Det beror ju på när under eldningens gång som man stänger draget, vad som händer också.
Under alla förhållanden är ju pyreldningen olämplig pga att förbränningen blir ofullständig, det bildas CO istället för CO2. Och CO vill man ju inte ha i rökgaserna eftersom den både är giftig och brännbar - bl a ökar ju risken för "puffar" som ställer till skada i pannrummet och i värsta fall orsakar brand.
Om man har en modern eldstad med kontrollerat insläpp av sekundärluft så slipper man det problemet - då kan man ju lugna ner förbränningen av det fasta bränslet i pannans så att säga första steg genom att strypa draget där, och i andra steget släpper man in lagom mycket sekundärluft för att förbränna CO, HC mm.
Risken för tjärbildning är störst om man stryper draget direkt efter att ha lastat in ved i eldstaden, innan pyrolysen har hunnit gå så långt att de flyktiga ämnena (tjära, vattenånga, organiska syror mm) har hunnit avgå från den nyinlagda veden. Och det blir såklart också värre om man använder kraftigt sot- och tjärbildande träslag (t ex björk, tall, ved från granstammar) än om man eldar ganska tjärfria sorter (t ex al).
Skulle man däremot dra igen draget när veden är i stort sett förkolnad så blir det knappast några tjärproblem, men CO-bildningen slipper man inte ifrån om eldstaden är av omodernt slag.
