Köpa skog råd

[Bell]

Vi är intresserade av att köpa loss en del skog som ligger kring vår lilla gård. Hur mycket kostar skog egentligen?  Det är grsnskogsplantering sedan gissningsvis 60-talet, har ingen egentlig aning om åldern helt ärligt . Vi vill såga ner den och anlägga beteshagar istället , vad kan såna saker kosta?
Är inte någon stor mark vi pratar om utan ca 3-5 hektar.
För oss är marken det intressanta 9ch inte det ovan på om man kan säga så.

[Skogskunnig]

Priset beror på var i landet marken ligger, men räkna med 400-500 kr/m3. Så även om ni inte är intresserade av träden så lär ni få betala för det som står där.
Om jag gissar vilt så skulle man kunna tänka sig att priset hamnar kring 100 000 kr/ha för 50-årig graplantering på normal mark.

Sen är det inte självklart att ni får hugga ner alltihop och göra beteshagar av det. Om skogen är planterad på 1960-talet så är den för ung för att slutavverka. Beteshagar för vad? Är det gammal åkermark?

[Ett svart får]

Man skall nog kolla upp vad det är för jord under de där granarna. Det lär ta ett tag innan det växer frodigt gräs där.

[Tjalve]

Man skall nog kolla upp vad det är för jord under de där granarna. Det lär ta ett tag innan det växer frodigt gräs där.

Mycket kalk och kogödsel får nog fart på det mesta 

[Nuffield]

På skogsmark gäller återbeskogningsplikt. En avverkning på mer är 0,5 ha är anmälningspliktig till Skogsstyrelsen. Ett par år efter avverkningen får man hem ett formulär där man ska fylla i vilken föryngringsmetod man använt. När markberedning skett, när man planterat/frösått eller när fröträden höggs. Ska man ändra markanvändningen är detta anmälningspliktigt. Vill du ställa om till åker- eller betesmark tror jag dock inte att det är något problem om skogen inte uppnått skyddsålder. Skogen ska ju bort permanent och då torde åldern inte spela någon roll. Prata med Skogsstyrelsen så lär du få bra svar på dina frågor

[skogaliten]

Det är absolut inte något problem, annat än de rent praktiska, att göra en skogsplantering på åkermark eller igenplanterad beteshage till jordbruksmark igen.

Tvärtom, för betesmarken har man t.o.m. kunnat få bidrag för att göra om marken till bete igen.

Det "Skogskunnig" pratar om, är reglerna för skogsmark, och att man måste säkerställa att föryngring sker. Det har inte skvatt att göra med att återställa jordbruksmark eller för den delen ta bort skog för att nyodla om man vill det.

Det man måste göra, innan man börjar, är att anmäla till Skogsstyrelsen att man tänker ta bort träden, för att återskapa jordbruksmark. Och då spelar det ingen roll hur gamla träden är, det är bara att köra på.
Det här är något jag vet, eftersom jag gjort det här, numera på ca 6 hektar sammanlagt.

Jag har gjort det här på flera ytor med olika karaktär, och, beroende på om det är enbart gran, eller mer blandat med trädslag, lite olika besvärligt att få till det.
Under granen så är jorden försurad, nästan död, och det tar ett par år innan det börjar växa. Är det blandat, så kommer jorden igång mycket fortare men man får massor med uppslag från diverse lövträd.
Ska man ha marken enbart som betesmark, så kan man låta stubbarna vara kvar i jorden, ska man odla, och därmed plöja etc., så får man låta stubbbryta.

Planera dock ett sådant här omställningsprojekt noga, det är mycket jobb med det.

[skogaliten]

Priset beror på var i landet marken ligger, men räkna med 400-500 kr/m3. Så även om ni inte är intresserade av träden så lär ni få betala för det som står där.
Om jag gissar vilt så skulle man kunna tänka sig att priset hamnar kring 100 000 kr/ha för 50-årig graplantering på normal mark.

Sen är det inte självklart att ni får hugga ner alltihop och göra beteshagar av det. Om skogen är planterad på 1960-talet så är den för ung för att slutavverka. Beteshagar för vad? Är det gammal åkermark?

Jag håller nog med om prisidén här, söder om Dalälven får man nog räkna med att säljaren vill ha såpass mycket.

Men det ÄR faktiskt självklart att man får göra om till betesmark.

[Ett svart får]

Sedan återstår problemet att övertala skogsägaren att stycka av och sälja. Det är inte alls säkert att de vill sälja och sedan får man lägga till lantmäteriets pris för avstyckning, om inte skogen redan råkar ligga på en egen liten fastighet

[Skogskunnig]

Men det ÄR faktiskt självklart att man får göra om till betesmark.

Nja, det beror på vad det är för mark. Du förutsätter att det är tidigare jordbruksmark och det står det inte i frågan. Det var därför jag frågade om just det. "Beteshagar" kan vara lite av varje, beroende på vad det är för djurslag vi talar om, och då måste markägaren kunna visa att det är troligt att det faktiskt är fråga om långsiktigt ändrad markanvändning och inte bara ett förtäckt sätt att få slutavverka och slippa återbeskoga.

Tycker du att det är självklart att man får göra om en svallad morän till beteshagar? För vilka djur då?

[skogaliten]

Vad man "får" göra, och vad som år omöjligt/idiotiskt att göra är helt olika saker.

Det finns absolut inget i regelverket som säger att marken tidigare ska ha varit jordbruksmark, och i så fall hur sådan definieras. Om du kan hitta en sådan skrivning någonstans, så länka till denna.

Dessutom ser jag det som intressant att förstå varför det skulle vara fel återta mark som jordbruksmark i Sverige idag. Vi har förlorat enorma arealer jordbruksmark, i synnerhet betesmark, till förfång för biologisk mågfald.

Man varken får (reglerna om vattenverksamhet) dika ut en myr/våtmark eller torrlägga en sjö för att skapa jordbruksmark eller ens skulle vilja göra det p.g.a. att arbetsinsatsen inte skulle kunna motsvara förväntningarna. Dessutom så vore det ett ekologiskt helgerån att ge sig på detta, eftersom dessa sorters marker är oerhört viktiga för den biologiska mångfalden.

Ingen skulle heller försöka göra motsvarigheten i en extrem torrmorän, därför att det helt enkelt inte finns något lager med förna som kan bli åker.

Men nästan all skog i Sverige, söder om Dalälven och i Norrlands kustland, har varit brukad som extensivt skogsbete, och markerna i närheten av gårdar och bebyggelse var ofta mer eller mindre glesa hagmarker, eller små åkertegar, som nyttjades för bete, slåtter och lövtäkt, men som började återbeskogas huvudsakligen fr.o.m. det sena 1930-talets urbaniseringsperiod, och om det inte hände på 30-talet, så skedde det under 1950, 1960, eller 1970-talets successiva strukturomvandling  av jordbruket. Strukturomvandlingen innehåller sådant som: nedläggning av småbruk, sammanslagning av mindre gårdar till större brukningsenheter,  specialisering mot enbart spannmålsodling eller djurhållning.

Under perioder på 1900-talet har markägare fått bidrag för, eller så har man på andra sätt försökt förmå, markägare att plantera skog (ofta gran) på nedlagd jordbruksmark. Detta propagerande för och ibland tvingande till skogsplantering har skett i form av en ohelig via allians mellan "statsmakterna" och "skogsindustrin", för att säkerställa god tillgång på råvara, i första hand till massaindustrin.
I själva verket är dessa granplanteringar både markförstörelse (granplanteringar på jordbruksmark fungerar som "ekologiska öknar"), dessutom blir skogsråvaran ur de här planteringarna ofta av väldigt låg kvalitet. På åkermark växer granen för fort, har långt mellan årsringarna, och blir gärna rötskadad. Det blir sällan sågtimmer klass 1 av sådan råvara. Den som får ta smällen med dålig avkastning och skadad mark, är markägaren.

Den som är kunnig i hur olika former av brukande lämnar spår i kulturlandskapet, hittar många rester efter tidigare brukande, i det som idag är upp till 60-80-årig skog. Det gäller både sådant som odlingsrösen och stenmurar, strukturen på marken och de handgrävda diken som omgärdar småtegar, och enstaka kvarstående träd som minner om det förflutna, t.ex. ekar, enar eller aspdungar, både levande och döda, som visar att de grodde och var unga i ett öppnare landskap.

[TW]

Jag kan inte tro att det skulle vara nyodlingsförbud i Sverige. Här i Finland nyodlar ju många bönder gammal åkermark som blev beskogad på 70-80-talen och som gränsar mot mark som har odlats hela tiden.

[Skogskunnig]

Vad man "får" göra, och vad som år omöjligt/idiotiskt att göra är helt olika saker.

Det finns absolut inget i regelverket som säger att marken tidigare ska ha varit jordbruksmark, och i så fall hur sådan definieras. Om du kan hitta en sådan skrivning någonstans, så länka till denna.

Det framgår ingenstans i den inledande frågan att det är tidigare jordbruksmark. Det står ingenting om att skapa åker. Det står inte ens var i landet. Det enda som står är att det idag är granskog, kanske planterad på 1960-talet, och att man vill göra beteshagar. Men ni tycks förutsätta att det är igenplanterad tidigare åker.

Vore det inte vettigare att invänta svar från frågeställaren innan ni svävar iväg?

Lagstiftningen säger att om det inte är någon annan markänvändning så är man skyldig att anlägga ny skog efter avverkning. Självklart kan man anmäla ändrad markanvändning till Skogsstyrelsen, slutavverka, stängsla in och sen släppa betesdjur på den stängslade marken. Allt hänger på vad det är för mark (skogsmark på morän, dikad fd myr, fd åkermark, osv) och vad man gör efteråt. Och på om Skogsstyrelsen tror på dina planer och inte ser det som ett sätt att slippa plantera.

Det vore bra med mer detaljer från frågeställaren.

[Lainde]

Vi är intresserade av att köpa loss en del skog som ligger kring vår lilla gård. Hur mycket kostar skog egentligen?  Det är grsnskogsplantering sedan gissningsvis 60-talet, har ingen egentlig aning om åldern helt ärligt . Vi vill såga ner den och anlägga beteshagar istället , vad kan såna saker kosta?
Är inte någon stor mark vi pratar om utan ca 3-5 hektar.
För oss är marken det intressanta 9ch inte det ovan på om man kan säga så.

Om vi börjar i "rätt ände".

Är eran fastighet klassad som Jordbruksfastighet?, och har den skog ni tänkt köpa till egna/befintliga fastighetsgränser?.
Om svaret är nej, så kan ni glömma hela projektet redan här, eftersom det aldrig kommer att godkännas av Lantmäteriet.
Är svaret däremot ja, så borde det inte vara några problem att "fastighetsreglera".

[exilbonde]

Om man har skäl att inte återplantera skog och utnyttja den till når annat brukar det inte vara omöjligt, men i detta fall där skogen är nästan huggningsmogen, är markägaren nog inte intresserat i att sälja, i alla fall kan det bli mycket dyra beteshagar.

//exilbonde

[skogaliten]

Det framgår ingenstans i den inledande frågan att det är tidigare jordbruksmark. Det står ingenting om att skapa åker. Det står inte ens var i landet. Det enda som står är att det idag är granskog, kanske planterad på 1960-talet, och att man vill göra beteshagar. Men ni tycks förutsätta att det är igenplanterad tidigare åker.

Vore det inte vettigare att invänta svar från frågeställaren innan ni svävar iväg?

Lagstiftningen säger att om det inte är någon annan markänvändning så är man skyldig att anlägga ny skog efter avverkning. Självklart kan man anmäla ändrad markanvändning till Skogsstyrelsen, slutavverka, stängsla in och sen släppa betesdjur på den stängslade marken. Allt hänger på vad det är för mark (skogsmark på morän, dikad fd myr, fd åkermark, osv) och vad man gör efteråt. Och på om Skogsstyrelsen tror på dina planer och inte ser det som ett sätt att slippa plantera.

Det vore bra med mer detaljer från frågeställaren.

Hur som helst, så skulle åtminstone jag gärna vilja veta, varför just du tycks vara sådan motståndare till alla andra former av markutnyttjande än "extremskogsbruk", såsom det tillämpas av framförallt de stora skogsbolagen.

Skogsstyrelsen brukar absolut inte göra motstånd mot olika odlingsprojekt/betesprojekt, på mark som just nu råkar vara beskogad. Mitt upplevelse är det snarare är tvärtom, man får mycket uppmuntran.

Bondeägda mindre skogsområden (under 40-50 hektar), som dessutom ligger i anslutning till en permanentbostad, brukar ofta skötas på helt andra sätt än med regelrätt trakthyggesbruk.

Jag har själv ungefär 10 hektar välfungerade skärmbaserad föryngring av tall, där fröträden stått tätt från början, och som vi avvecklar bit för bit för att ge ungtallen ljus. Det blir liksom aldrig kalt. Jag har också en hel del blandskog, och sparar en massa grov asp på andra håll.

Genom att titta på historiska kartor, så vet jag att nästan all mark på fastigheten varit jordbruks mark av och till. 

[Skogskunnig]

Jag skulle hellre vilja veta varför du lägger in så mycket egna tolkningar i allt du läser, istället för att läsa det som står. Håll dig till ämnet så blir det löttare, både för dig och oss andra.
Hur det ser ut hos dig är väl ganska ointressant, eller är du säker på att frågeställaren är din granne?
Och var kom storskogsbruket in i det hela? Frågan gällde möjligheten att få köpa vuxen skog någonstans i landet för att göra flera hektar ospecificerade "beteshagar".

[Tiomilaskogen]

Hej på er
Fråga nummer ett är om markägaren vill sälja. Fråga nummer två är hur mycket denne vill ha betalt. Blir svaret ja på den första och nivån rimlig på den andra så är det bara att slå till. Nästa steg blir att ansöka om lantmäteri och anmäla avverkning till Skogsstyrelsen med ett kryss i rutan att ingen återställning ska ske utan marken får annan användning än skogsbruk. Marken skiftas till den fastighet ni äger i dag och blir en extra stor tomt eller hästgård som det brukar kallas. Jag har huggit ren mark som haft granskog och gräset kommer förvånansvärt fort när rotsystemet börjar ruttna och släppa ifrån sig näring. Det märkliga med skogsköpen jag gjort är att det alltid verkat dyrt när kontraktet skrevs men efter några år så är priset på mark ännu högre och det känns som en superbra affär. De enda affärer jag ångrat är de där jag fegat ur för chanserna kommer smygande och försvinner som en blixt om man inte passar på.
Lycka till med ert markköp.

[skogaliten]

Jag skulle hellre vilja veta varför du lägger in så mycket egna tolkningar i allt du läser, istället för att läsa det som står. Håll dig till ämnet så blir det löttare, både för dig och oss andra.
Hur det ser ut hos dig är väl ganska ointressant, eller är du säker på att frågeställaren är din granne?
Och var kom storskogsbruket in i det hela? Frågan gällde möjligheten att få köpa vuxen skog någonstans i landet för att göra flera hektar ospecificerade "beteshagar".

Försök själv att svara på frågan om hur det kommer sig att du i flera trådar visat en mycket negativ inställning till annat än ett mycket fyrkantigt hållet storskogsbruk.

Och varför skulle inte ett eller flera exempel från mina marker, där vi gör på ett sätt som strider mot storskogsbrukets doktriner, som visar att den alternativa metoden faktiskt fungerar, vara relevant?

T.ex. i fråga om skogsbete, eller som ny om att omvandla beskogad mark till bete. Nyare forskning, gjord av SLU:s jordbruksinriktade delar, visar att vid lagom beläggning, så är skogsbete både ofarligt för skogen, och t.o.m. fördelaktigt. Anledningen till att man drev kampanjer för att "få bort" skogsbetet, var att tvinga bönderna till en situation där de kunde tvingas att avverka för att förse virkes/massaindustrin med råvara.

De flesta som läst agrarhistoria, vet att under de senaste 500-åren eller så, så har beskogningen av mark varierat högst väsentligt. Från lägen när virkesbrist varit ett stort problem för t.ex. gruv- och metallnäringen, via lägen där man man rovhuggit skog för att få kortsiktiga vinster, till dagens läge, där vi har mer mark klassad som skogsmark (och därmed fler kubikmeter "ved") än någonsin.

Mycket av den s.k. forskning som bedrivs av SLU i samarbete med skogsnäringens stora bolag, har gått ut på att maximera ett uttag av råvara, och att hitta metoder för att förkorta omloppstiderna. Alla andra frågor har varit sekundära. I den mån det går att hitta forskningsrapporterna som kompletta dokument, så kan vilken akademiker som helst, se att det finns skäl att ställa en hel del frågor om metoder, urval, och förmåga att hantera statistik.

Men för att säkerställa att man ska få få frågor om relevansen i forskningen, så är det mesta grundmaterialet ej tillgängligt via webben, tillskillnad från material från SLU om t.ex. husdjurskötsel eller spannmålsodling, utan ett tendensiöst urval av körsbärsplockat data, som passar med den rådande doktrinen, finns publicerat t.ex. via Skogsforsk.

Jag har dock inte sett något svar som t.ex. länkar till att det skulle vara förbjudet med nyodling i Sverige.

[Ex.]

Och varför skulle inte ett eller flera exempel från mina marker, där vi gör på ett sätt som strider mot storskogsbrukets doktriner, som visar att den alternativa metoden faktiskt fungerar, vara relevant?

För att detta inte är nån diskussionstråd för eller emot 'storskogsbruk'.

I övrigt håller jag med om att det knappast skulle bli några problem att lägga om marken till bete rent lagligt. Det blir väldigt svårt för en myndighet att hävda att plätten varit skog i 1000 år, och så måste förbli.
Häromkring nyodlar grannarna hejvilt på alla möjliga ( och omöjliga ) marker. En del blir knappast lönsamma på 100 år, i synnerhet som jag inte förstår hur dom tänker sig att få in markerna i EU-bidragssystemen.

Nej, jag tror nog att det största problemet blir att få grannen att sälja. det brukar man inte vara så pigg på.  Sen lär det tillkomma rätt saftiga räkningar från Lantmäteriet.  Däremot vet jag inte vad dom skulle kunna säga emot det hela, det är ju inte deras uppgift.
När vi nu styckar av gården här och säljer ifrån delar, då tillfrågas Länsstyrelsen om dom har nåt att invända.

[Skogskunnig]

Försök själv att svara på frågan om hur det kommer sig att du i flera trådar visat en mycket negativ inställning till annat än ett mycket fyrkantigt hållet storskogsbruk.

Jag är kritisk när det påstås saker som helt saknar grund. De "alternativ" som presenteras här inne när det gäller skogsbruk är oftast helt gripna ur luften, rena påhitt utan nånting som kan visa att det fungerar.