Jordbearbetning

[Haardhandske]

Efter ett antal sekel på kontorsstol har längtan efter ett annat liv blivit för stor. Minnena från barndomen när jag hjälpte bönderna på landet sitter kvar.
Jag är därför sedan ett år tillbaka ägare av en mindre gård på Gotland. Med gården följde lite mark som jag nu tänkte bruka.
Jag har sett att det finns ett par trådar till i samma ämne men förutsättningarna skiljer sig kanske något åt varför jag öppnar en ny.
I år är mitt mål att bryta en gammal vall som såddes för minst 10 år sedan. Den är relativt fri från ogräs men innehåller klöver vilket inte lämpar sig till hästar.
Jag tänket därför så en gräsblandning och blanda in lite örter och blommor. Jag har inget behov av att det ska vara högavkastande, utan jag vill ha en vall som innehåller ganska lite energi och vacker att titta på.
Jag har under vintern funderat på bästa angreppssättet. Hoppas på att få lite återkoppling och synpunkter...
Det har varit otroligt blött i vinter men min uppfattning är att denna vall är relativt väldränerad av typen moränlera. Hoppas därför på att kunna komma ut i slutet av april, början av maj och riva upp svålen med en kultivator (pinnar eller tallriks). Om vädret är med mig, så plöjer jag någon vecka senare. Efter ytterligare någon vecka antar jag att en del envisa växter börjar gro varför jag räknar med att harva en eller ett par gånger till.
Vi är nu i månadsskiftet maj/juni. Dags att bereda såbädden med någon vält eller sladd och sedan så för hand och harva lätt. Åkern är bara c:a 0,7 ha så det borde vara enkelt.
Jag hade inte tänkt att gödsla någonting.
Sedan är det väl bara att hoppas på att det växer och att man kan slå vallen på hösten. Nästa år är tanken att den även ska kunna användas för bete under begränsad tid.

[kretslopp]

Jag tror du är alldeles rätt i dina tankar. Men om jag varit i dina skor skulle jag slå den befintliga vallen och sen beta den hårt, eller betesputsa flera gånger. Det gör inget om den torkar. För då gynnar du de befintliga kanske till en del vilda, tåliga gräsen som finns där redan. Om du ändå bryter upp din vall, så vet du någon som har en sådan gräsvall som du vill ha, samla in hö och höboss och sprid över din åker, så får du en fin vall.

[Brukspatronen]

Vet inte hur bra det funkar att bryta upp en 10 år gammal vall med kultivator. Har du tillgång till en tallriksharv så använd den istället.

Men jag tycker du ska använda köpt utsäde ist för att använda höbös. Även om det innehåller lite ogräsfrö så kan du ge dig katten på att de kommer gro före vallfröna och få överhanden redan från start.

[kretslopp]

Det du absolut inte ska göra är att spruta innan du plöjer eller harvar. Harvar du först och plöjer sen fungerar det bäst. Då slipper du få problem med uppvända grästorvor som följer med harven.

[Haardhandske]

Nej någon besprutning blir det inte tal om. Det enklaste blir nog att köpa utsäde i stället för att jaga bös tror jag, annars var det en god idé. Tror nog att jag kan låna en tallriksharv av någon i byn. Det blir nog lättare att ta dig fram jämfört med kultivator. Tack!

[skogaliten]

När någon säger att "klöver inte lämpar sig till hästar", blir jag konfys.

Beroende på vilken sorts hästar man talar om, och huruvida dessa hästar är lättfödda eller svårfödda, dräktiga, ger di, gamla eller unga, så är idén om att "hästar ska inte ha klöver" helt tagit ur luften, såvida klövern inte är Alsikeklöver, som ger fotosensibilitet (=giftigt) till hästar.

Du berättar inte heller om vallen ska vara till bete eller grovfoderskörd, eller bägge.

Är det inte Alsikeklöver på vallen, och hästarna är i stort sett vilken ras som helst utom Shetlandsponny eller Islandshäst, så skulle jag inte anstränga mig med att lägga om vallen bara för att det finns klöver där, så länge det inte är en nästan 100 % ren klövervall. Rödklövern kommer att vara i det närmaste helt försvunnen efter första betesåret, den tål inte ständig avbetning något vidare

Att ge högvärdigt protein till hästarna med hjälp av bl.a. klöver och/eller lusern  i vallfröblandningen, och för att på så sätt slippa lägga pengar på en massa kraftfoder är ju annars vad man nuförtiden brukar göra, när man odlar eget grovfoder till sina hästar.

