Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Strö i lösdrift  (läst 4338 gånger)

ellenlinnea

  • Inlägg: 5
    • Härjedalen
Strö i lösdrift
« skrivet: 02 jun-16 kl 12:32 »
Hej!

Om ett par veckor kommer det att anlända ett par får till gården. I augusti kommer ytterligare två stycken.
Det är våra första får och något vi har försökt få till i ungefär ett år nu, innan vi äntligen hittade en fårägare som gärna ville sälja några får (finns inte enbart en handfull fårbönder inom acceptabelt avstånd, och har därför inte hittat någon som kunde tänka sig att sälja förens nu).
Fåren kommer att gå på lösdrift under vintern, och jag funderar på vilket strö som fungerar bäst för fåren i byggnaden de kommer att ha tillgång till. Jag vet att den nuvarande ägaren till fåren har halm i en av sina byggnader.
Någon som har erfarenheter? För- och nackdelar med tex halm eller spån? (Spån är betydligt lättare att få tag på häromkring än grovt halm dessutom..)

Tack på förhand!

kurt

  • Inlägg: 3488
SV: Strö i lösdrift
« Svar #1 skrivet: 02 jun-16 kl 12:45 »
Litteraturstudie där man jämför olika strömaterial:

http://stud.epsilon.slu.se/5725/1/Nihlstrand_J_130624%20.pdf

vallhunden

  • Inlägg: 3009
    • Västergötland
SV: Strö i lösdrift
« Svar #2 skrivet: 02 jun-16 kl 14:58 »
Spån fastnar i ullen, det är inte bra!! Halm blir det en riktig varmstöbädd av som värmer fåren på vintern. Man kan också ströa med ratorna av höet...
Kvinna som bor själv på landet med ett 30-tal tackor (Gotlandsfår) och 3 Border Collies.

skogaliten

  • Inlägg: 1288
    • -
SV: Strö i lösdrift
« Svar #3 skrivet: 02 jun-16 kl 15:28 »
Jag genom åren provat: bara halm, halm med spån under, halm med torv under, och spån (fast bara till baggar, inte till stor grupp med tackor och lamm).

I praktiken är halm det enda som verkligen fungerar på ett rimligt sätt. Halm med torv underst fungerar också bra, men den stora fördelen med torven är att det blir bra gödsel fortare. Förutom till baggarna (4 st) som har grusbädd, så har vi betongplatta under bädden.

Tänk på att man gör en bädd, alltså strömaterialet ligger hela vintersäsongen, och man fyller bara på med nytt ovanifrån, man mockar inte. Bädden ska vara torr och ren på ytan, och blir varm underifrån genom de pågående nedbrytningsprocesserna.
Om man mäter temperaturen i bäddens ytskikt, så är det plusgrader i bädden, fast det är många minusgrader i luften. Bädden fungerar som en värmedyna till exempelvis nyfödda lamm.
Att röra runt i bädden innebär att man river fram nedbrytningsprodukter, vilket kan orsaka allehanda sjukdomar och besvär, i synnerhet för lamm.

En bädd av halm sätter sig snabbt, bädden blir varm från botten av den nedbrytning som startar och bidrar till en torr och komfortabel liggplats för fåren, och det blir måttliga mängder "bös" i ullen av halm.
Dessutom uppskattar fåren nyströdd halm, både som tidsfördriv och som mat. De letar bortglömda korn, och äter både av själva halmen samt av ogräs som kommer med.

Spån är värdelöst i praktiken, i synnerhet vid hobbyhållning av får. Spån måste vattnas om det ska ha en chans att sättas sig och bilda bädd, och det behövs också en större mängd får per ytenhet för att få bädden att fungera som en bädd. Spån är svårt att gödsla ut, i synnerhet om man inte har betongplatta under, det liksom klistrar fast sig överallt.
Dessutom så tar spån en enorm tid på sig för att komposteras så att man kan sprida den som gödsel.

Men den absolut viktigaste invändningen mot spån är att spånet "äter sig in" i ullen! Dels så blir det svårt att maskinklippa fåren, skären blir väldigt snabbt slöa, och den ull man får blir väldigt geggig och smutsig och i stort sett omöjlig att använda till något slags hantverk alls. Antagligen så blir det också svårt att låta bereda skinnen, om det sitter för mycket spån i ullen.

