Storlek på mark/areal för att vara självförsörjande

[Skåning]

Hej,

Detta är min först post på detta forumet som jag har följt med stort intresse. Jag har redan sökt på forumet men har inte hittat någon tråd som tar upp detta i sin helhet, dvs hur mycket areal åkermark/betes mark behövs för att vara självförsörjande:

Jag har tittat på följande länkar:

http://www.alternativ.nu/index.php?topic=99094.msg871647#msg871647
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=15841.msg99446#msg99446
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=23490.msg175280#msg175280
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=55568.msg438833#msg438833

Svaren är väldigt varierande med bud på allt mellan 200kvm – 5000 kvm.
Gångtrött ställde upp frågan på ett intressant sett, dvs om man har en viss djurbesättning, hur stor areal behöver man för dessa djuren, samt för det man skall odla i form av beta samt grönsaker till sig själv.

Djuren som Gångtrötter tog upp var följande:

2-3 hästar
2 kor (småväxt ras ev. Dexter) + ev. kalvar
3-4 getter + ev. killingar
3-4 vuxna får + ev. lamm
2-3 grisar + ev. kultingar
20-tal ankor
20-tal höns
20 kaniner


Jag undrar också vilka grönsaker/rotfrukter som ger mest näring för arealen i skåne/Blekinge,och hur ni hade valt vilka grönsaker/rotfruktern som ni hade ”sattsat” på.



 

[Bellaman]

På tiden "då det begav sig" var slakt- och äggkarens på esbetre 4 dygn.

[AK Corall]

Svarar delvis för att få följa tråden men man kan faktiskt försörja sig på en relativt liten yta. Tex http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/sjalvst_arb_ltj-fak/SAL10-04/SAL10-04.PDF
Hästar vill ni tydligen ha, men de är dyra och kräver mycket plats. Räkna med 2 ha per häst om ni ska ordna vinterfoder själv. Jag TROR att det blir mer ekonomiskt att sköta ett småbruk med rätt maskiner och utan hästar, men är man hästintresserad (som jag) så får man ju ta den kostnaden och anpassa bruket efter det.

[esten]

Jag har räknat på en minimerad gård som ska kunna föda djuren på hemodlat foder .
Min djurbesättning :
1 st liten arbetshäst typ haflinger eller fjording .
2 st kor och en tjur för mjölk , alla kalvar som inte ska bytas in i besättningen föds upp till mellankalvar och slaktas därför vid 6 mån .
5 getter och en bock , för att ha mjölk och kött .
1 sugga och 1 galt , två kullar smått om året .
20 höns med ca 5 tuppar , ägg och kött .
15 kanin honor och 5 hanar för kött prod .

Detta har jag räknat att jag kan föda på 5 hektar , men då är inga beten inräknade eller mitt trädgårdsland det borde bli ca 4-5 hektar till .

Växtföljden för detta är :
två år vall
havre/ärtblandsäd  , med en liten rimpa vete i ena änden för mitt behov och hönsen .
ett skifte delat i tre delar där det är potatis ( potatis funkar till alla djurslagen , annars bor man i Skåne så är det kanske lämpligt med fodersockerbetor / foderbetor ) , en del åkerbönor och en del raps .
sedan blir det korn med insådd och samodlat med ärter , och en smal rimpa råg för mitt eget behov .

Så detta är vad jag jobbar på just nu för att få det att fungera praktiskt också inte bara teoretiskt .

[kattenihatten]

Väldigt svår fråga......i mitt fall så blir det att börja i andra änden, med att fråga; Vad har du för mark, och hur mycket?

....har du bar skog, så skulle jag kanske, börja med grisar och getter. Har du sly och igenväxt mark, så skulle jag börja med getter/ får. Höns och kaniner får man väl alltid plats med, men ska man producera foder till dem så vet jag faktiskt inte......kanin hö, borde man ju kunna slå längs dikesrenar och ängskanter (med tillstånd från markägaren, om det inte är allmän väg), om man inte har så många djur.

har man lite plats så är det nog klokast ur självhushållnings synpunkt att satsa mer på att odla människomat.........har man tillgång till hur mycket mark 3040 ha, så blir det nog inga problem med att få plats.

