Mjölkbonde - någon framtid?

[Karlsdotter]

För att få ett så högt näringsinnehåll i gräset för att täcka kraftfodret krävs det att du skördar tidigare . Ser du några blommor i det där ? Här skördar vi när de första klöverblommorna slagit ut då de flesta är i knoppstadiet . Det ger bra med näring och även en högre volym på fodret . Mer foder på mindre yta . De här hökorna behöver också fylla ut magen med volym . Så då får de äta halm till . Halm innehåller ofta svampar mm . Men fodret de får med tidig skörd är en mindre volymmängd .
Clostridier finns överallt i jorden så den finns och kan växa till även i hö , speciellt om du skördar i blött väder vid regn . De här hökobönderna måste ju skörda då gräset är i rätt stadium annars kommer deras foderstater att gå om intet . Men de skriver att de ger kraftfoder då det krävs också .
Hötorkarna måste vara kraftiga för att kunna ta emot fuktigare gräs helt enkelt . Och som du ser så sätter de till värme då de torkar .
Det går mer energi till att framställa fodret . De måste ju ta in gräset innan det blivit för gammalt och tappat i näringsvärde samt blivit urlakat ute på åkern .
Mindre mängd foder från ett hektar i jämförelse med hur vi tar vårt foder säger sig självt då att det blir mer mark som tas i anspråk för att föda djuren och vi förlorar åt vår  mat . För att komma upp i rätt mängd som djuren behöver för sin matsmältning och för att må bra . Men för högt näringsinnehåll gör att de blir lösa i magen och skiter ut näring och då behövs det fyllas på ännu mera foder tex halm .
Så det är solklart för mig att det blir en förlust för alla för oss människor som förlorar mark för matproduktion och för en mjölk som kostar skjortan att framställa .

Helsädesensilaget är inte att jämställa med kraftfoder det är mycket halm i det som djuren äter så när jag har haft väldigt tidigt och fint vallgräs så har jag alternerat med helsädesensilaget för att de ska bli bättre i magarna och inte skita bara vatten .

[Anders S]

Jaj tycker det verkar som du utgår från allmänna synpunkter och resonemang, snarare än kunskaper om den metod som presenteras på komedhorn.se. Du har fortfarande inte preciserat vilka av de presenterade texterna du stödjer dig på när du beskriver denna metod som du gör. Nu försöker du bygga på tolkning av ett eller några foton för att underbygga din tes att vallen skördas mycket tidigt. Det låter lite vanskligt att bygga sin argumentation på enbart tolkning av ett eller ett par foton. Du har heller inte preciserat vilket eller vilka foton du stödjer dig på.

För att få ett så högt näringsinnehåll i gräset för att täcka kraftfodret krävs det att du skördar tidigare . Ser du några blommor i det där ? Här skördar vi när de första klöverblommorna slagit ut då de flesta är i knoppstadiet . Det ger bra med näring och även en högre volym på fodret . Mer foder på mindre yta . De här hökorna behöver också fylla ut magen med volym . Så då får de äta halm till . Halm innehåller ofta svampar mm . Men fodret de får med tidig skörd är en mindre volymmängd .
Clostridier finns överallt i jorden så den finns och kan växa till även i hö , speciellt om du skördar i blött väder vid regn . De här hökobönderna måste ju skörda då gräset är i rätt stadium annars kommer deras foderstater att gå om intet . Men de skriver att de ger kraftfoder då det krävs också .
Hötorkarna måste vara kraftiga för att kunna ta emot fuktigare gräs helt enkelt . Och som du ser så sätter de till värme då de torkar .
Det går mer energi till att framställa fodret . De måste ju ta in gräset innan det blivit för gammalt och tappat i näringsvärde samt blivit urlakat ute på åkern .
Mindre mängd foder från ett hektar i jämförelse med hur vi tar vårt foder säger sig självt då att det blir mer mark som tas i anspråk för att föda djuren och vi förlorar åt vår  mat . För att komma upp i rätt mängd som djuren behöver för sin matsmältning och för att må bra . Men för högt näringsinnehåll gör att de blir lösa i magen och skiter ut näring och då behövs det fyllas på ännu mera foder tex halm .
Så det är solklart för mig att det blir en förlust för alla för oss människor som förlorar mark för matproduktion och för en mjölk som kostar skjortan att framställa .

