Troligen en bra beslut, själv tog jag bort en livskamrat alldeles för sent. Jag tror inte det är bra om ägaren måste fatta ett sånt drastiskt beslut, bättre vore om man hade en mentor som talade om det.
Jag hade en underbar Rottis som var med mig på alla mina löprundor, jag sprang rätt mycket förr, då han fick ont i höfterna fick han inte vara med på rundorna längre, och då märkte jag att han saknade något? Blev sur som ättika då jag drog på mig löparkläderna...
Men att avliva en hund som är ens bästa vän, och som varannan dag, typ, verkar helt OK, och varannan dag inte kan gå. Är svårt.
Vi gjorde det till slut, men då var han väldigt dålig, nu ligger han bredvid vår första hund och väntar på mig. Han skulle hälsa Jesus att han ville springa långrundor
Nu har jag ju honom som väntar när det blir dags för mig
Lycka till nu och se framåt.