Jag vill lägga till att rapporten
talar om en förlust i kvantitet fram för allt för massaindustrin, men berättar inte
om hur skogsägarnas privata ekonomi i stort påverkas. Enligt en man jag lyssnade på vid ett skogsmöte så börjar många skogsägare i södra Sverige bli less på att de stora bolagen som förvaltar deras försäljning och sköter huggning och rådgivning hela tiden ser efter massa- och sågverksindustrins ekonomi och inte ägarnas långsiktiga ekonomi.

När det gäller plockhuggning eller kontinuitetsskogsbruk så finns det också risker för naturvärden:
Tätare avverkningstillfällen kan ge mer markskador om det sköts på fel sätt och mängden gamla träd kan minska långsiktigt eftersom det ofta är de mogna träden som plockas ut. Om skogen skall brukas bör det göras på så sätt att det blir så lite skada på mark och biologisk mångfald som möjligt. Tittar man på trakthyggesbrukets effekter på den biologiska mångfalden i Sverige kan man konstatera att inverkan har varit starkt negativt. Alltså måste något förändras och jag tror att kontinuitets skogsbruk kan vara ett steg i rätt riktning om den sker med kunskapsgrund och naturvårdshänsyn.

När det gäller klimatförändringar och varmare klimat i Sverige så ger det nog mer argument för kontinuitetsskogsbruk. I Tyskland och Danmark till exempel, är "blädning" mycket vanligt och passar blandskogar väl.

[Filip Skräplund]

För att nyttiga effekter skall ges med öppna ytor som gynnar solberoende arter, krävs det att områdena hålls relativt öppna under en lång tid.
Vid trakthyggesbruk växer de öppna ytorna igen efter bara några år.

Nu var det inte skalbaggarna jag skrev om utan möjligheten att få ny tallskog.
Det finns bara en metod som funkar och det är kalhygge med eller utan fröträd.
Successiv utglesning gynnar granen men tall, björk, al, asp m fl behöver mycket mer ljus i tidig ålder.
Det sker en omläggning till mindre hyggen och en hel del reservatsavsättningar och lokala hänsyn vid avverkningar.
Nya påbud om kontinuitetsskogsbruk är inte att vänta annat än från marginella intressegrupper.
Bäst är att låta intresserade brukare testa idéerna för att se var de passar bäst.

[Ulric Eriksson]

De har inte undersökt Hagners Naturkultur, Hagner som själv redan skrivit att blädning inte är
den mest optimala och ekonomiska brukssättet eftersom bestånden då till exempel står för slutna.

Och vi som inte heller gjort det tidigare kan göra det här:

http://www-sekon.slu.se/~mats/LIBSVEN1.pdf

[ekokollektivet]

"Det finns bara en metod som funkar och det är kalhygge med eller utan fröträd."

Jag är mycket nyfiken på vad detta påstående bygger på?
Om man tittar på de gamla kulturskogar som finns i stora delar av
landet så är en del av dem inte kalavverkade tidigare. I mina trakter
(Örebro Län) är många av de kvarvarande gamla(120+)talldominerade bestånden
rester av tidigare plockhuggningar för 70 och 100 år sedan.
Och om man tittar i dessa bestånd kan man se att där ofta finns en plantbank av
även tall. Visst stämmer det att gran och till vis del bok klarar sig bättre än ek och
björk i slutna bestånd men det betyder inte att kalhuggning, iallafall inte i den form som dominerar nu, är den bästa och mest naturliga föryngringsmetoden!

[Filip Skräplund]

Ska du få upp en hyfsad återväxt av tall så måste man glesa ut vuxna skogen betydligt, till i princip en fröställning.
Bäst brukar det funka på hällmark och annan mager jord, där konkurrensen från andra trädslag är liten.
Tallar som växer i skuggan eller för nära stora träd blir utkonkurrerade och stannar upp i tillväxten.
Visst, det kan bli massor av plantor, men ska det bli fina träd så måste tallkronorna få mycket ljus under uppväxten.
Dom får absolut inte tillräckligt under ett krontak av vuxna träd.
Tittar man på dessa plantor efter säg 20-30 år har dom har dom knappast vuxit alls.
Tar man bort stortallarna sätter dom fart direkt.

Jag tycker också att det vore trevligt om man kunde dra ner på kalhyggesbruket.
Efter ett kalhygge blir det bara utgifter och arbete under en massa år.
Det är först vid andragallringen man kan räkna med en nettoförtjänst, och då är det oftast en ny brukare av naturliga skäl.
Men som sagt, vill man ha fin tall är det svårt.

[ekokollektivet]

Ja, när man plockhugger en skog för att gynna tallen så bör man nog
ha en ganska låg stående kubik av större träd. Samtidigt så har det ju
visat sig att för utglesade, röjda bestånd av ungtall håller mycket låg kvallitet,
med mycket kvistar, dålig kärna och krokigheter! Högskugga ifrån ett glesare bestånd av stora tallar och konkurrens ifrån ett skiktat bestånd är nog mycket nyttigt även för tallen om de skall bli kvalitetsvirke. Men det är rätt stor skillnad på
en fröställning som huggs bort efter plantorna är några år gamla och på att hela tiden ha en stående massa i olika åldrar. Under fröställnings tiden är ju skogen endast 2-skiktad. Men visst är det mycket bättre med självföryngring än med plantager, dock är risken ju att marken påverkas väldigt negativt av markberedningen och gräsdominans m.m.

[Filip Skräplund]

Det är svårt att ha flerskiktad tallskog.
De träd som bildar krontaket får stort övertag och de som växer inunder står och stampar, växer inget alls.
Dessutom blir kronorna sneda och outvecklade.
När sen dessa tallar får frihet att växa blir stammarna oftast av dålig kvalitet, sällan användbart till sågtimmer.
Det är sågtimret som motiverar tallodling, vill man ha massaved finns det lönsammare träslag.
Tallar måste alltid ha fritt ljus i en kon kring toppen för att behålla tillväxten och få rak stam.
I en naturskog kan antagligen undertryckta tallar stå still i flera hundra år för att sedan skjuta fart när stortallen faller.
Men så kan man ju inte bedriva skötsel av produktionsskog.
Det enda man kan ha under tall är gran, den klarar skuggan utmärkt.
Men på torra jordar passar inte granen och dessutom sänker den marktemperaturen genom skuggning, vilket medför lägre tillväxt.
Vill man ha konkurrens för att få bättre kvalitet ska det vara från ungefär likåldriga tallar och underväxt av gran och björk.