Helsädesensilaget är inte att jämställa med kraftfoder det är mycket halm i det som djuren äter så när jag har haft väldigt tidigt och fint vallgräs så har jag alternerat med helsädesensilaget för att de ska bli bättre i magarna och inte skita bara vatten .

Jag skrev "delvis likställas med kraftfoder". Detta med tanke på att omogna sädeskärnor vad jag vet ingår. Jag är dock inte insatt i hur detta blir totalt sett, ihop med omogen halm.

[Karlsdotter]

Man skördar helsädesensilaget när det är moget . Det vill säga då halmen är gul och inte grön.

Förr i tiden så tog man grönfoderhö av havre ärt och det togs då när det var grönt. Det tog man tidigt för att få ett roteinfoder till korna när det inte fanns så mycket annat proteinfoder som soja att ge.

Annars är det solklar matte så när du inte vill läsa vad jag skriver eller ens vill försöka att förstå eftersom du ser hur bra allt är så kan jag inget göra

[Anders S]

Annars är det solklar matte så när du inte vill läsa vad jag skriver eller ens vill försöka att förstå eftersom du ser hur bra allt är så kan jag inget göra

Det kanske är du som inte läst vad jag skrivit eftersom du inte presterat något av det jag efterfrågat, nämligen att precisera vad i detta digra material du syftar på med din kritik. Jag drar därför den preliminära slutsatsen att du åtminstone delvis bluffar. Du baserar inte det du skriver på den presenterade metoden utan på dina egna förmodanden om den.

För övrigt är jag inte övertygad om att det som presenteras på komedhorn.se är bra metoder. Jag vet nämligen för lite. Jag tycker därför det är intressant med seriös kritik av detta från kunnigt folk, men du har inte lyckats övertyga mig om att det du hade att komma med just nu och i den här frågan var seriös kritik.

"Solklar matte" är ett billigt retoriskt ordval. Du har inte presterat några uträkningar eller refererat till några.

[Tjalve]

Man skördar helsädesensilaget när det är moget . Det vill säga då halmen är gul och inte grön.

Förr i tiden så tog man grönfoderhö av havre ärt och det togs då när det var grönt. Det tog man tidigt för att få ett roteinfoder till korna när det inte fanns så mycket annat proteinfoder som soja att ge.

Annars är det solklar matte så när du inte vill läsa vad jag skriver eller ens vill försöka att förstå eftersom du ser hur bra allt är så kan jag inget göra

Ni måste ha en väldigt konstig strategi vad gäller helsädesensilage i Ångermanland. Det normala är att skörda vid mjölk eller degmognad. Då är stråna inte gula utan gröna och livfulla. Att vänta tills sägen är mogen kräver ju att kärnorna krossas och de skulle i alla fall i stor del flyga av när man skördar med slåtterkross.

[Karlsdotter]

Kör aldrig slåtterkross med helsädesensilaget . Så inga kärnor blir krossade . Rundbalspressen plockar upp så fint med att det blir mindre spill än bakom tröskan .
Det brukar finnas mer ärtor i ensilaget än det gör i den tröskade säden .

Så här fungerar det bra .

[Ex.]

Appropå Gretans inlägg:
Hömjölk:
http://www.komedhorn.se/homjolk.htm

Var ju en synnerligen märklig ide när man 'uppfinner' ett svindyrt sätt att torka hö och sen avkastar 6-7000 l mjölk/ko..

Bättre man lär sig skörda ensilage utan att få med en massa jord i så kan man fodra med det. Det är ju konstigt att svenska gårdar klarar det, om det vore så omöjligt.

[Anders S]

Var ju en synnerligen märklig ide när man 'uppfinner' ett svindyrt sätt att torka hö och sen avkastar 6-7000 l mjölk/ko..

Bättre man lär sig skörda ensilage utan att få med en massa jord i så kan man fodra med det. Det är ju konstigt att svenska gårdar klarar det, om det vore så omöjligt.

Nej det är förstås ingen hög mjölkavkastning per ko. (Dock bara uppgifter från två gårdar.) Men man får ju se till totalekonomin. Hur är den? Det hävdas att hömjölken används till kvalitetsost. Kan man sälja den till bra pris så kan det nog gå ihop.

