Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Artikel: Skinnberedning med alun  (läst 42134 gånger)

admin

  • Administratör
  • Inlägg: 631
    • Alternativ.nu
Artikel: Skinnberedning med alun
« skrivet: 16 sep-03 kl 02:16 »
Datum: 3 juli, 2000 ;

Författare : Cecilia Bergström
Tidigare publicerad : Tidningen Åter 2/98
Bidragslämnare (om annan än författaren)  Petter Bergström  
E-mail  ater@alternativ.nu  


Att bereda fårskinn är tyngre och lite krångligare än att bereda kaninskinn, som behandlades i Åter nr 1. Metoden är dock densamma. När man säger fårskinn menar man oftast lammskinn, som alltså är skinn från djur som är yngre än ett år. Det går dock att bereda skinn från gamla baggar och tackor också.
Jag har bara berett skinn från blandraser med hög andel finull, men pälsfårens skinn blir nog speciellt bra. Ullen kan vara klippt eller lång, det är kanske enklast att börja med en kort päls eftersom skinnet då är betydligt lättare att lyfta och rengöra. När skinnet är avdraget tvättar man det, har man tillgång till en fors, bäck eller sjö kan man lägga det däri, efter att ha bundit fast det ordentligt vid något träd i strandkanten. Har man inget vattendrag kan man tvätta det själv i en balja med ljummet vatten UTAN såpa eller annat tvättmedel, eller också i kallvatten MED såpa eller tvättmedel såsom schampoo, flytande tvål o dyl. Kombinationen varmt vatten - såpa innebär att ullen tovar ihop sig, något som man dock tar fasta på när man tovar.
Om man har många skinn eller inte riktigt orkar lyfta och gnida dem - ett blött fårskinn väger ofta cirka 20 kg - kan man tvätta dem i tvättmaskin. Jag brukar, när jag har flera skinn, köra dem ett i taget på ylleprogrammet med kallvatten och lite ullschampoo eller vanligt schampoo.
Man ska inte centrifugera dem och absolut inte torktumla.
Efter tvätt hänger man bara upp skinnet utomhus eller över någon diskho och låter det droppa av tills det är nästan torrt. Köttsidan skall dock vara fuktig fortfarande.
Köttsidan skall så skrapas ren från köttrester, fett och hinnor. Jag har köpt tre vanliga spackelspadar av metall och slipat till dessa så att de fått rundade hörn, de och en lite slö morakniv går bra att använda. Man kan också få av mycket med fingrarna. Jag brukar klippa bort de stora fettklumpar som sitter kvar där benen har suttit, och den tunna huden i ljumskarna.
Därefter finns det flera sätt att bereda skinnet. Det stora skinngarveriet i Tranås använder ofta krom för att garva, och skinnen blir mjuka, tvättbara och lättsålda - i princip alla skinn som säljs i gotländska gårdsbutiker är garvade så. Krom är nu inget man kan syssla med hemma, det är ett giftigt ämne. Indianer och andra naturfolk bark-, urin-, rök- och fettgarvar, man kan också garva med djurets hjärna, en gammal regel säger att djurets hjärna skall räcka till att bereda dess skinn. Jag hoppas kunna förkovra mig ytterligare i dessa metoder (kanske inte i hjärn-garvningen...) och återkomma när jag har provat själv, som det är nu kan jag bara alungarva med bad eller deg. Det har dock räckt gott åt mig, jag har sålt några sådana och jag har massor av skinn att ha i sängen på vintern och att sitta på både inne och ute. Jag har garvat rådjursskinn, älgskinn, får/lamm-skinn förutom kanin med alun.
Alungarvning
Till alungarvning behövs alun, salt, vetemjöl, vatten. Om man bara garvar ett enstaka kaninskinn kan man köpa alun på apoteket, skall man garva fårskinn är det bäst att köpa från någon återförsäljare. Cirka 70 kronor skall ett kg alun kosta.
Pälsen på fårskinn sitter hårt, därför kan man garva dem i bad, men rådjurs och älgars päls har en tendens att falla av i stora tussar, därför är de bäst att garva med deg.
Till ett normalstort, långhårigt fårskinn brukar jag ta 400 gram alun och 200 gram salt. Detta röres ned i 7 liter ljummet vatten tex. i en badbalja av plast eller emalj. Inte en aluminiumbalja och troligen inte en zinkbalja heller.
Där får skinnet ligga med köttsidan nedåt i ett dygn eller lite mindre. Sedan tas skinnet upp och vrids ur över baljan - vattnet skall användas igen. När skinnet är halvtorrt skrapar man det rent från de sista hinnorna och lägger det ned i badet igen, tillsammans med ytterligare 250 gram alun och 125 gram salt, dessutom en msk socker. Skinnet skall nu ligga i badet ett dygn till. Om man ska göra många skinn kan man ha dem i ett badkar.
När det dygnet är slut skall skinnet tas upp, nu kan man centrifugera det om man vill, eller låta det dropptorka. När ullen är halvtorr skall skinnet läggas luftigt, jag brukar lägga dem på några upp-och-nedvända brödbackar. Sedan skall ett lager mjöl strös över pälsen, man kan ta vetemjöl eller havremjöl eller grahamsmjöl. Blandar man också i lite potatismjöl blir skinnet ljusare. När skinnet är halvtorrt kan man fetta in det med en blandning av äggula och någon olja eller lanolin, men jag brukar aldrig göra det, jag mjukgör skinnet direkt istället. Mjukgörningen tar tid, det gäller att gnugga och gnida och greja med skinnet tills det är helt torrt, det skall torka i rörelse. Jag brukar ta en tesked och hålla den på ullsidan av skinnet, överallt där skinnet är stelt eller blåaktigt gnuggar man det underifrån med teskeden, då blir det genast vitt och mjukt där. Man kan också använda en skavbom, det är som en sågbock ungefär, där kan man dra skinnet fram och tillbaka tills det är mjukt. Om det blir för torrt under mjukgörningen och riskerar att spricka så kan man blöta ner det lite med en disktrasa.
När skinnet är helt torrt men mjukt och fint är det färdigt att använda. Dessa alun-garvade skinn bör inte tvättas, men om man lägger det med ullen nedåt i snön så ramlar mycket krafs och smuts av.
-Cecilia Bergström-
 


