Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Hur mycket vallanlag...  (läst 7782 gånger)

Angelika

  • Inlägg: 438
  • Blekinge
    • Blekinge
Hur mycket vallanlag...
« skrivet: 17 jul-07 kl 17:39 »
...kan tänkas finna i en Bordercollie-blandning ?
Mor: Schäfer/Rottweiler, Far: Bordercollie

Kund de vara lämpliga som gårdshundar med "lite" vall, alltså hjälper till (efter utbildning, förstås) med att driva in djur ??

Vad tycker ni ?
Ska titta på valpar, söker en gårdshund... :)

Elektra

  • Inlägg: 478
Re:Hur mycket vallanlag...
« Svar #1 skrivet: 18 jul-07 kl 04:38 »
I mina öron låter det inte som någon trevlig blandning, för skilda typer av hund för min smak. Rottisen är en skarp ras och BC:n vek, har du otur får du det sämsta av raserna i avkomman. Schäfern har ett ursprung som herdehund så hade det inte varit för rottis-inslaget hade det nog fungerat bättre. Med tanke på att både rottis och schäfer har problem med höfterna så skulle jag även kolla upp om det gjorts någon röntgen och vilken status som finns på dens kullsyskon och föräldradjur i sin tur. Hur det är med rasrelaterade problem hos BC kan jag inte uttala mig om, men jag skulle kolla upp hälsostatusen även där innan jag köpte valp.

Om tikens föräldrar är rasrena kan du söka på SKK:s hunddata och ta reda på veterinära anmärkningar hos släkten, även se om det gjorts några MH och korningar som säger en hel del av hundens mentala status. Argumentet att tiken inte skulle visa några tecken på att ha dåliga leder säger inget alls, det kan visa sig först om några år om hon inte är röntgad. Ett röntgenresultat med C eller sämre ska inte avlas på.
"Djur dödar inte för nöjes skull.
Endast människan finner nöje i att tortera och döda andra varelser."

dawnrun

  • Inlägg: 92
  • livet är för kort för att tjafsa om onödiga saker
    • gails hemsida
Re:Hur mycket vallanlag...
« Svar #2 skrivet: 18 jul-07 kl 09:19 »
en border collie är inte "vek" men vill vara till lags. om du behöver en hund till att flytta djur ska du köpa en vallhund och inte en blandras. om du inte har kunskap eller ork till en border collie kan du köpa en kelpie. det är bara dom 2 som klarar uppgiften. border collie är framavlad bara på hur den vallar och inte hur den ser ut. gå in på www.svak.se och titta efter information som du behöver
sadlat om ifrån galopphästar till vallande border collies. har 3 stk Don, Liz, Nap

Angelika

  • Inlägg: 438
  • Blekinge
    • Blekinge
Re:Hur mycket vallanlag...
« Svar #3 skrivet: 18 jul-07 kl 09:58 »
Kompisar till mig hade just en Rottweiler/Schäfer/Border-blandras och det var en trevlig hund.
Andra kompisar har två Rottweiler och de är inte skarpa alls.

Jag hade en BC, men inte tid att gå till vallträning med tillräckligt mycket att det blev bra.

Jag vill ha en gårdshund som följer med mig hela dagen och när vi driver in eller ut våra -bara sex- mjölkgetter morgon och kväll och en get "hoppar ur led" en hund som se det och reagera snabbt och driver in geten i leden igen.
Ingen BC som hämtar hela flocken åt mig.
Jag känner några Schäfer-blandrashundar som är gårdshundar och hjälper med indrivning av djur. Självständigt.

Jag har för lite jobb åt en BC, det har jag tydligt märkt sista månaderna.


« Senast ändrad: 18 jul-07 kl 10:17 av Angelika »

Elektra

  • Inlägg: 478
Re:Hur mycket vallanlag...
« Svar #4 skrivet: 18 jul-07 kl 13:57 »
Skärpan finns i rasen även om hunden är trevlig, varför skulle inte en rottis som används t ex som väktarhund vara trevlig när den är "ledig"? Däremot finns det som sagt var en hel del skärpa och dådkraft i rasen och det är inte trevligt om skärpan är hög och dådkraften låg, då får du en hund som kan bli aggresiv och hugga av osäkerhet.

Att en blandning är trevlig är heller ingen garanti för att en annan hund av samma blandning är det, även om de kommer ur samma kull eftersom mixen inte är så lyckad och du vet aldrig vad som nedärvs i den enskilde individen. Visst, vill du inte ha andras åsikter så strunta i vad jag sagt och köp valpen utan betänkligheter. Det kan ju gå bra likväl som det kan bli väldigt tråkigt. 8)
"Djur dödar inte för nöjes skull.
Endast människan finner nöje i att tortera och döda andra varelser."

Falin

  • Inlägg: 1794
    • -
Re:Hur mycket vallanlag...
« Svar #5 skrivet: 18 jul-07 kl 14:07 »
Kompisar till mig hade just en Rottweiler/Schäfer/Border-blandras och det var en trevlig hund.


Och har du tur får du en precis lika trevlig hund. Har du otur blir det katastrof och tårar.

Jag säger som Elektra, det låter inte som en bra blandning.

Charlotte

  • Inlägg: 5285
    • -
Re:Hur mycket vallanlag...
« Svar #6 skrivet: 18 jul-07 kl 14:25 »
en border collie är inte "vek" men vill vara till lags. om du behöver en hund till att flytta djur ska du köpa en vallhund och inte en blandras. om du inte har kunskap eller ork till en border collie kan du köpa en kelpie. det är bara dom 2 som klarar uppgiften. border collie är framavlad bara på hur den vallar och inte hur den ser ut. gå in på www.svak.se och titta efter information som du behöver
Nu vill jag bara protestera lite  :) Det är inte bara BC och Kelpie som klarar att flytta djur, det finns massor av raser som klarar samma sak. SVAKs instruktörer däremot vet bara att utbilda BC och Kelpie eftersom det är den sortens vallning man ägnar sig åt i SVAK. Inte alla raser vallar med "Eye" ;)
 En Isländsk fårhund låter väl som att vara den perfekta hunden för Angelikas jobb? Min mammas Pumi skulle också lätt kunna hålla djuren i hagen.
Med en blandning som ursprungsfrågan var så kan man ju inte veta vad som slår igenom, så det är ett osäkert val som gårds/vallhund.
                          Mvh
                       Charlotte
« Senast ändrad: 18 jul-07 kl 14:26 av Charlotte »
"He is your friend, your partner, your defender, your dog.
You are his life, his love, his leader. He will be yours, faithful and true, to the last beat of his heart. You owe it to him to be worthy of such devotion"

Angelika

  • Inlägg: 438
  • Blekinge
    • Blekinge
Re:Hur mycket vallanlag...
« Svar #7 skrivet: 18 jul-07 kl 14:40 »
Elektra, jag struntar inte alls i vad du sa, och tack så mycket för dina synpunkter dom kan rädda mig från att göra ett fel.

Jag sökar bara förtvivlad efter en hund med bara LITE vallanlag -BC har alldeles för mycket.
Och jag hittar ingen rashund som har det, och då tänkte jag att en blanding med BC i kunde vara nån idee. Dom allra flesta BC-blandras nu på Blocket har dock nån Jakthund (Gråhund, Pointer) i sig eller nån ras som jag vet inget om (Samojed).
Rottweiler, Schäfer (och BC) känner jag ju.

Isländsk fårhund är inget för mig, jag har en inakkorderat just nu -vilken jobbig hund -och vilket högt, oavbrutet och bjäbbigt skällande -nej en sån blir det inte.
Dessutom och huvudsakligen se stackars hunden alldeles felplacerad ut i denna värme här -och det lär nog inte kommer mycket snö i framtiden här i Skåne...


Elektra

  • Inlägg: 478
Re:Hur mycket vallanlag...
« Svar #8 skrivet: 18 jul-07 kl 16:14 »
Ingen fara. ;D
Pumi, kelpie, västgötaspets, svensk och finsklapphund är trevliga raser med vallinstinkt som inte blir lika jobbiga som en BC. Det finns säkert många fler som kan passa, om du har hundvana får BC så kan ju även belgare fungera. Den har samma ursprung som schäfern, dvs vall och vakt, men inte så mycket vall som en BC. Det är dock ingen ras jag rekommenderar om man inte har tid. Vi har 3 nu i åldrarna 6 år, 2 år och 3.5 månader, trevliga och glada hundar men då det tyvärr som i många andra raser finns en hel del skit så får man kolla upp föräldrarna bakåt även om de är ganska förskonade från ledproblem.

Jag vet en uppfödare i skåne som har mycket bra hundar om det kan vara intressant. ;)
"Djur dödar inte för nöjes skull.
Endast människan finner nöje i att tortera och döda andra varelser."

Margit

  • Gäst
Re:Hur mycket vallanlag...
« Svar #9 skrivet: 18 jul-07 kl 18:50 »
En Schapendoes kanske? En "lagom" stor hund med "lagom" mycket vallinstinkt. Även en bra vakt- och gårdshund!  ;) Klippt är pälsen lättskött och hunden är charmig.

Mvh

Angelika

  • Inlägg: 438
  • Blekinge
    • Blekinge
Re:Hur mycket vallanlag...
« Svar #10 skrivet: 19 jul-07 kl 01:07 »
Elektra, vilken ras menar du med Belgare -en belgiskt vallhund (melanois) ?

Dom där små spets-raserna du föreslog passar nog inte, det ska vara en lagomstor hund som skäller respektingivande.

Jag tittade iaf inte på dom rottis/schäfer/BC valpar. Mest fö att jag inte hann, men jag ska nog fundera lite mer innan nåt köp.

Har den uppfödare i Skåne Belgiska vallhundar ?,
det kan vara intressant, men imorgon ska jag åka på semester, då kan jag bara fundera om saken, men har ochså gott om tid för det.
 :)

Elektra

  • Inlägg: 478
Re:Hur mycket vallanlag...
« Svar #11 skrivet: 19 jul-07 kl 05:42 »
Belgaren finns i fyra varianter, laekenois som är strävhårig, malinois som är korthårig och ser ut som en lätt schäfer, tervueren som påmminner om långhårig schäfer och groendael som påminner om en svart, långhårig schäfer. Uppfödaren jag tänker på har grönisar.

Bilder på de olika varianterna hittar du på http://www.nordbelg.com/

Ha det så skönt på semestern, själv får jag vänta ytterligare en vecka.  8)
"Djur dödar inte för nöjes skull.
Endast människan finner nöje i att tortera och döda andra varelser."

Margit

  • Gäst
Re:Hur mycket vallanlag...
« Svar #12 skrivet: 19 jul-07 kl 18:39 »
Jag ska inte komma med några negativa åsikter om belgisk vallhund - men man ska tänka sig för ordentligt innan.

Rasbeskrivning: "Den belgiska vallhunden är alert, vaksam, livfull och alltid redo till handling. Den kan uppfattas som reserverad mot främlingar vilket i kombination med en inte obetydligt skärpa gör rasen till en utmärkt vakthund. Skärpan, det livliga temperamentet och arbetsviljan hos den belgiska vallhunden innebär att nybörjare bör välja en annan ras".

Dessutom är den genetiska variationen ett problem, inavelsgraden är/har varit alltför hög främst när det gäller tervueren. Andelen hundar med armbågsdysplasi har fördubblats de senaste åren...det kan ju i och för sig bero på att fler hundar röntgas?? ???

För egen del hade jag satsat på något "mildare" men smaken är som baken  ;) en blandras kan visst bli den perfekta "gårdshunden"  8) det finns inga garantier.


Anne_J

  • Gäst
Re:Hur mycket vallanlag...
« Svar #13 skrivet: 19 jul-07 kl 19:05 »
Håller nog med om att man ska tänka sig för ordentligt innan man skaffa en belgisk vallhund.

Jag har själv en tervueren som är hyperaktiv, lite reserverad för främmande människor o i mitt tycke har hon väl inga direkta vallanlag heller, kanske finns där långt inne ngnstans - men jag har inte märkt av det alls.

Hon är bra mycket mera krävande än vad mina BC någonsin har varit. Men hon är också en underbar hemmahund som gillar (kräver) att få jobba.


Margit

  • Gäst
Re:Hur mycket vallanlag...
« Svar #14 skrivet: 19 jul-07 kl 20:47 »
 :)Vackra hundar!! Den längst till vänster ser ut att vara en kraftfull kille!  8)

Anne_J

  • Gäst
Re:Hur mycket vallanlag...
« Svar #15 skrivet: 20 jul-07 kl 09:59 »
"Skrivet av: Margit  Postad: 19 Jul, -07, 20:47  
Vackra hundar!! Den längst till vänster ser ut att vara en kraftfull kille!"

Tackar jag för :-) Kraftfull??? :-) Småtjock kanske, men tja får skylla på att han är 11 år på bilden.

/Anneli

Elektra

  • Inlägg: 478
Re:Hur mycket vallanlag...
« Svar #16 skrivet: 23 jul-07 kl 10:23 »
De tre vi har hemma älskar när det kommer folk och hälsar på och är mycket sociala och lätta att ha med sig i alla sammanhang, det är ju upp till ägaren att socialisera hunden, eller hur? Grannen har en unghund som är korsning mellan labbe och BC och har ett rent h-vete med den hunden, något som vi aldrig haft. Syrrans cocker var en riktig vilde som valp och är fortfarande en mycket glad och lekfull hund, men våra belgare var lugnare som valpar. En kompis har labbar, de bryter sig ständigt igenom eller klättrar över staket och stängsel på tomten och drar åt skogs, våra vill vara i vår närhet.

När den äldsta, som kom som strykrädd icke rumsren 1.5-åring till oss, gjorde sitt MH för några år sedan fick hon det samlade omdömet att det var så här man vill att en hund ska vara! Social, intresserad, skottfast, undersökande, spökfast och kopplade lika lätt av och vände magen i vädret för att bli kliad på magen. ;D Hon undersökte skummisarna , även spökena, och när hon konstaterade vad som fanns där under så tappade hon intresset för dem och kom tillbaka till mig istället, det är där som reservationen kommer in, man måste inte kasta sig om halsen på okända! Dagens stjärna och då hade det gått kelpies, labbar, terv mm för oss. En hund ströks tom när vi var klara då de inte ville gå efter oss, trots att de var anmälda och på plats.  ::)

Inga av våra hundar är hyperaktiva men vill väldigt gärna få vara med när vi gör något. Säger vi ifrån nöjer de sig med det och får de följa med är de lika lyckliga. De är lättlärda och visst älskar de när man aktiverar dem, men vilken hund gör inte det? När den äldsta gör sina ingångar så springer hon ett par meter på bakbenen innan hon snurrar runt och sätter sig tätt tryckt mot mitt ben, tar jag ett halvt steg år något håll reser hon sig inte utan flyttar efter sittande. 8) Både hus och inredning står kvar när vi kommer hem vilket det inte alltid gör hos kollegorna, en hade en mastiff som åt upp huset bit för bit tills den lugnade ner sig när den passerade en ålder av 2 år. :P

Orkar man med en BC så ser inte jag några som helst problem med att skaffa sig en belgare då den senare i mina ögon är en betydligt mer allround ras och även lugnare då de den inte kräver vallning som en BC gör. Kollar man på en brukskull så ser BC:n betydligt mer stressad ut än vad belgarna gör och används de öht till något annat än vall eller agility? Inget ont om BC:n, men om man tycker det är jobbigt med en sådan ras pga det höga vallinslaget så är det ju inte fel att se sig om efter något annat.  ;) Jag skulle däremot aldrig rekommendera en bruksmalle om man inte är helt insnöad på att träna IPO och tillbringa all sin lediga tid på brukshundsklubben eller träna med polis och/eller militär.  :-\
"Djur dödar inte för nöjes skull.
Endast människan finner nöje i att tortera och döda andra varelser."

Anna Ho

  • Inlägg: 1079
    • Östergötland
Re:Hur mycket vallanlag...
« Svar #17 skrivet: 23 jul-07 kl 10:52 »
Dagens stjärna och då hade det gått kelpies, labbar, terv mm för oss. En hund ströks tom när vi var klara då de inte ville gå efter oss, trots att de var anmälda och på plats.  ::)


Ett MH är en beskrivning av vad hunden gör och hur den reagerar, ingen tävling där någon på dagen är bäst eller sämst !!
"Lycka är att ha en Heeler i hälarna och en korthårs Collie i knät :-)"

Har mjölkkor, hundar, häst, huskatter och en Maine Coon, marsvin och höns: dv RIR, dv Plymouth Rock och dv Sussex.

Anne_J

  • Gäst
Re:Hur mycket vallanlag...
« Svar #18 skrivet: 23 jul-07 kl 11:17 »
De tre vi har hemma älskar när det kommer folk och hälsar på och är mycket sociala och lätta att ha med sig i alla sammanhang, det är ju upp till ägaren att socialisera hunden, eller hur?  

Inga av våra hundar är hyperaktiva men vill väldigt gärna få vara med när vi gör något. Säger vi ifrån nöjer de sig med det och får de följa med är de lika lyckliga. De är lättlärda och visst älskar de när man aktiverar dem, men vilken hund gör inte det?

Orkar man med en BC så ser inte jag några som helst problem med att skaffa sig en belgare då den senare i mina ögon är en betydligt mer allround ras och även lugnare då de den inte kräver vallning som en BC gör.

Jodå visst är det upp till ägaren att socialisera hunden. Min var med överallt som valp/unghund och är ändå fortfarande osäker på främmande människor en osäkerhet som gör att hon skäller och ser allmänt olycklig ut. Hemma däremot är hon hur social som helst även mot främmande personer - hennes osäkerhet märker man av först när man kommer ut. Men som sagt som hemmahund är hon helt perfekt även om hon lätt blir stressad.

Precis som du säger så mår nog alla hundar bra av att bli aktiverade och uppskattar det också, terven jag har blir däremot väldigt orolig när man inte gör ngt - vilket min BC inte blir. Nu talar jag bara om dom erfarenheter jag har av dom olika raserna och jag har bara en belgare och två bc. Min tanke var att utbilda terven som servicehund och som lydnadshund vilket inte går eftersom hon stressar och bli osäker i främmande miljöer med främmande människor.

Jag tror också att man orkar med en belgare om man orkar med en BC - även om jag uppfattar belgarna som mera krävande. Att sedan belgarna skulle vara mera allround än BC vet jag däremot inte om jag tror på - i tävlings/tränings-sammanhang är det väl skyddet man inte kör med BC - annars så fungerar den likväl som belgarna plus då att man har vallanlagen mera hos en BC än hos en belgare normalt sett. Däremot så är inte min terv lugnare än vad mina BC är. Fast jag kan ju haft tur och otur - fått BC som är lugna o balanserade och fått en terv som inte är det :-)  

/Anneli

Elektra

  • Inlägg: 478
Re:Hur mycket vallanlag...
« Svar #19 skrivet: 23 jul-07 kl 17:09 »
Ett MH är en beskrivning av vad hunden gör och hur den reagerar, ingen tävling där någon på dagen är bäst eller sämst !!

Jag är fullt på det klara över vad ett MH är då jag som sagt både har gått sånna + lusläst några hundratal på nätet då vi letade ny hund. 8) Vad jag menar med dagens stjärna är att hon var enda hunden som vågade gå fram till spökena, skottfast, orädd för skramlande ljud, en underlig figur som hoppade omkring med en cape på sig, social och spände av direkt mellan aktiviteterna och under pasivitetstestet. Jag såg en hund som var livrädd för okända, sprang utom synhåll för spökena, vågade inte gå fram till figuranten mm. Hundägarna valde dock att fullfölja trots en vettskrämd hund eftersom hon skulle gå i avel! Testledarna avrådde dem och tyckte verkligen de skulle fundera en och två gånger innan de tog några valpar på den tiken.  :P

Själv skulle jag aldrig köpa en hund efter linjer med dåliga siffror från MH eller korning. En hund med låg stresströskel, stora rädslor eller hög aggresivitet och dålig dådkraft skulle jag inte ta i med tång. Jag är heller inte intresserad av att köpa en hund av bruksras, dit jag räknar vallare, där ingen av föräldrarna genomgått veterinära undersökningar + MH. ;D
"Djur dödar inte för nöjes skull.
Endast människan finner nöje i att tortera och döda andra varelser."

Anna Ho

  • Inlägg: 1079
    • Östergötland
Re:Hur mycket vallanlag...
« Svar #20 skrivet: 23 jul-07 kl 21:43 »
Elektra: Jag skrev bara mitt förtydligande för att jag vet att alla INTE vet så mycket om ett MH som du, vissa tror faktiskt att det är en test eller tävling och att det räknas poäng,  och tror då att hunden kan bli godkänd eller icke godkänd.
"Lycka är att ha en Heeler i hälarna och en korthårs Collie i knät :-)"

Har mjölkkor, hundar, häst, huskatter och en Maine Coon, marsvin och höns: dv RIR, dv Plymouth Rock och dv Sussex.

Angelika

  • Inlägg: 438
  • Blekinge
    • Blekinge
Re:Hur mycket vallanlag...
« Svar #21 skrivet: 24 jul-07 kl 11:33 »
Det var ju mycket som hände här när jag var på semester.

Jag tyckte faktiskt INTE att jag orkade med en BC -därför sökte jag ett nytt hem till henne. Så då är det en fråga om jag skulle orka med en Belgare...
Men fina är dom, de måste jag säga.
Dom ser ochså tillräckligt farligt ut -min man vill att hunden ska ochså skrämmer bort objudna gäster.

Jag tittade lite på Schapendoes -men dom ser nog inte farliga ut...
Jag hittade på Blocket så mycket som tre ca. ett-åriga Schapendoes till omplacering -är där nåt speciell problem med dom ?? Det var ju många tyckte jag. Valpar fanns däremot inga just nu.

Det med inavel å så är nog ett problem, en väninna till mig har både en BC och en Groenendal (men jättevacker är den) som har hjärtfel och som hon inte kan tävla med. Trist.

Finns det överhuvudtaget mellanstora/stora raser som inte har några problem med höftgelenks-eller armbågsdysplasi ?

Blandrashund: I Tyskland har man alltid sagt -och detta påstånde håller sig nog fortfarande- att blandrashundar är friskare än rashundar. Men blandrasvalpar ur föräldrar med dysplasie har nog lika mycket chans att ärva detta än rasrena, skulle jag tro.

Anna Ho

  • Inlägg: 1079
    • Östergötland
Re:Hur mycket vallanlag...
« Svar #22 skrivet: 24 jul-07 kl 16:46 »
Finns det överhuvudtaget mellanstora/stora raser som inte har några problem med höftgelenks-eller armbågsdysplasi ?


Korthårs Collien (de rena utan inblandning av lh Collie) har inte HD problem, kanske den rasen skulle passa dej.

Min har lagom med vallanlag och han vaktar hus och tomt, är iofs mycket snäll men ger alltid skall när nåt händer och det är ett mycket grovt skall.

På min hemsida finns lite mer info och bilder på min kh kille Pyton.
"Lycka är att ha en Heeler i hälarna och en korthårs Collie i knät :-)"

Har mjölkkor, hundar, häst, huskatter och en Maine Coon, marsvin och höns: dv RIR, dv Plymouth Rock och dv Sussex.

Margit

  • Gäst
Re:Hur mycket vallanlag...
« Svar #23 skrivet: 24 jul-07 kl 20:31 »
Det var ju mycket som hände här när jag var på semester.

Jag tyckte faktiskt INTE att jag orkade med en BC -därför sökte jag ett nytt hem till henne. Så då är det en fråga om jag skulle orka med en Belgare...
Men fina är dom, de måste jag säga.
Dom ser ochså tillräckligt farligt ut -min man vill att hunden ska ochså skrämmer bort objudna gäster.

Jag tittade lite på Schapendoes -men dom ser nog inte farliga ut...
Jag hittade på Blocket så mycket som tre ca. ett-åriga Schapendoes till omplacering -är där nåt speciell problem med dom ?? Det var ju många tyckte jag. Valpar fanns däremot inga just nu.

Det med inavel å så är nog ett problem, en väninna till mig har både en BC och en Groenendal (men jättevacker är den) som har hjärtfel och som hon inte kan tävla med. Trist.

Finns det överhuvudtaget mellanstora/stora raser som inte har några problem med höftgelenks-eller armbågsdysplasi ?

Blandrashund: I Tyskland har man alltid sagt -och detta påstånde håller sig nog fortfarande- att blandrashundar är friskare än rashundar. Men blandrasvalpar ur föräldrar med dysplasie har nog lika mycket chans att ärva detta än rasrena, skulle jag tro.

Hi hi..nä, de ser ut som nallebjörnar särskilt när de är klippta! Men den jag känner vaktar tomten och skäller ordentligt när det kommer någon...men det är väl tveksamt om han kan skrämma iväg någon med ont uppsåt!  ;)

Jag tror absolut inte att blandrashundar har mer genetiska defekter i leder etc., så är du bara ute efter en "gårdshund" och inte intresserad av att tävla, ställa ut eller avel så förstår jag inte varför man inte skulle kunna ha en blandrashund! Det är faktiskt alltid ett lotteri när det gäller hälsan och inte minst mentaliteten hos hunden man köper, att den är renrasig etc. är ingen garanti!!

Min kompis köpte brodern till min flatcoated retriever - av en väl meriterad och seriös uppfödare!!! - och han hade patella luxation och fick avlivas 6 månader gammal... :'( min tik hade inte en enda sjukdag i sitt 10-åriga liv så jag tror att mycket är ett lotteri.

Att det är upp till ägaren att socialisera hunden är sant - men det är inte säkert att hunden blir social för det...tyvärr. Min första hund (flaten) ÄLSKADE ALLA och var psykiskt helt stabil...jämthunden jag har nu har jag gjort likadant med men hon uppskattar ändå inte främmande människor, hon älskar sin familj och de hon känner precis som Anne J skriver, men främlingar vill hon inte umgås eller ens hälsa på...trist! :(
« Senast ändrad: 24 jul-07 kl 20:32 av Margit »

Quiz

  • Inlägg: 24
Re:Hur mycket vallanlag...
« Svar #24 skrivet: 24 jul-07 kl 21:00 »
Hej. Tror inte riktigt på en sådan blandning för att få lite vallanlag. Kanske blir massor eller inget alls. Tycker du BC:N är för jobbig, så ska du defenitivt inte köpa en Kelpie, för de har minst lika mycket energi om inte mer än BC:n. Jag har både BC och Working Kelpie och de är väl de säkraste korten vad det gäller vallanlag, men det finns andra raser som funkar utmärkt som gårdshundar.  Västgötaspets är en tex.
Lycka till!!

Elektra

  • Inlägg: 478
Re:Hur mycket vallanlag...
« Svar #25 skrivet: 04 aug-07 kl 09:56 »
Tja, jag vet inte riktigt vad man ska hitta på för ras åt dig som passar in på alla kriterier. ;) Kruxet är väl just att hitta en ras med lagom mycket vall utan för stort aktiveringsbehov, som inte är för liten utan tillräckligt stor för att vara avskräckande... *hm* Många herderaser kan ju vara ganska skarpa och kräver därigenom en hel del engagemang av sin ägare och hur mycket vall det är i dem varierar en hel del. :-\

Visst är det som tidigare sagts ägarens sak att socialisera hunden, men "bara" för att man har en miljötränad och socialiserad hund betyder det ju inte att den är översvallande glad åt att träffa folk, skillnaden är snarare att den inte gör någon stor affär av det vilket den under andra omständigheter hade gjort! Vår grannes schäfer är en underbar hund, men om man inte känner henne hade man aldrig vågat sätta sin fot på tomten. Sopgubben vågar inte ta sopsäcken om hon är ute när de kommer, men hon är kvittrande glad så fort vi träffas och har så varit för jämnan sedan vi lärde känna dem. En annan schäfer jag kände var helt nollställd när han träffade okända eller ytligt bekanta, först när man blev närmare bekant så valde han bort till och med husse till min förmån. :-[ Belgaren "ska" ju vara ganska sval mot andra människor, men våra är istället stormförtjusta oavsett om de känner personen eller inte.

Ytterligare en annan schäfer som var ute för omplacering knöt jag an till vid första ögonkastet och hade jag sagt ett enda ord till honom hade han följt mig i döden utan att se sig om efter sin korkade matte. Tyvärr så var det inte jag som skulle ha hunden och jag hade heller inga möjligheter att ha honom, men hans ögon kommer att följa mig tilll den dag jag dör. :'( Jag hoppas han fick ett gott hem och inte avlivades.

Hund är så mycket individ och personkemi, men oavsett om du köper rasrent eller blandis lägg ner mycket arbete på att kolla upp rasrelaterade sjukdomar, om det finns anlag i linjerna och att föräldrarna är kollade OCH hur eventuella MH har utfallit! Ett MH är en mentalbeskrivning av hunden, hur den reagerar i olika situationer, hur den reagerar för plötsliga ljud, skummisar, okända personer och om den kopplar av vid inaktivitet eller stressar upp sig. Det är samma hund som man går dit med som man går hem med, men det kan vara bra som valpköpare och ägare att veta i förväg vilka starka och svaga sidor som kan finnas hos hunden. 8)

Vår omplacering från hundstallet var en blandning av schäfer, långhårig collie och belgare. Hos henne hade alla goda sidor hos raserna slagit igenom och hon hade "lagomt" mycket vall, vakt och massor med kärlek i sig. :-* En underbar hund som tyvärr dog i cancer vid 11 år sålder.
"Djur dödar inte för nöjes skull.
Endast människan finner nöje i att tortera och döda andra varelser."


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

443 gäster, 3 användare (1 dolda)
Slowfox, Bokohammare

* Forum

* Om tidningen Åter



- Fantastiskt inspirerande
/Catarina L

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser