vedeldning med tall?

[johan andersson]

Hej
jag har en liten skog på 1 tunnland, som sattes för 40 år sedan det är mest tall och gran men fläderbuskar har brett ut sig på en stor del av skogen. går det bra att elda med tall och gran eller är det för mycket kåda. vad kan man annars göra med träden?
tacksam för svar
Johan

[Pelle]

Hej Johan

Fäll barrträden på vintern. Klyv och låt torka över två sommrar. Elda med öppet spjäll. S.k snåleldning, dvs att veden brinner under med för litet drag, med för svag värme, gör att hartsämnen i rökgaserna blir för obrännda och kan fastna i skorstenen. När du sedan eldar med högre färbränningstemp. kan dessa avlagringar fatta eld och du får en sk. skorstensbrand.
Om man eldar med mycket barrved, så skall det göra susen om man tänder en rejäl brasa med aspved någon gång i veckan, enl vad en äldre man sagt mig.

Mvh Pelle

[Anders]

Tall går utmärkt att elda med. Den panna du eldar i är dock avgörande för hur man eldar. En modern miljögodkänd kermaisk panna klarar för det mesta vad som helst av brännbara ting. Generellt kan man säga att tall är ett mellanting mellan gran och löv (vanligtvis björk). Gran ger hård intensiv värme och bränner hårt och sprättar (hörs som knaster) medan lövveden mera ligger och kolar (vilket gör att eldar man med bara björk så kan rostret sättas igenom det har en dålig konstruktion). Keramiska pannor har den egenskapen att de kräver viss fuktighet för att förbränna bra. Det innebär att barrved kan eldas efter sommaren då den torkat. Björk kan också användas om den är väl kluven och nävern sönderritsad efter en sommar men för björk man generellt spara den minst 2 år innan den ska eldas.

Är pannan inte keramisk så bör du byta ut den. För båda panntyperna gäller att du skall ha full tillflöde av luft/syre. Det är miljövidrigt att elda på annat sätt.

Använder du ändå en gammal panna så går det utmärkt att elda med bara tallved. Tallen, liksom alla träd bör averkas då det finns minst vatten i träden, dvs under senvintern eller på våren långt innan träden suga upp vatten (vilket startar cirka en månad innan man tror att de gör det). Sedan skall veden torkas och det gör man lämpligast under de torrastemånaderna, vilket är februari till maj (beroende var man bor i landet - kolla på smhi). Det är viktigt att veden torkas på rätt sätt. Det är inte solen som torkar utan luften och vedhögen skall byggas på sätt att luftcirkulationen blir hög. Den skall inte byggas på fuktig plats /typ jord eller lermark) utan på mark som är torr.

[Rizz]

Går det bra att elda tall i en vanlig braskasett också? Efter stormen Gudrun så var jag ute och röjde i en skog och då blev mest tall.

[Archibald]

det blir j-gt skitigt!
mycket ämnen i tall som sotar ner och gör att det sprakar och gnistrar. i vissa områden får man inte elda alls med annat än lövträd. då tall/gran sprider gnistor ganska lång väg och röken inte är så trevlig. du skall låta veden torka länge (ngt år) så att kåda och övriga roligheter i trät avdunstat eller torkat....

[Anders]

Du blandar ihop gran och tall. Gran sprakar och sprätter. Det gör inte tall. Tallen kan få gadden i sig. En skada, orsakad av allt möjligt, koncentrerar kådämnen för att läka skadan och förstärka tallen. Den biten är värdefull. Dels luktar den gott men man tänder den utan större problem hur blött det än är runtomkring. Tall med gadd och kådämnen ger ifrån sig en tjock svart rök. Torkad tall ger inget väsen ifrån sig.

[Rizz]

Hur fungerar kastanjeved då?