På hösten släpper man ju in nyklippta tackor i fårstallet/ligghallen/lösdriften, så spånet hamnar liksom i botten av ullen.

Jag har läst studien, och den tar i princip ingen som helst hänsyn till skinn, ullkvalitet eller klippningsteknik...

Till fyra-fem får räcker en storbal halm, kanske behövs två, räcker antagligen över hela vintern (beroende på bottenytan på lösdriften), storbalar med halm är ganska lätta och körs enkelt på en vanlig släpkärra efter personbil, så någonstans så finns det nog halm att köpa. Köp en eller två storbalar, ställ dem torrt, på lastpallar med presenning under och täckt med presenning om inomhusutrymme saknas, och skala av därifrån. Första "fluffiga" lagret i lösdriften ska vara minst 50 cm högt, det trampas snabbt ihop av fåren, så i början får man ströa rätt ofta, så att det blir mjukt och skönt. Ha inte en onödigt stor bottenyta till fåren, då kommer bädden inte att fungera, utan håll det lagom stort, något större (20-30%) än KRAV:s regelverk tycker jag är lagom yta för får som ska få lamm. Får som inte får lamm räcker minimum enligt KRAV väl.

Lycka till!

olivia.k

  • Inlägg: 1455
    • Jämtland
SV: Strö i lösdrift
« Svar #4 skrivet: 02 jun-16 kl 15:40 »
Jag använder hö till bädden eftersom det hö jag har är ganska värdelöst bitvis vilket gör att det blir mycket spill kvar på foderbordet som jag ströar med.
Mina baggar är utegångsdjur och jag mätte temperaturen i deras ligghall och det var 27 grader varmt på vissa ställen i bädden trots att det var minus 10 i luften så det verkar funka bra att få det att brinna trots att man ströar med hö direkt på jordgolv.

Nina W

  • Inlägg: 3982
    • Värmland
SV: Strö i lösdrift
« Svar #5 skrivet: 02 jun-16 kl 16:19 »
Halm eller hö är bäst, men den bör vara hackad. Långa strån + skit bildar en ogenomtränglig platta som det är svårt att mocka ut.

skogaliten

  • Inlägg: 1288
    • -
SV: Strö i lösdrift
« Svar #6 skrivet: 02 jun-16 kl 16:31 »
Ja visst fungerar övergrovt hö som alternativ till halm!
Det bryts kanske ner lite i snabbaste laget, men det spelar mindre roll i riktigt små besättningar.

ellenlinnea

  • Inlägg: 5
    • Härjedalen
SV: Strö i lösdrift
« Svar #7 skrivet: 02 jun-16 kl 19:34 »
Tack så hemskt mycket för alla snabba svar! Halm låter ju som den bästa lösningen helt klart. Hade inte tänkt på att spån fastnar i ullen, men det är ju såklart att det gör! Ibland tänker man inte riktigt hela vägen fram bara ;)

Då ska jag höra med den nuvarande ägaren till fåren och se varifrån hon skaffar sitt halm.

Tack igen!

petris

  • Inlägg: 95
    • Västergötland
    • Tuppochtomat
SV: Strö i lösdrift
« Svar #8 skrivet: 09 sep-17 kl 21:30 »
Jag genom åren provat: bara halm, halm med spån under, halm med torv under, och spån (fast bara till baggar, inte till stor grupp med tackor och lamm).

I praktiken är halm det enda som verkligen fungerar på ett rimligt sätt. Halm med torv underst fungerar också bra, men den stora fördelen med torven är att det blir bra gödsel fortare. Förutom till baggarna (4 st) som har grusbädd, så har vi betongplatta under bädden.

