ben?

[bladhis]

Vad gör ni med alla ben som blir över när de gått igenom köket? Blir ju massvis när man slaktar hemma, snål är man ju så någon användning måste ju finnas.

[javill]

Koka buljong kanske? Sen brukar hundarna få också.

[Potatisblomma]

Ja, egen buljong smakar mums. Är det finare köttbitar kvar på benen, pillar jag bort kötet (då de kokat ) och gör köttsoppa. Seniga, broskiga bitar blir kattmat.

Om du har vedspis är det lätt att reducera buljongen och  frysa in i istärningslådor  

Funkar lika bra med nöt och gris som kanin.

[geirh]

hvis du får malt opp benrestene etter at buljongen er utkokt kan du vel bruke det til gjødsel?

[poze]

hvis du får malt opp benrestene etter at buljongen er utkokt kan du vel bruke det til gjødsel?

med fördel... mycket mineraler och spårämnen

[Fred]

Jag kokar ner en buljong med valfri kryddning till gelé/gelatin, silar och blandar lika delar spad med malet, hackat eller finskuret kött.
Blir en massa olika syltor (kalv, höns, lamm, fläsk, nöt, vilt....bara fantasin sätter gränser). Enkelt och gott att skiva upp som kallskuret till kvällsmackan.

/Fred

[Anders]

Så sant. Buljong och rest på ben är fruktansvärt gott.
Jag är dock less benen. Har blivit för lat.

Är det nån som vill ha ben/en?
Kost inget. Bara kom och hämt.
Skall slå ihjäl ett halvdjur så småningom.

Vet ej när. Måste äta upp en del leverpastej
jag gjorde till julen först.

Ring eller skriv om du vill ha benen.

[Ulric Eriksson]

Googlar efter "halvdjur", hittar länkar till lappar, varulvar, Leopold von Sacher-Masoch, Långben och Star Trek. Försöker få det till "halvt djur", men vågar inte tänka på hur man slår ihjäl ett sådant.

[Anders]

Ett halvdjur ser ut som djuret på bilden. Men det djuret skall få växa sig stort och präktigt under några år. Bilden ger inte rättvisa men pälsen är synnerligen vacker och den skall jag bereda när jag äter upp na.

Här nedan följer en godtagbar beskrivning av djuren indelade efter en ekologisk-etisk klassificering.

Tjur eller äldre tjur är ett äldre okastrerat handjur. Vanligtvis äldre än två år. Utmärkt kvalitet ur ekologisk-etisk synvinkel.

Ko är ett hondjur som kalvat vid flera tillfällen. Utmärkt kvalitet ur ekologisk-etisk synvinkel. Korna måste dock få vila upp sig en tid efter den tid de givit mjölk innan de slaktas. Amkor av så kallad köttras behöver kortare vilotid än amkor av så kallad mjölkras. Kor som levt som specialiserade mjölkkor behöver normalt sett längst vilotid. Djuren bör dels anpassas till en ren grovfoder-diet. Magra kor bör få foder så de går upp i hull, medan feta kor måste sättas på en kalorifattigare föda.

Stut är ett kastrerat handjur som slaktas vid cirka 2 års ålder. Oätbar kvalitet ur ekologisk-etisk synvinkel.

Ungko är ett hondjur som kalvat vid ett eller två tillfällen. Utmärkt kvalitet ur ekologisk-etisk synvinkel.

Ungtjur slaktas vanligtvis när de är 16-18 månader gamla. Vanligtvis manipuleras djurens vikt och slakttid genom intensivuppfödning av djuren med insats av kraftfoder den sista tiden före slakt. Djuren har inte vuxit färdigt och det är svårt att kontrollera hur djuren vuxit och vilken mängd och sorts föda de fått i sig. Tämligen medioker kvalitet ur ekologisk-etisk synvinkel.

Kviga är ett hondjur som inte kalvat. De slaktas vanligen vid en ålder av 20 -24 månader. Kvigor slaktas ofta för att de ej blivit dräktiga. Det kan inträffa vid tvillingfödsel med där tvillingen är handjur. Något bättre kvalitet än ungtjur då djuren oftast är något äldre vid slakt. Tämligen medioker kvalitet ur ekologisk-etisk synvinkel.

Kalv är hondjur och handjur som vanligtvis är yngre än 12 månader. Smaklöst men mycket mört kött. Om man inte av fysiologiska eller medicinska skäl endast tål kalvkött så bör köttslaget undvikas. Många fantasifulla namn skapas för att genom reklam och försäljning locka människor att köpa köttet. Mellankalv, baby-beef och gödkalv är exempel på olika namn. Gödkalv är en vidrig form av uppfödning, där man inskränker rörelsefriheten maximalt, föder upp kalven i mörker, undviker det naturliga stråfodret, minimerar innehållet av järn i födan och låter kalven utveckla anemi/blodbrist. Detta för att köttet skall bli så ljust som möjligt. Gödkalv är en oätbar kvalitet ur ekologisk-etisk synvinkel.

I det kontroversiella jordbruket, det industriella agrar-komplexet, där alldeles för mycket av industritänket anammats även av ekologiska lantbrukare, har man ett annat klassificeringssystem och ett annat tänk på vad man ger djuren för föda och hur man föder djuren.. Den debatten finns delvis här på alternativ.nu under år 2005.

Djur som skickas genom slakterier klassas enligt EUROPE-systemet. Detta klassificeringssystem ligger också till grund för betalningen till bonden per kg slaktad vikt. Spannet kan ligga mellan 6 kronor till 28 kronor per kilo. Slakteriet liksom affären tjänar på "dålig klassning". Köparen av köttet i affären får inget veta hur djuret klassats eller uppfötts.

På lamm och nötkreatur bedömer man kroppens form och fettinnehåll enligt ett klassificeringssystem med fem klasser för kroppsform och tio grupper för andelen putsfett. Klasserna för kroppsform kallas E, U, R, O och P, där E är den bästa och P den sämsta klassen. Andelen putsfett benämns 02, 04, 06 osv, och ger på det sättet en skattning av mängden fett som putsas bort vid benfri styckning.

Dessa 50 klasser ser man inget av när man köper köttet i butiken. Det finns ingen tillstymmelse till beskrivning av hur djuret fötts upp eller hur gammalt det är. Nästan totalt ointressanta beteckningar som kalv, ungtjur och nötkött är det som redovisas på förpackningen.

Eftersom jag själv inte på något sätt vill hopblandas med det kontroversiella kemikaliejordbruket och inte heller med den typ av de ekologiska uppfödningsmetoder som i grunden baserar sig på EUROPE-systemet och industriell djuretik så måste jag kalla djur som inte är någotsånär fullvuxna och inte heller levt ett någotsånär fullvärdigt vuxet liv, (där möjligheten till reproduktion och levandet genom årstider är en del av livet även för djur) för något.

Härav namnet halvdjur som huvudklassificering.

[Ulric Eriksson]

Fair enough, en egen klassificering som etiskt ställningstagande.

Hur blir du av med köttet från dina "halvdjur"? Måste det inte klassificeras för att få säljas? Jag antar att det blir mycket att sätta i sig själv (därav överbliven leverpastej, kanske).

[Anders]

Är det riktigt illa så säljer jag till slakteriet. Fast det är ekonomiskt förkastligt för min del.
Jag har också tagit det som återtag/legoslakt. Då hämtar kunden köttet på slakteriets lastbrygga. Köttet är dåligt styckat (grovt) och inte malt. Dessutom mycket dålig ekonomi. Slakteriet tar 12:50 per kg. (Om jag garanterar köldsäkerheten själv så kan jag transportera köttet till kund. Detta är ok enligt Hälsoministeriet i kommunen. Jag har dock aldrig prövat denna metod)
Helst försöker jag sälja som liv. Det är omständligt. Köparen måste skaffa SE-nummer om den inte redan har ett sådant.

Jag avskyr allt vad svartslakt, svarta pengar och korrupt ekonomi innebär och heter. Jag vill inte  vara inblandad i sådan verksamhet. Sådan verksamhet med mygel, korruption och legitim ekonomisk brottslighet har kommunala och statliga tjänstemän tillsammans med företagsdirektörer, politiker och styrelseledamöter lagt rabarber på. De kliar varandras ryggar och ger "lagligt och legitimt" varandra bonusar, pensioner och höga löner som på intet sätt motsvarar deras arbetsprestationer. Jag tror inte på denna typ av ekonomi och social organisering. (Sannolikt pga fel uppfostran).
 
Det köttpris jag har är lägre än det pris som kemijordbrukarna tar ut när de säljer svart. Här finns ingen marknad för kött från ekologiskt etiskt uppfödda djur. I alla fall har jag inte kunnat marknadsföra mig tillräckligt väl till inköpscheferna på de företag i detta län som skulle kunna tänkas köpa mitt kött. Så min prisnivå är lägre än vad någon annan kan ha och köttet är bättre än vad någon annan kan få fram.

Så detta blir därför mina argument så att jag kan inbilla mig för mig själv att jag har så rent samvete som möjligt och ett mediokert försvar/argument för att jag har så mycket sämre ekonomisk situation än motsvarande arbetare och lantbrukande företagare på ungefär samma omfattning av verksamheten.

[Rosa]

På lamm och nötkreatur bedömer man kroppens form och fettinnehåll enligt ett klassificeringssystem med fem klasser för kroppsform och tio grupper för andelen putsfett. Klasserna för kroppsform kallas E, U, R, O och P, där E är den bästa och P den sämsta klassen.

Nu har du fel Anders !!

Det är inte alls bara 5 klasser för kroppsform !
Utan det är 15 klasser vi har här i Sverige....
E+
E
E-
U+
U
U-
R+
R
R-
O+
O
O-
P+
P
P- allra sämsta klassen...

Antal klasser för fett är inte bara 10 !
Utan det är 15 klasser där också....
1-
1
1+
2-
2
2+
3-
3
3+
4-
4
4+
5-
5
5+
där 5+ är den sämsta för att inte säga katastrofalt sämsta klassen: dvs görfeta djur...

Mvh Rosa

[Anders]

Jaja, jag erkänner att jag har fel. Verkligheten är lite värre. (men för några år sedan följde jag en drös djur jag skickat. Kvigor fick jag klassade som tjurar och kropparna blev bättre än de skulle om jag inte varit närvarande. Eftersom gränserna är så snäva och subjektiva så höjde man upp eftersom jag var intresserad och ville veta exakt hur klassificeringen gick till.)

De handlare som själva köper in hela djur och styckar dom och maler köttet vill naturligtvis betala så litet som möjligt. Även om de mal ner filén, innanlåret, ryggbiffen och alla andra fina köttstycken också så gör de bra vinst. Kan de plocka ut styckningsdetaljer så gör de naturligtvis ännu bättre vinst.

(Förfarandet är analogt med sågverkens vrak. Om timmerstocken, av högsta kvalité är en cetimeter för kort så blir det vrak och betalas inte för något. Om inte reglerna är ändrade så är minimilängden 3,40 meter. (Det är väldigt sällan någon köper bräder som har den längden). Så sågverken gör nog största vinsten på vraket. Det tar de hand om utan att behöva betala. Kanske det kommer ändras när energiveden börjar efterfrågas mer)

I Holland har man följande system.

Klassificeringssystemet är baserat på och uppfyller den europeiska SEUROP-normen.

Köttigheten anges med bokstäverna S, E, U, R, O, P. För att bestämma graden av köttighet indelas slaktkropparna i IS olika klasser. Dessa klasser utgör grunden för indelningen i SEUROP-klasserna. S -klas sen används praktiskt taget inte hos kalv.

         Köttighet        Klass
E    utmärkt      1 – 3
U    mycket god     4 – 6
R    god                7 – 9
O    medelmåttig   10 – 12
P    dålig                13 – 15

Köttfärgen är ett viktigt kriterium för uppköpare av kalvkött och är därför en särskild del av kalvklassificeringen. Köttfärgen kan variera från mycket vit till rosa och anges med ett nummer. Klasserna 1 till och med 10 anger olika grader av vit kalv. Klasserna 11 till och med 13 är reserverade för olika grader av rosa kalvkött.

Fettlagret är det tredje kriteriet vid klassificeringen och anges också med siffror
1    ringa
2    lätt
3    medelmåttigt
4    stor fettmängd
5    mycket stor fettmängd

Kombinationen av dessa tre kriterier utgör den slutliga klas sificeringen.

[lekimm1]

vad ja förstod enligt en diskussion på taurus.mu finns det egentligen S-klass även på stora djur, men den kan enbart ges till djur med typ dubbla baklår... O sådan är ju inte så PC i Svedala. Men importeras gör de för fullt utan att konsumenten vet om de... Läs gärna repotage från ett Irländsk studiebesök som Charoleiklubben gjort. där de irländska uppfödarna framhåller vikten av att ha alltid någon procent BB i köttrasen...
Bara att hålla utkik i nästa Coopextra-drive med andra ord...


Annars undra ja lite varför inte stutar var ok etisk-ekologiskt? Är själv ganska nöjd med o numera ha mina handjur snällt betande (helt totalekonomisk klassning tycker ja att ja får med!) än o ha testosteronstinna tjurar (som ofta praktiskt hålls beteslöst så mkt som möjligt, o på fullfoderblandning...)

Hälsningar L.

[Anders]

Jag är inte pigg på att föra debatt i denna fråga. Man blir så lätt ovän. Jag har debatterat för ett antal år sedan det hela på Ekologiska Lantbrukarnas mailinglista samma frågor.

Djurskyddslagen:
4 § Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett
sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet
att bete sig naturligt.

KRAV-godkända djur ska ha möjlighet att leva ett liv utan stress och få utlopp för sina naturliga behov och beteenden.

Tjurarnas i stort sett enda funktion är att reproducera släktet. Fortplantningsförmågan (och allt som hör däromkring) är vad som gör ett handjur till ett handjur. Att kastrera djur är därför från min horisont etiskt det mest grova övertramp man kan göra.

Likaså är det (återigen enligt min filosofi och ideologi och religion eller strikta naturvetenskapliga uppfattning)  fullständigt förkastligt att avhorna djur, endast ha djur av samma kön (bara mjölkkor) eller bara tjurar eller bara djur av samma ålder.

Antingen kör man efter djurskyddslagens och krav-reglernas alla undantag eller så använder man sig inte av sådana metoder som man vet går emot djurens naturliga beteende och vara.

Men, som sagt, jag vill inte diskutera det hela. Jag har kompisar som är vanliga kontroversiella bönder och som inte släpper ut djuren ens en dag på sommaren. De har sin filosofi och jag min. Jag har inte lust att bli ovän med mer folk än jag är ovän med byråkrater och annat liknande folk.

[Rosa]

vad ja förstod enligt en diskussion på taurus.mu finns det egentligen S-klass även på stora djur, men den kan enbart ges till djur med typ dubbla baklår...
Hälsningar L.

Jo det finns ytterligare en klass ovnanför E+ men inte i Sverige!
I klassen S hamnar de värsta Belgian Blue djuren  

Mvh Rosa

[RaggarBonden]

Här nedan följer en godtagbar beskrivning av djuren indelade efter en ekologisk-etisk klassificering.

Tjur eller äldre tjur är ett äldre okastrerat handjur. Vanligtvis äldre än två år. Utmärkt kvalitet ur ekologisk-etisk synvinkel.

Ko är ett hondjur som kalvat vid flera tillfällen. Utmärkt kvalitet ur ekologisk-etisk synvinkel. Korna måste dock få vila upp sig en tid efter den tid de givit mjölk innan de slaktas. Amkor av så kallad köttras behöver kortare vilotid än amkor av så kallad mjölkras. Kor som levt som specialiserade mjölkkor behöver normalt sett längst vilotid. Djuren bör dels anpassas till en ren grovfoder-diet. Magra kor bör få foder så de går upp i hull, medan feta kor måste sättas på en kalorifattigare föda.

Stut är ett kastrerat handjur som slaktas vid cirka 2 års ålder. Oätbar kvalitet ur ekologisk-etisk synvinkel.

Ungko är ett hondjur som kalvat vid ett eller två tillfällen. Utmärkt kvalitet ur ekologisk-etisk synvinkel.

Ungtjur slaktas vanligtvis när de är 16-18 månader gamla. Vanligtvis manipuleras djurens vikt och slakttid genom intensivuppfödning av djuren med insats av kraftfoder den sista tiden före slakt. Djuren har inte vuxit färdigt och det är svårt att kontrollera hur djuren vuxit och vilken mängd och sorts föda de fått i sig. Tämligen medioker kvalitet ur ekologisk-etisk synvinkel.

Kviga är ett hondjur som inte kalvat. De slaktas vanligen vid en ålder av 20 -24 månader. Kvigor slaktas ofta för att de ej blivit dräktiga. Det kan inträffa vid tvillingfödsel med där tvillingen är handjur. Något bättre kvalitet än ungtjur då djuren oftast är något äldre vid slakt. Tämligen medioker kvalitet ur ekologisk-etisk synvinkel.

Kalv är hondjur och handjur som vanligtvis är yngre än 12 månader. Smaklöst men mycket mört kött. Om man inte av fysiologiska eller medicinska skäl endast tål kalvkött så bör köttslaget undvikas. Många fantasifulla namn skapas för att genom reklam och försäljning locka människor att köpa köttet. Mellankalv, baby-beef och gödkalv är exempel på olika namn. Gödkalv är en vidrig form av uppfödning, där man inskränker rörelsefriheten maximalt, föder upp kalven i mörker, undviker det naturliga stråfodret, minimerar innehållet av järn i födan och låter kalven utveckla anemi/blodbrist. Detta för att köttet skall bli så ljust som möjligt. Gödkalv är en oätbar kvalitet ur ekologisk-etisk synvinkel.

Lustigt att hitta på en egen klassificering !

Vem är källan till detta ?? Det är ju inte någon officiell skala eller hur ?

Tråkigt att du verkar så avogt inställd till oss som är ekologiska moderna bönder och som försöker hålla djuren på bästa möjliga sätt i modern djurhållning

Storbonden

[lekimm1]

Med mig blev du iaf inte ovän med :-)

Tackar istället för tankegångarna. Alltid bra o få infall på saker o ting från håll som en inte själv så lätt ramlar i!

Men lite förbryllad är ja iaf att mina ekologiska stutar ute i en hage kan uppfattas som kontroversiella...

Känner väll oxå att en vidare diskussion borde nog startas i en ny tråd.

Tycker bara att det är lite lustigt det här att se hur hur olika grupperingar semantiskt använder olika utryck för att så där lite i farten framhäva sina ståndpunkter (typ kontroversiella/konventionella, genmanipulering/genmodifiering, föryngringsyta/kalhygge...)

Sen kanske ja är reaktionär enligt vissa, men för min del har jag iaf landat i mig själv där jag ser det som helt naturligt att kultivera o förädla husdjursarter o kulturväxter som mina släktled har gjort i årtusenden innan mig! O varför kan inte detta kultiverande natur o djurbruk innefatta att ha hannöt till matproduktion jämsides med avel?

Eller är att använda en Oxe till dragdjur oxå kontroversiellt?KarlOskar på Korpamoen hade tom ju tex både en oxe o en havande ko framför ådret... Håller precis på o läsa Utvandrarna, vad bra den är!)

Du behöver inte svara på detta, utan det var mer några retoriska tankar från min sida.

Hade de gott o lycka till med filofosin o det praktiska levernet!
/L.

[Anders]

Med mig blev du iaf inte ovän med :-)

Det var ju mycket bra det. Det är jag tacksam för.

Nu är ju inte jag en grupp. Jag är tämligen allen.

Och jag tycker det är fel att man uppdelar jordbrukeriet i två delar som benämns ekologisk och konventionell. Det framstår fortfarande som att den ekologiska dlingen är lite annorlunda och udda för många. Och att det normala skall vara det konventionella.

Men att kasta ut gifter, stråförkortare och vattenlösliga salter på växande gröda är synnerligen kontroversiellt. Eller som tidigare använda kadavermjöl, antbiotika och hormoner i djuruppfödningen. (borta i Sverige men vanligt annorstädes). Därför bör den odlingsformen kallas vid sitt rätta namn och återspegla vad man sysslar med. Nu kör man med belgianblue-inblandning och önskningar om gen-manipulationer och kloning (godkänt som livsmedel i USA i dagarna). Därför kallar jag förfarandet för kontroversiellt jordbruk.

Självklart måste man förädla och kultivera. Men också bevara. Både växter och djur. Men det är en knivsegg vi hela tiden ligger på.

Djurskyddsmyndigheten föreslår nu att (remissen finns ute) inga nya ladugårdar får byggas som inte är lösdriftsladugårdar. Det kanske är ett bra förslag på sitt sätt. Det blir då bara stora gårdar i framtiden och social utarmning på landsbygden av den yrkeskåren. Å andra sidan har våra nötkreatur stått uppbundna under vintern i minst 1000 år. Och de som inte klarat av det genetiskt är borta sedan länge sedan. Men nu producerar mjölkorna fem gånger mer än vad som en gång var naturligt för dom. Så de kanske måste ha möjlighet att göra en rundtur då och då på betongens hårda golv.

Vårt synsätt och vårt förhållningssätt till djuren förändras med tiden och över generationerna. Det är 100.000-tals ungdomar i västerns länder som blivit vegetarianer och veganer för att de har ett annat förhållningssätt till djuren än deras föräldrar. Avståndet mellan djur och människa (oftast bland stadens ungdomar) har blivit stort. Oftast har de blivit chockade över hur djur behandlats.

Så med tiden förändras det mesta. Det finns som inget rätt eller fel mer än att säga att oxen på KarlOskars tid nog levde i samklang med den tidens människor.

[Anders]

Det är ju inte någon officiell skala eller hur ?
Tråkigt att du verkar så avogt inställd till oss som är ekologiska moderna bönder och som försöker hålla djuren på bästa möjliga sätt i modern djurhållning
Storbonden

Skalan är officiell oavsett vem som hittat på den. Det är bara en extremistisk utveckling från KRAV-reglerna (som stannat i växten och nu av pragmatiska skäl faller tillbaka till EUs grundregler). Dessutom är pionjärer, entreprenörer och extremister bara användbara som hägrande mål. De stora förändringar om alla köper en ekologisk produkt per dag än om en människa bara köper "super-ekologissker sk" produkter alltjämt.

Jag är absolut inte avogt eller negativt inställd till någon ekologisk bonde. Nej, nej nej. Den moderna ekologiska djurhållningen är vida överlägsen det som inte är ekologiskt.