efter ett halvår som stormskadeinventerare på skogsstyrelsen är mitt intryck att det är kvantitet och kortsiktig vinstmaximering snarare än kvalitet och långsiktighet som styr dagens skogsbruk.
typexemplet är att stormarna gudruns och pers verkningar hade blivit avsevärt mindre om man planterat igen all gammal åker, ängs och hagmark med löv istället för barr. mitt intryck är att vindfällena är överrepresenterade på tidigare brukad mark. därtill hör att granen förstör jordmånen på sikt, god matjord förvandlas till steril podsol på några få århundraden.
Håller inte med om att det generellt är kortsiktig vinstmaximering. Jag tycker överhuvudtaget det är svårt att hävda att det är särskillt kortsiktigt att plantera skog på dessa breddgrader. Vad som är kvalitet är inte heller alldeles givet. Att mindre intensivt sogsbruk automatiskt skulle ge bättre kvalitet har jag svårt att se.
Att plantera löv på all tidigare öppen mark som under åren planterats igen hade nog knappast varit praktiskt möjligt. Jag är på intet sätt lövskogsfientlig och har själv en del av den varan. Men det är generellt mycket svårare att plantera och etablera lövskog än granskog. Trots generösa bidrag till de som vill plantera löv efter stormen Gudrun verkar intresset vara mycket litet och några större arealer tycks det inte bli.
Gran växter bra, är lätt att etablera är efterfrågad och är hyggligt betald på virkesmarknaden, som timmer, massaved och bränsle. Om stormskadorna generellt är större på tidigare jordbruksmark vet jag inget om. Däremot planterades mycket jordbruksmark under 60- och 70-talet. Många av dessa bestånd har sannolikt gallrats relativt nyligen och då är de känsliga för stormar innan de stabiliserats igen.
Man kanske dock kan fundera över om idealen i granskogsskötseln i Götaland tar tillräcklig hansyn till risken för stormskador. Virkesförrådet i Götaland har ökat dramatiskt under 1900-talet. Därför finns betydligt fler stora=höga träd. Om man strävar efter att uppnå skogar med grova dimensioner och stor trädhöjd ökar också risken för att de blåser omkull. Det resonemanget skulle snarare indikera att man skulle ha kortare omloppstider, vilket av många uppfatats som mer intensivt skogsbruk, för att minska risken för stormskador.
Skulle granen förstöra jordmånen? Möjigen förändra den, men jordmånen förändras väl om man byter markanvändning. Skogsjord är inte steril, men naturligtvis annorlunda än åkerjord. Å andra sidan var det väl heller inte så många hundra år sedan mycket av den efter 2:a världskriget igenplanterade åkermarken var just skogsmark.
