Renovera gammal grusväg

[sayerbýr]

Tänkte lyfta frågan lite om min gamla väg.
Ni som följer mina inlägg och blogg vet ju att snart måste jag ändra min signatur då vägen till torpet börjar bli farbar.

Har provåkt halva sträckan och det går även om det skumpar och hoppar. Klarar mig med 2-hjulsdriften vid vanlig körning. Ska jag backa eller trixa mig nära träd för klippning så tvingar vägen mig att köra på 4xlåg.

När jag gjorde rent sista biten med röjsågen så hitta jag några hål eller gropar som avslöjar att det faktiskt varit en grusväg där i skogen en gång i tiden.
Dock är det 10-20 centimeter med jord, kräs, löv och en rot eller två som nu växer ovan på.

Håller nu på att se mig om efter lösningar för att återställa vägen under våren.
- Traktor/grävare = snabbt, kostsamt (förhållandevis vid hyrning) kan ge en lerig väg innan den får torka till sig med återkommande lera vid regn om den blir sönderkörd. Dock enkel att bättra på.
- Ogräsharv kopplat på ATV/Bil = lite billigare i inköp och den blir dessutom kvar att brukas igen. Kan jämna ut de större ojämnheterna eventuellt. Riskerar dock att fastna i rötter eller i mitt-upphöjningen mellan hjulspåren.
- Sand/Salt-spridare = Helt sonika ta död på gräset med vägsalt som körs ut gång på annan. Billigt i förhållande till de andra lösningarna, går dock mycket långsammare än de andra lösningarna. Resultatet oklart men borde vara skonsammare för själva vägen jämfört med traktor/grävare.

Men frågan är. Finns det någon annan kreativ lösning som ni kan tänkar er eller har testat?

[ensamhet]

Gör en massa märken i vägen och gräv ner metallbitar lite här och där.
Sen ringer du anonymt till polisen och säger att du sett folk gräva ner något som såg ut som vapen.
Så kommer de och gräver upp hela vägen för att söka, där metalldetektorn gett utslag
Sen återställer de förhoppningsvis vägen i ett bättre skick

[Kreacon]

Fniss. Fin idé ensamhet!
Hoppas att du även får andra svar sayer!

[sayerbýr]

hahaha får ja tråkigt någon gång i framtiden flyttar jag till dina trakter ensamhet. Känns fritt och kreativt att bo där du bor med tanke på allt tok du skriver här på forumet.

[Ett svart får]

Köp några lass 0-35 stenkross och lägg i hålorna. Fortsätt så i ett antal år, lägg i mer i alla hålor som uppkommer så blir vägen gradvis bättre.

[sayerbýr]

Har funderat på det där med sten och bara lägga över. Men det känns som att grunden, allt gräs och skit, behöver göras något åt innan en lagar med sten. Eller tänker du att stenen packar ihop gräset?

[Alexn72]

Om du kommer köra där några gånger i veckan så håller sig växtligheten borta från hjulspåren.

[kackelmann]

Som Alexn72 säger kommer vägen håll sig ren från växtlighet om du börjar använda den.

Kollat på bilderna på din blogg. Det ser väl långt ifrån hopplöst ut. Ser ut att finnas antydan till diken på en del ställen. Det är bra, diken gör att du inte får lerig väg, samlas inget vatten på vägen då.

Ett problem är dock att du har så djupa hjulspår. Dels för markfrigången för olika fordon men också att det blir skumpigt och samlas vatten i dessa hål. Jag hade bitit i det sura äpplet här och beställt en entreprenör till att lägga makadam till en början. Det går att stränga ut det i hjulspåren så du slipper ha makadam i mitten, det blir billigare så. Makadam är en början, vill du sedan stränga ut finare material så det är trevligare att gå, cykla eller gå med hunden på så kan man göra det .. sen.

Om det är en gammal väg har du säkert okej bärighet på den, men du måste röja fram den så att en maskin kan komma åt att lägga sten där sen. Så fortsätt med busk- och trädröjning. Det du inte kommer åt från marken tar du med stångsåg.
Heja

[skogaliten]

Har funderat på det där med sten och bara lägga över. Men det känns som att grunden, allt gräs och skit, behöver göras något åt innan en lagar med sten. Eller tänker du att stenen packar ihop gräset?

