..som geolog, så ger jag Lobt stöd i att det inte finns några vattenådror, i princip.
Om vi tänker oss ett landskap utan jordlager så har vi en mer eller mindre ojämn berggrundsyta och det kommar att bildas sjöar av vatten på berggrundsytan. ( vi bortser fråan att berget inte är helt tätt och även det innehåller grundvatten i sprickor och porer). Om vi låter det regna så kommer vattnet att stiga i sjöarna och så småning om blir en sjö full och vattnet rinner över i nästa, vi får ett antal sjör med olika nivåer, fortsätter det regna blir hela landskapet en sjö med samma nivå.
I det verkliga landskapet är sjöarna fyllda med jord, vi tänker oss att sjö är fylld med grus och en annan med lera. Om vi gräver en brunn i den grusfyllda sjön kommer den att ge mycket vatten, den i den lerfyllda sjön kommer att ge mindre vatten då leran är tätare än gruset. När det rinner över till nästa sjö så beror det på jordarten om det blir nivåskillnad mellan sjöarna.
Vi tänkar oss att den grusfyllda sjön innhåller så mycket grus att det blir en kulle, och sen lägger vi ett lager lera på kullen utom högst upp på toppen, det regar fortfarande och sjön blir full. Men grundvattnet i sjön kan fortsätta stiga över bergkanten det ligger ju en ganska tät lera på gruset vid foten av kullen, sjön kan fyllas med råge. Men på något ställe är lera inte helt tät och vattnet tränger igenom, en källa har bildats.
Oljebolaget har fått för sig att det finns olja i berget under kullen/sjön/gruset och borrar hål leranvid kanten av den grusfyllda sjön med ett lager lera över. Platsen de borrar på ligger under grundvattenytan, sjön är fylld med råge och de borrar i kanten där det finns ett tätt lerlager....när de kommer igenom lerlagret så sprutar vattnet (springbrunnen utan för Rättvik).
Några regelrätta vattenådror finns inte, men grundvattenmagasin med olika (tryck)nivå, de kan t.o.m finnas i flera våningar om det finns flera tätare lager i marken.
Olika jordarter har olika genomsläppsförmåga om man gräven ern brunn i lera så går det inte att få ut vatten lika snabbt ur den som om brunnen vore utförd i grus. Det här gör också att grundvattenytankan luta t.ex. i form av en tratt in mot en brun som det tas vatten ur.
Det var ingen komplett kurs och kansek inte het förståeligt men några grundläggadne principer på hur grundvattenbeter sig. Fast det är klart om vi tänker oss en liten grusås som blivit helt översedimenterad av lera, med en källa i en ändan....nej det finns inga vattenådror
....för att vattnet står lika högt i leran omkring åsen....eller lite högre om källan dräneriar åsen fortare än vad leran släpper vattnet till åsen....
Det slagrutamannen behöver bestämma är hur djupt finns vattent och hur lätt är det att få ut?
Jo jag har testat och klykan ger utslag men på vad? utslagen stämmer ganska bra med utslagen på ett instrument som heter VLF, instrumentet mäter polarisations förändringen av bärvågen från lågfrekventa radiosändare (som används för att kommunicera med ubåtar) och sekundärsändare. Sekundräsändare är t.ex. marken i sig själv polarisationer varierar med den elektriska ledningsförmågan ( det är det som är intressant för en geolog) men även taggtråd och vatttenledningar är väldigt bra och polariserande sekundärsändare....( dessa kallar geologen för störsändre).