Tänk på att man gör en bädd, alltså strömaterialet ligger hela vintersäsongen, och man fyller bara på med nytt ovanifrån, man mockar inte. Bädden ska vara torr och ren på ytan, och blir varm underifrån genom de pågående nedbrytningsprocesserna.
Om man mäter temperaturen i bäddens ytskikt, så är det plusgrader i bädden, fast det är många minusgrader i luften. Bädden fungerar som en värmedyna till exempelvis nyfödda lamm.
Att röra runt i bädden innebär att man river fram nedbrytningsprodukter, vilket kan orsaka allehanda sjukdomar och besvär, i synnerhet för lamm.

En bädd av halm sätter sig snabbt, bädden blir varm från botten av den nedbrytning som startar och bidrar till en torr och komfortabel liggplats för fåren, och det blir måttliga mängder "bös" i ullen av halm.
Dessutom uppskattar fåren nyströdd halm, både som tidsfördriv och som mat. De letar bortglömda korn, och äter både av själva halmen samt av ogräs som kommer med.

Spån är värdelöst i praktiken, i synnerhet vid hobbyhållning av får. Spån måste vattnas om det ska ha en chans att sättas sig och bilda bädd, och det behövs också en större mängd får per ytenhet för att få bädden att fungera som en bädd. Spån är svårt att gödsla ut, i synnerhet om man inte har betongplatta under, det liksom klistrar fast sig överallt.
Dessutom så tar spån en enorm tid på sig för att komposteras så att man kan sprida den som gödsel.

Men den absolut viktigaste invändningen mot spån är att spånet "äter sig in" i ullen! Dels så blir det svårt att maskinklippa fåren, skären blir väldigt snabbt slöa, och den ull man får blir väldigt geggig och smutsig och i stort sett omöjlig att använda till något slags hantverk alls. Antagligen så blir det också svårt att låta bereda skinnen, om det sitter för mycket spån i ullen.

På hösten släpper man ju in nyklippta tackor i fårstallet/ligghallen/lösdriften, så spånet hamnar liksom i botten av ullen.

Jag har läst studien, och den tar i princip ingen som helst hänsyn till skinn, ullkvalitet eller klippningsteknik...

Till fyra-fem får räcker en storbal halm, kanske behövs två, räcker antagligen över hela vintern (beroende på bottenytan på lösdriften), storbalar med halm är ganska lätta och körs enkelt på en vanlig släpkärra efter personbil, så någonstans så finns det nog halm att köpa. Köp en eller två storbalar, ställ dem torrt, på lastpallar med presenning under och täckt med presenning om inomhusutrymme saknas, och skala av därifrån. Första "fluffiga" lagret i lösdriften ska vara minst 50 cm högt, det trampas snabbt ihop av fåren, så i början får man ströa rätt ofta, så att det blir mjukt och skönt. Ha inte en onödigt stor bottenyta till fåren, då kommer bädden inte att fungera, utan håll det lagom stort, något större (20-30%) än KRAV:s regelverk tycker jag är lagom yta för får som ska få lamm. Får som inte får lamm räcker minimum enligt KRAV väl.

Lycka till!

Hur mycket är lagom till 4-5 får om man uppskattar att 3av dem kommer att lamma? Utrymmesmässigt alltså? De kommer att kunna gå ut i en mindre hage hela vintern.
www.tuppochtomat.wordpress.com min blogg om natur, miljö och odling

skogaliten

  • Inlägg: 1288
    • -
SV: Strö i lösdrift
« Svar #9 skrivet: 11 sep-17 kl 00:46 »
Hur mycket golvyta som är lagom kan man alltid diskutera...

Att ha generöst med golvyta, men inte överdrivet stort, brukar vara vettigt.
Sedan så har fåren hos de flesta en tendens till att bli något fler med tiden, när man behåller (tack-)lamm som fötts på gården, så om man ska bygga/skapa ett fårhus, så är det ofta klokt att ta till så att åtminstone ett eller två tackor till ryms utan problem.

Här är Jordbruksverket regler om minimistorlek:
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/olikaslagsdjur/farochgetter/mattistallochbyggnader.4.4b00b7db11efe58e66b8000720.html

Nedan inklippt från länken:


                                                                        Totalyta 3)       varav Liggyta 2) 3)
                                                                        m2                   m2
Lamm, 15-30 kg                                           0,50                   0,35
Lamm över 30 kg                                           1,00                   0,70
Vuxet djur, högst 65 kg                                   1,20                   0,85
Vuxet djur, över 65 kg                                   1,40                   1,00
Dräktig tacka ¹)                                           1,70                   1,20
Tacka under 65 kg, med lamm under 15 kg   1,70                   1,20
Tacka över 65 kg, med lamm under 15 kg   1,90                   1,35

¹) Avser dräktig tacka som har mindre än två månader kvar till förlossning.