Oj vilket rörigt inlägg detta blev....(sjuk i halsfluss *host*) Kort sagt; utgå från den mark du har,(om du har någon) och fundera på hur du bäst kan nyttja den. Har du ingen mark ännu så får du nog istället utgå från dina behov.

[Skåning]

Tack för era svar,

Vi har inte köpt någon mark ännu men hoppas kunna köpa en mindre gård inom 1-2 år.
Själva tanken är ju att kunna vara sjävförsörjande på "människomat" men det kräver ju också att man kan föda upp det köttet man själv behöver.

För Kött/yta förhållandet är väll höns/kaniner det mest optimala, men man behöver ju även mjölk så kor/getter är ju också en "effektiv" investering. Men det verkar ju som om man behöver runt 7-10hektar för att både kunna föda djuren samt odla sina egna grönsaker. Man kan ju göra som Esten att man en mindre arbetshäst, då kan man ju få ner arealen betydligt.

Men vilka växter ser ni som mest optimala, hur hur skulle det vara uppdelat?

[esten]

Jämförelsen mellan ko och get i areal , så då behöver en ko ca ett hektar för foder bete och till att föda upp kalven , medans en get behöver ca 0,15 hektar .
Så gammalt sa man att man kunde ha tio getter per ko .

För att ge ett exempel på grönsaker till familjen så föreslår jag boken i biodynamisk odling som tar upp det ganska bra och ingående .
Men ung. 150 kvm vinterpotatis för en familj om fyra .
70 kvm tidig potatis .
30 kvm jordgubbar .
100 kvm grönsaker .
30 kvm för färska blad- och grönsaker under sommaren typ sallad rädisor mm.

Men det beror ju till viss del på hur och vad man prioriterar också .

[cebaztian]

150 kvm vinterpotatis för en familj om fyra .
70 kvm tidig potatis .
30 kvm jordgubbar .
100 kvm grönsaker .
30 kvm för färska blad- och grönsaker under sommaren typ sallad rädisor mm.

Intressant.
Jag har 1500m2 mark redo för odling i Bohuslän (en del redan plöjd). Vill ha människomat. Enkel att odla. Som håller in på vintern.

Tips?

Sebastian

[kiml]

http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/forsoksresul_fritidsodl/FFF05/FFF05G.HTM

På sidan jag länkat till finns det exempel på grönsaker man kan lagra och hur man gör det. Om jag minns rätt tar sidan inte upp något om syltning, konservering, inläggning eller vad man kan frysa. Men det som står är nyttig kunskap.

Squash står det inte heller något om. Sommarsquash kan man lagra i rumstemperatur i upp till flera månader (även fast den vill ha det kallare) och vintersquashen kan du lagra ännu längre (även den vill ha det lite kyligare).

[Skåning]

Men ung. 150 kvm vinterpotatis för en familj om fyra .
70 kvm tidig potatis .
30 kvm jordgubbar .
100 kvm grönsaker .
30 kvm för färska blad- och grönsaker under sommaren typ sallad rädisor mm.

Hur många kilo potatis (vinter/tidig) får man per kvadratmeter i runda slängar?

[esten]

Mellan 1 och 2 kg .

[Znibban]

Har du sett "bibeln" självhushållning av John Seymour?
I den tar han upp "Vägen till självhushållning med Gården på ett tunnland (½ha), +Gården på 5 tunnland (2½ ha).
En hääääääärlig bok!!!!

[Rosten]

Vi har en liten gård och tanken från början var att vara helt självförsörjande på kött, frukt och potatis.
Det stora problemet som vi stött på är att skaffar du mera djur så måste du ha mera bete.
Skaffar du mera bete så måste du ha mera pengar för att kunna köpa eller hyra bete.

Du behöver också havre, korn, vete mm till djuren.
Skaffar du 4 hönor så går det inte så så mycket mat.

Skaffar du dessa djur så går det åt massor av foder.
2-3 hästar
2 kor (småväxt ras ev. Dexter) + ev. kalvar
3-4 getter + ev. killingar
3-4 vuxna får + ev. lamm
2-3 grisar + ev. kultingar
20-tal ankor
20-tal höns
20 kaniner

Hur får du fram det?
Köper du foder så måste du jobba massor för att få fram pengar.
Odlar du själv så måste du köpa eller hyra mycket mark och då måste du jobba mycket igen för att få fram pengarna till lån eller arrendekostnad.

