Alternativ.nu
Hantverk => Metall => Ämnet startat av: ensamvarg_17 skrivet 09 dec-15 kl 22:53
-
Jag har äntligen hittat en gammal fältässja som behöver lite kärlek. Bland annat är plåten som forman sitter i genomrostad så den måste bytas därför undrar jag vad ni skulle satsa på för tjocklek på plåten? Var handlar ni läderrem till fläkten?
Per
-
Hej Per!
När ja renovera så körde ja me 2 mm plåt.
Remmen gjorde ja av en töm ja hade
över. Den var till när ja körde me ardennern.
Mvh Thomas
-
Remmen måste inte vara av läder - jag skar en gång till en rem av en gammal brandslang. Om du har en loppmarknad nära, så kan du hitta gamla bälten för några kronor...om remmen blir för lös och slirar litet, så lägg på en matsked sirap så fäster det bättre ;)
Lycka till ! 8)
-
Jag tror jag använde 2 mm plåt på min men 3 mm går säkert lika bra.
Jag för till en Gummijärvinen i Vasa och köpte en flatrem av gummi (de finns som metervara) och ett gammaldags krokodillås att skarva ihop den med. Det fungerar.
Min ässja hade stått utomhus i 50 år efter att ladan som den stod i blev utan tak rasade ihop över den. Nu har den fått ett nytt liv och är nästan som ny.
-
Nu renoverar jag med :)
Vad har man för packningsmassa mellan fläkthalvorna?
Min fältässja har en gulvit hård gucka som dels har tätat mellan halvorna och dels fyllt upp ett litet hål. Nu tog jag isär halvorna så jag lör behöva täta igen.
Pannkitt?
Packningsmassa till motorhalvor har jag men den klarar väl inte några hundra grader eller vad det nu kan bli fråga om så nära forman?
-
Nu renoverar jag med :)
Vad har man för packningsmassa mellan fläkthalvorna?
Min fältässja har en gulvit hård gucka som dels har tätat mellan halvorna och dels fyllt upp ett litet hål. Nu tog jag isär halvorna så jag lör behöva täta igen.
Pannkitt?
Packningsmassa till motorhalvor har jag men den klarar väl inte några hundra grader eller vad det nu kan bli fråga om så nära forman?
Om det är bra passning mellan halvorna av fläkthuset så gör det kanske inte så mycket om tätningsmassan bränns bort och det blir lite otätt allra längst ut mot utloppet.
Förmodligen fungerar det i praktiken utmärkt med allt från gammaldags "Permatex" till motorsilikon.
-
Permatex har en variant som tål upp till 300 grader. Ska bara hitta nån som säljer Supra copper.
Tack för tipset!
-
Jag använde vanlig silikon mellan fläkthalvorna. Det verkar fungera.
-
Vanlig silikon tror jag håller bra till 230-250 grader. Biltemas packningssilikon tål 350 grader http://www.biltema.se/sv/Bil---MC/Bilreservdelar/Kylsystem--Ventilation/Vattenpump/Packningssilikon-Hogtemperatur-2000036107/ (http://www.biltema.se/sv/Bil---MC/Bilreservdelar/Kylsystem--Ventilation/Vattenpump/Packningssilikon-Hogtemperatur-2000036107/)
-
Jag valde pannkitt ändå. Det tål inte vibrationer enligt internet men fläkthalvorna sitter ihop med skruvförband så de lär inte röra sig så mkt i förhållande till varann.
Ska tåla 1500 grader enligt förpackningen och det tror jag inte forman klarar nån längre tid :)
Fläkten snurrar lätt och fint, hjulet till trampan snurrar enkelt flera varv när jag sätter fart på den ensam. Men med remmen på plats snurrar allt så trögt att det inte går att trampa :(
Ska köpa en annan rem snart och prova då den här är gammal och stel. Hoppas det kommer hjälpa...
-
Rem ska enligt uppgift finnas att köpa på Ringön i Göteborg. Är det fortfarande av intresse för Ensamvarg?
Jag skulle tro att vi behöver lika långa om du har kvar trampan och hjulet på din ässja.
-
Svart
Har du för litet olja i fläktlagren eller är axeln eller lagren ovala?
De här gamla ässjorna har ju fläktaxeln som löper direkt i hål i fläkthuset. Järn mot gjutjärn. Det skall smörjas i ett om det alls skall löpa. Jag borrade upp lagerhålen och satte in en 10mm axel. Den gamla var någonstans mellan 9 och 9,5 mm men allting var så rostigt så det var omöjligt att få något glid. Ändå fungerar det dåligt.
Jag har funderat på att borra upp hålen ännu mer och sätta in bronsbussningar och montera dit någon smörjanordning för kontinuerligt oljeflöde.
-
Såvitt jag såg fanns det inga lager utan som du säger snurrar fläktaxeln direkt mot gjutjärn. Jag hade ingen rost men gjorde rent och fettade in ordentligt, fläkten snurrar lätt när inte remmen belastar axeln. Kanske är den oval eller rent av lite krokig men det får jag mäta upp isåfall för det syns inte med ögat.
Tramphjulet snurrar också fint så länge det är obelastat. Remmen är stel som ett styvt löderskärp ungefär. Går ju att böja och så men runt det lilla fläkthjulet kanske det blir för tungt.
-
Jag fick liv i min gamla stela rem efter lite motionerande. Nu är den plötslig slak istället... Typiskt. Men jag får la rigga upp ett spännhjul om det blir värre. Den har klarat att blåsa fart på över 20 kg smidesträkol redan så lite nöjd är jag allt :)
(Det var nog lite trampteknikbrist från min sida också om jag ska vara helt ärlig :) )
-
Prova att smörja med olja eller fett som innehåller molybdendisulfid (MoS2) , t ex s k molyfett. Förr i tiden använde man s k kompounderade oljor i besvärliga glidlager, dvs mineralolja med 5-10 % av någon vegetabilisk olja iblandat. Men de kompounderade oljorna härsknar och förstörs snabbt, och kan angripa kopparhaltiga lagerbussningar, så därför är det många år sedan man slutade använda dem.
Ett par grundläggande regler för att glidlager ska fungera bra:
1) Både axeln och hålet ska vara så släta och jämna som möjligt. I synnerhet axeln, en repig och ful axel kan lätt leda till att lagret går tungt vid belastning.
2) Det måste vara stor skillnad i hårdhet mellan hål (lagerbussning) och axel. Om båda är lika hårda (tillverkade av samma slags material) så är risken större för hög friktion och att lagret skär ihop än om skillnaden är stor. När nu hålet är av gjutjärn, som i sig är relativt hårt, så borde nog axeln vara härdad om lagret ska fungera riktigt bra. Om däremot bussningen är av en mjuk lagermetall (babbits, brons etc) så kan det fungera med en axel av mjukt järn.
3) Axeln måste vara så styv att den inte böjs av t ex dragkraften i remmen eller obalans i fläkthjulet. Om axeln böjs under drift så kommer ju inte hela lagerytan att göra nytta utan bara en liten del närmast kanten, där yttrycket blir mycket högt och det är lätt hänt att oljefilmen trycks undan och lagret börjar gå varmt eller skära.
-
Jag fick som tidigare sagt liv i den gamla remmen och har klarat mig över sommaren med den, idag monterade jag en helt ny som jag fått tillverkad. 200 spänn är inte hela världen :)
Men... Böjen på axeln som håller det stora hjulet är väldigt sliten där den krokiga armen från trampan ligger emot. Hälften av godset är borta nu. Hur ser det ut på era ässjor? Ska det rent av vara ett spår i hjulaxeln för veven att löpa i eller jag jag slitit så på min?
-
Brukar se ut sådär på gamla fältässjor som använts mycket, du kan lägga på litet fett där, men dendär axeln brukar vara ganska överdimensionerad.
-
Skönt att höra. Tack!
Jag var lite orolig att jag lyckats göra mycket av slitaget själv på några månader, nu har jag på några droppar olja ibland sen jag upptäckte det, men ässjan har stått på ett varv så den kan ha fått jobba en del förr.
-
tyvärr sakarna de gamla ässjorna lager där, det är ofta bara en järnkrok.
Vad man kan göra är att hålla rent från rost och koldamm just där och smörja med jämna mellanrum.
Går säkert att förbättra och lägga in ett kullager eller liknande när den tjänat ut, men egentligen skall stålytorna ha samma härdning så att inte den ena sliter mot den andra, fast även om, så blir det ju inte som ett riktigt lager.
-
Ja de brukar nötas just där. Jag bara putsar rent emellanåt och smörjer.
Blir den för nött är det bara att bygga upp axeln på nytt med svets och sedan slipa och fila den rund. Med litet tålamod kan man fila en axel rund med en nogrannhet på någon tiondels millimeter.
-
En liten varning till andra som trampar sin ässja...: när axeln försvagats tillräckligt böjer den sig.
Min är nu krokig och måste rätas och byggas upp med svets i nötningen. Inte så nöjd nu :( Jag hade just stått stilla några dagar medan jag väntade på en ny rem och så höll det bara en dag. Men så kan det vara :)
-
Lite OT men jag måste fråga:
Vad har man en fältässja till? Till skillnad mot en stationär.
-
För smidesarbeten på tillfälliga arbetsplatser - t ex på byggen, skeppsvarv eller vid reparationer långt från en fast smedja. Fältässjor användes då det begav sig också på t ex gårdar och verkstäder som inte hade så mycket smidesarbeten att det lönade sig att bygga en riktig smedja, utan man tog fram fältässjan vid behov och arbetade utomhus.