Allmänna frågor om sotning

[knöcklan]

Sotning av  är avreglerat.  Enligt lag skall sotning utföras vart tredje år för fritidsboende och varje år för permanentboende.  Vart sjätte år sker brandsyn i samband med sotning. 
Finns ett föreläggande från tidigare sotningar att åtgärder skall utföras och så inte sker kan entreprenören utfärda eldningsförbud.  I sammanhanget nämns att aktuellt försäkringsbolag kan bestrida ersättning vid skada, om inte husägaren åtgärdat fel och haft regelbundna sotningar.   
Om soteld har jag hört att det är efter utförd sotning den största risken föreligger.  I mitt föräldrahem hade vi en gång soteld men jag var för ung för att ställa frågor varför det hände.  Hur vanlig är soteld och varför uppstår den.

Tacksam för infallsvinklar och svar.  Det är lättare att fråga här än att googla. Jag tror att svaren här på Alt.nu ger verkligheten med erfarenheter
Knöcklan

[Själv är bäste dräng]

Att soteld oftare uppstår efter sotning beror väl på att man skrapar fram och frigör tjäran som kan vara skyddad av aska. Men å andra sidan blir det inte så stora mängder som brinner när det är nysotat.

Soteld uppstår då man har sot eller tjära i skorsten för att man eldat med för lite lufttillförsel eller för kall brasa. Eldar man sedan rejält så det blir riktigt varmt och har öppna spjäll så tar det sig i avlagringarna och de brinner i skorstenen.

[ärt]

 Det du skriver bäste dräng om aska ovanpå tjäran är jag inte med på. Ser askan som rest produkt av det brunna materialet. I detta finns inget mer brännbart. Skulle vilja kalla det som ligger ovan på tjärlagret för sot. Och i detta finns det fortfarande brännbart material. Blev varse det efter att sotarn dragit skorstenen, lagt sotet i en plåtspann. Denna stod i pannrummet. Den var inte full så jag la på lite aska från pannan. Där var glöd kvar. När jag så några timmar senare var i pannrummet var där en konstig lukt. Glöden hade fått hela spannen att glöda.

[torbjorn]

Teknisk tidskrift från 1 april 1950 är ett temanummer om skorstensproblem, soteldar mm, och läsning av detta kan varmt rekommenderas. http://runeberg.org/tektid/1950/0295.html

Beträffande hur vanliga soteldar är, så finns lite statistik från Stockholm i en artikel i det numret.
Före andra världskriget ungefär 50 per år.
1940 ca 100.
1941 854.
1942 603.
1943 287.
1944 650.
1945 1033.
Efter krigsslutet minskade mängden soteldar så småningom.

[Själv är bäste dräng]

Det kan sitta både aska och sot utanpå tjäran, och askan har ju som sagts brunnit färdigt. Men även sot skyddar tjäran. Och nyriven tjära är mer lättantändlig än tjära som har fått ytan avgasad av en relativt hög rökgastemperatur. Ungefär som när man klyver en torr tallvedbit, den blir mer lättantändlig.

[Skogsvilde]

Teknisk tidskrift från 1 april 1950 är ett temanummer om skorstensproblem, soteldar mm, och läsning av detta kan varmt rekommenderas. http://runeberg.org/tektid/1950/0295.html

Beträffande hur vanliga soteldar är, så finns lite statistik från Stockholm i en artikel i det numret.
Före andra världskriget ungefär 50 per år.
1940 ca 100.
1941 854.
1942 603.
1943 287.
1944 650.
1945 1033.
Efter krigsslutet minskade mängden soteldar så småningom.

Finns det några uppgifter på hur många eldstäder som var i bruk under den tiden?

[torbjorn]

Finns det några uppgifter på hur många eldstäder som var i bruk under den tiden?

Inte i den artikeln, men man kan väl dra vissa slutsatser med tanke på Stockholms folkmängd och lite antaganden om hur många personer det fanns per eldstad.

[Gorrgel]

Det verkar bli löst sot kvar efter en sotning. För när jag eldar efter en sotning så svartrycker det bra mycket. Så att elda för intensivt första gången efter  det har sotas kanske ska undvikas. Det kanske är lättare att det blir skorstenasbrand då?