För att få bort gräs och sly från vägen, så lejer du en närboende bonde eller maskinentreprenör som har en rejält dimensionerad slaghack eller en kättingröjare.

Det kostar antagligen mindre än du tror, de jobbar per timme och tar kanske 500-1000 kr timmen. Man kommer långt på en en timme med sådana maskiner.

Sedan så gör du som kackelman sa, lägger makadam i hjulspåren och fyller upp dem. Det görs också med maskin. Är lite dyrare än att dra av med med slaghack eller kättingröjare. Kan göras med släpkärra bakom egna bilen också, men det krävs en rejält dimensionerad släpkärra för att få med sig meningsfulla mängder med makadam, och många turer till grusgropen. Turerna med den egna bilen kostar också pengar, så det blir nog billigast i slutändan att köpa den tjänsten också.

Har du egen traktor med tippsläp, så kan den såklart användas, då kan det ju vara värt att skaffa egen slagklippare, skaffa schaktblad med mera för att sköta vägunderhåll.

Annars så säger jag: lej tjänster av dem som har fungerande maskiner, istället för att slita ihjäl dig med vägen. Spara tiden och orken till din stuga istället.

Dela upp projektet i bitar, så blir det inte så betungande ekonomiskt.

[Själv är bäste dräng]

Jag lade 0-90 (eller var det 0-70?) på min vedväg som var sumpig. Den lokale åkaren tyckte det var ett bra material som bar tyngre maskiner, och i mitt fall fungerade bra utan duk under. Lägg på väggrus när du kört till det, sade han, men när det satte sig så blev det så bra så jag har struntat i slutklämmen. 0-32 lade vi på ladugårdsplan, och det stärkte ytan bra där, men hade nog blivit för mjukt i vedvägen utan duk.

[sayerbýr]

Tack för mycket intressanta svar.
Makadam i just hjulspåren hade jag missat. Det är fullt möligt. Bilen jag har är typad på 3 ton och ett sådant släp går nog att ordna om jag får för mig att göra det själv. Idag (hoppas och tror jag) att markägaren ska röja den högen med skit jag inte kommer åt. Samt plana ut lite med skopan.

Dikena är helt ok runt större delen av vägen. Och enligt er så tolkar jag det som att det kommer hjälpa mig till stor del. Och att jag borde (som jag tänkt längre fram) dika om dem bit för bit för att hålla vägen friare från vattensamlingar.

Ska kolla med markägaren om de kan köra med en slaghack med eller utan betalning. De är ju bönder och skogsbrukare så det finns säkert inom deras egna maskinpark. Och en slant gör det kankse lättare för dem att köra där Jag har ju röjt närmare 1km själv så de är faktiskt väldigt medgörliga just nu.

Det finns en del byggen på gång runt orten jag bor. Är det helt tokigt att fråga dem om de vill bli av med massor därifrån och lägga i spåren? Iåfs så kostar väl transport av grus/sten mer än själva lasset så det är kanske inte lönt att hålla på.

[sayerbýr]

Kom just på att jag borde kanske köra där lite först. Vet inte exakt var de gamla spåren går. Det är väl lämpligt att köra fram dem först och få en större blick och förståelse för var vägen gått för 30 år sedan?

Nu är det ju en bädd av gräs/löv mellan träden och groparna syns knappt med blotta ögat, de känns bara

[kackelmann]

Har du kollat lantmäteriets historiska kartor? Där syns ofta vägarna.

[sayerbýr]

Har du kollat lantmäteriets historiska kartor? Där syns ofta vägarna.

Absolut, det har jag. Även kollat kartbild.com. En löjligt rolig site, om än lite meckig, att se historiska bilder över ens ställe. Testa vetja!
Var ute idag och kolla läget igen men inte hade de varit där ännu. Lite synd på ett sätt men skönt på ett sätt. Blir lite naturlig vila från alla bestyr jag vill ta tag i. Sitter nu och kollar på sand/salt spridare. Tänker mig en kombo av tidigare förslag med 0-90 eller 70 grus samt vägsalt. Sten i hjulspåren och över allt för att ta död på växtligheten och bygga upp vägen i maklig takt.

