avverkning-bete

[kalas]

Vi har en liten granskog som vi vill göra om till betesmark åt fåren. Blir det en kostnad eller en vinst för oss?
Ytan är ca 8000 kvm och det är 99 % gran som är drygt 40 år gammal. Det finns även en del stora lärkträd.
Funderar på att kontakta sydved då vi bor i södra skåne.
 Vi tänker låta sydved ta hand om det mesta virket och ev så ber vi dom låta en 15-20 träd ligga kvar så vi själva kan kapa och klyva dom för att elda i pannan med.
Vad tror ni? Blir det en kostnad eller kan det bli ett par kronor över.
Kan också nämnas att det ligger nära vägen för att transportera ut virket.

[kalas]

Ingen som har några funderingar runt mina frågor?

[minnaroselli]

jag har skogshuggarna i aktion nu här hemma. de ska avverka 1 ha och lämna en parkkänsla kvar, alltså inte kalhygge.
på mellanskogs hemsida kan man läsa, att man får 500 - 700 kr per kubik, men vi får 350 för det är ett litet arbete men så stora träd att de måste ha skogsmaskinen med.  för mig är träden för stora - kan inte fälla dem själv. men jag ska odla lite energiskog så jag får mindre träd i framtiden att hugga ner själv och under tiden har jag solen, som värmer huset. nu är bara de stora träden som får all sol.
många har avrådd mig från att sälja ... för det kostar mera att köpa in ved än jag får från försäljningen. men de som avråder tänker inte på att mina träd är 40 cm i diameter. det krävde många kontakter innan jag hittade dessa herrar som tar träden, andra sa att jobbet är för tungt för så lite nytta.

[kbh]

Hur ska du få det att  växa i försurad jod  tror du ? 

[Huggorm]

Hur ska du få det att  växa i försurad jod  tror du ? 

Ja, det undrar jag också. Det tar en del år innan det växer frodigt gräs på ett granhygge

[kbh]

Ja, det undrar jag också. Det tar en del år innan det växer frodigt gräs på ett granhygge

Ja det behöver ju bearbetas och få upp ph värdet  till en början .

[ieenilorac]

jag har skogshuggarna i aktion nu här hemma. de ska avverka 1 ha och lämna en parkkänsla kvar, alltså inte kalhygge.
på mellanskogs hemsida kan man läsa, att man får 500 - 700 kr per kubik, men vi får 350 för det är ett litet arbete men så stora träd att de måste ha skogsmaskinen med.  för mig är träden för stora - kan inte fälla dem själv. men jag ska odla lite energiskog så jag får mindre träd i framtiden att hugga ner själv och under tiden har jag solen, som värmer huset. nu är bara de stora träden som får all sol.
många har avrådd mig från att sälja ... för det kostar mera att köpa in ved än jag får från försäljningen. men de som avråder tänker inte på att mina träd är 40 cm i diameter. det krävde många kontakter innan jag hittade dessa herrar som tar träden, andra sa att jobbet är för tungt för så lite nytta.

Alltså, 40 cm i diameter är knappast mycket, här på min tomt har vi tagit ner granar med en diameter på ca 90 cm. 40 cm kan vem som helst som kan fälla träd fälla.

[kalas]

Blir det en kostnad för dig som ska avverka 1 ha granskog?
Är det svårt att få gräs att växa på en mark där det har stått gran?
Innan dess(för 40 år sedan) var det en odlad mark.

[ieenilorac]

Att det var odlad mark där tidigare spelar ingen roll. Att plantera gran är bästa sättet att förstöra odlingsmark. Det tar många år innan det växer ordentligt där igen, och man kommer troligen att behöva kalka, gödsla och pyssla en hel del för att det ska lyckas.

Små ytor innebär ofta en kostnad när man ska ha hjälp med avverkningen. Nackdelen med gran är ju att den är svår att ge bort till någon som ska elda den, mot att de sköter avverkningen. Det bästa är om man kan avverka själv om det rör sig om så små ytor.