[christelle]

Vi har tyvärr haft sotare här som inte har skött sitt jobb. De har inte rensat böjen i kanalen, kanske inte vid något enda sotningstillfälle under lång tid, vilket slutade med att det byggdes på och nästan blev totalstopp i böjen och inte gick att tända/elda. Vi slog ner en dryg halv plastkasse med hårda klumpar, oklart vad de bestod av. Numera sotar vi själva.

[Gorrgel]

Sota själva är der säkrast. Det tar mig 45 minuter
Men hos grannen tar det bara 15 min för sotaren. Fast dom har fått ringt någo gång och sagt att dom får koma dit igen och göra om sotningen.


Men moste inte sotaren dit var femte år och göra en brandskydds kontroll?

[torbjorn]

Varje kommun har ganska stora möjligheter till självbestämmande när det gäller intervall för sotning, brandskyddskontroll mm. Så för att få reda på vilka regler som gäller på ett visst ställe, får man kolla vilka föreskrifter just den kommunen har utfärdat.

Har man klagomål på en sotare, och det inte hjälper att prata med sotningsentreprenören, så bör man nog påtala det för den nämnd inom kommunen som ansvarar för saken.

[Svart]

Jag oroar mig ibland för skorstensbrand och funderar över ett samband med röken ur skorstenen.
Grannen brukar få tjärbeläggning i sin och eldar ibland ett medel för att ta bort tjäran, jag tycker att den röken ofta är vitare och betydligt mer synlig än min egen. Det tänker jag beror på fuktigare ved - men vi köper alltid torr och kluven samtidigt från samma källa och hanterar den lika förutom att jag klyver om mina trän till mindre storlek.

Hur som helst - vad kan göra röken vit? Fukt? För lite syre?

[christelle]

Brandskyddskontroll kommer en inte undan även om en fått tillstånd att sota själv.
Vit bolmig rök tänker jag beror på fuktig ved men det kanske finns andra orsaker till det.

[torbjorn]

Jag oroar mig ibland för skorstensbrand och funderar över ett samband med röken ur skorstenen.
Grannen brukar få tjärbeläggning i sin och eldar ibland ett medel för att ta bort tjäran, jag tycker att den röken ofta är vitare och betydligt mer synlig än min egen. Det tänker jag beror på fuktigare ved - men vi köper alltid torr och kluven samtidigt från samma källa och hanterar den lika förutom att jag klyver om mina trän till mindre storlek.

Hur som helst - vad kan göra röken vit? Fukt? För lite syre?

Det kan vara att din granne har lägre temperatur på röken när den kommer ut ur skorstenen och möter atmosfärens luft. T ex om hans skorsten är längre, eller byggd på ett "tyngre" sätt så det tar längre tid för den att bli genomvarm.
Det varierar naturligtvis också med luftfuktighet och utetemperatur.

Jämför med att en bil med bensinmotor alltid ryker vitt en stund efter kallstart, tills hela avgassystemet är genomvarmt och avgaserna inte kyls så mycket att vattenångan kan kondensera innan de kommer ut. Men under vissa väderförhållanden - t ex hög luftfuktighet eller mycket kallt - fortsätter det ryka vitt även när bilen är ordentligt varmkörd.

Hur torr veden än är, så bildas en hel del vattenånga i rökgaserna. De brännbara beståndsdelarna i ved utgörs ju av olika kolväten. Vid förbränningen splittras de till kol respektive väte, som var för sig förenar sig med syret ur luften och bildar koldioxid respektive vattenånga.

[Ett svart får]

Jag oroar mig ibland för skorstensbrand och funderar över ett samband med röken ur skorstenen.
Grannen brukar få tjärbeläggning i sin och eldar ibland ett medel för att ta bort tjäran, jag tycker att den röken ofta är vitare och betydligt mer synlig än min egen. Det tänker jag beror på fuktigare ved - men vi köper alltid torr och kluven samtidigt från samma källa och hanterar den lika förutom att jag klyver om mina trän till mindre storlek.

Hur som helst - vad kan göra röken vit? Fukt? För lite syre?