Och problemet blir så att jobbar du mycket så kommer du inte att orka sköta djuren.

Enklast är att redan nu börja göra kalkyler för allt. Så slipper du få samma lilla otrevliga överraskning som vi fick.

Räkna vad varje djurgrupp kostar.
Exempelvis hästar
Foder =
Hö=
Hovslagare=
El, vatten=
Vetrinär=
Så får du fram en totalsumma. Fortsätt sedan med dom andra djuren.
Folk här på alternativ kan hjälpa till med siffrorna.

Vi håller nu på att minska ner på djuren.
Kvar kommer vi att ha fåren (för skoj skull) biodlingen (för pengarna) och hönsen (för att dom är trevliga) och dom 4 katterna (för det måste man ha om man har höns)

Därimot så har vi lärt oss mycket om slakt under dom åren som vi hållt på.
Så vi kommer i framtiden att köpa levande djur för att slakta själv. Vilket man får göra på ett enkelt sätt så vi redan har alla papper klara med jordbruksverket som man behöver för att köpa levande djur.
Blir mycket billigare och mycket mindre jobb.
Så på så sätt räknar vi med att kunna jobba mindre istället för 365 dagar om året som idag.

[Rosten]

Kan skriva lite om grönsaksodlingen här på gården.
När vi flyttade hit så var vi fulla med energi.
Vi skaffade massa djur.
Sen så fyllde vi vårat stora växthus med fröer överallt på alla hyllorna.
Ute fräste vi upp 100 kvadratmeter trädgårdsland och 16 kvadratmeter jordgubbsland.

Men sen skall alla djuren skötas, det skall vattnas, kollas, bekämpa ogräs och skadedjur och allt skall göras efter jobbet.
Till hösten kommer också alla frukter, bär och svampar.
När första vintern kom så insåg vi att mycket jobb var gjort i onödan eftersom vi inte hunnit med att sköta allt.
Så det mesta blev det bara skit av.

Nu har vi hållt på några år. Vi har lärt oss massor och eftersom vi nu drar ner på djuren så kommer vi att sakta öka upp odlingarna igen.
För det verkar vara mera lönsamt att odla grönsaker och bär än att fixa sitt eget kött.

Så jag förstår varför man på en gård förr var 2 vuxna + barn+dräng+piga+farmor och farfar eller mormor och morfar.

För problemt är att man tvingas jobba för att kunna betala lån, arrenden, el, foder, maskiner, verktyg, underhåll, ombyggnad och nybyggnad på gården.
Och då räcker inte tiden till.

[Tuve]

För 20 år sen gick jag en trädgårdsutbildning och satte mig att räkna ut hur stor yta man teoretiskt skulle behöva för att producera all mat till två vegetarianer. Jag började med att gissa mig till hur många kilo av var råvara jag trodde jag behövde. Sen för att kolla om det var rimliga siffror, så kollade jag hur många kalorier det motsvarade, och jämförde med rekommenderat dagligt intag. Sen fick jag i princip dubbla alltihop.
Därefter försökte jag få fram hur många kvadratmeter som behövdes för att få fram de råvarorna. Det var inte så lätt, och eftersom jag gick efter planteringsavstånden i frökataloger, mm, så är det ju ganska grovt räknat.
Jag kom fram till att ca 2400 kvm skulle räcka för två pers. Slutligen gjorde jag en ganska avancerad växtföljd med allt detta, där marken var beväxt nästan året om. Detta var inklusive säd och gröngödsling.
Har man djur med i ekvationen blir det helt andra arealer.

[Malin.S.]

Jag förvånas lite över prioriteringen av just jordgubbar i exemplen ovan....   