[minnaroselli]

Alltså, 40 cm i diameter är knappast mycket, här på min tomt har vi tagit ner granar med en diameter på ca 90 cm. 40 cm kan vem som helst som kan fälla träd fälla.

väldigt stora granar du har!
en kompis i Finland sökte för sina konstverk granar som var 60 i diameter och fick leta länge innan han hittade.
en annan vän till mig som äger 250 ha skog hade bara en som var 50 och kunde alltså inte hjälpa den andra kompisen.

jag kan inte fälla stora granar och ett par skogsköpare har varit här och tackat nej. men dig missade jag att fråga ...

[minnaroselli]

Blir det en kostnad för dig som ska avverka 1 ha granskog?

skatter är den enda kostnaden

[ieenilorac]

väldigt stora granar du har!
en kompis i Finland sökte för sina konstverk granar som var 60 i diameter och fick leta länge innan han hittade.
en annan vän till mig som äger 250 ha skog hade bara en som var 50 och kunde alltså inte hjälpa den andra kompisen.

jag kan inte fälla stora granar och ett par skogsköpare har varit här och tackat nej. men dig missade jag att fråga ...

Att skogsköparna inte ville avverka berodde nog snarare på att det var besvärligt att lämna kvar träd och att det var en liten yta, inte att de inte kunde avverka träd med 40 cm i diameter, det är en rätt vanlig diameter på större granar.

Mina granar stod alltså inte i skogen utan var friväxande på en stor tomt, då blir diametern väldigt stor.

[Skogsola]

 Det var inga dåliga granar vi fällde i din trädgård heller, Minna. Hur gick det, har du huggit upp dem?

[minnaroselli]

Att skogsköparna inte ville avverka berodde nog snarare på att det var besvärligt att lämna kvar träd och att det var en liten yta, inte att de inte kunde avverka träd med 40 cm i diameter, det är en rätt vanlig diameter på större granar.

konstigt att dom yttrade sig annorlunda än vad dom menade ... fick just höra att det heter att göra en reinfeldtare ...

[ieenilorac]

konstigt att dom yttrade sig annorlunda än vad dom menade ... fick just höra att det heter att göra en reinfeldtare ...

Det är väl enklare att skylla på något än att erkänna att man är lite lat och och att man dessutom bara vill avverka där det är mest lönsamt.

[minnaroselli]

Det var inga dåliga granar vi fällde i din trädgård heller, Minna. Hur gick det, har du huggit upp dem?

det blev svårt för en nybörjare-motorsågare. dessa skogsköpare ska ta dom med sig och jag väntar att det växer pinnar som är lagom till mig. de ska lämna björktoppar, som jag kan kapa till kommande vinterns behov.

[minnaroselli]

Det är väl enklare att skylla på något än att erkänna att man är lite lat och och att man dessutom bara vill avverka där det är mest lönsamt.

det är ungefär vad jag menade också ... inte att det är helt omöjligt att fälla tjocka granar ... det gör ju dessa herrar som jag till slut kom i kontakt med

[Huggorm]

Att det var odlad mark där tidigare spelar ingen roll. Att plantera gran är bästa sättet att förstöra odlingsmark. Det tar många år innan det växer ordentligt där igen, och man kommer troligen att behöva kalka, gödsla och pyssla en hel del för att det ska lyckas.

