Fröodling månad för månad

[Anders S]

Oktober

Hur odlar man frö i oktober, kanske nån undrar? Om man har fröodling på gång kan det finnas frö kvar att skörda. Jag håller fortfarande på att skörda morotsfrö. Eftersom vi haft drygt en månad med låg nederbörd och hyfsad temperatur så lönar det sig för flera växtslag att låta fröet stå kvar ute, för att kunna skörda mer moget frö på enkelt sätt. Men man får räkna med sjunkande kvalitet efterhand, då fröet utsatts för allt mer höstfukt (dimma, dimmoln, duggregn) ju längre hösten lider. Andra växters frö kan dock behöva mer värme för att mogna. Jag hade en gång sellerifrö som stod stilla i utvecklingen vecka efter vecka. Fröet var grönt men såg för övrigt fullt utvecklat ut. Detta var i september och vädret var svalt men inte kallt. Och sellerifrö kräver mer värme än morotsfrö. Men jag var lite förberedd och hade satt selleriknölarna i krukor, som jag hade grävt ned i landet. Så jag tog upp krukorna med sellerifröplantorna och allt (förutom den del av rotsystemet som vuxit ut utanför krukorna). Jag satte dem i ett ljust fönster inomhus, där det var ca 20 grader, och fröet slog om till gulbrunt på bara en till ett par dagar. Detta är i alla fall tankeväckande. Metoderna kan växla.

Det frö man skördar från friland kan ofta vara lite fuktigt så här års. Jag skördar lämpliga delar av fröställningarna i papperskasse, som får stå öppet inomhus. Ibland känner jag på det och kollar att det inte är fuktigt. Är det fuktigt kan man t ex låta en fläkt blåsa in i kassen.

Sen finns det saker man kan göra även om man inte har några egentliga fröodlingar på gång. Har du odlat t ex bondbönor och har några svarta baljor kvar, så är de perfekta att ta frön från.

Har du odlat rotfrukter eller andra tvååriga växter, så är det väl ungefär skördetid nu, beroende på var du bor. Vid skörden kan du ta undan några fina rötter av en sort du vill odla eget frö av. Förvara dem så att du säkert har dem kvar till våren. Jordkällare eller annan bra källare, stuka eller liknande är bäst. De behöver vara friska och saftspända på våren, inte skrumpna och lessna, om de ska komma igång bra. Vissa arter kan dessutom övervintra på friland, t.ex. palsternacka och svartrot. Det står mer om övervintring i kapitler "Övervintring av två- och fleråriga växter" på Fröodling.se, se  http://www.froodling.se/indexseedbook_chap.htm

Anders

[Anders S]

November-December

Jag är sent ute med detta så det får bli ett dubbelnummer för november-december. Får väl erkänna att fröodling inte är så himla inspirerande just nu .... men visst finns det saker att göra.

Om inte vintern slagit till görs den sista rotfruktsskörden. Några rötter får gå till nästa års fröodlingar, som jag skrev om i oktober.

November är också i stora delar av landet rätt månad att förbereda de olika kålslagen för övervintring och fröodling. När det är milt som nu går även början av december bra. (Och där/när vintern kommer tidigt kan kanske oktober vara lagom.) Detta är ett rätt krångligt kapitel och kanske ingen nybörjargrej, så jag ska bara skissa hur man kan göra med grönkål/bladkål, som är förhållandevis enkel. Om man kan ha grönkålen kvar på friland så kan man skörda blad efterhand och förhoppningsvis ha livskraftiga stjälkar (stockar) kvar till våren. Men ofta blir övervintringen dålig p.g.a. hård kyla, växlande kyla och väta, rådjur etc. Då kan man istället göra så här: Några veckor innan vintern normalt kommer bryter man av kvarvarande blad. Tag i bladstjälkarna och bryt nedåt, men lämnar en tofs i toppen. Sen behöver kålen någon-några veckor med inte alltför kallt väder (gissningsvis över 5 plus ibland i alla fall) för att läka såren på ett bra sätt. Därefter gräver man upp kålstockarna med rot och allt. Lägg dem på marken och täck med några decimeter grovkompost, flis el dyl. Låt dem ligga tills tjälen börjar släppa tidig vår. De kommer ofta i bra skick ur en sån vinterförvaring. Ett par saker att tänka på: kålstockarna bör grävas upp när det är plusgrader, men de bör inte täckas över med något tjockare lager förrän det börjar bli riktig vinter. Se även upp för sork.

Mer om kålfröodling, bl a hur du kan förbereda andra kålslag för vintern, kan du läsa på Fröodling.se (rulla ned och klicka på PDF för kapitlet om kål, rova och kålrot): http://www.froodling.se/indexseedbook_chap.htm

När man fått undan höstarbetet kan man också hinna börja tröska och rensa det frö man skördat. Men jag ska ju ha något att skriva om under januari-februari-mars också, så ni får ge er till tåls tills dess :-)

Anders

[Cedala]

Eeey..... Nu är det ju snart MARS! Kom igen och skriv, för jag-nybörjare är ju nyfiken hur just DU gör!!

