Alternativ.nu
Bygga & Bo => Uppvärmning => Ämnet startat av: Radar skrivet 03 dec-21 kl 10:57
-
Under årens lopp dyker det lite då och då upp frågor om hur man bäst tänder brasan i olika spisar/kaminer/vedpannor. Värmekällor är egensinniga och det är individuellt hur de bäst bör hanteras. Jag tänkte man kan samla olika tips i en egen tråd.
Här har vi en vit köksspis av märket Husqvarna. Modell-numret vet jag inte.
Vi börjar med två ganska tunna vedträn i botten. Om de är lite spretiga är det ingen nackdel. Ovanpå dessa några bitar näver och småbitar av ved som brukar bli när man klyver. Högst upp någon/några lite grövre bitar, så spretiga som man kan hitta.
När vi tänt låter vi vedluckan stå nästan helt öppen under ca 10 minuter och om det behövs lägger in vedflisor. När det ser ut att ha tagit sig i de grövre bitarna och man börjar få en liten glödbädd stänger vi till vedluckan lite. Lämnar en glipa på 3 - 4 cm öppen. Efter ytterligare ca 15 minuter lägger vi in ett par vedträn och stänger sedan luckan helt.
20 - 30 minuter senare är det dags att lägga i så mycket ved som får plats. Beroende på vilken ved som eldas med brukar det vara lagom att lägga in ny ved varje ca 40 minuter.
Tillägg:
Jag glömde nämna att när det börjar dra sig mot kvällningen lägger vi några spretiga bitar på den öppna ugnsluckan så de är ordentligt torra när det är dags att tända upp igen dagen efter.
-
Näver i alla ära. En del år får man dock bara granved. Kör själv med en tändkub jag köper på dollarstore. Tror det är 200 bitar för 50 eller 100 kr.
En sån bit tar det sig om det inte är surved man har.
Har man dock ett för bra drag så kan kuben slockna. Men tror det mesta slocknar då och man bör tända överst.
-
Om man köper färdigkluven ved får man ju förstås inte samma tillgång till småflis och näver. Hos oss samlar vi allt skräp som blir vid klyvningen i pappkartonger. Det finns en burk tändkuddar inomhus som vi kan ta av om vi glömt ta in av "skräpet".
Anledningen till att vi låter vedluckan stå öppen i början är för att inte draget ska bli för bra, så att det i stället blåser ut lågan.
Nu blev det en liten aning på sidan om hur man tänder. Låt oss återgå till ämnet.
-
Det böir en del skräp när man klyver så det samlas upp, och så kan man finklyva en försvarlig mängd.
Vi har även en sån där yxa som sitter felmonterad på en kubbe inne i köket.
Det som ska bli tändved lägger jag på kökspannan så det blir så där ohälsosamt torrt.
Jag satsar alltid på att göra ett "rör" som jag sedan tänder i.
I detta trycker jag in först och främst näver ( näver är perfekt då det brinner med riktigt hög temperatur)
Som alternativtändning använder jag egengjorda tändklossar. Till dessa använder jag äggkartonger som jag har i grovt spån från hyveln, även sågspån fungerar.
För att binda detta så värmer jag linolja med stearin och en klatt bivax för att det luktar så gott.
Det är sällan jag misslyckas att få fart på elden.
-
Mjölkförpackningar, äggförpackningar, pappersrullar och sånt, blir alltid mera av det och det är utmärkt att starta elden med. Det finns sådana som ryggar till av det, men har inte haft några problem och har gjort så i många år nu.
Har jag inte det brukar jag nyttja fint kluven ved, gjorde en egen kubb så jag kan spänta inomhus.
(https://i.imgur.com/qH1cCxrl.jpg)
-
Jag vill slå ett slag för Dagens Nyheter. Som prenumerant har jag alltid gott om tändpapper...
-
Har övergått till tändkuber, nuvarande köpta på Bauhaus men de förra från Biltema var nog bättre. Men det är ju tillsammans med finkluven tändved, annars går det inte. Och all bark och liknande från vedbacken samlar jag i skottkärra och köra tillbaka till skogen, det blir bara en massa aska av det. Nävern sotar dessutom rätt mycket.
-
Näver ryckt från torra vedträn, några stickor samlade på vedbacken eller finklyvda och avbrutna i lagom längd. Eller klyvda från snickerispill.
Litet vedträ ovanpå det, sen ett större när det tagit sig. Tänder alltid underst, värmen stiger uppåt.
Lagom stor kamin för 30 cm-vedträn.
-
Denna höst har jag tänt i finkluven aspved, oftast funkar det bra men om eldstaden är kall använder jag dessutom tyre eller näver.
Att köpa eller göra tändblock fattar jag inte meningen med, det blir ju bara extra utgifter eller arbete och sannolikt import av parafin/stearin.
Har man ljusstumpar över kan man ju använda dem till att tända med, men varför de skulle smältas och pysslas med har jag inte förstått.