Det är märkligt det där, för det växer nästan ännu sämre intill en granstubbe än före man sågade ner den. Torbjörn var i en tidigare tråd inne på att det avsöndras något från rötterna efter att granen är fälld, och det kanske ligger något i det. Här hos mig tar det flera år innan det växer annat än en speciell sorts grästuvor. Buskar som stått intill granen slutar att växa i flera år

[minnaroselli]

efter trädfällarna kommer ett annat bolag som tar grenar och rötter till flis. dom betalar ännu mindre per kubik men vi får mark utan stubbar och rötter

[Pong]

Vi har en liten granskog som vi vill göra om till betesmark åt fåren. Blir det en kostnad eller en vinst för oss?
Ytan är ca 8000 kvm och det är 99 % gran som är drygt 40 år gammal. Det finns även en del stora lärkträd.
Funderar på att kontakta sydved då vi bor i södra skåne.
 Vi tänker låta sydved ta hand om det mesta virket och ev så ber vi dom låta en 15-20 träd ligga kvar så vi själva kan kapa och klyva dom för att elda i pannan med.
Vad tror ni? Blir det en kostnad eller kan det bli ett par kronor över.
Kan också nämnas att det ligger nära vägen för att transportera ut virket.

Jo, det kommer säkerligen ge ett netto. 0,8 ha, inte stort men i södra Sverige litet men inte ovanligt. Dock kan man tänka sig att det dröjer innan maskinerna är där men tanke på maskinkostnanden. Skogen är iofs inte mogen men en slakt ger avsevärt högre nettoän en galllring vid samma ålder.
Nära väg ger ett bättre netto.

Att man skulle behöva gödsla för att det har varit granskog innan är trams. Granskog eller skog överhuvudtaget minskar inte på något sätt varken kväve, fosfor eller kaliumhalten i marken. Gödsla marken behöver man som all jordbruksmark i jordbruksdrift därman kontinuerligt skördar och bortför näringsämnen. Ingen gödslining = minskad roduktion, men kan ju iofs ha andra värden i att inte gödsla.
En bördig mark är lika bördig efter beskogning som innan. Vanlig enkel marklära. Bara för man inte gillar granåkrar i fina förband behöver man komma med rena faktafel.

Glöm inte att ta ut groten och kanske stubbbrytning med tanke på ändringen av markanvändningen.

[Huggorm]

Att man skulle behöva gödsla för att det har varit granskog innan är trams. Granskog eller skog överhuvudtaget minskar inte på något sätt varken kväve, fosfor eller kaliumhalten i marken. Gödsla marken behöver man som all jordbruksmark i jordbruksdrift därman kontinuerligt skördar och bortför näringsämnen. Ingen gödslining = minskad roduktion, men kan ju iofs ha andra värden i att inte gödsla.
En bördig mark är lika bördig efter beskogning som innan. Vanlig enkel marklära. Bara för man inte gillar granåkrar i fina förband behöver man komma med rena faktafel.

Jasså? Så här skriver forskarna på Lunds Universitet:
"Granar i områden med mycket försurning (som får näringsämnen att lakas ur jorden) och aktivt
skogsbruk börjar visa tecken på näringsbrist. Träden växer så det knakar av allt kvävenedfall från
luften. Därmed kräver träden stora mängder av baskatjoner som är nödvänliga för träden samt
motverkar försurningen. Exempel på baskatjoner är näringsämnena kalium och kalcium. Förråden
av baskatjoner beskattas hårt och detta resulterar i näringsobalans hos träden och de blir sårbarare
och produktionen kan minska."

http://www1.naturvetenskap.lu.se/examensarbeten/biologi/011030hago.pdf

[kalas]

Vad menas med att "ta ut groten"?
Det ligger ett tjockt lager med barr på sina ställen. Ska vi ta bort detta eller kan vi plöja/gräva der det?
Har ringt sydved som ska komma och titta på skogen och räkna på det hela.

[Skogsola]

Grot betyder grenar och toppar. Kan med fördel tas bort om du ska göra betesmark. Barren kan ligga. De innehåller mycket näring och ruttnar fort.

[ieenilorac]

Xoot, har du sett vad som växer på fd granmark om man inte återplanterar? Det växer dåligt, och det växer växter med lågt näringsinnehåll. Granar utsöndrar ämnen som gör att andra växter inte trivs i närheten, och de ändrar ph-värdet till en nivå där vanliga gräs och örter inte trivs. Detta fortsätter att vara ett problem långt efter det att granen avverkats.