Georgisten

  • Inlägg: 2207
  • Mest biodlare, men mycket annat också.
    • Östergötland
    • Östgöta Honung - förädlad nektar från Östergötlands flora
Re:Skinnberedning
« Svar #1 skrivet: 04 jul-07 kl 15:07 »
Vilken jättebra redogörelse! Får hem ett nyslaktat lamm i augusti, och har då tänkt att bevara skinnet.

Har en liten fråga:

Ska man hälla på mjölet på skinnsidan eller på pälsen/ullen? Varför? Ska man på nått sätt ta bort mjölet sen ( svaret kanske står i texten, läste lite slarvigt kanske)

Hej så länge! =)
Ingen enskild människa kan hävda att den äger jorden, inget enskild människa eller kollektiv kan hävda att de äger andra människor.

cebaztian

  • Inlägg: 357
    • Bohuslän
    • Hästekasen
SV: Artikel: Skinnberedning med alun
« Svar #2 skrivet: 03 dec-15 kl 14:47 »
Några tips om var jag kan hitta några kilo ALUN.

fjällfäll

  • Inlägg: 185
    • Härjedalen
    • Härjedalens Fjällfäll
SV: Artikel: Skinnberedning med alun
« Svar #3 skrivet: 03 dec-15 kl 15:29 »
Färghandlare har i regel inte alun hemma, men de tar hem på beställning.

cebaztian

  • Inlägg: 357
    • Bohuslän
    • Hästekasen
SV: Artikel: Skinnberedning med alun
« Svar #4 skrivet: 23 dec-15 kl 18:39 »
Nå nu sitter jag med 25 kilo för 2000
kaliumaluminiumsulfat, eller vad nu hela namnet är...

Jag följer receptet ovan. Skinnen var lite gamla och de stinker, men vi får se.

Nu undrar jag. Vad gör Alun? Varför badar jag dem i Alun.

Jag har svårt att täcka skinnet med 7 liter och ingen balja är så stor att hela skinnsidan kan ligga nedåt.