²) Avser även minsta utrymme i ligghall utan utfodring samt minsta utrymme i ligghall där den enda utfodring som sker innebär att djuren utfodras samtidigt med enbart kraftfoder.

³) Avser även minsta utrymme i ligghall med annan utfodring än sådan som anges i fotnot 2.

Så blir det då dags att räkan och fundera.

"Tackor under 65 kg" gäller i praktiken endast småvuxna raser av Allmogefår. De mer storvuxna raserna Allmogefår, samtliga lantraser inklusive Gotlandsfår och Gutefår, samt Köttraserna och köttraskorsningar, har alla tackor som kan väga mer än 65 kg.
Jag har själv en lite mer storvuxen Allmogeras, och tackorna väger mellan 55-75 kg (jag har vägt dem).

Så då kan man lika gärna räkna med att alla tackor väger 65 kg. 
1,40 kvm x 2 tackor = 3 kvm (2,8),  1,90 kvm x 3 tackor =  6 kvm (5,7) så ska förväntade lamm läggas till: 3 tackor som får två lamm var = 6 st lamm x 0,5 kvm = 3 kvm.

Alltså blir minsta tillåtna golvyta för 5 tackor samt lamm: 3+6+3 = 12 kvm.

Jag skulle nog vara generös, och ge de 4-5 fåren 15 kvm åtminstone. Gärna lite mer.

Något djur kanske blir sjukt, och behöver få en egen box ett tag, de lammande tackorna kan behöva få stå i egna boxar de första dagarna med lammen t.ex., sådant blir mycket enklare om det finns lite extra golvyta att använda.

Just nu står det två små betäckningsgrupper om  fyra djur i varje i två fölboxar på 12 kvm i mitt häststall. Det känns som snålt med utrymme, även om det är lagligt. Men de ska bara ha det så under 5 veckor, och det kommer inte att vara några lamm i boxarna, utan när betäckningen är avklarad, så flyttar alla in i stora fårhuset.


Men även om de kan gå ut hela vintern, så brukar man inte vilja att tackorna lammar ute i en rasthage som använts hela vintern. Sådana rasthagar blir geggiga på våren, och är fulla med träck, där frodas det parasiter och koccidier, som kan göra lammen sjuka (så sjuka så att de dör i värsta fall). De små lammen ska inte heller gå ut i vinterrasthagen.

Så ska tackorna lamma ute, så behöver de få flytta till en ren, gräsbevuxen hage att lamma i, eller så får man stänga in fåren i fårhuset (tackorna) tills de som ska få lamm har lammat klart.

Att ha fåren inne i fårhuset under lamningen är att rekommendera för de första lamningarna man har. Alla tackor fixar inte allt själva (fellägen som behöver rättas till, tackor som avvisar lamm t.ex.), och det kan vara klokt att lära sig hur det fungerar med lamning inomhus innan man låter tackorna lamma ute. All övervakning är så mycket enklare inne än ute.

Mitt fårhus är förprövat (godkänt) för 30 tackor med lamm. Tackorna kan gå ut och in som de vill i en rasthage fram till lamning, och så har jag en till rasthage, som bara används några dagar på våren av tackor med lamm.
Golvytan i mitt fårhus är 63 kvm. Men jag vill inte ha mer än 25 tackor med lamm därinne. Det blir för mycket djur på för liten yta, det blir rörigt och trångt. Ändå är det så, att ju större totalyta som finns i fårhuset, desto närmare minimimåtten kan man vara.

Lycka till med att ställa i ordning ett bra fårhus!



 


Dela detta:

* Inloggade just nu

* Forum

* Om tidningen Åter



- Reportaget om ostkursen gör att man blir så sugen!
/Sanna h

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser