Ekonomi småskalig djurhållning

[MarkusE]

Hej!
Jag och min fru har sedan ca ett år tillbaks tagit över min hemgård, jord/skogsbruk. Det har dock inte bedrivits jordbruk sedan -94:a så jordbruksmarken är utarrenderad.
Nu har jag börjat fantisera om att skaffa lite djur igen och har lite funderingar kring detta.
Min tanke är att ha SKB/Fjällkor på lösdrift, kanske 10 st till att börja med. Tänker dels att det är ett fint tillskott till gården, att få markerna betade och levande, och även för familj/barn, att få
växa upp med djur och jordbruk. Jag var fast övertygad om att bli jordbrukare när jag var liten, livet tog andra vägar men jag har alltid trivts med fysiskt jobb och maskiner.
Jag tänker också att det är bra för gården del, rent ekonomiskt. Att ha någon form av inkomst på gården som hjälper till med underhåll osv.
Försöker skaffa mig en ungefärlig uppfattning om hur ekonomin kring den typen av småbruk kan se ut. Vi har ca 14 ha jordbruksmark, fäbod på skogsskiftet så möjlighet till fäbobete finns vilket jag förstått
är positivt då extra stöd finns för detta. Har läst en del på jordbruksverket ang. stöd osv för att få någon uppfattning, men hade gärna fått lite input från någon med liknande förutsättningar.

På ett ungefär, hur ser ekonomin ut för ett sånt upplägg?

[Nina W]

Ingen som svarat fast det gått så lång tid så jag svarar æn fast jag inte har några kor nu och bara erfarenhet av mjølkkor. Du har kanske redan tagit reda på allt du behøver veta? Sitter hær med min norska arbetsdator och har inget særskilt att gøra så længe ingen patient hittar på något så jag kan lika gærna skriva lite. Menar du att arrendetiden går ut så att du kan sæga upp arrendatorn? I så fall ræcker din åkermark till. Man brukar berækna 1 ko per ha åker + att det går åt x antal ha før att få mat till ungdjuren också. Du behøver ha en væxtføljd - bryta marken minst vart 4 år, helst vart 3-e, før med bara hø och bete blir det mindre o mindre. Odla till ex korn som du kan ge korna nær de inte ær på bete. Odlar du korn så får du halm och de behøver en torr bædd om vintern. Traktor + nødvændiga redskap ær en stor utgift, dieseln ær dyr... Och du behøver en hel massa stængsel, kanske till o med rovdjursavvisande stængsel. Bæst om du inte behøver låna pengar. Børja med några få tama kor och ha dom næra till så att kalvarna blir tama och gulliga før annars tycker inte barnen att det ær roligt. Lej en bonde med ensilagemaskin som plastar balar de førsta åren osv. Jag har før mig att EU-s græns før vad som ær en "riktig bonde" berættigad till bidrag, och vad som bara ær hobby, går vid sex kor. En liten kalv ær en 1/4 dels koenhet och en ettåring 1/2 eller hur det nu ær det ræknas. De vanliga slakterierna har køttdjurens stora biffar som ideal- det ær klass 1, och de små kornas /tjurarnas slaktkroppar nedværderas. Finns det något mindre slakteri? Tænker du ha køttbod på gården och ta återtag från slakteriet? Sistnæmda ær dyrt men om någon læmplig byggnad finns så att byggkostnaden blir låg, och om kunder finns inom læmpligt avstånd, så lønar det sig i alla fall. Kom ihåg att du behøver få kornas kløvar verkade om de inte slits tillræckligt på naturbeten, veterinær någon gång, førsækring och sækert fler utgifter som jag inte kommer på nu.  Summa summarium, jag ær rættså sæker på att det går att gå lønsamhet men att det tar kanske sju år innan investeringskostnaderna du har i starten ær betalda.