Behöver lite råd, då jag känner mig väldigt grön på hönsfronten.
Har Bohus-Dals svarthöna samt några blandrashöns. Nu har en svarthöna fått tre kycklingar, 6 respektive 8 veckor gamla. De går för sig själva i en mindre inhägnad i den stora hönsgården. Tänkte att det var bra att de ändå var nära den övriga flocken för att alla skulle bekanta sig med varandra. Men nu när det blir kallare ute så skulle jag ju vilja kunna sammanföra dem. Hittills har det inte gått så bra. Det har resulterat i att tuppen blivit pilsk och jagat hönan och de andra har gett sig på kycklingarna. Det är framförallt en svarthöna som är helt manisk på kycklingarna. Hon sitter på deras bur om dagarna och vaktar dem och så fort jag släpper ut dem så är hon där och hackar på dem. Är det normalt? Hon har dessutom kalkfötter som vi verkar ha svårt att få bukt med, så nu undrar jag om vi ska behöva nacka henne?
Kycklingmamman verkar vara väldigt dålig på att försvara sina små (hon har fullt upp med att akta sig för tuppen...). Har försökt fixa gömställen åt dem och att släppa ut dem fritt för att de ska ha stora ytor att göra upp på (svårt att ha de fritt alltid då vi har stora problem med räv och rovfåglar). Hönsgården som de går i är av den anledningen dock väldigt stor. Jag har också gjort försök med att släppa övriga hönor fritt och låta tuppen gå med kycklingar och mamma. Det verkade fungera bra. Men så fort de andra fick komma in så var "kalkfot" där och hackade på dem och då gjorde tuppen det också...
Har ni några råd om hur jag ska gå tillväga?
