Lantraser och lantraser och lantraser och andra lantraser

[Anders]

Längst nedan följer de "officiella" lantraser vi har i Sverige, dvs levande djur av Svensk Lantras av diverse arter. Varför nordsvensk travare inte är med begriper jag inte. Nordsvensken delades 1968 i en travvariant och en arbetshästa-variant. Ja, ja.

Andra länder har också sin lantraser. Finland; om fåret så här: Genom att analysera fårets yttre former har man beräknat rasens ålder till cirka 1000 år. Det finska lantrasfåret, liksom de övriga Skandinaviska raserna och vissa fårpopulationer inom nordvästra Ryssland, tillhör de Nordiska kortsvansade fårraserna.

Största delen av lantrasfåren är vita men det finns också svarta, bruna och gråa. Den gråa varianten, kallad Kainuun harmaa, är utrotningshotad. Nöt: Det finns tre typer av finsk lantras; brun västfinsk, östfinsk med vit rygg och den helvita nordfinska typen. Den har samma genetik som vår fjällko. Så kan man ju fortsätta land för land.

Baltiska och nordiska husdjurregistret (nordiska genbanken husdjur)
http://www.nordgen.org/husdyrdatabase/sok.asp

Lantraserna har ju skapats av allmogen och dess önskemål av vissa egenskaper hus sina husdjur på en viss bestämd geografisk plats. Vissa har överlevt till dags dato. De flesta är utdöda. Genbanksanslutna djur garanterar större säkerhet att ingen inblandning av andra rasers gener kommer in i populationen.

Det lustiga är att i och med att djuren är levande så bedrivs en slags subjektiv avel och förändring av genmaterialet. En del avlar på färg, andra på fruktsamhet eller avkastning eller storlek eller vad det nu kan vara. Processen pågår om än långsamt.

De som har rasrena djur men får in andra gener från andra "lantraser" bedriver också en slags lantrasavel, kanske betydligt äkta än de genbanksanslutna. Är egenskaperna dåliga så sållas avkomman bort. Är det några intressanta egenskaper som passar in i den egna "lantraspopulationen" så sparar man dessa djur. (Förväxlas inte med industrijordbrukets byte av ras genom total och kontinuerlig raskorsning).

Allmogen, folket på landet, har alltid försiktigt prövat med att ta in någon ny egenskap hos sina husdjur. Man är nyfiken och testar men samtidigt väldigt försiktigt. I och för sig är allmogen nästan utrotad nu också.

Frågan är alltså. Kan vi skapa en ny lantras idag? Svaret måste vara ja. Men hur skall den klassificeras in? Vad vi ska ha klart för oss är att överheten, hur den nu sett ut genom århundradena, aldrig skapat en ny lantras. De djur som levde för 70 år sedan och ännu längre tillbaka i tiden har vi väldigt liten kunskap om hur de såg ut och vilka gener som de bestod av.

Genbanksideologin och lantrasfilosofin har en svart baksida till sina fina och viktiga intentioner. Om man inte är medveten om sina mörka sidor och egenskaper så håller man fast vid ett farligt "status-quo-syndrom" som kan vara förödande för framtiden. Lika förödande som om man skulle slå ihjäl alla nuvarande lantraser. Enda lösningen på problemet kan vara att skapa nya lantraser.

Hästar: Nordsvensk Brukshäst Russ
Nötkreatur: Fjällko Rödkulla Väneko Ringamålako Bohuskulla
Svin: Linderödssvin
Får: Pälsfår, Finullsfår Ryafår Gutefår Dala pälsfår Roslagsfår Skogsfår
Getter: Lantrasget Göingeget Jämtget
Kaniner: Gotlandskanin
Höns: Skånsk Blommehöna Åsbohöna Gotlandshöna Orusthöna Hedemorahöna Bohuslän-Dals Svarthöna Ölandshöna Öländsk Dvärghöna Gammelsvensk Dvärghöna
Gäss: Skånegås Ölandsgås
Ankor: Svensk Blå Anka Svensk Gul Anka Blekingeanka Svensk Myskanka
Bin: Nordiskt bi

[Johan P]

Otroligt spännande inlägg, jag tror aldrig att jag har hört något liknade.
Jag får en mängd frågor av vad du har skrivigt.
Jag undrar om du kan skriva mer om den "svarta baksidan" och hela de stycket?
Jag vill ha lite mer kött på benen om vad du menar.
Du skriver om att skapa lantraser, jag förstår inte riktigt vad du menar?
Jag vet inte on jag antar rätt när du syftar på raser som Ryafåret som man har"nyskapat".
I ryafåret har man snarare sparat en ulltyp och inte en fårras.
Snälla skriv mer om vad du menar!

[Anders]

Otroligt spännande inlägg, jag tror aldrig att jag har hört något liknade.Snälla skriv mer om vad du menar!