Just det att du klyver dina vedträn mindre hjälper också på förbränningen, mindre vedträn brinner snabbare och varmare. Stoppar jag in stora vedträn i min kamin brinner det knappt alls, och så blir glasluckan svart. Det samma gäller nog även skorstenen, det bildas avlagringar

[Själv är bäste dräng]

Nja, när du klyver fint så brinner det ju fortare, alltstå mer bränsle per minut. Men du får inte in luft (syre) i samma takt, så du eldar med syreunderskott, alltså ofullständig förbränning.

Eldstaden har ett optima när det gäller bränsle per minut. Du kan justera luften med spjället, och bränslet med tjockleken på veden. Vill du ha turbo får du sätta dit fläkt eller högre skorsten. Vedens fuktinnehåll går också att laborera med.

[torbjorn]

Det spelar ju också stor roll vad det är för slags eldstad, om den har anordningar för att släppa in sekundärluft eller inte, osv osv.
Finns det sekundärluft, så finns det bättre möjligheter att dämpa förbränningen utan att det blir tjärkokeri av alltsammans.

Om jag inte är helt felunderrättad från tidigare trådar, så har trådstartaren en kamin av modell Morsø 1410. Och det är en ganska modern konstruktion med sekundärluftinsläpp mm, som jag har goda erfarenheter av sedan ca 20 år.
Däremot vet vi ju inte vad trådstartarens granne eldar i för slags apparat.

[JohnA]

Jag har alltid varit rädd för soteld och därför aldrig "snåleldat" med strypta spjäll. Har ofta fått beröm av sotarna för att min gamla murade skorsten sett fin ut i båda hus jag hunnit äga. I vintras vaknade jag tidigt av en mycket märklig lukt i hela huset, som visade sig komma av att murstocken blivit väldigt het. Huset har tre våningar och på de flesta ställen är murstocken målad, tapetserad och inbyggd. Jag misstänkte soteld och skyndade upp på taket. Såg där små glödrester i sotet strax under pipans mynning, det var allt. Paniken grumlade logiken, men efter en stund insåg jag att det varit en soteld som hunnit brinna ut så gott som fullständigt. Oron var stark, för skorstenen var så het att det inte gick att lägga handen emot mer än någon sekund på de fläckar där det var som värst. Jag ringde brandkåren och fick tala med en kunnig person som guidade mig och efter en stund kunde lugna mig med att faran var över och att skorstenar i allmänhet tål mer än många tror. Soteld är dessutom ganska vanligt, men då oftast i så liten omfattning att man inte märker det. Nedfallna "chips" av svart krispigt material med bubblor i är tydliga tecken på soteld enligt sotare jag talat med.

Nyligen konstaterade jag en hel del tjära i skorstenen igen och jag köpte då en egen sotviska, lod och lina. Dessvärre fick vårt hus 1971 sin koks- eller vedpanna utbytt mot en oljeeldad kombipanna, och jag gissar det var i samband med detta man passade på att installera en stålpipa i skorstenen. Pipan har dock rostat sönder och saknas helt de översta två metrarna. Fyllningen av små lerklinkerkulor (typ "leca") ramlar då och då ner och kommer ut när jag skrapar askan ur botten av skorstenen. När jag nyligen skulle ge mig på att sota skorstenen var viskan för stor i övre delen och när jag kom ner till stålröret var lodet allt för lätt för att få ner viskan ordentligt. Sotaren har alltid varit ganska snabb och har aldrig haft något att anmärka på, men jag är väldigt fundersam till hur väl jobbet blivit utfört. Jag misstänker att man slarvat, och att sotelden uppstått i många års samlade rester av tjära. Det är fan att man ska behöva göra allt själv, det är ont om riktiga proffs, t.o.m. bland de professionella, brukar jag säga...

Nu ska jag skaffa mig ett tyngre lod och böja borsten på min nya viska så jag kommer ner i den där förbaskade stålpipan! Gå kurs och söka tillstånd för sotning själv hoppar jag nog över, för brinner huset ner en dag lär väl försäkringsbolaget försöka skylla mig mig. Bättre då att en slarvig sotare får betalt en gång per år för att det ska SE ok ut i dokumentationen, och så svarar jag själv för att det ser ok ut i skorstenen.