Gotland är dessutom det landskap i Sverige där lusern är som mest lättodlat, så skulle jag bo där med mina hästar, så skulle jag helt enkelt odla mitt eget "lusernhack" på någon liten vall.

Är klövern vitklöver, så måste du jobba hårt för att utrota den, rotdelar finns kvar så den kommer tillbaka, samtidigt så är det en bra foderväxt för häst.

Vill du jobba, så ska du så klart lägga om vallen, jag hade antagligen inte gjort det, om avsikten var/är att beta, och som sagt om det inte är extremt med klöver (t.ex. en f.d. klöverfröodling?).

Handlar det om att odla eget grovfoder, ja, då blir det en annan femma, med både jordbearbetning, gödsling och val av skyddgröda, val av vallfröblandning, såtidpunkt med mera.

Observera, jag föder alltså upp svenska lantrashästar (NSV), och odlar därför grovfoder till dem, OCH det finns i varierande utsträckning klöver på samtliga mina betesmarker, och samtliga vallar för grovfoderproduktion. Dock skippar jag rödklövern i grovfodret, eftersom jag också har får, och rödklöver har ett naturligt östrogen i sig, som anses minska fruktsamheten hos tackorna.

[Brukspatronen]

Håller med Skogsliten. När min sambo gick hippologutbildningen gjordes ett foderförsök vad som var bäst för att undvika fång. Ett foder med en hög kvot protein/energi var betydligt bättre än viceversa som så många tror. Dvs, utfodra hellre ett kvalitetsfoder med mycket protein i mindre mängd än gammalt förvuxet foder med lite energi och nästan försumbara mängder protein. Givetvis ska man vara försiktig med kraftfoder på en sådan foderstat.

[Haardhandske]

Skogsliden, det är just islandshästar och huvudsyftet är att slå. Jag har en frodig vall till där några unga islänningar ska få gå i sommar.

Postat med Alternativ.nu´s app

[skogaliten]

Om huvudsaklig användning är att slå för att göra hö/ensilage, så riskerar man att lägga ner en massa jobb, för lite resultat (i antal balar och vallens livslängd) om man inte gödslar och sår in med skyddsgröda. Många har försökt skippa att gödsla och strunta i skyddsgrödan, för att göra det enklare och billigare att lägga om vallen, men det funkar inget bra. Utan skyddsgrödan som kommer ogräset oftast in och tar över och kväver de sorter man vill ha, och utan gödslingen, så kommer inte vallen igång, vilket lämnar blottor i vallen, där ogräset tar kommandot. 

Näringsvärdena i det skördade, beror på en kombination av vilka arter man sår in i vallen och hur dessa utvecklas, och skördetidpunkt. Grundgödslingen vid anläggning gör att vallen orkar producera mer och under flera år innan den "går ut sig", snarare än att göra fodret på ett speciellt sätt ur näringsvärdesynpunkt.

För att kunna skaffa "rätt" vallblandning, och därmed bestämma (naturligtvis styr alltid vädret när det går att skörda) när hur och när man vill skörda,, en eller flera gånger per säsong t.ex., så behöver man först bestämma vilket analysresultat som man önskar att höet/ensilaget ska ha för att fungera bäst till ens djur.

Till mina hästar har jag målet att få fram hö/ensilage där smb råprotein ligger ligger i intervallet 35-50 g/kg foder och omsättningsbar energi på 5-6 Mj kg/foder, vilket ger en kvot smb råprotein/omsättningsbar energi på 5-6 (g/Mj). Sådana värden gör att jag kan ge fri tillgång till samtliga mina lättfödda hästar utan att de blir feta,och måste ge endast måttliga mängder  extra protein och/eller energi i form av t.ex. lusernhack till dräktiga och digivande ston, och ettåringar.

Till mina får, så vill jag mycket högre näringsvärden, både som proteininnehåll, och i forma av energi, samt spädare material.

Genom att att två skördar per år från samma vall, men i olika utvecklingsstadier av gräs/örter/baljväxter, kan samma vall ge en skörd som är bra anpassad till får, och en skörd som är anpassad till häst, fast det är samma växtmaterial på vallen bägge gångerna.
Om jag vill, kan jag två skördar för häst, eller två skördar för får på en och samma vall.
Förenklat, för att få bra foder till mina hästar, så väntar jag 2-4 veckor och låter vallen växa lite till, jämfört med när jag skördar till fåren. Hos mig i Östergötland innebär det att första skörden till hästarna ska tas ungefär en vecka före midsommar, och andra skörden till hästarna månadskiftet juli/augusti ungefär, beroende på hur mycket det regnar.
Vartannat år så sprider jag stallgödsel på vallarna, jag har ingen egen gödselspridare, så det gäller att utnyttja spridaren  effektivt när jag hyr in den.

Vilka näringsvärden gräs/örter/baljväxter ger varierar med sorterna och hur långt de fått växa, om man ska förenkla så är kommersiella vallfröblandningar avsedda för mjölkko, ger ett foder med grovstruktur, samt ger mycket höga näringsvärden. Dessa vallfröblandningar är olämpliga till både hästar och får.
 
De vanligaste vallfröblandningar till häst innehåller oftast endast timotej och t.ex. ängsvingel, de här blandningarna ger foder som i stort sett tvingar en att köpa massor med kraftfoder, samtidigt som de är svåra att skörda rätt (tidpunkt, utvecklingsstadium) utan att hamna väldigt högt i energi och lågt i protein, så att fodret blir svårt att utfodra med. Om man istället för att köpa närmaste fröpåse, sår in flera sorters gräs som utvecklas i olika tempo, kombinerat med några olika sorters baljväxter (vit- och /eller rödklöver, kärringtand, lusern t.ex.) för att få högvärdigt protein OCH "gröngödsling", några örter av olika slag som passar för marken (många örter tar upp mineraler från marken på ett bra sätt) och som ger smaklighet, så får man en vall där man utefter årets väder, och årets önskemål kan variera skördetidpunkten, och ändå få fram ett bra foder till hästarna (eller de andra djuren).

Underarbetet med plöjning och harvning etc. i flera omgångar är sig alltid ganska likt, men sortval, sådd och gödsling, är det som ger de riktigt stora effekterna. Kan man dessutom ha vallen ligga riktigt länge som 5-7 år utan att behöva göra om hela jobbet, men ändå få hyggliga skördar, så sparar man långsiktigt väldigt mycket tid och pengar.

Så börja med att tänka igenom hur det ideala grovfodret för just era hästar ska se ut i form av näringsvärden, struktur o.s.v., läs sedan på om vallfröer och vallar, det finns en hel del på nätet, börja gärna här: https://www.hastsverige.se/fodermedel.html, och fortsätt sedan söka vidare.

Det blir nog en jättebra vall för skörd av grovfoder till slut, men det är så onödigt att behöva göra om bara efter något år.

[Haardhandske]

Oj vilket utförligt svar. Tack!
Det är bara konstatera att det är många parametrar som påverkar. Att lägga ner lite jobb och pengar ser jag inte som något problem även om det kanske skulle kunna gjorts bättre eller billigare. Jag har mycket att lära så då måste man ut och försöka. Lektion ett blir att bearbeta en godkänd såbädd Jag kanske får fundera lite på att gödsla ändå…
Jag tänkte skippa skyddsgröda, av den enkla anledningen att jag inte riktigt vet vad jag ska göra med den när den växt upp. Knappast någon idé att hyra in en tröska för den lilla plätten. Kan man slå det och använda till foder? Har en kobonde som kanske är intresserad av första skörden.
Vad gäller fröblandningar har jag kommit i kontakt med Olssons Frö som har varit fantastisk hjälpsamma. Pratade med en man där som verkade ha koll på mycket. De har olika färdiga fröblandningar med 9-10 arter i specifikt för hästar med lågt näringsbehov. Dessutom är alla gräsarterna beskrivna i en tabell. Jag tänkte dessutom spetsa med lite örter.
Bifogar länk till deras katalog.

http://www.olssonsfro.se/db_img/file/Olssons_Vallfr_katalog_2018_l_guppl.pdf

[Brukspatronen]

westerwoldiskt rajgräs är ett alternativ som insåningsgröda. Men man ska nog helst ta det som ensilage för att undvika allt för mycket traktorkörning i den fortfarande nyetablerade vallen. Alternativt kanske stripbeta av det?

[Brukspatronen]

Ett annat alternativ är att lägga ned lite extra tid på att göra en halv svartträda. Då kommer du få minimal konkurrens från ogräs trots sådd i renbestånd.

[skogaliten]

Oj vilket utförligt svar. Tack!
Det är bara konstatera att det är många parametrar som påverkar. Att lägga ner lite jobb och pengar ser jag inte som något problem även om det kanske skulle kunna gjorts bättre eller billigare. Jag har mycket att lära så då måste man ut och försöka. Lektion ett blir att bearbeta en godkänd såbädd Jag kanske får fundera lite på att gödsla ändå…
Jag tänkte skippa skyddsgröda, av den enkla anledningen att jag inte riktigt vet vad jag ska göra med den när den växt upp. Knappast någon idé att hyra in en tröska för den lilla plätten. Kan man slå det och använda till foder? Har en kobonde som kanske är intresserad av första skörden.
Vad gäller fröblandningar har jag kommit i kontakt med Olssons Frö som har varit fantastisk hjälpsamma. Pratade med en man där som verkade ha koll på mycket. De har olika färdiga fröblandningar med 9-10 arter i specifikt för hästar med lågt näringsbehov. Dessutom är alla gräsarterna beskrivna i en tabell. Jag tänkte dessutom spetsa med lite örter.
Bifogar länk till deras katalog.

http://www.olssonsfro.se/db_img/file/Olssons_Vallfr_katalog_2018_l_guppl.pdf

Ja, Olssons frö är kanon!

Jag köper numera allt mitt vallfrö därifrån, och de vet verkligen vad de håller på med. Deras rådgivare är jätteduktiga!

Jag förstår ditt dilemma med skyddsgrödan, det är ju löjligt liten areal att tröska, och ett förslag är att "byta grejer" med någon lamm- eller kobonde i närheten!

 Man gör helt enkelt helsädesensilage av första skörden (skördetidpunkt beror på vilka djur som ska av det). Till fåren tar jag det när axen sticker upp ur kornet, samt fodervickern börjat blomma, men innan vickern satt baljor, de som har kor, kan vilja ha senare skördat. Snacka ihop dig med en bonde nära dig!

Jag har ju får, så jag använder resultatet till högdräktiga och nylammade tackor, men en gång, så gick det inte skörda (det regnade envist) när skyddsgrödan var späd nog för fåren, då bytte jag mina balar med helsädesensilage  med en "kobonde" i närheten, och fick balar som funkade till hästarna istället...

Fodervicker och vårkorn är det jag använt de senaste gångerna, men det fungerar med annat också, t.ex. korn/ärt, havre/ärt eller havre/fodervicker. Även där kan Olssons frö ge råd.

Westerwoldiskt rajgräs har jag också prövat, men tyvärr är den lite i härdigaste laget i Götaland, och då kanske även på Gotland, så den dör inte av under de allt mildare vintrarna som den borde, och konkurrerar med de mer önskade sorterna i flera år.

[Tjalve]

Vill du inte använda skyddsgröda får du putsa insådden 1-2 gånger på sommaren som ogräsbekämpning men du får ju inte skörd första året.

[Haardhandske]

Halv svartträda  . Plöja på våren och så tidig hösten eller?
Ja jag ska prata med kobonden och höra om han är intresserad, eller så sår man in korn och brygger eget öl
Tack för alla idéer och goda råd!

[Brukspatronen]

Egentligen är väl en svartträda mer ett sätt att komma åt rotogräs vilket du inte verkade ha några större problem med? En hel svartträda är alltså att bekämpa rotogräs en hel odlingssäsonger och så sen sommar/tidig höst. En halv blir då någon form av förkortad träda med tidigare sådd. Oftast använder man något tallriksredskap eller kultivator för att bekämpa rotogräsen, helst när trädans ogräs når kompensationsstadiet. Detta avslutas med att man plöjer ner de försvagade rotogräsen så djupt att de inte orkar titta upp igen.

Men för dig skulle det kanske räcka att göra följande om du vill komma åt fröogräs innan sådd. Börja med att plöja vallen (eventuellt efter att ha brutit vallsvålen med ett tallriksredskap innan) och harva till det skapligt slätt. När fröogräsen börjar kika upp så ger du de en till omgång med harven (när det är torkväder). Upprepa proceduren en eller par gånger till för att sedan slå till på en sådd.

Nackdelen är ju att du riskerar en väldigt torr såbädd, framförallt om du har en lättare jord.

[Grissel]

Presented in the profile to view as well as the needs of the people it quite well.