[Rosten]

För 20 år sen gick jag en trädgårdsutbildning och satte mig att räkna ut hur stor yta man teoretiskt skulle behöva för att producera all mat till två vegetarianer. Jag började med att gissa mig till hur många kilo av var råvara jag trodde jag behövde. Sen för att kolla om det var rimliga siffror, så kollade jag hur många kalorier det motsvarade, och jämförde med rekommenderat dagligt intag. Sen fick jag i princip dubbla alltihop.
Därefter försökte jag få fram hur många kvadratmeter som behövdes för att få fram de råvarorna. Det var inte så lätt, och eftersom jag gick efter planteringsavstånden i frökataloger, mm, så är det ju ganska grovt räknat.
Jag kom fram till att ca 2400 kvm skulle räcka för två pers. Slutligen gjorde jag en ganska avancerad växtföljd med allt detta, där marken var beväxt nästan året om. Detta var inklusive säd och gröngödsling.
Har man djur med i ekvationen blir det helt andra arealer.

Där har vi ett litet problem till. Din uträkning är teoretiskt. I praktiken är det betydligt svårare att räkna ut.
Vilket vi smärtsamt har fått erkänna för oss själva.
Du har den fördelen att du gått en trädgårdsutbildning.
Jag kunde nästan inget har jag förstått nu.
Hade läst massa böcker där allv verkade så enket.
För att inte tala om dreglandet i Impecta katalogen.

Vissa växter går inte att odla i vår jord. Jag visste inget om olika jordar utan tyckte att våran såg snygg ut.
Potatis verkade bra. Då vi har stora potatisodlingar inom 200 meter. Men dom verkar dra hit sjukdommar. Villket jag inte visste.
Hönsgössel är bra. Vi vräkte på ungeär så mycket som vi trodde. Vissa växter dog. Andra växte så det knakade men det blev inget under dom.
Insekter är också bra för polineringen. Men vissa insekter kom det massor av. Vilket borde vara jättebra för polineringen. Tyvärr var det skadeinsekter.

Så när man startar med planering av en egen gård så måste man förstå att det kommer massor av bakslag innan framgångarna till slut kommer.
Men man lär sig hela tiden nya saker om odling, djur och natur. Saker som kanske var självklara för 100 år sedan men som idag är utrotningshotade.
När folk tror att kött växer hos ICA och att grönsaker är färdigskurna och kokade när dom kommer upp ur jorden.

[Rosten]

Jag förvånas lite över prioriteringen av just jordgubbar i exemplen ovan....   

Om det var i mitt fall av 16 kvadratmeter jordgubbsland så var tanken så här.

Vi har höns. Av hönsägg, salt, mjölk och mjöl (som vi tänkte odla och mala själva ) kan man göra pannkakor.
Äter man pannkakor till kvällsmat och till matlådan dagen efter så är det billigt.
Men då behöver man sylt.
Vi har inga hallon och bor mitt ute på slätten där det inte finns  vildhallon i närheten.
Alltså behöver man jordgubbar eller hallonplanter.
Jordgubbarna kostar några kronor för varje planta. Hallonen kostar nästan 100:- för varje planta.

Alltså var det jordgubbar som gälde.
Tanken var att alla jordgubbar skulle bli sylt. Ingen skulle ätas direkt från landet.
I verkligheten blev det högt gräs till kaninerna efter något år.
Då ogräset tog över landet pga att vi inte hade tid att sköta om det.

[cebaztian]

Tack Rosten. Intressant. Om du summerar, vad skulle du komma fram till (förutom att dra ner på djur ambitionerna)? För en nybörjare med massa mark (som liknar dina). Vilka grödor i vilka proportioner?

[Malin.S.]

Om det var i mitt fall av 16 kvadratmeter jordgubbsland så var tanken så här.

Vi har höns. Av hönsägg, salt, mjölk och mjöl (som vi tänkte odla och mala själva ) kan man göra pannkakor.
Äter man pannkakor till kvällsmat och till matlådan dagen efter så är det billigt.
Men då behöver man sylt.
Vi har inga hallon och bor mitt ute på slätten där det inte finns  vildhallon i närheten.
Alltså behöver man jordgubbar eller hallonplanter.
Jordgubbarna kostar några kronor för varje planta. Hallonen kostar nästan 100:- för varje planta.

Alltså var det jordgubbar som gälde.
Tanken var att alla jordgubbar skulle bli sylt. Ingen skulle ätas direkt från landet.
I verkligheten blev det högt gräs till kaninerna efter något år.
Då ogräset tog över landet pga att vi inte hade tid att sköta om det.

Då förstår jag