Jag har släktingar som äger stora mängder skog i Skåne och Småland, och jag har varit i dessa skogar sedan barnsben. Har hjälpt till med diverse sysslor. Och jag har varit observant under hela min livstid, det ligger i min natur. Fd granskog behöver både kalkas och gödas för att man på rimlig tid ska få till en matjord som gräs och örter trivs i. Det krävs en massa kompost, som inte är granrester, för att kompensera för granens försurande egenskaper, och för att hjälpa till att bryta ner granrötterna. Detta är min observation, den stöds av mina släktingar som i generationer arbetat i skogen, och den stöds av forskningen, se t ex Ett svart får:s inlägg.

[Huggorm]

Dessutom trivs inte daggmask i jord baserad på nedfallna granbarr, och utan mask blir det ingen bra matjord

[anders50]

Om marken efter avverkning är direkt redo som åkermark så har min granne som nyodlar, tror han är uppe i över 50 hektar nu, totalt missat detta.
Stubbrytning, grundfräsning, kalkning, gödsling, djupfräsning, ytterligare gödsling.

Och jag känner en kille till som nyodlar och han gör likadant.

Men svedjebönderna förr i tiden kunde ju ta en mager skörd direkt efter avverkningen, de brände, och sådde råg i askan.
Sen kan man ju alltid diskutera vad som krävs för att få kallas för får-bete, med lite tur så växer det snart upp sly och annat som fåren kan äta.  Men en bra gräsvall kräver lite mer arbete att framställa.

[Kajsa]

Vi har restaurerat ett ca 3,5 ha stort område. All mark har tidigare odlats eller varit betesmark Med tidigare menar jag att det sista slutade brukas för ca 50 år sedan.

På den restaurerade marken fanns det olika partier med träd. Där björken växte är det numera fin betesmark, gräset har kommit självt. Där granen växte sådde vi, före maskinerna kom och tog ner granarna, in gräs. Där finns det nu glest med gräs. Sämst har det gått för området där det växte bok. Nästan inget gräs har flyttat in på det området. Det är nu fyra år sedan träden togs bort.

Vi hade maskiner som gjorde det mesta. Förtjänsten fick vi genom att de även samlade ihop allt ris och flisade det. Sydved köpte allt men en lokal firma med goda kunskaper om restaueringsarbete utförde arbetet. Viktigt att man har klart med köparen före man börjar avverka.

[Pong]

Jasså? Så här skriver forskarna på Lunds Universitet:
"Granar i områden med mycket försurning (som får näringsämnen att lakas ur jorden) och aktivt
skogsbruk börjar visa tecken på näringsbrist. Träden växer så det knakar av allt kvävenedfall från
luften. Därmed kräver träden stora mängder av baskatjoner som är nödvänliga för träden samt
motverkar försurningen. Exempel på baskatjoner är näringsämnena kalium och kalcium. Förråden
av baskatjoner beskattas hårt och detta resulterar i näringsobalans hos träden och de blir sårbarare
och produktionen kan minska."

http://www1.naturvetenskap.lu.se/examensarbeten/biologi/011030hago.pdf

Forskare? Inga forskare, ett genomuselt abstract till ett examensarbete?

Vid helträdsuttag så visst så kan minska skogsproduktionen då när man tar ut barren så försvinner en del av kvävet. Det finns inga studier som påvisar att produktionen skulle minska pga uttag av kalium och kalcium, det finns i mineraljorden, på fastmark dvs. Vilka näringsbsitämnen, vilka områden. Läs på och kom igen.

[Huggorm]

Forskare? Inga forskare, ett genomuselt abstract till ett examensarbete?

Vid helträdsuttag så visst så kan minska skogsproduktionen då när man tar ut barren så försvinner en del av kvävet. Det finns inga studier som påvisar att produktionen skulle minska pga uttag av kalium och kalcium, det finns i mineraljorden, på fastmark dvs. Vilka näringsbsitämnen, vilka områden. Läs på och kom igen.

Återkom med något skriftligt belägg för ditt eget påstående. Du verkar ju ha höga kvalitetskrav så jag ser fram emot materialet.

[Xoot]

Xoot, har du sett vad som växer på fd granmark om man inte återplanterar?

Jag är inte med i tråden. Blandat ihop visningsbilderna? 

[ieenilorac]

Jag är inte med i tråden. Blandat ihop visningsbilderna? 

Sorry, så förvirrande med lika bilder   . Menade såklart Pong.

[Pong]

Återkom med något skriftligt belägg för ditt eget påstående. Du verkar ju ha höga kvalitetskrav så jag ser fram emot materialet.

Orkar inte internetkriga, men vi kan säga så att jag studerar till jägmästare på SLU i Umeå. Men om jag orkar och har lust så kanske jag letar upp nått åt dig.

[Pong]

Om marken efter avverkning är direkt redo som åkermark så har min granne som nyodlar, tror han är uppe i över 50 hektar nu, totalt missat detta.
Stubbrytning, grundfräsning, kalkning, gödsling, djupfräsning, ytterligare gödsling.

Och jag känner en kille till som nyodlar och han gör likadant.

Men svedjebönderna förr i tiden kunde ju ta en mager skörd direkt efter avverkningen, de brände, och sådde råg i askan.
Sen kan man ju alltid diskutera vad som krävs för att få kallas för får-bete, med lite tur så växer det snart upp sly och annat som fåren kan äta.  Men en bra gräsvall kräver lite mer arbete att framställa.

Att man måste fräsa och eventuellt kalka och gödsla har jag inte att man inte ska göra. Klart man ska göra det!
En åkermark ska man absolut gödsla och kalka.

Åker, äng och hage har ju naturligtvis helt olika förutsättningar.

Jag vet inte hur ni kan jämföra en hage med en åker?

[ieenilorac]

Att man måste fräsa och eventuellt kalka och gödsla har jag inte att man inte ska göra. Klart man ska göra det!
En åkermark ska man absolut gödsla och kalka.

Åker, äng och hage har ju naturligtvis helt olika förutsättningar.

Jag vet inte hur ni kan jämföra en hage med en åker?

De allra flesta betesdjuren i Sverige idag betar på en åkervall. Hur definierar du en hage? Om det bara ska duga till djuren att röra sig i, så räcker det ju att stängsla. Ska området också producera tillräckligt med foder, då får man ju se till att det växer tillräckligt bra.

[Skogsola]

 När man försöker återplantera ett hygge med gran så kan man få kämpa med meterhögt gräs och ormbunkar. Bördigheten är det minsann inget  fel på. Däremot kommer  inte de för djuren "godaste" beteväxterna dit av sig själv om ingen sår dem. Det får man nog finna sig i om man ska skapa betesmark till rimlig kostnad.

[Pong]

De allra flesta betesdjuren i Sverige idag betar på en åkervall. Hur definierar du en hage? Om det bara ska duga till djuren att röra sig i, så räcker det ju att stängsla. Ska området också producera tillräckligt med foder, då får man ju se till att det växer tillräckligt bra.

Åker -  mark för att producera fodergrödor

Hage - betesmark

Äng - mark för att producera djurfoder

Tänkte att ett sånt här forum, så har man hyffsad koll på begreppen.


Sedan ser jag en hel del skillnad  på nyodling och återstälning en en granåker efter en halv omloppstid, eller är det bara jag?

[ieenilorac]

Det växer saker på ett granhygge, men det är växter med lågt näringsinnehåll och som djur ofta har svårt att tillgodogöra sig. Och om man inte gör något alls efter avverkningen så tar det flera år innan dessa växter någorlunda täcker marken. T ex avverkade grannen ett antal ha granskog för två år sedan. Det växer några tussar segt gräs, en del hallon och enstaka örter. Skulle påstå att max 15% av ytan är täckt med växtlighet. Skulle man vilja göra om detta till betesmark bara genom att låta naturen sköta sig själv skulle det ta många år, och det mesta som skulle växa där är ändå självsådda granplantor, vilket är rätt värdelöst som djurfoder.

Djuren är bra på att tillgodogöra sig näring från växter som är specialiserade på att växa på äng eller åker. Och dessa växter tar lång tid på sig att lyckas etablera sig på fd granmark om de inte får hjälp.

[Mårten gås]

Det växer saker på ett granhygge, men det är växter med lågt näringsinnehåll och som djur ofta har svårt att tillgodogöra sig. Och om man inte gör något alls efter avverkningen så tar det flera år innan dessa växter någorlunda täcker marken. T ex avverkade grannen ett antal ha granskog för två år sedan. Det växer några tussar segt gräs, en del hallon och enstaka örter. Skulle påstå att max 15% av ytan är täckt med växtlighet. Skulle man vilja göra om detta till betesmark bara genom att låta naturen sköta sig själv skulle det ta många år, och det mesta som skulle växa där är ändå självsådda granplantor, vilket är rätt värdelöst som djurfoder.

Djuren är bra på att tillgodogöra sig näring från växter som är specialiserade på att växa på äng eller åker. Och dessa växter tar lång tid på sig att lyckas etablera sig på fd granmark om de inte får hjälp.

Det är inte helt säkert, har nyligen sett ett hygge helt och hållet täckt med högt gräs och hygget blev hugget bara ett år innan.
Tyvärr kan jag inte svara på vad det är för grässort, men det är upp till hakan högt och gult.

[ieenilorac]

Åker -  mark för att producera fodergrödor

Hage - betesmark

Äng - mark för att producera djurfoder

Tänkte att ett sånt här forum, så har man hyffsad koll på begreppen.


Sedan ser jag en hel del skillnad  på nyodling och återstälning en en granåker efter en halv omloppstid, eller är det bara jag?

Hage är betesmark. Den kan bestå av åkermark eller av ängsmark. Utanför de bästa odlingsområdena används ofta åkermark som betesmark eftersom den inte är lönsam att odla på. Hage är per definition en inhägnad som djur betar i, det anger inte om det är åker eller äng, men det är endera.

Åkermark är sådan mark som skatteverket anser att det går att odla på, det innebär inte att det är lönsamt att göra det. Den mesta av åkermarken odlas det vall på, som för det mesta både skördas till vinterfoder och betas omväxlande.

http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85ker
http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%84ng
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hage

Det trådstartaren vill, som jag förstår det, är att skapa en bra betesmark för sina djur, dvs en mark som producerar en hyfsad mängd grovfoder för direktkonsumtion. Det verkar inte vara meningen att det ska skördas vinterfoder där. I vilket fall måste marken förbättras och bearbetas om detta ska uppnås på rimlig tid, typ 2-3 år.

[Huggorm]

Det är inte helt säkert, har nyligen sett ett hygge helt och hållet täckt med högt gräs och hygget blev hugget bara ett år innan.
Tyvärr kan jag inte svara på vad det är för grässort, men det är upp till hakan högt och gult.

Det är något av de där saftfattiga grässorterna som brukar vara det första som kommer på ett granhygge. Det funkar inget vidare som bete.

[Brukspatronen]

Borde det inte vara en god idé att göra någon slags bränning av marken efter avverkning? Man kanske kan bränna grenar och dyl? Det skulle väl hjälpa till en del med pH-problematiken?

[Mårten gås]

Hage, det har jag alltid sett som en inhägnad åt hästar eller kor.
Äng som en örörd slätt där det växer grönt gräs och blommor.
Åker, ja det är där traktorn åker.

[Mårten gås]

Det är något av de där saftfattiga grässorterna som brukar vara det första som kommer på ett granhygge. Det funkar inget vidare som bete.

Funderar på om det var halm, såg ut som det.

[ieenilorac]

Hage, det har jag alltid sett som en inhägnad åt hästar eller kor.
Äng som en örörd slätt där det växer grönt gräs och blommor.
Åker, ja det är där traktorn åker.

Om ängen vore orörd så vore den inte äng. Det är ju det som är problemet med mycket ängsmark, det är få som orkar hålla djur och slå ängen så att artdiversiteten bevaras.

Traktorn lär behövas i både hagar, på åker och på äng. Om man nu inte håller en dragtjur förstås, då slipper man traktorn. Men då kallas kanske åkern något annat... 

[ieenilorac]

Funderar på om det var halm, såg ut som det.

Ahh, måste vara sådan där långstråig halm man använder till tak  . Perfekt när den inte har några sädeskärnor på, man får så lätt problem med möss om man trösklar för dåligt annars  .

[Pong]

Gräset ni talar om är antagligen piprör.

[Huggorm]

Gräset ni talar om är antagligen piprör.

Det stämmer nog. Där har vi en som trivs på granhyggen i alla fall. Det blir ju ofta hela "hav" av sådant på hyggena innan annat sly hinner växa förbi

[anders50]

Orkar inte internetkriga, men vi kan säga så att jag studerar till jägmästare på SLU i Umeå. Men om jag orkar och har lust så kanske jag letar upp nått åt dig.

Kul att du talar om att du studerar till jägmästare!    Sådana har jag träffat ett antal under mina 44 år i skogen! 

[JFOT]

Även om man inte bearbetar marken så måste det gå att skynda på etableringen av växter som funkar bra som foder eller i alla fall bearbetar jorden? Utbytet blir väl antagligen sämre än vid en bra bearbetning men det blir också mindre arbetsinsats.
Att peta ner frön i där det finns luckor?
Att mylla/peta ner ärtor, majs och spannmål så att vildsvinen tar det eller att man får upp grönmassa?

[ieenilorac]

Javisst, istället för att bearbeta marken med maskiner så kan man bearbeta den med växter. Det tar längre tid, men resultatet ska bli bra. Har inte provat på fd granmark, men väl på annan mark som är ogynnsam för odling.

Det som är svårigheten, är att man inte riktigt vet vad för växter som funkar bra till detta på granmark, det är länge sedan vi höll på med att bryta ny odlingsmark från skogen, och då var svedjebruk vanligast, och man hade inte studerat detta med mikroorganinsmer i jorden, växelbruk, samodling, mineraler osv. Men studier vore intressanta, det är mer och mer vanligt att man vill bruka mark som mer eller mindre länge använts till att odla gran. Är man intresserad av permakultur finns det en hel del att läsa där.

En blandning av växter som klarar att växa på granmark, några med djupa rötter som luckrar jorden och för upp svåråtkomliga mineraler till ytan, några som producerar mycket grönmassa osv, som man sedan slår och ytkomposterar eller myllar ner ytligt, i flera omgångar, troligen bäst med varierande växtsammansättning över tid, borde kunna fungera om man har ett antal växtsäsonger på sig.

Har man ett mindre område så borde man klara sig med handkraft eller enkla maskiner, om man är beredd att lägga arbetet. Men utan en genomtänkt arbetsinsats och en strategi tror jag att det är svårt att få ett bra resultat på överskådlig tid.