I gäststugan går det åt tidningspapper/äggkartong/wellpapp eller näver när plåtröret/skorstenen är kall, det har säkert använts ljusstumpar för att få fyr i eldstaden oxå, men inte av mig.
-
Denna höst har jag tänt i finkluven aspved, oftast funkar det bra men om eldstaden är kall använder jag dessutom tyre eller näver.
Att köpa eller göra tändblock fattar jag inte meningen med, det blir ju bara extra utgifter eller arbete och sannolikt import av parafin/stearin.
Har man ljusstumpar över kan man ju använda dem till att tända med, men varför de skulle smältas och pysslas med har jag inte förstått.
I gäststugan går det åt tidningspapper/äggkartong/wellpapp eller näver när plåtröret/skorstenen är kall, det har säkert använts ljusstumpar för att få fyr i eldstaden oxå, men inte av mig.
Jag förstår din åsikt avseende att tillverka egna tändkuber.
Det tar en stund, men det är rätt kul och en avslappnade stund.
Stearinet är stumpar som jag dels fått och som vi skapat själva. Bivaxet är sådant riktigt äckligt svart vax som man sorterar ur kuporna. Eller från kupor som bina dött i.
Den stora fördelen är att dom alltid får fart på brasorna. Även om jag ska tända kolmilan är det hemskt smidigt så den stunden det tar att tillverka tjänar man lätt insparad.
Sedan kan man faktiskt sälja sånt.
-
Här tänder jag olika. När jag var liten var det kul att sitta framför vedspisen och spänta stickor, och det är fortfarande lite kul att med bara trä och en tändsticka få det att ta sig fort från liten till stor vedbit. Men det blir oftast ett mjölkpaket med lite skräppapper i som startar nu för tiden.
-
I såväl köksspis (med förhållandevis stor eldstad) som tvenne kaminer gör jag som följer:
* Två vedträn läggs på rostret med en spalt emellan.
* Små spetor, näverbitar, barkbitar rullas in i en halv tidningssida som läggs mellan vedträna.
* Kors och tvärs, vilande på vedträna, läggs tunna vedpinnar.
* På de tunna vedpinnarna vilar ett par smala vedträn.
* Öppnar spjällen fullt och tänder rullen.
* När det tagit sig lägger jag på, också korsat, ett par normala vedträn.
* Drar igen tilluften (primärluften) nästan helt.
* När det börjar bli en glödbädd drar jag igen tilluften helt, har sekundärluften helt öppen hela tiden, lägger på grova vedträn.
* Matar på ett eller ett par grova vedträn då och då så jag hela tiden har ca 5 cm glödbädd.
Gött sot som sotarn säger.
Kanske låter krångligt men hela processen fram till att jag drar igen tilluften tar 5-10 min och sen ytterligare 10-15 min innan glödbädden börjar bildas.
Ett bra sätt att titta om man eldar rätt är att titta på flammornas färg och rökens färg. Flammorna ska vara gula eller helst blå. Röken ska vara vit eller osynlig. Grå eller än värre svart eller mörk rök visar att man eldar fel. Dock får man räkna med mörk rök de första minutrarna innan elden tagit sig ordentligt och draget genom skorstenen kommit igång för fullt.
-
Jag eldar i två olika kaminer. Morsø 1440 respektive Contura 350.
Tändbrasan byggs upp på samma sätt i båda två. Först ett lager av vedträn (kluvna, gärna spretiga med lösa stickor som sticker ut) som täcker rosten. Sedan något hopknölat papper - ett par sidor ur en dagstidning eller reklamblad av tidningspapper, ovanpå det en bit näver om det finns, annars papp från förpackningar (äggkartonger är utmärkta) och några tunna stickor, vanligtvis späntade ur någon gisten brädbit som har legat bland veden. Eventuellt ytterligare några tunna vedträn ovanpå.
I Morsø sker tändningen på följande sätt:
Jag tänder i det hopknölade papperet. Kaminluckan får stå lite på glänt. Dragluckorna står alltid i samma läge (övre 2,5 varv öppen, nedre helt stängd). När tändbrasan har tagit sig ordentligt, stänger jag luckan, efter att ha förvissat mig om att den brinner bra efter några minuter med stängd lucka, lägger jag på mer ved ovanpå.
Och i Contura:
Tänder i det hopknölade papperet. Kaminluckan på glänt, asklådan utdragen 1 cm, dragreglaget helt utdraget. När tändbrasan brinner bra, lägger jag direkt på mer ved ovanpå och stänger kaminluckan. Låset är dåligt så luckan kilas fast med fjädrande klämmor (tillbockade spikband) i hörnen också för att täta ordentligt. När jag ser att det brinner bra även med stängd lucka, stänger jag asklådan och skjuter in dragreglaget så småningom. Vanligtvis får det stå ungefär i halvläge.
-
Jag har två mycket lättända värmekällor en braskamin och en modern vedspis. OM jag kommer ihåg att stänga av mulltoan och helst också luftvärmepumpen medans jag tänder. Mulltoan fattar jag den borde skapa undertryck i huset men varför pumpen stör blir jag inte klok på. Gör som andra beskrivit ovan, med papper, bark och tunna vedträn.
-
Intressant, när jag eldar i braskaminen ser jag ingen skillnad om värmepumpen är på, däremot kan det ju ofta ryka in ordentligt om man drar igång köksfläkten, så det kan kanske ha med värmepumpens konvektorfläkt att göra?
-
Fläkten i värmepumpens inomhusdel cirkulerar ju bara luft i huset, så den kan inte orsaka undertryck som köksfläkten gör. Men det kan ju tänkas att luftdrag förbi kaminen påverkar någonting.
-
Har övergått till tändkuber, nuvarande köpta på Bauhaus men de förra från Biltema var nog bättre. Men det är ju tillsammans med finkluven tändved, annars går det inte. Och all bark och liknande från vedbacken samlar jag i skottkärra och köra tillbaka till skogen, det blir bara en massa aska av det. Nävern sotar dessutom rätt mycket.
Nu har jag faktiskt provat köpta tändkuber från EKO de är bra och billiga, man får dock dela dem själv och jag som är sparsam nöjer mig 1 (eller 1/2)
-
Nu har jag faktiskt provat köpta tändkuber från EKO de är bra och billiga, man får dock dela dem själv och jag som är sparsam nöjer mig 1 (eller 1/2)
Jag som också är sparsam köpte i våras när det var rea på jula så jag behöver inte snåla nu och kör med hela 8)
-
EKOs tänd hjälpmedel kostar 5kr/30st så de behöver kanske inte delas av ekonomiska skäl
-
Fick lära mig av nå´n att man heslt inte ska tända med tidningar (har vi alltid gjort i alla år), detta för att det blir sotbeläggningar i skorstenen som kan fatta eld.
Brukade tända en tidning och hålla den upp till skorstenen för att den skulle bli varm och skapa drag.
Nu har vi nya rutiner. Startar stora värmeljus 6-8 st som får brinna ut innan jag tänder en brasa.
Funkar bra, det ryker inte in i rummet längre, vilket är perfekt då jag är känslig för röken (astma).
-
Har eldat ett tag med inte helt torr ask, och det är intressant att försöka få igång kalla, råa grövre bitar genom att stapla dem på så sätt att så att det bildas en start-kanal för elden att utvecklas i. Har inte kollat skorsten än, men vilken dag som helst blir det utvärdering. Brinner helt suveränt i den här kaminen i alla fall.
-
Jag topptänder alltid.
Helst med näver lite tunna stickor och sedan en riktigt torr ved ut överst så blir det bra fart på brasan.
Just nu är det slutt på näver så då tänder jag med tidningspapper då det finns ett överflöd av det efter att ha delat sådant.
@Znibban
Risken för sotbrand när man tänder med tidningspapper är så liten att den inte ens är lätt att beräkna utan en massa nollor efter decimalen.
Vad väger 2 sidor mot veden du eldar per tändning?
Sotbrand får man av ofullständig förbränning.
-
Topptända är ju oftast bäst ur miljöhänsyn i en vanlig eldstad.
-
Topptända är ju oftast bäst ur miljöhänsyn i en vanlig eldstad.
Precis...
Flertalet fördelar med det.
Det är även det snabbaste sättet att få igång värmen.
-
Värmeljus som tändbränsle måste man nog anse som stort slöseri både ur ekonomisk synpunkt och klimatsynpunkt. De bidrar säkerligen ännu mer än tidningar till kletiga beläggningar av halvförbränt paraffin i skorstenen.
Jag har för min del slutat använda tidningspapper att tända med. Favoriten är brunt kraftpapper från papperskassar (vitt blekt kraftpapper brinner betydligt sämre), men tunn papp från kartonger (inte plastad papp från mjölkpaket utan kartonger från torrvaror t ex makaroner eller cornflakes) fungerar också bra. Finns det näver, så brukar en näverremsa få följa med också. Har man gott om tunna spjälor som man har späntat från t ex gamla tprra gistna brädlappar, så behövs det mycket mindre tändpapper än annars.
-
Småkrafset som bildar drivor under vedklyven är inte att förakta som tändmaterial.
-
Kvistar duger också bra, nästan samma funktion som papper eller näver. Och ibland lite till..
Vissa sommar morgnar har jag tagit ut sotluckelådan helt och eldat med kvistar där i sotluckan och kokat kaffe i en campingkastrull, då placeras kastrullen på gallret i eldstaden där man normalt lägger ved ;D och när det är dags för att dra ut kastrullen använder man en tång naturligtvis.
Om det blir fortsatt molnigt och om det känns ruggigt har man då förberett för en riktig eldning på så vis.
Dock kan kvistar ryka ibland men om man lägger dem i ugnen vid eldnings tillfället dessförinnan brukar de duga bra.