Vedspis sotar igen

[Lagnehamn Tollheim]

Har en Äldre Vedspis "Bolinders" som sotar igen.
Eldar i den dagligen den är hel och fin bytt ut leran i den inga plåtar som är skeva eller dyl.
Men den sotar igen mellan leran och spisplattorna rätt så fort. Blir "spindelväv" som byggs på mer och mer. Resultatet blir dåligt drag i spisen.
Eldar huvudsak med björk men även lite blandved brädor och gamla torra grenar, när jag eldar sånt så är ändå merparten björk.

Vad gör vi för fel?
Är vi för snåla med draget som vi ställer in själva?
Dvs Spjäll och skruvluckan i asklådan.

[kretslopp]

Jo du har nog slagit huvudet på spiken. Spjället ska vara fullt öppet och när du börjar elda ska asklådan vara utdragen med nästan en decimeter. Du ska elda så i åtminstone tio minuter. Plattorna ska ha blivit varma och om du har termometer i ugnen så ska den ha blivit 100 grader innan du skjuter in asklådan. Spjället ska du inte skjuta in förrän veden brunnit ut.

[Själv är bäste dräng]

Spisen som satt i köket här när jag flyttade in gjorde samma sak, också med torr björk. Draget var för dåligt trots allt öppet och hög skorsten. Man fick elda med luckan på glänt, annars kom gardinerna direkt.  Lite större klabbar och fuktigare ved så gick det bättre.

[kretslopp]

Jag hade tidigare en vedspis där jag ofta fick börja med att elda i sotluckan för att få drag. Då gjorde jag så att jag stoppade in en tuss tidningspapper i eldstaden och tände. Om det rök in öppnade jag sotluckan  rullade ihop en tidningssida till en rulle med hål i mitten, sen stack jag in den i sotluckan så att bara en liten bit stack ut, stoppade en bit björknäver i rullens hål och tände.

[torbjorn]

Björk hör till de mer sotande sorternas ved.
Tidigare råd i tråden är bra, men om man har sotproblem bör man inte tända spisen med björk utan gå över till björkved först när den är varm.  Och det är nävern som sotar värst, riv gärna bort så mycket som möjligt av den från björkveden innan den eldas.

Gammalt grånat rivningsvirke, grangrenar (dock inte ved från granstam), al och sälg brukar vara ganska ofarliga ur sotsynpunkt.
Förutom björk så kan man också nämna granstammar och tall bland ved som sotar mycket.  Måste man elda tall så ska den vara MYCKET torr. Gärna legat i vedbod flera år, och om hösten har varit ovanligt fuktig kanske man ska låta bli tallved just den vintern.

Man kan nog också räkna med att det blir mycket sot om man eldar enstaka brasor och låter dem brinna ut innan man tänder på nytt. Bättre om man kan ha full fart på elden hela tiden och lägger in nytt innan glöden från förra laddningen har falnat för mycket.

[Lagnehamn Tollheim]

Tack för kloka tankar och svar.

Det där med Björk och sot visste jag inte bland annat.
Ska köra med spjället utdraget i fortsättningen.
Och elda med fulveden först innan tempen är lagom så att säga.

Tack igen! 

[Znibban]

Vad säger sotaren? Har han inga svar och tips?

[kretslopp]

För att spisen snabbt ska bli varm är nyss finkluvet bästa rådet. När jag var liten skulle all ved för dagen till spisen vara nykluven, innan den togs in.

[torbjorn]

Vad säger sotaren? Har han inga svar och tips?

Sotare är inga allvetande orakel inom eldningsfrågor. De har förhoppningsvis bra reda på de myndighetskrav och föreskrifter som de lägger till grund för sin myndighetsutövning, men i övrigt så får man nog se dem som någotsånär allmänbildade hantverkare (på gott och ont). Det tar ju alltid något års daglig användning innan man har lärt känna alla egenheter hos en viss eldstad och installation, man kan inte vänta sig att sotaren som bara lägger högst en halvtimme på varje kund har möjlighet att komma med någon mer djupgående analys.

[Själv är bäste dräng]

En del sotare är intresserade av sitt jobb och kan en hel del, men andra verkar mest sota. Och det gör de ju där det inte brinner, så det är inte säkert de vet så mycket om orsak/verkan.

[Landet]

Vad är det för skillnad på nykluven och tidigare kluven ved? Allt annat oförändrat.

Skickat från min AGM X1 via Tapatalk

[torbjorn]

I den nykluvna veden finns nog mer lättflyktiga saker (alkoholer mm) kvar, som har hunnit avdunsta i den ved som är kluven för länge sen.

Det slog mig att om man återgår till trådstartarens problem så finns det en möjlighet till. Om vedspisen är så gammal (dvs tillverkad före mitten av 30-talet) att den saknar sekundärluftinsläpp, så får man nog räkna med att det sotar mer än i en nyare spis.

Sekundärluften, när den finns, är ofta ordnad så att en del av den luft som släpps in via asklådan, passerar utanför brännplåtarna (framför allt den brännplåt som vetter mot ugnen), och blandas med flammor och rökgaser ovanför brännplåten. Ibland kan det finnas en rad med hål upptill i brännplåten av denna anledning. Om spisen är gjord för att ha sekundärluft men den inte kommer fram av någon anledning (fullt med aska bakom brännplåten, felmonterad eller saknad brännplåt, hemgjord brännplåt som sluter tätt där sekundärluften borde komma fram etc), så lär det nog också sota en hel del.

[Själv är bäste dräng]

Om man jämför med en motor så är ju finkluvet med högt energiinnehåll som att trycka in mycket bränsle i motorn. Trycker man inte in mycket luft då så kommer förbränningen att bli ofullständig. I en vedspis så har man ju inte fläkt (turbo) så där är det bara temperaturen i skorsten som åstadkommer draget som ger luftmängden.

Sedan sotar som sagt viss ved mer än annan. Töre och näver sotar så man tror man eldar frigolit

[ensamhet]

Är det för att jag har bra drag i skorsten, som jag nästan inte får nån sot alls då?

[torbjorn]

Förmodligen är det för att du antingen har en bra eldstad med sekundärluftanordningar som bidrar till att bränna upp sotet, eller att du eldar med stort luftöverskott. Det kan naturligtvis också vara så att du mest har ved som inte sotar (al, sälg mm).

Jag har haft bekymmer med mycket dåligt drag i skorstenen i stugan, det har varit så i minst 2 år. Härom veckan visade det sig bero på en nerfallen tegelsten som hade lagt sig över spjället (och som inte har upptäckts vid två sotningar och en brandskyddskontroll). Nu när den väl är borta går det plötsligt att elda utan att vara extremt försiktig för att slippa inrykning. Men, väl att märka, rökgången var praktiskt taget perfekt ren ändå! Kikar man in i överdelen av kaminen (braskamin från 80-talet, Contura 350) så ser man att den invändiga rökhyllan är helt renbränd men det finns ett tunt sotlager på ytterplåtarna.
Det tråkiga med det förbättrade draget är dock att det nu är mycket mer kritiskt att hålla kaminen tät så det inte tar sig in luft någon annanstans än genom det avsedda luftintaget. Annars brinner veden ut alldeles för snabbt utan att ge någon nämnvärd värme. Trots nya tätningslister håller luckan inte riktigt tätt, spelet i lucklåset är för stort. Jag har ordnat provisoriska fjädrande klämmor (tillbockade av sågblad) för att trycka igen luckan i hörnen, det fungerar men blir ju lite mer omständligt än vanligt att lägga in ved.

[ensamhet]

Det är en gammal CTC kombipanna och jag eldade mest björk, furu, gran, trasiga pallar, gardinstänger, sågspån, löv, papper och annat skräp.
Har jag dragluckan öppen, så regnar det lättare material över halva byn.

[torbjorn]

Om det är en kombipanna (alltså olja/ved), så borde redan CTC ha haft minst 40 års erfarenhet av att bygga pannor när den tillverkades, så även om den kanske inte är föredömlig jämfört med de modernaste av dagens vedpannor så visste konstruktörerna säkert en hel del om vedeldning som inte var bekant när förra sekelskiftets vedspisar gjordes.