Tänkvärda saker! Tycker att det var bra att skriva det som löpande text i tråden istället för att länka då det är stor risk att man ska läsa SEN ... så funkar iaf jag! Som svar på Gruffs fråga så finns det en del som båda medlena missar och om det står det i några av texterna nedan. Därför är det ju bra att lämna in träckprover för analys så att man vet vad det är för parasiter man har och väljer rätt avmaskningsmedel!
Ur
Fårhälsonytt nr 2, 2004Avmaska på rätt sätt!
Det är av stor vikt att avmaskning, liksom all annan medicinering, sker på rätt sätt. Dosen anges på alla avmaskningsmedel, även på icke receptbelagda. För att kunna följa dosangivelsen är det
nödvändigt att djurets vikt uppskattas korrekt. Väg det tyngsta djuret i gruppen och dosera efter det! Det är
dyrare att underdosera än att överdosera eftersom underdosering kan leda till helt utebliven effekt av avmaskningsmedlet!
Om dosen appliceras fel i munnen kanske djuret spottar ut, eller sätter i halsen och hostar/frustar ut läkemedlet. Dosen skall läggas in långsamt långt bak i munnen, bakom den så kallade tungvulsten i svalget.
Varje
felaktig avmaskning selekterar för resistens! Om dosen är för låg, dör inte parasiterna utan de överlever och kan föra sin genetiska, förvärvade förmåga vidare. Och vi blir ett problem rikare!
Svenska Djurhälsovården 2008-05-29
Behöver du avmaska så behöver du recept
Lantbrukets djur
I månadsskiftet september-oktober 2007 receptbelades alla avmaskningsmedel till lantbrukets djur. Syftet är i första hand att förbättra säkerheten för konsumenterna när det gäller livsmedel från djur. Dessutom vill man minska risken för att parasiter ska utveckla resistens (motståndskraft) mot avmaskningsmedlen genom felaktig användning.
Produktionsbortfall
Parasiter, framför allt inälvsmaskar, är en viktig orsak till produktionsbortfall hos får. Det vanligaste tecknet på att får har parasiter är nedsatt tillväxt. Det är endast vid mer uttalade problem som djuren blir sjuka och visar tecken på sjukdom som diarré eller nedsatt allmäntillstånd. Olika strategier används för att hålla nere smittrycket. Fortfarande utgör dock avmaskning en av hörnstenarna i en effektiv parasitkontroll.
Smittar på betet
Inälvsmaskar lever som vuxna i värddjuret och förökar sig genom att ägg sprids via fårets träck. I ströbädd och i vinterlandskap kan parasitäggen inte utvecklas vidare till de smittsamma larverna. Därför är det bara betande djur som blir infekterade av inälvsmaskar. Lammen möter alltså smittan först när de betar gräs.
Koccidier på stall och i rastgårdar
De enda tarmparasiterna som utgör smittorisk även på stall och i rastgårdar utan bete är koccidierna. De är encelliga och behöver inte någon utveckling på betesmark. Framför allt ca en månad gamla lamm kan insjukna i koccidios med kraftiga, ibland blodblandade, diarréer. Gängse avmaskningsmedel har inte effekt mot
koccidier utan dessa behandlas med helt andra läkemedel. Vanligen behandlas hela lammgruppen med engångsdos av
Baycox®, en lösning registrerad för användning till grisar, parallellt med andra åtgärder – helst ingår byte till annat stallutrymme eller annan rastgård.
Endast två huvudgrupper
Idag finns endast sex avmaskningsmedel för användning till får i Sverige. Dessa kan delas in i två huvudgrupper med preparat som fungerar på ett liknande sätt inom gruppen.
Axilur®, Valbazen® och Rintal® hör till den ena gruppen, medan
Ivomec®, Noromectin® och Dectomax® hör till den andra. Dectomax ges via injektioner i muskulaturen, Rintal är i form av granulat och de övriga är flytande som ges i munnen. Det är viktigt att agera så att medlen i de två grupperna kan användas framgångsfullt under lång tid framöver, eftersom det inte finns några nys inom snar utveckling.
Rätt dos i lugn och ro
Det är viktigt att fåren får i sig avsedd dos och därför rekommenderas att alla inblandade arbetar lugnt och metodiskt och att särskild ingivare används. Om automatik sköter doseringen så måste den kalibreras regelbundet. Vidare bör man väga åtminstone några individer för att kontrollera om viktskattningen fungerar. Det innebär
liten risk att överdosera, men tänk på att karenstiden bör förlängas.
Underdosering gör däremot att den avsedda effekten uteblir, och dessutom ökar risken för att parasiterna utvecklar resistens mot avmaskningsmedlet. Tackorna sprider smittan till lammenMed stigande ålder och allteftersom djuren möter parasitsmitta utvecklar de motståndskraft mot dem. Därför är
unga djur betydligt känsligare för parasitangrepp och bidrar i stor utsträckning till att parasitsmittan byggs upp till allt högre nivåer i hagarna. Provtagning och eventuell behandling av tackor före betessläpp syftar alltså till att skydda lammen.
Det är också bakgrunden till råd som rena välkomstbeten och lågt parasittryck till framför allt
förstagångsbetare/växande lamm.
Stora magmasken i egen division
Vid konstaterad förekomst av stora löpmagsmasken (Haemonchus contortus) rekommenderas avmaskning av alla djur i betesgruppen. Eftersom den ena gruppen av avmaskningsmedel har visat nedsatt effekt på stora löpmagsmasken i Sverige är vi idag i första hand hänvisade till de makrocykliska laktonerna d v s Ivomec®, Noromectin® och Dectomax®. Avmaskning av alla djur vid förekomst av stora löpmagsmasken gäller förstås även ekologiska besättningar.
Rådgör med din veterinär
Receptbeläggningen innebär att djurägaren kontaktar veterinär inför avmaskning. Förhoppningsvis leder detta även till ökad dialog och veterinär rådgivning. Ett gott behandlingsresultat ligger ju i allas intresse – utom maskarnas!
Katarina Gustafsson
Fårhälsoveterinär
Svenska Djurhälsovården 07-04-04
Vilken årsmån!
Den här säsongen har det på många håll först varit en extremt torr betesperiod följt av en ovanligt mild höst. Frågorna är många avseende hur vädret har påverkat parasiterna, men som vanligt är bilden väldigt komplex och det är svårt att säga hur framgångsrika parasiterna varit. Å ena sidan kan torkan ha varit ogynnsam för larverna, men å andra sidan har den milda hösten inneburit att betessäsongen varit betydligt längre än vanligt.
chus contortus) eller inte är motiv nog för att skicka prov.
Stora magmasken orsakar till skillnad från många av de andra mag-tarmmaskarna inte diarré. I stället kan man drabbas av plötsliga dödsfall framför allt bland lammen, men även vuxna får, t ex högdräktiga tackor, kan dö. Typiska tecken hos sjuka djur är den vätskeansamling (käftgropsödem) som ibland ses som en äggstor påse ”under hakan” och påtagligt bleka slemhinnor i munhålan och på insidan av ögonlocken. Om fåren inte har så många maskar kan de i stället visa diffusa symtom som dålig aptit, nedsatt tillväxt och sämre mjölkproduktion.
Hos ca 25 % av de ca tusen besättningar som skickat prover till Vidilab under 2006 har Stora magmasken påvisats.
Kolla den adress för att se kostnader etc för de olika preparaten (intressant!)
http://www.svdhv.org/Artiklar/pictures/318-Avmaskning.gif2008-06-23
Invänta alltid träckprovssvar före betessläpp/betesbyte!
Våren, betessläppet, lamningen, vårbruket – det är lätt att det kör ihop sej! Det förstår vi!
Men även Vidilab har bråda dagar så här års. Där tar man in extra personal och gör allt för att hantera era prover så snabbt och säkert som möjligt. Inom tre dagar finns alltid provresultaten inlagda i journalsystemet. Oftast går det ännu snabbare – redan samma dag som provet kommer in, kan resultatet finnas i journalen och ute på era datorer om ni har begärt svar via e-mail. Svaret skall i de flesta fall sedan diskuteras med någon av oss fårhälsoveterinärer. Även vi fårhälsoveterinärer har som mest att göra under denna tid på året. Av denna anledning dubblerar vi telefonjouren under de mest hektiska veckorna. Det finns alltid minst en fårhälsoveterinär beredd vid telefonen mellan klockan 9 och 12, alla vardagar. Om möjligt sitter vi också uppkopplade vid en dator. Undantag kan finnas, men det finns lösningar även på detta.
Provtagning av tackor ska ske
efter lamning, före betessläpp! Helst bör man invänta andra delen av april.
Om detta inte är möjligt av produktionstekniska skäl, bör alternativ tidpunkt och andra omständigheter diskuteras med Fårhälsovården.
Under våren har flera besättningar släppt ut Haemonchus-infekterade tackor, en del med lamm vid sidan, utan att ha inväntat provsvar och vidtagit åtgärder. Den viktiga informationen utnyttjas inte på rätt sätt. Informationen är fortfarande viktig och åtgärder kan vidtas, men beten har ”förstörts” för innevarande säsong och lammen kan behöva avmaskas. Mycket större åtgång på avmaskningsmedel blir följden.
Träckprovsdiagnostiken kostar mycket pengar, men kan försvaras eftersom informationen ger så mycket. Självklart måste provtagningarna behandlas med respekt! Vi måste göra rätt!
Provtagning av lamm rekommenderas före avvänjning, före flytt till parasitfritt bete och eventuell avmaskning. Kontakta Fårhälsovården för tolkning av analyssvaren! Provtagning av tackor är endast aktuell under våren! Därefter baseras flockdiagnostiken på lammprovtagningar.
Lisbeth Rudby-Martin
Fårhälsoveterinär