Jag har en granne som köpt upp skog, övervägande granskog, för några år sedan, i avsikt att göra om det till bete till sina hästar. Det avverkades för två år sedan, stubbfrästes och jämnades. Sedan har arbetet gått i stå, de vet uppenbarligen inte vad de ska göra härnäst. Har länge funderat på att gå och prata med dem, den här tråden har fått mig att vilja ta tag i det där samtalet snart. Vore intressant att höra om deras planer, och vad de tänker om resultatet så här långt. Marken är stenig nv-skånsk mark, liknar småländsk skogsbygd häromkring. Ganska magert och stenigt alltså, kombinerat med områden som är torvrika fd eller nuvarande mossmarker. De har inte rensat för sten eller sått in något. Tror att de satsar på att lägga dit ett tjockt lager matjord, de har inte ett så alternativt tänkande, utan är mer villiga att lägga mycket pengar på att lösa ett problem. Trots att marken legat öppen i ca två odlingssäsonger så växer det knappast något alls på marken, enstaka tussar med torrt gräs och lite hallonsnår bara.

[timjan86]

Vad växer (eller växte om ni hunnit hugga) på marken innan avverkning? Efter som det är Skåne misstänker jag att det inte är lavmark. Det hade varit väldigt intressant att veta.
Vanliga grässorter som kommer upp efter avverkning är piprör (det höga vassliknande  som nämnts innan) och kruståtel, inget av dem är särskilt bra som bete, de flesta betesdjur väljer bort dem och äter hellre annat vilket gör att de breder ut sig mer om man inte bearbetar marken.
Det finns även ett antal växter som utsöndrar kemiska ämnen i marken som motverkar att andra mer "betesvänliga" växter s.k. allelopati.

Sen undrar jag vad man har för studielitteratur på SLU i Umeå (orkar inte kolla upp vad jägmästarstudenten hette här på forumet) men på SLU i Skinnsberg finns bl.a. den kända gamla boken Skogsmarkens Ekologi (Jan-Erik Lundmark) med på litteraturlistan som t.ex. tar upp problemet med försurning av mark under granskog. Detta är dock en effekt som beror mycket på hur många generationer granskog som funnits på marken tidigare. Om det är första generationen så behöver marken inte vara kraftigt försurad utan det kan mycket väl gå bra utan kalkning (att skicka in ett jordprov för analys kan vara en bra förebyggande åtgärd så får man svart på vitt vad marken saknar eller inte och slipper kanske betala för stora åtgärder i onödan.) 

[TiB]

Hallon brukar ju komma på hyggen, hallon till förbannelse som kväver både gräs och ev. granplantor.
Dra upp stubbarna och kör helst iväg dom. Samtidigt luttras jorden, rota runt och plana ut lite samtidigt med grävmaskinen. Gödsla ordentligt, röj undan sly, bräken och hallon så kommer det gräs.
Det är långt ifrån alltid det går an att elda.

[Mårten gås]

Ahh, måste vara sådan där långstråig halm man använder till tak  . Perfekt när den inte har några sädeskärnor på, man får så lätt problem med möss om man trösklar för dåligt annars  .

Det viktigaste är att man ser skillnad på hö och halm, hö är grönaktigt och tunnt, halm är grovt och gult.
Har aldrig sett varken hö eller halm i levande o-torkat tillstånd.
Någon gång ser jag fram emot att få se det.

[ieenilorac]

Det viktigaste är att man ser skillnad på hö och halm, hö är grönaktigt och tunnt, halm är grovt och gult.
Har aldrig sett varken hö eller halm i levande o-torkat tillstånd.
Någon gång ser jag fram emot att få se det.

Halm är det som blir över när man skördat spannmål, det långa strået på vete, havre, korn och råg. Det är definitionen på halm.

Hö är torkat gräs och torkade örter.

Det fattas en hel del i dina kunskaper innan du kan hålla djur. Dessutom missar du uppenbarligen ironi, och du läser inte på varken innan du skriver eller efter du blir motsagd.

[kalas]

Vi har funderat på att låta några linderödsgrisar bereda marken när vi har avverkat granen. Tror att det kan vara bra.
Fick också tipset att låta barren ligga kvar ca 6 månader innan vi släppte ut grisarna där. Barren återger mycket näring.
Idag växer det en hel del sly under granarna och på ett ställe där vi har en glänta kommer det nu grönt gräs.