Vill göra mycket själv bara för att jag kan och vill

[Skogsvilde]

Min fösta reaktion är att inte överanvända salt, det är inte alls snällt mot natur och djur.

Att ta dit en maskin och förare som skrapar av toppskiktet och sedan lägga på sten är nog den bästa lösningen i det långa loppet.
Ja, det kommer att kosta en slant men det behöver inte spräcka budgeten totalt.
Kolla runt bland bönderna runtom.

[sayerbýr]

Min fösta reaktion är att inte överanvända salt, det är inte alls snällt mot natur och djur.

Att ta dit en maskin och förare som skrapar av toppskiktet och sedan lägga på sten är nog den bästa lösningen i det långa loppet.
Ja, det kommer att kosta en slant men det behöver inte spräcka budgeten totalt.
Kolla runt bland bönderna runtom.

Du har helt rätt angående saltet. Den tanken finns med hos mig också. Dessutom en kortsiktig lösning om det blir aktuellt. Då min vision är att kunna hålla efter den med enbart hjälp av en åkgräsklippare. En maskin kan eventuellt förstöra vägen beroende på vikt. Har faktiskt inte kollat på vägverket om det finns en BK-standard på denna snutt. Den är ju trots allt officiellt klassad vägen.

Har även klurat på att köra med en minigrävare. Tar lite längre tid. Blir kanske inte helt autobahn plant men det skonar det mesta av allt runt om.
Har iallafall bestämt att vintern får gå så jag lär mig hur den beter sig vid snö, tjäle, tö och vår.

[Själv är bäste dräng]

I vår när marken är mjuk kan du fixa mycket med en vanlig traktor med schaktblad. Sedan tar du vägsladden som de flesta vägsamfälligheter har en av, och kör lite försiktigt. Faktiskt går det att dra en mindre harv efter din bil om du vill leka med grejer du har. Tyvärr är lågväxeln lite väl hög på bilarna, annars skulle det vara frestande att köra med ett blad på bilen. Men det går i alla fall till snön.

[TW]

Jag skulle jämna ut knölarna och fylla gropar och hjulspår med 0-65 krossgrus varefter de uppstår. Jämna till litet med traktor och schaktblad. Småningom blir det väg av det.

Där det är gyttjigt eller annars mjukt brukar det löna sig att rada stenar tätt tätt innan man lägger på grus. Stenarna binder det mjuka jordmaterialet och ger bärighet. Grus bara blandas ned i smörjan.

[kackelmann]

Saltning tror jag inte är en bra metod för bekämpning av ogräs i större skala.
Man använder det runt byggnader och på hårda ytor men det jag sett är att det går åt ganska mycket salt för väldigt lite ogräs.
Att bekämpa bort ogräs på hundratal meter väg som är 3 meter bred, det vore nog en historia på flera 10-tal ton salt.

[sayerbýr]

Strålande, ni har gett mig en del att fundera på och ta ställning till. Tack!
Som sagt så får vintern gå och våren. Sen en utvärdering.

[Vedklyvaren]

Om du nödvändigtvis vill förgifta så är Roundup både miljövänligare och ändamålsenligare än salt.

[sayerbýr]

Om du nödvändigtvis vill förgifta så är Roundup både miljövänligare och ändamålsenligare än salt.

Är det? Trodde faktiskt Roundup var värre.
Tycker mig dock se på påsen att det är avsett för vägar.
Samt att det används i 80% av landet. Vilket i sig inte betyder att det är bättre. Bara en reflektion.

But I got the point

[Ett svart får]

Round up bryts ner ganska snabbt, vägsalt ligger kvar. Men kolla i dikena utefter alla de vägar där det saltas enormt varje vinter, det växer ganska bra där i alla fall under sommarhalvåret.

Men oavsett vilket gift du väljer att tömma på vägen så kommer det även påverka träden som står intill och markägaren kanske inte skulle tycka om det...

[skogaliten]

Om du nödvändigtvis vill förgifta så är Roundup både miljövänligare och ändamålsenligare än salt.

Markägaren vill kanske inte att man använder Glyfosat längs hans väg i hans skog...

Dessutom är det omgärdat med en hel del regler att ens få lov att spruta i den sortens miljö.

Från jordbruksverkets PDF om kemisk behandling inom skogsbruk:

"Bekämpning av lövsly
Grundläggande bestämmelser
Grundläggande bestämmelser finns i 14 kap. 7 § i miljöbalken. Där regleras att kemiska
och biologiska bekämpningsmedel som är avsedda för att bekämpa lövsly inte får spridas
över skogsmark eller användas för att behandla enskilda trädstammar. Förbudet
gäller enbart lövslybekämpning och omfattar inte gräs- och örtvegetation.
Undantag från grundläggande bestämmelser
Skogsstyrelsen får i det enskilda fallet ge dispens från förbudet i 14 kap. 7 § andra stycket
miljöbalken, om det med hänsyn till skogsmarkens beskaffenhet, skogsbeståndets
sammansättning, spridningens inverkan på livsbetingelserna för växt- och djurlivet och
andra allmänna intressen inte rimligen går att genom röjning med mekaniska metoder
tillgodose kravet om återväxt av skog i 6 § skogsvårdslagen (1979:429).
Kommunalt förbud
Kommunfullmäktige i respektive kommun hade 1984 möjlighet att ta beslut om vilka
områden i kommunen som skulle undantas från kemisk lövslybekämpning, vilka metoder
i form av ytbekämpning och/eller selektiv bekämpning som kunde tillåtas samt
om kommunen även framgent skulle förbehålla sig rätten att delta i beslut alternativt
överlåta denna rätt på Skogsstyrelsen. Detta gör att olika kommuner kan ha olika syn
på kemisk lövslybekämpning. Skogsstyrelsen kan medge undantag från förbudet om
kemisk lövslybekämpning i ett område i den mån inte kommunalt förbud från 1984
motsäger detta. En kommun har ingen rätt att ändra i detta beslut. Det kan finnas annan
lagstiftning som tar över.
Upplysningar om vad som gäller kan erhållas från Skogsstyrelsen eller kommunens miljö-
och hälsoskyddsförvaltning. Den kemiska lövslybekämpningen på skogsmark har
nästan helt upphört bl.a. på grund av kommunala förbud. All spridning från luftfartyg
förbjöds redan 1985."

[sayerbýr]

Jag förstår vad ni säger. Och paragrafen är avsedd för skogsmark och bekämpning av lövsly. Gäller ej ogräsbekämpning på allmänn väg.

Det är en officell väg. Som finns med i lantmäteriet, utritad på karta, med belastning på marken runt om som officialservitut.

Det är ju inte så att jag ska gå runt i skogen och ”förgifta” skog.
Skogen är ju det en ska leva av. Rätt skogvård och viltvård ger mer tillbaka än det tar.

[skogaliten]

Jag förstår vad ni säger. Och paragrafen är avsedd för skogsmark och bekämpning av lövsly. Gäller ej ogräsbekämpning på allmänn väg.

Det är en officell väg. Som finns med i lantmäteriet, utritad på karta, med belastning på marken runt om som officialservitut.

Det är ju inte så att jag ska gå runt i skogen och ”förgifta” skog.
Skogen är ju det en ska leva av. Rätt skogvård och viltvård ger mer tillbaka än det tar.

Nu är du ute och cyklar rejält. Huruvida en väg är utritad på en karta eller ej, är oväsentligt. Det är fortfarande någon som är markägare, och som har rätt

Allmän väg = väg som är öppen för allmänheten att köra på, och som oftast endera ägs av staten, kommunen, eller en vägförening som uppbär statligt bidrag för skötsel.

Enskild väg = väg som markägaren har förfoganderätt över, hen kan normalt bestämma vad som är behörig trafik, och om det t.ex. ska finnas en låst bom .
Eftersom vi har regler runt fast egendom i Sverige, där bl.a. de som har en stuga i skogen ska ha rätt att ha väg till sin stuga, så finns det i regel ett servitut för att använda, och eventuellt sköta och/eller anlägga en väg som lanmäteriet i så fall pekat ut sträckning för.

Att få nyttja en sådan väg, ger inte tillstånd att använda herbicider, det krävs fortfarande tillstånd för det.

[sayerbýr]

Eh, jag förstår fortfarande vad du säger. Och är medveten om det. Och sökte råd om hur man renoverar en väg. Och fått många bra tips som formar en hållbar lösning för alla parter.

Och om jag säger att vägen är allmän, så är det baserat på fakta jag har tillgång till.

Vet du då något om just denna väg som jag inte vet? Vet du ens var vägen är? Hur den är klassad?

Cykla vidare du och låt inte impulsiviteten sunka ner ett hittills vettig forum för kunskapsutbyte.
Att kasta fina ord och förståsigpåare attityd baserat på lösa eller inga fakta om situation och läge hjälper föga hos mig.

Dessutom så ökar inte förtroendet för din kunskap i en framtid, tyvärr. För du besitter säkerligen en himla massa bra att veta.

[ensamhet]

Det blev mycket bråk om ansvar hit och dit nu, så det blir nog bäst om du gör som mitt förslag, så någon annan har ansvaret med att böka på vägen.

[sayerbýr]

Det blev mycket bråk om ansvar hit och dit nu, så det blir nog bäst om du gör som mitt förslag, så någon annan har ansvaret med att böka på vägen.

Fick idag klart med att de har röjt högen mitt på vägen så ikväll ska det köras hela vägen.
OCH när vi diskuterade vägen så har jag muntligt på att göra som jag vill med vägen och att de kan hjälpa till med maskiner om det behövs. Underbart med hjälpsamma människor.

[Själv är bäste dräng]

Bra med bra grannar! Oftast är de det, men man vet aldrig.

Det här med Roundup och salt. Salt används till mindre grusvägar för att binda damm, vilket jag tycker är tokigt men det krävs mycket salt innan du förstört ditt grundvatten. Roundup är en lite lurigare grej, där kan du råka döda fina träd invid vägen (markägaren kan bli sur och tycka att du gått för långt), och effekten på icke nedbrytna rester i grundvattnet vet man inte allt om än, bäst att vara försiktig.

[skräptanten]

Nu är du ute och cyklar rejält. Huruvida en väg är utritad på en karta eller ej, är oväsentligt. Det är fortfarande någon som är markägare, och som har rätt

Allmän väg = väg som är öppen för allmänheten att köra på, och som oftast endera ägs av staten, kommunen, eller en vägförening som uppbär statligt bidrag för skötsel.

Enskild väg = väg som markägaren har förfoganderätt över, hen kan normalt bestämma vad som är behörig trafik, och om det t.ex. ska finnas en låst bom .
Eftersom vi har regler runt fast egendom i Sverige, där bl.a. de som har en stuga i skogen ska ha rätt att ha väg till sin stuga, så finns det i regel ett servitut för att använda, och eventuellt sköta och/eller anlägga en väg som lanmäteriet i så fall pekat ut sträckning för.

Fler än en som är ute och cyklar...jag har rödmarkerat det som är fel i citatet.
Enskilda vägar förvaltas av vägföreningar, med bidrag från det allmänna. En sån väg får vem som helst använda, precis som en allmän väg, eftersom det är skattepengar som bekostar den, och ofta skattepengar som finansierat vägbygget en gång i tiden. Till den här kategorin hör även sämjedelade vägar, där man får bidrag till skötseln (typiskt är att varje fastighet sköter en bestämd sträcka av vägen, TS' väg kan vara en sådan).

Privata vägar är byggda över privat mark för markägarens egna pengar, inga skattepengar är inblandade i varken bygge eller skötsel. Då kan markägaren göra precis vad hen vill med vägen; sätta upp en bom eller en betalautomat för vägtull eller lägga stora stenar mitt i vägen eller vad som helst. Skogsbilvägar är ofta privata.

För din del, TS, skulle du innan du gör något mer gå tillbaka till aktuella dokument, förslagsvis från Laga Skiftet, och ta reda på vad som egentligen gäller för vägen. Lantmäteriet har en gratistjänst som heter Historiska Kartor och där hittar du såna dokument. Jag tolkar det som att det inte är fråga om en vägförening som ska sköta vägen, är det så får du höra med den av grannarna som har bäst koll.

[Skogsvilde]

Round up bryts ner ganska snabbt, vägsalt ligger kvar. Men kolla i dikena utefter alla de vägar där det saltas enormt varje vinter, det växer ganska bra där i alla fall under sommarhalvåret.

Men oavsett vilket gift du väljer att tömma på vägen så kommer det även påverka träden som står intill och markägaren kanske inte skulle tycka om det...

I dag använder man lake.
Det innebär att saltet ligger kvar på vägen i större utsträckning.
Tidigare när men spred fastsalt så påverkade det betydligt mer då det flög ut i diket ganska snart.

[skogaliten]

Fler än en som är ute och cyklar...jag har rödmarkerat det som är fel i citatet.
Enskilda vägar förvaltas av vägföreningar, med bidrag från det allmänna. En sån väg får vem som helst använda, precis som en allmän väg, eftersom det är skattepengar som bekostar den, och ofta skattepengar som finansierat vägbygget en gång i tiden. Till den här kategorin hör även sämjedelade vägar, där man får bidrag till skötseln (typiskt är att varje fastighet sköter en bestämd sträcka av vägen, TS' väg kan vara en sådan).

Privata vägar är byggda över privat mark för markägarens egna pengar, inga skattepengar är inblandade i varken bygge eller skötsel. Då kan markägaren göra precis vad hen vill med vägen; sätta upp en bom eller en betalautomat för vägtull eller lägga stora stenar mitt i vägen eller vad som helst. Skogsbilvägar är ofta privata.

För din del, TS, skulle du innan du gör något mer gå tillbaka till aktuella dokument, förslagsvis från Laga Skiftet, och ta reda på vad som egentligen gäller för vägen. Lantmäteriet har en gratistjänst som heter Historiska Kartor och där hittar du såna dokument. Jag tolkar det som att det inte är fråga om en vägförening som ska sköta vägen, är det så får du höra med den av grannarna som har bäst koll.

Du har såklart rätt, jag var nog lite trött samt hade lite för bråttom.

Det väsentliga för TS är väl att TS verkar ha ett servitut av något slag, med något slags rätt att ta väg till sin stuga. Och den rättigheten gäler en väg på/över någon annans mark, alltså en privat väg. Så långt är det som det brukar vara.

Men vilka rättigheter och skyldigheter det innebär, behöver man se hela servitutstexten för att förstå.

Alltså vilka åtgärder får hen göra? Vad åligger markägaren (om något)?

Jag har sett många olika varianter på temat, som exempel finns det inom vår fastighet sedan 1960-talet två st sommarstugor "insprängda" med avstyckade tomter, bägge har såklart rätt väg enligt officialservitut, men dessa är olika utformade avseende rättigheter och skyldigheter för både oss och för stugägarna.

[Karlsdotter]

Vad har du att dra med? Jag har till sommarstugan använt armeringsnät, flera på varandra och så en tyngd på det och släpat detta fram och tillbaka efter vägen. Använde då en minitraktor att dra med.
Sedan när jag fick större väg och större traktor så byggde jag ihop en större sladd av stockar och stål som skär. Byggde den så den liknade en riktig vägsladd. Lindade en kätting på stocken längst bak där strängspridaren sitter på en hyvel. Den här konstruktionen höll flera år innan den var utnött.
Efter det har jag haft en riktig vägsladd och där finns det både lättare och tyngre. Det finns en modell som ibland kallas bogserad hyvel och har alla funktioner en stor väghyvel har.

När det gäller det där med vägbidrag så kan en väg förlora det. Här finns en liten stickare med 4 fastigheter, men sedan den siste bofaste dog och det nu räknas som fritidshus så har vägen förlorat statsbidraget. Det är en fullgod och bred väg. Nu samsas de boende där om snöröjning och en sommarhyvling, trumbyten osv.

Det finns även ett tredje alternativ för dammbindning och det är lut. Det kommer från pappersmasseindustrin och är en restprodukt. Det luktar sur blöt bark när de lagt på. Och vägen blir mörkbrun.

Round-up är lika dåligt som neonicortinoiderna i fråga om att döda insekter och bin. https://foe.org/neonicotinoids-glyphosate/
Det finns även rapporter om att det är cancerframkallande. Jag skyr dessa medel som pesten. Det finns rapporter som säger att round-up med flera omstridda medel är ofarliga för bin då endast någon enstaka procent dör av direkt sprayning, men det som inte sägs är hur bina reagerar efteråt som att inte hitta hem, eller att dansen blir fel osv så att samhället försvagas.