Mamma mia. Ajaj. Då måste jag vara nogrannare och utförligare och formulera mig tydligare. Detta tar en sådan tid. Jag får väl återkomma när jag får den tiden. Men jag har den inte nu. Jag återkommer i denna fråga när jag kan men jag orkar inte nu. mvh Anders

[Ronny]

Hej Anders!
Missuppfattningarna är många vad gäller bevarande av våra gamla lantraser, som ju är de genom tiderna effektivaste husdjuren i ett självhushållande jordbruk. Har du haft tid att skriva detta inlägg och tid att deltaga i en lantrasdebett under rubriken "Leghorn" så borde du väl också ha tid att följa upp ett sånt här kontroversiellt uttalande? Att lantrasernas enda räddning skulle vara att skapa "nya" eller vad du nu skrev bör du nog utveckla, för det verkar för mig totalt nonsens.

[Anders]

Missuppfattningarna är många vad gäller bevarande av våra gamla lantraser, som ju är de genom tiderna effektivaste husdjuren i ett självhushållande jordbruk. Att lantrasernas enda räddning skulle vara att skapa "nya" eller vad du nu skrev bör du nog utveckla, för det verkar för mig totalt nonsens.

Det är en självklarhet att lantraserna är överlägsna den modenrna industralismens djur när det gäller att föda sig själva och sina människor under perioder där extra insatsmedel av kraftfoder, olja el, etc inte finns. Jag har samma uppfattning som du, jag arbetar och stödjer alla som bevarar alla lantraser. De är livsviktiga för allas framtid.

Jag har inte sagt och inte menat att man skall skapa "nya" lantraser. Förändringen av lantraserna sker i alla fall, oavsett vad folk inbillar sig att de håller på med. De må tycka något annat men de har likväl fullständigt fel. Människor påverkar de djur de har och de gör ett  urval för att spara djur till nästa generation. Förstår de inte detta så kan jag inte förklara tydligare. Då är en vidare diskussion meningslös på detta område.

Som exempel kan vi fokusera på fjällrasen. De flesta torde vara överens om att vår ursprungliga fjällras var av samma typ som de djur som vikingarna förde med sig till Island på 950-talet. Genetiskt är de väldigt lika. Sedan dess har ingen som påverkan av annat nötkreatursmaterial inkommit till den isländska populationen.

I Sverige håller man på att bevara fjällkor och fjällnära bosjkap. Den senare påstås vara än mer ursprunglig än fjällkon. Må så vara. Är det bara så att vi skall bevara det genetiska spektrat så borde det räcka med islandskon. Hon är mer utrsprunglig än våra varianter av fjällkor.

Men både islandskon och fjällkon (+ den fjällnära) har förändrats under 1000 genom människors handhavande. De är riktigt lika längre. (Vit engelsk parkboskap påstås också vara ursprungliga fjällkor tagna till England under vikingatiden. Dessa är kulliga men stora och betraktas mer som köttdjur. Om de nu finns kvar).

Lantrasen har alltså en genetisk grund. Sedan har hon anpassats/utvecklats av människor för deras behov på deras geografiska plats till att vara mest lämpad just vid en viss tidpunkt. Det är först efter andra världskriget vi har kunnat vräka oss i ett överflöd av energi som kan omvandlas på alla möjliga sätt. Detta har gjort att de energieffektiva lantraserna har slagits ut. Man har inte behövt djur och raser som kan överleva på det som marken kan producera under ibland svåra betingelser.

När nu man värdesätter och sparar lantraser så tycks det utifrån denna diskussion inte vara det primära att spara det genetiska arvet. Vad man sparar är den förändringsprocess och anpassningsprocess som människan har utövat under de senaste 1000 åren (eller ännu längre tillbaka) till det datum då lantrasbegreppet uppstod och då man började begripa det värdefulla med lantrasernas genbas. Genetiska arvet som grund men människans senaste 100 eller 200 års påverkan är det primära. Jag har ingen invändning mot detta. Det finns inget att sätt att göra på.

Det går inte att frysa en period. Man använder genbankstjurar så långt tillbaka som det går. Det är bra, men det hjälper i alla fall inte. Rasen förändras i alla fall, efter de moderna människan (som vill bevara rasens ursprunglighet) kunnande och principer. Det är inte klonade potatisar vi sätter utan vi har sorter/raser som förökar sig och lever vidare endast hur vi parar dessa. Vi människor, i nådens år 2004, med våra nuvarande kunskaper, tycken och smak väljer vilka djur som skall överleva till framtiden. Vi är inte 1800-tals-människor som lever under karga förhållanden. Vi är människor med ett överflöd av resurser och vi är självklart oerhört hårt präglade av detta faktum. Hela vår sinnesvärld präglas av detta. 1800-tals-människorna valde att spara sina djur utifrån sitt tidevarv. Skulle vi kunna flytta oss till 1800-talet (med hela vårt bagage av synpunkter och kunskap) så skulle vi med största sannolikhet inte välja samma djur. Vi skulle alltså överlämna en annan lantras till det tidevarv vi nu lever i. Teoretiskt är det möjligt att vi skulle välja samma djur som 1800-talets folk men det finns ingenting som stöder denna teori, utifrån vad man känner till om människors val.