[Mullvaden]

egentligen off topic men jag kan inet låta bli:
"däruppe har dom ett träd som heter gadd,och det brinner nåt ren förjävligt"/sydsvensk efter besök i det fagra norrbotten

tycker ni bryr er om småsaker,tall gå utmärkt att elda,bara det är nog torrt så går det.

[Bo]

en tall blir den full med kåda och kan användas för att göra tjära. Veden blir bra att tända med men inte bra att elda med.

[Anders]

"Gadd" är alltså detsamma som törskatesvamp, som bildar kådrik "törved"?

Nix och ja!. Gadd är en skada på tallen. Kan vara för mycket snö eller blåst som slitit av en gren. Eller något annat. För ett antal år sedan sågade jag upp ett fyrtiotal tallar från hela vår by, området är några tusen hektar, men träden var plockade jämt fördelade från hela området. I stort sett varenda en av dessa gaddtallar hade blivit träffade av blykulor. Småfågeljägare som som skjutit skogshöns.

Törgadd, tjärgadd och gadd betecknar den kådindränkta torrtoppen. Så benämns det också när skadan orsakas av törskatesvampen.

Jag tror alltså att det inte bara är skada av törskatesvampen som orsakar gadd. Att små blyhagel skulle ge upphov till en öppning av en svampinfektion tror jag inte på. Då skulle vi ha mycket mera gadd på alla skadade tallar (som skoghsmaskiner och fallande träd ger upphov till), vilket vi inte alls har.

Jag drar istället den slutsatsen att "gadden" uppstår när tallen försöker läka en skada eller blivit förgiftad (av bly) eller av något annat.  Skogsforskare vet inte så mycket. De har inte stått på sågen och sågat 1oo-tals träd många år i rad. Och vridit och vänt varje bräda och planka och sorterat bakaved och hela köret. Därför är deras slutsatser lite förenklade.

Tall är bättre än gran att elda med. Granen sprätter. Har man för liten rosteröppning så sätts den igen om man bara eldar med björk. Då måste man blanda barr och björk. Alla trädslag är utmärkta att elda med. Beror ju på vad man skall ha brännveden till.

Skall man baka tunnbröd så använder man ju "bakaveden", det är barrved och då är tallen överlägset granen. Någon björkbakaved existerar inte. Al är ju bra om man skall röka kött, fisk och fågel med.

[Mullvaden]

nu när det var som kallast över jul råkade jag ta in två backar med enbart gran,i vanliga fall har jag inte granved men har tagit ner lite gammgranar i våras. det kan vara inbillning men det kändes som om den brann bra mycket snabbare. så jag tänkte så här att gran är ju porösare än tall och björk,kan det verkligen vara så att den brinner snabbare?

[Anders]

Gran brinner snabbast av alla trädslag som växer i mina trakter. Granen innehåller en  terpener, terpentiner och andra brandgängliga oljor som ger extra skjuts till brandhärden. Granen är också tämligen porös,  dvs innehåller luft, dvs syre, jämfört med björk och sälg. Ju längre söderut desto mera luft. Tall har ett annat innehåll av oljor. Tallen är också tämligen porös.

Man säger attgranen är "het". Den brinner snabbt och ger snabb hetta. Om man lagrar gran några år så dunstar oljorna, dvs värmevärdet minskar. Den bruinner fortfarande snabbt men ger inte så mycket värme utan värmegivningsförmågan och brinningsförloppet kan mera liknas vid al och asp.

Bra granved (som inte förlorat sitt terpentininnehåll) blandas därför lämpligast med björk och annan motsvarande ved. Björken bildar lätt "kolaska" som sätter igen rostret. Har man ett bra roster uppstår dock inte detta problem. Blandas gran och björk får man inte det fenoment utan brandhärden brinner bra och lugnt. Är granveden gammal så använder man den på sommaren tillsammans med halvrutten (torr naturligtvis) ved av alla slag, skräpved och lättviktiga lövträdslag. Då får man värme men det går åt mera volym.

Du hasr noterat korrekt att granen brinner snabbare. Det var ingen inbillning.

[Anders]

Man kan endast tryckimpregnera tall. Granen innehåller för mycket av kådämnen/oljor. Gran innehåller i sig en mängd "impregneringsmedel". Gärdsgårdar gör man därför av gran. Men det går ändå inte att jämföra med det tryckimpregnerade virkets giftämnen som är överlägset granen (även om man tjärar och/eller bränner den del av stolpen som skall stå i backen).

Till fönsterbågar använder man uteslutande gran på grund av dess egenskaper att stå emot väder och vind. Till Norge exporterar Sverige mängder med granvirke. Till deras hus på grund av att det blåser vatten och kylig luft från havet.

Till takens takspån använde och använder man tall som är synnerligen gammal och som vuxit väldigt långsamt och som vuxit på myr elller i närheten av myrmark.

Randbarkar man tall (eller vilket träd som helst) så dör det. För tallens del så skapar man "torrfuror". Dessa träd är då väldigt lämpliga att bygga timmerhus av då de på grund av en deseperat och smärtsam läkningsprocess hos trädet har bildat kådämnen i hela trädet. Jag tror däremot aldrig man använde randbarkad tall till fönsterbågar. Granen dög utmärkt till detta.

[Bo]

Det är tveksamt om träd har smärtförnimmelser. De har ju ingen möjlighet att reagera för att undvika fara och smärta fyller alltså ingen funktion.

Kådanrikningen i ringbarkad fura kommer av att roten fortsätter jobba en tid innan den dör av brist på tillflöde från kronan som också fortsätter att producera tills den torkar. Allt samlas i stammen.

Saven går alltså uppåt inne i stammen och nedåt under barken..

[Anders]

Det är tveksamt om träd har smärtförnimmelser. De har ju ingen möjlighet att reagera för att undvika fara och smärta fyller alltså ingen funktion.

Tjaa, vi kan kalla samma företeelser lite olika och definiera lite som vi vill.

En levande varelse som utsätts för en skada reagerar för att göras uppmärksam på vad som händer. Varelsen vill åtgärda problemet så inte hela varelsen dör. Hos människor kallar vi "uppmärksamhetssignalen" för smärta. Vår kropp reagerar automatisk och starar automatiskt en läkningsprocess. Eftersom vi är lite mer utvecklade än träd görs även vår hjärna uppmärksam på problemet. Beroende på vilken varelse vi talar om så är grundreaktionen exakt lika. Tallen samlar kåda och bygger upp sina celler på ett starkare sätt där den blivit skadad.

Det är lite subjektivt hur man uppfattar vad smärta är. Olika individer upplever samma skada som oilka grader av "det gör ont". Men hur mycket smärta en bedövad persons kropp känner vet vi inte riktigt. Inte heller är det så lätt att fråga en tall eller mäta de elektriska impulser eller kemiska processer som motsvarar vår mänskliga uppmärksamhetssignal "smärta".

Fenomenet och processen är dock lika. Hur man vill beskriva det hela är väl snarast därför en filosofisk eller religiös fråga. Det präglar senare nog ens förhållningssätt till omvärlden och den verklighet man lever i.

Mig spelardet ingen roll hur du tolkar det hela. Jag själv är dock inte så intresserad av att skada varken människor, djur eller träd. Jag upplever att en skadad varelse inte mår bra. På något sätt har den ont utifrån sin värld. Därav min användning av ordet smärta.

[Anders]

Svar: Kan du visa mej en kvalificerad tillverkare i Sverige som använder gran till detta så är du duktig.
Jag hävdar att bästa materialet som också så gott som uteslutande används i träfönsterbågar är tätvuxen kärnfura.

För närvarande hittar jag ingen kvalificerad tillverkare i Sverige som använder gran. Jag återkommer när jag har mer material i frågan. Det kan dock dröja. Kanske du har rätt - kanske du har fel om kärnfuru. Eller både och.

Det beror kanske lite på var man bor hur man ser på träden och hur man använt dom. Barrträd söder om Dalälven är ju inte något man eftsträvar att använda. Däremot kan tillverkarna framhålla en massa positiva egenskaper av förädlat material från dessa och sälja dom med god förtjänst.

Inträngningsförmågan av vatten är sämre hos gran än tall. Gran är därför bättre än tall om huset får ta emot fuktig vind (som i Norge).  Man använder ganen för att få ut terpener/terpentin.

Här är lite info jag fann på nätet:
I övrigt används gran till framställning av terpentin. Enligt Nyman (1868) lär staden Amsterdam till stor del vara byggd på svenska granpålar. I äldre tid brukades barken till taktäckning, de unga rötterna till korgarbeten och kottarna till färgning.

Gran är det trädslag som i första hand används till byggvirke. Utvändiga paneler är även de hyvlade av gran därför att gran tar upp vatten långsammare än furu och ger en mer beständig fasad. http://norrlands.se/default.aspx?sida=220

Vad säger lagen?
En laggill gärdesgård skulle vara tät och fast, minst två alnar mellan varje störpar.
Byggningabalken 5 kap 3§ kungliga förordningen 1815.
Material.
Gärdesgårdsvirket. "Åsar" av senvuxen gran. Störar.
"Stavrar" av ene. Stödstören.
"Strefen" av ene. Vidjor.
"Vejor" av grenar från unggran. http://www.agunnarydskolmila.com/g%C3%A4rdesg%C3%A5rd.htm

Vi hägnar traditionell gärdesgård för villa, sommarstugan eller
företaget. Endast förstklassigt virke av undertryckt gran och
enestaver samt bindslen av granvidjor. Hör av er för prisuupgifter och
info. http://www.basar.nu/?cat=62&type=NORMAL&NORMALsp=0&id=339154

Sedan finns det ny forskning:Virkets naturliga beständighet mot svamp och fukt - ny avhandling från Växjö universitet
http://www.vxu.se/presscenter/pressreleaser/050608_blom_bergstrom.html

[Bo]

Det finns en tidigare rätt omtalad bok om träds "känsloliv",

den heter Secret Life of Plants.

http://www.raven1.net/seclife.htm#PLANTRANCE

och är öppen för att även växter kan ha ett medvetande men jag kan inte se hur smärtförnimmelser skulle kunna ha någon funktion hos ett träd.

[Anders]

Om "smärtförnimmelserna" är den "signal" som visar att trädet har en skada så "vet" trädet att det skall börja "laga sig själv" på ett ungefär. Men vill du kalla "smärtförnimmelserna" för något annat så inte mig emot.

[Bo]

att växter inte lider innan det finns skäl för en sådan förmodan eftersom det gör odlandet mindre problematiskt.

Det är ju inte bara genom smärta vi får information som får oss att reagera. När det gör ont är det alltid för att det är väldigt bråttom med att reagera och växter har aldrig bråttom.

[Mikael Perman]

Hej.
Förutom detta så ställer vi alla älgar till svars för att de tuggar i sig skott av träden. För att inte tala om alla möss och bladätande insekter....

Skämt åsido, människor hör till naturen, eller mer rätt BORDE höra till naturen och att äta eller elda upp växtdelar är en del av vad som är naturligt. Som att äta upp levande varelser.

Så personligen vill jag inte bo i något dj-la rymdskepp, vare sig uppe i skyn eller nere på marken.

Jag VILL vara en del av det kretslopp som innebär att vi eldar ved och äter växter och äter djur, och där jag själv lämnar något ifrån mig varje dag, för att upprätthålla detta, och lämnar allt ifrån mig den dagen jag dör.

Att ta ifrån naturen är alltså vår rätt, precis som alla andra varelsers rätt, med den skillnaden att vi måste tänka oss för och göra det med respekt. Eftersom vi har makten att förstöra och makten att tänka medvetet.

Mikael Perman.