En annan filosofi är att trädet mår bäst om det får ha sin naturliga form med en rak centralt placerad stam som inte toppas på några meters höjd. Den kan gå att återskapa med tid och tålamod. Du gör då till att börja med till stor del som Hildegard sa, men du ska inte ta bort alla skott som går uppåt utan spara minst ett kraftigt skott (plus gärna något i reserv) som sticker uppåt ungefär där stammen skulle fortsatt uppåt, om trädet fått växa naturligt. Trädet kan då bli större, framför allt förstås högre, men jag tycker det ser ut som det får plats. Det är mest ont om plats i sidled på några meters höjd, mot huset. Att beskära trädet i buteljform, som Hildegard verkar vara inne på, kan kanske tvärtom göra det vidare just där?
Sen ska du förstås tillåta några kraftiga skott ut från stammen i sidled i riktning bort från huset, som kan bli nya grenar, så att trädet kan återskapa den halva av kronan det har förlorat.
Det är inte heller säkert att trädet har kraft nog att ta igen det som det förlorat genom att skjuta nya skott. Det kan även behöva stöd med välbrunnen kompost eller dylikt.
Anders