Jag kan inte förklara tydligare. Förstår inte människor att de förändrar lantraserna, hur mycket de än vill ha kvar av originalet, så må de tro detta. Det är likväl en lantras de håller på med, men det är inte samma lantras som den som fanns igår. Jag tänker inte diskutera mera om denna aspekt om lantraser. Oavsett vem eller vilka som angriper eller har invändningar mot det jag här säger.

[Ronny]

Vem har påstått att inte lantraserna förändras eller att man inte skulle göra något urval alls bland livdjuren? Jag har hört denna kritik tidigare mot dem som vill bevara en ras inkl. dess genetiska variation, men jag ser den som ren svartmålning.
Vad som är viktigt är att man inte ställer upp nya och ensidiga avelsmål för att göra om en hel lantras till en specialras som skulle vara konkurrenskraftig i dagens specialiserade animalieproduktion! Av denna anledning har man inom de flesta lantraser byggt upp en bevarandepopulation (ordet genbank behöver man inte använda - om man är allegisk mot själva ordet). I en sådan bevarandepopulation (tex fjällnära boskap) är det viktigt att man har ungefär samma avelsmål som man haft under lantrasens anpassning/evolution. För mig är det viktiga att bevara raserna och deras egenskaper. Självhushållare är en grupp som oftast uppskattar just lantrasernas egenskaper och som därmed också ställer liknande krav som tidigare. I proffessionell animalieproduktion menar jag att man av ekonomiska skäl är mer eller mindre tvungna att ställa mer ensidiga krav.
Vad jag kan förstå, är du och jag på det hela taget överens!? Det är väldigt vanligt med argument som "att det inte går att "frysa" en ras och att det därmed inte heller skulle vara någon mening med begreppet "bevara = spara/skydda" (preservation). Jag ser sådana argument som mer eller mindre medvetna missuppfattningar för att förlöjliga bevarandearbetet och ursäkta Utveckling = förädling/förändring (conservation by management) av en hel lantraspopulation. Obs! Att det inte behöver innabära någon inskränkning i utvecklingen för hela rasen för att man har en bevarandepopulation inom den. Rent genetiskt kan den ses som en gardering.
Hoppas du vill svara, trots att du skriver att det är slutdiskuterat för din del.

[Anders]

Det är väldigt vanligt med argument som "att det inte går att "frysa" en ras och att det därmed inte heller skulle vara någon mening med begreppet "bevara = spara/skydda" (preservation).

Jag delar och instämmer i din uppfattning i vad du skriver.

Eftersom det inte går att frysa någon ras så drar jag däremot den slutsatsen att det är av högsta vikt att "bevara = spara/skydda". Till skillnad mot vissa andra (som har motsatta uppfattningar än du och jag).

[Ronny]

Ja, så kan man ju också se det!

Tack för svaret!  

[Rosa]

Varför nordsvensk travare inte är med begriper jag inte. Nordsvensken delades 1968 i en travvariant och en arbetshästa-variant. Ja, ja.

Kanske för att det är en Norsk ras  

[Anders]

Kanske för att det är en Norsk ras  

Om jag förstått saken rätt så kom hästarna till Gudbrandsdalen på 600-talet (?)

De kom österifrån.  Vissa Dölehästar (hingstar) användes sedan i rekonstruktionen av den nordsvenska hästrasen.  Hur som helst så var de av samma genetiska bas på både sidor av nuvarande landgräns.  Den nordsvenska hästen var och är en skogshäst. Lämpad för arbete och vila i kyla. Lämpad för arbete i skogen på vintern och på åkern på sommaren. Lämpad att tävla med i rundaringentävlingar.   Tunga hästraser (som blev svensk ardenner t ex) kom in söderifrån för att dra redskap i den tunga lerjorden i landskap som Skåne t ex.    

[Anna N]

Numera betecknas rasen som kallblodstravare och den består både av den gamla nordsvenska hästen som utvecklades till nordsvens travare och norsk Dölehäst.
Hälsningar Anna N.

[Charlotte]

 Numera är Kallblodstravaren en svensk OCH norsk ras, man får ju korsa de båda stammarna... Men man får också tänka på att de båda länderna har en gemensam historia och har under perioder varit samma land...
 Historiskt sett har vi i Jämtland haft ett stort utbyte över gränsen.
 Frågan är ju i såna fall om det är Riksgränsen som ska gälla eller den historiska.
                               Mvh
                              Charlotte