NiCd brukar tåla lagring bättre än NiMh. Men det är stor skillnad mellan kvaliteten på batterier från olika fabriker, olika tillverkningspartier osv.
Ett problem kan vara att om batterierna har blivit djupurladdade så att spänningen är långt under normal urladdningsspänning, så begriper inte laddaren att man har kopplat in ett batteri till den. Eller också tror den att det är ett batteri av fel sort (t ex för låg spänning) som egentligen inte ska gå att ladda med just den laddaren, och vägrar därför ladda. Ibland kan man få "väcka" ett gammalt batteripaket med ett labbnätaggregat, när man ser att alla celler har fått spänning kan man flytta batteriet till originalladdaren och med lite tur fungerar allt bra sedan. Dock händer det ofta, speciellt på Ni-MH, att en cell som har legat djupurladdad länge och kanske fått kortslutning, aldrig blir riktigt bra utan fortsätter ha hög självurladdning.
Har man gott om likadana batteripaket med någon enstaka dålig cell i varje, så kan man flytta om celler så man får några kompletta paket med enbart bra celler.
Jag har NiCd-batterier i R6-storlek av märket Sunrise, som köptes på Clas Ohlson omkring 1993 och som fortfarande är i bra skick.
Om du får ihop stora mängder nickelbaserade skrotbatterier, så tänk på att skrotvärdet är högt i dem - nickelmetall är dyr! Får man ihop ett par pallar kan det gå att göra en bra affär. Tänk dock på att skilja mellan Ni-Cd och Ni-MH så gott det går.