Cedala.

[Anders S]

OK, jag hade faktiskt tänkt på detta bara häromdan, men sen blev det annat att göra. Kul att du är intresserad. :-)

Fröodling i Januari-Februari
Anders Skarlind

Vintern ägnar man som fröodlare åt till stor del åt annat än fröodling, efter tycke och smak. Men en del finns det att göra. Framför allt är det en bra tid att pyssla med själva fröna. Om man har otröskade fröställningar så tröskar man dem, annars ligger de ju och skräpar och man kan inte så fröet till våren heller. Tröskningsmetoderna varierar och det blir för mycket att skriva om dem här. Men det har Johnny Andreasson redan gjort så bra, så jag hänvisar dit (rulla ner och klicka på "PDF" vid kapitlet "Torkning, tröskning, ...").
http://www.froodling.se/indexseedbook_chap.htm

När fröet är tröskat och rensat och ligger i påsar så sorterar man in dem i fröförrådet. Hinner man så gör man en inventering av fröförrådet, annars får det vänta till tidig vår och man går tills vidare efter vad man minns sisådär ungefär (om man är halvslarvig som jag är utom med viktiga grejor som att odla fröet på rätt sätt). Sen beställer man nytt frö från fröfirmor i när och fjärran, från olika odlare i Sesam och kanske ibland från liknande föreningar utomlands. Det kanske låter konstigt att en fröodlare beställer frö, men jag skulle inte bli förvånad om fröodlare beställer mer frö än andra. Framför allt fler sorter än de flesta, för många fröodlare är samlare. När jag var fågelskådare för länge sedan gällde det att se så många arter som möjligt. Det fanns en artlista som man kryssade i -man räknade kryss. Det blev ganska mycket av att inte se skogen för bara trän. Jag värjde mig lite mot det där och försökte sätte naturupplevelsen främst. Nu blir det ibland lite för mycket av att samla på sorter, så man inte hinner med att odla, använda och lära känna dem ordentligt. Men man vill ju pröva på nyheter ibland och man vill inte dumpa sina gamla favvos, som man tycker att man har ett ansvar för. I princip räcker det med en sort per art, en sorts morot (eller säg fem då ... max tio), en sorts palsternacka, en sorts rödbeta, o.s.v. Jag har dock uppemot hundra morotssorter, som jag sköter om -with a little help from my friends (jag är ansvarig för morötter i Sesam också). För de övriga arterna blir det naturligt nog färre sorter, om jag alls hinner med dem. Särskilt för nybörjare är det bättre att koncentrera sig på rätt få sorter, som man gillar, och odla fram bra frö av dem. Man kan påverka sorterna med urval av föräldraplantor (=de som får blomma och ge frö) och de påverkas även av att växa där man odlar istället för trehundra mil söderut (lokal anpassning). Detta är det fina i kråksången. Att samla på massor med sorter är en sekundär grej ... om det inte vore för det att en del av de där sorterna kanske försvinner annars. Och sen kanske man saknar dem. Till saken hör förstås att man inte bara samlar. Det är ett levande material, som måste förnyas genom ny fröodling då och då.

Dessutom går man igenom förrådet i jordkällaren ibland, bland annat med tanke på kommande fröodling. Det har jag skrivit en del om i senaste numret av Åter, så jag hänvisar dit. Troligen kommer jag snart även lägga ut artikeln på Fröodling.se.

[Cedala]

Man tackar!!

Cedala.

[Anders S]

I mars försöker man som fröodlare hinna klart de vinterarbeten jag beskrev för jan-feb. Dessutom är det dags att starta vissa kulturer.

Tomat, paprika och liknande ettåriga växter bör man normalt sett så inomhus senast i mars om man vill skörda frö av dem i år. Det kan också vara lagom att så sallat och kanske t.o.m. rädisa och vårrättika inomhus för utplantering i maj för att hinna få moget frö. Rädisan och rättikan hinner dock troligen ändå om du har lång odlingssäsong, men en del sallatssorter kan t.o.m. behöva sås ännu tidigare. Ju tidigare man startar sina kulturer desto viktigare att man har bra utrymmen: ljusa och lagom svala. Man kan starta i värmen inomhus men behöver sen få ut dem i växthus, drivbänk el dyl. För relativt frosthärdiga växter som man vill starta tidigt är drivbänk bra och det går också med växthus. För mer värmekrävande växter är växthus med tillskottsvärme bra -men man planterar knappast ut dem där redan i mars om man inte har proffsväxthus med ordentlig uppvärmning. Om man har enklare lösningar, som ljusa fönster inomhus kombinerat med senare utsättning/avhärdning av plantor i krukor, gärna under fiberduk el dyl, så kan man gott vänta lite längre med att så. Man får pröva sig fram förstås.

Följande tvååriga växter bör man så inomhus ungefär i mars för att få en bra skörd i år, som bl a kan användas till fröodling nästa år: selleri, purjolök, förkultiverad lök och piplök/salladslök.

Det här är normala odlingsåtgärder och den egentliga fröodlingen sätter in senare. Därför kommer jag på sin höjd nämna dem sparsamt här.

Man gör också en genomgång av lagrade rötter i jordkällaren. Rötter som har begynnande röta men som man vill ha frö på går kanske att rädda om man krukar dem och ställer ut dem i ljuset. Sätt dem på skyddad plats utomhus (täck eller ta in om natten blir kall) eller i växthus, kallbänk, kallveranda el dyl. Försök få direkt solljus på lagringsrötor så kan de hårdna till och läkas till ärrvävnad i bästa fall. Rötter där blasten börjat ränna iväg behandlas på samma sätt. (Du har troligen för varmt eller ljust i källaren i så fall.) Gul-vit blast klipps med fördel av, så kommer rötterna igång och skjuter ny.

Mot slutet av mars börjar det också bli dags att ta itu med rötter i bra skick på samma sätt, men det kan också vänta till början av april. Även i norra Sverige tror jag man bör försöka starta ungefär den tiden för att hinna.

Kålstockar, övervintrad purjo med flera tvååriga bladväxter börjar man också ta hand om ungefär vid den här tiden och på ungefär samma sätt.

[Anders S]

I april och maj hinner man inte skriva mycket!
Tidig vår startar man andra säsongen på fröodlingskulturer av tvååriga växter, t ex morot, kål. I korta drag handlar vårarbetet om:
1. genomgång av vinterlagret, frånsortering av ruttet skräp, samt urval (om det inte gjorts på hösten innan).
2. i många fall drivning i kruka eller drivbänk före utplantering på friland (eller möjligen i växthus). Ljust och svalt! Varmplats utomhus kan duga för härdiga växter.
3. utplantering.
Se vidare i min artikel i Åter (1-2007 tror jag, kommer även på Fröodling.se så småningom...).

Dessutom måste man vara tidigt ute med sådd av ettåriga växter för att de ska hinna ge frö. Hur tidigt varierar. Men inte alltför tidigt, så de fryser ihjäl eller bara står och stampar förstås. Förkultivering kan behöva tillgripas i större omfattning än vid normal odling.

Se även mitt kapitel "Fröodling - en översikt" på Fröodling.se .

När man väl startat fröodlingskulturerna är de ofta lättskötta. Närmare bestämt så är tvååringarna lättskötta ett bra tag efter utplantering om de inte är svaga (vilket tyder på att man missat något i förberedelserna), medan ettåringarna sköts ungefär som vid vanlig odling. Denna kommentar täcker rätt väl maj och även juni.

Anders

[EmJa]

Det här är så spännande tycker jag!
Undrar om jag nånsin kommer ha tid att pyssla sådär mycket med odlingen...
Men om jag kommer dit en dag skall jag vara expert på ämnet!  

Tack för den här tråden!
Emma

[Anders S]

Fröodling i juli

De flesta fröodlingskulturerna blommar för fullt i juli. Odlingarna brukar vara lättskötta. Lite ogräsrensning, som dock brukar vara enkel. Ibland får man dock problem med skadegörare eller torka.

Några växter börjar redan ge frö. Det gäller bl.a. svartrot, haverrot och mot slutet av juli palsternacka. Frön av haverrot och svartrot måste skördas i god tid för att inte finkar ska ta dem. Det gäller främst grönfink, hämpling och steglits. Man kan behöva täcka med nät. Det bör vara mer tätmaskigt nät än de flesta bärnät, annars får man vittja det på döda fåglar.

[Anders S]

Fröodling i aug och sept

Detta är fröodlarens högtid de år då fröodlingen går bra. Nu mognar fröet och kan skördas efterhand. Men ofta ställer klimatet till det med långa perioder med mulet och regnigt väder vilket är urrk för frömognaden och frökvaiteten. I fjol var i stort sett hela augusti sådan, i år verkar i stort sett hela september bli drabbad. (Deta gäller i östra Svealand och Götaland i varje fall.) I alla fall har jag kunnat skörda morotsfrö av förhoppningsvis rätt god kvalitet. Löken hann inte riktigt. Fröställningarna fick troligen en viss frostskada och skördades omogna för eftermognad inomhus. Detta ger troligen sämre och mer svårtröskat frö. Jag hade lovande sommar- och vintersquash på gång men plantorna strök med i en tidig frost i slutet på augusti, troligen några veckor för tidigt för att kunna få moget frö. Så även frosten är ett hot denna tid på året, även om vätan brukar vara värst, i varje fall för mig som mest odlar och fröodlar växter som inte är så frostkänsliga.

Hur fröskörden och efterbehandlingen av fröet går till kan du läsa i Johnny Andreassons kapitel i boken Fröodling på http://www.fröodling.se

Där kan du även läsa en hel del annat om fröodling av främst köksväxter, men även en del lantbruksväxter.