Det är möjligt att kritiken mot ensilage var missriktad när det gäller Clostridium, men det framförs ju även andra synpunkter på ensilage jämfört med hö. Det finns en länk om fördelar med hö jämfört med ensilage som jag uppdaterar här (sidan på tyska)
http://www.heumilch.at/heumilch/vorteile-heumilch/

Det tycks här handla om ängshö. Jämför men det med vallensilage så jämför men ju två saker på en gång. Det verkar rimligt (tycker jag) att om man vill göra kvalitetsmjölkprodukter av foder från artrika ängar, så föredrar man hö framför ensilage. Höet framhäver och bevarar förmodligen aromerna bättre än ensilaget. (Kanske klarnar om man läser mer. Hinner dock inte kolla fler sidor på denna sajt nu.)

[Tjalve]

Nej det är förstås ingen hög mjölkavkastning per ko. (Dock bara uppgifter från två gårdar.) Men man får ju se till totalekonomin. Hur är den? Det hävdas att hömjölken används till kvalitetsost. Kan man sälja den till bra pris så kan det nog gå ihop.

Det är möjligt att kritiken mot ensilage var missriktad när det gäller Clostridium, men det framförs ju även andra synpunkter på ensilage jämfört med hö. Det finns en länk om fördelar med hö jämfört med ensilage som jag uppdaterar här (sidan på tyska)
http://www.heumilch.at/heumilch/vorteile-heumilch/

Det tycks här handla om ängshö. Jämför men det med vallensilage så jämför men ju två saker på en gång. Det verkar rimligt (tycker jag) att om man vill göra kvalitetsmjölkprodukter av foder från artrika ängar, så föredrar man hö framför ensilage. Höet framhäver och bevarar förmodligen aromerna bättre än ensilaget. (Kanske klarnar om man läser mer. Hinner dock inte kolla fler sidor på denna sajt nu.)

Huruvida ost kvalitén som görs av olika mjölk från vall eller ängsfoder skiljer sig åt behövs nog först undersökas. Att bara lita på en hemsida som talar i egen sak väger inte så tungt hos mig.  Ensilage, hö eller betets påverkan på mjölkens innehåll är nog inte så klart.
När det gäller ost är kornas genetiska profil vad gäller kasein ganska avgörande för utbytet. Annars är det ju mest mängden protein som styr ost mängden, om det sedan kommer från mjölk med hög proteinhalt eller låg halt har jag inte hört spelar så stor roll.
Vad gäller clostridsporer så är tvättning av ljuvret innan mjölkning avgörande för att minska förekomsten. Det är så att spormängden är betalningsgrundande så hade någon fodertyp lett till för mycket sporer skulle man ju ompröva sin foderstrategi.

[Karlsdotter]

När man tillverkar emmentaler ost så har det varit många diskussioner om varför den är som den är. Det var på 40-50-talet. Då talade man om att det var betet på de höglänta alptopparna som gav speciella bakterier till mjölken som gav upphov till den här osten.
Då pratade man om en lactobacill helvetico eller nåt liknande namn som den mest avgörande. En bakterie som bara de korna bar på.
Nu vet man att så inte är fallet och att det är en propionsyra bakterie som ligger bakom ostkemin.

Bara det att man säger idag från det håll som tillverkar "den riktiga" osten att enbart hö får ges som grovfoder och inte ensilage. Fast bakterien går att hitta i både jord, ensilage, och gräs.
Kan ju vara en kvarleva från det i första stycket här för då var ju ensilaget inte riktigt färdigutvecklat som produkt utan det handlade mer om AIV-foder som hade helt andra egenskaper än dagens ensilage har.

Första länken ger en sida med frågan om du vill öppna eller spara fil, men öppna så kommer det ett pdf dokument.
Andra länken talar mer om bakterierna i osten.

http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=18&ved=0CFoQFjAHOAo&url=http%3A%2F%2Fwww.agroscope.admin.ch%2Fpublikationen%2Feinzelpublikation%2Findex.html%3Fpubdownload%3DNHzLpZeg7t%2Clnp6I0NTU042l2Z6ln1ad1IZn4Z2rZpnG3s2Rodeln6h1dX14f3yNn%2Caknp6V2tTIjKbXoKimjZubmZysiKfo&ei=knmNU6nHGO6K4gTFqoDQDQ&usg=AFQjCNH3y8sHEDEDfgTYMCuLJpIUFeYCSQ&sig2=moxMO06YmUA6T-4-v0rqPg

http://www.genoscope.cns.fr/spip/Propionibacterium-freudenreichii,467.html