Kanske borde man göra som bonnaröven, som blandade alun till en kräm och smetade på och la skinnen.

torbjorn

  • Inlägg: 13720
    • Medelpad
SV: Artikel: Skinnberedning med alun
« Svar #5 skrivet: 31 mar-16 kl 23:42 »
Om alungarvning mm ur den gamla Handbok i kemisk teknologi:

Citera
Alungarvning
Jämte den vegetabiliska garvmetoden är garvning med alunsalter den äldsta. Denna garvning användes ännu men endast för framställning av handsk- och beklädnadsläder och vid pälsgarvning. Efter vanlig kalkhusberedning behandlas skinnen i roterande valkfat med en lösning av ca 10 % kalialun eller aluminiumsulfat och 5 % koksalt i ca 3 timmar, varefter de utan spolning hängas upp till torkning. De plåthårda skinnen läggas i fuktig lokal eller fuktig sågspån för att draga till sig så mycken fuktighet, att du kunna brytas eller sträckas över skarpslipad halvmånformad klinga, utan att narven brister. Denna operation kallas stollning och kan även ske i stoll- eller sträckmaskin. Vid stollningen framträder den vita färgen, varför denna garvning även kallas vitgarvning. Vitgarvat läder är mjukt, smidigt och synnerligen tänjbart i alla riktningar.

Glacégarvning
En avart av alungarvning är glacégarvningen, som skiljer sig från föregående genom att till garvlösningen sättes en blandning av äggula och vetemjöl, som fyller lädret och ytterligare ökar dess smidighet. Glacégarvning användes för garvning av lamm- och killingskinn till naturellt vita och svartfärgade glacéhandskar.

Pälsgarvning
I motsats till vid övriga garvmetoder lägges vid pälsgarvning vikt vid en väl behandlad hårbeklädnad. Efter uppvekningen tvättas håret eller ullen med tvål och vatten eller sodalösning, varefter garvningen äger rum. I äldre tider alungarvades pälsskinnen enligt ovan samt stollades och valkades i torr sågspån för att giva pälsen en god lyster. En annan metod består i att pickla skinnen i koksalt och svavelsyra och smörja köttsidan med tran, varefter de torkas och stollas. Formalingarvning i kombination med en svag eftergarvning med kromsalter gör pälsskinnen smidigare. Pälsskinn, som i dagligt bruk utsättas för väta, kromgarvas, varigenom de göras motståndskraftiga mot vattnets hydrolyserande verkan.

 

Snarrbon

  • Inlägg: 1318
  • Om du inte provar vet du inte om det går
    • Skåne
    • Mettes kaniner
SV: Artikel: Skinnberedning med alun
« Svar #6 skrivet: 29 aug-16 kl 16:56 »
Nå nu sitter jag med 25 kilo för 2000
kaliumaluminiumsulfat, eller vad nu hela namnet är...

Jag följer receptet ovan. Skinnen var lite gamla och de stinker, men vi får se.

Nu undrar jag. Vad gör Alun? Varför badar jag dem i Alun.

Jag har svårt att täcka skinnet med 7 liter och ingen balja är så stor att hela skinnsidan kan ligga nedåt.

Kanske borde man göra som bonnaröven, som blandade alun till en kräm och smetade på och la skinnen.
Hur gjorde du och hur gick det?
Bor på gård i skogen med sambo, dansk-svensk gårdshund,  kat, genbanksanslutna gotlandskaniner, genbanksanslutna Åsbohöns och Klövsjöfår även dom genbanksanslutna.

stefano20

  • Inlägg: 2
    • Skåne
SV: Artikel: Skinnberedning med alun
« Svar #7 skrivet: 29 aug-16 kl 17:48 »
Hej!
Jag brukar garvar päls djur som jag jagar. Hittils har jag garvar rådjur,vildsvinn, dovhjort och hare.
Jag blandar salt, alun, saltsyra och vatten i en lämplig proportion.
Päls brukar vara lämpligt för att hantverka i enkla föremål.


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

817 gäster, 5 användare
xaelanar, Tur-Johan, LimJans, von tratt, ärt

* Forum

* Om tidningen Åter



- Har tidigare prenumererat. Var så nöjd att jag gav bort en prenumeration. Nu gör jag det igen. En jättebra present tycker jag!
/Margareta Mattsson

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser