Vindfälle som staket

[K Bking]

Otto fällde drygt tjugo granar som är ca 16 meter. Jag har ibland tänkt att sätta staket på en sträcka om ca 25 m. Men har tyckt att det kostade lite för mycket, särskilt som det egentligen inte är så nödvändigt med staket där. Men nu plötsligt har jag ju granstammar som skulle kunna fungera som stolpar. Jag har tänkt att gräva ned granstolparna en 40-50 centimeter

Min fråga är hur jag i så fall på  bästa sätt skulle kunna fördröja / -hindra rötangrepp under mark och särskilt förstås i övergången mark-luft.

Jag har dessutom ett skifte med gran som ska förstagallras och de klenare pinnarna skulle ju då kunna komma väl till pass som själva staketet mellan granstolparna.

Så hur gör jag allt på bästa sätt?

[von tratt]

Teoretiskt tycker jag att man borde vinna på att ställa dem i grus, men jag tror inte att man brukar göra så, så det är kanske fel på den teorin. En vanlig lösning är ju att använda plintar och järn; det borde kunna bli tämligen  billigt med armeringsjärn och en slatt betong. Trä i mark är ju som gjort för att inte fungera långsiktigt. Även om ett staket som bara måste hålla sig självt uppe inte behöver mycket stadga, en variant kan vara att bara kosta på varannan eller var tredje stolpe en ordentligare lösning.

[kretslopp]

Ett gammalt knep är att bränna spetsarna som ska sättas i jorden. Tjära ändarna var också vanlit.

[Berberis]

Bonden som vi hyrde av för rätt länge sedan, hade tjärade (rätt tjocka) stolpar i gropar med sten. En sådan grop var väl 50-55 cm djup och 35-40 cm bred. Rätt stora stenar var det, som trycktes ner så att stolpen blev fastkilad. Den gamle mannen som bytte ut stolparna, sa att de kunde hålla i 25 år.

[kretslopp]

En prinsip om stolpar jag lärde mej var att en stolpe håller lika länge som den växt.

När det tjärades förr skulle tjäran vara varm. Den värmdes då i vattenbad för att inte ta eld.

[torbjorn]

En annan viktig sak är att trävirket ska vara absolut torrt när det tjäras. Om porerna redan är fyllda med vatten, kan tjäran inte tränga in.

[skogaliten]

Var det 25 meter staket det handlade om?

Alltså under 10 stolpar, vara två (en i varje ände) antagligen är ändstolpar om man tänker sig ca 3 meter mellan stolparna.

5-8 liter trätjära kostar 500-800 kr
8 st 8 cm diameter tryckimpregnerade trästolpar kostar ca 70 kr styck  = 560 kr

Om man måste tjära, och köpa tjäran, så kostar stolparna alltså lika mycket per styck som hemgjorda respektive köpta tryckimpregnerade.

Men, de hemtjärade kommer att få väldigt varierande kvalitet, alltså vissa blir inte bra. En tråkig situation är ju om ett par stolpar där tjäran inte trängde in rasar redan efter några år, och staketet lägger sig.

Gran är inte så bra som stolpar, det blir sällan tillräckligt bra när man försöker tjära själv, eller för den delen bränna spetsen. Har sett, och hjälpt till med flertalet försök, där folk byggt staket på hemgjorda granstolpar där man som "nybörjare" försökt impregnera själv, och det ser sällan prydligt ut efter några år.
De stängselbyggare som använt kluven ek, eller gallringsvirke från lärk, har hållit betydligt bättre.

Jag skulle använda den grövre granen som ved eller sälja den, och sätta tryckimpregnerat som stolpar, och använda barkade granslanor från första gallringen som längsgående. Blir ett snyggt och hållbart staket.

Ville jag ha med tjära i bilden, så skulle jag göra staketet, och vänta en säsong eller två och sedan måla hela staketet med roslagsmahogny

[Själv är bäste dräng]

Finns en granne här som använt bakar som längsgående, blev snyggare än jag trodde.


Lärk är lite lurigt som stolp. I ett större bete här som stängselproffs satt upp staket på, grova lärkstolpar och riktigt stark försträckt tråd, har en del stolpar fullständigt ruttnat i marken på lite drygt 10 år. Är nog mest där de står torrt.

[kretslopp]

Den hållbarhet som förväntades på staketstolpar var just 10 år, inte längre. En och ek höll längre.  Om man inte vill sprida gift från tryckimprengerade stolpar så ska man vara bredd på ett ständigt underhåll och byte av stolpar. Håller dom tio år så är det ju bara tio gånger under din livstid som stolparna behöver bytas.

[torbjorn]

När det gäller lärk så har jag fått känslan att virke från stammen på ett lärkträd är av mycket bättre kvalitet än grenarna från samma träd. Alltså tvärt emot t ex gran.

[Själv är bäste dräng]

Den hållbarhet som förväntades på staketstolpar var just 10 år, inte längre. En och ek höll längre.  Om man inte vill sprida gift från tryckimprengerade stolpar så ska man vara bredd på ett ständigt underhåll och byte av stolpar. Håller dom tio år så är det ju bara tio gånger under din livstid som stolparna behöver bytas.

Byte av stolpar hamnar i två olika kategorier enligt mig. Är de dyrt köpta och rekommenderade som hållbara så förväntar jag mig att de skall hålla länge. Är det egna gallringsträd så är ju byte när det behövs, man går ju ett varv och känner efter, helt naturligt. Att man sedan använder undertryckta granar och enar är ju helt naturligt eftersom de håller bäst och ändå inte används till något annat.

Lärkträd har fått väldigt mycket positiv reklam, och den är onyanserad. Träslaget har både positiva och negativa sidor.

[Berberis]

Jag köpte 2 impregnerade stolpar hos Gr*** i höstas och blev lite förvånad. De var gjorda av gran, ganska grova och med bara få årsringar. Förr om åren hade de impregnerade stolpar av furu som var ganska tätvuxna.
Jag hade lite bråttom eftersom marken snart skulle vara frusen och hård, så jag klämde ner dessa granstolpar ändå.
Någonstans (Kemikalieinspektionen?) har jag läst att impregneringen idag inte innehåller fullt så elaka gifter som förr. Arsenik används i alla fall inte längre.

[skogaliten]

Jag köpte 2 impregnerade stolpar hos Gr*** i höstas och blev lite förvånad. De var gjorda av gran, ganska grova och med bara få årsringar. Förr om åren hade de impregnerade stolpar av furu som var ganska tätvuxna.
Jag hade lite bråttom eftersom marken snart skulle vara frusen och hård, så jag klämde ner dessa granstolpar ändå.
Någonstans (Kemikalieinspektionen?) har jag läst att impregneringen idag inte innehåller fullt så elaka gifter som förr. Arsenik används i alla fall inte längre.

Gr...g...ens åttkantiga stolpar är ökända som "mindre bra"/varierande kvalitet.

De runda stolparna tillverkade av F.r.s, brukar hålla en jämn och god kvalitet.

[kretslopp]

Trät är imprengerat för att inte ruttna. Medlet ska vara giftigt mor svamp och andra nedbrytare. Giftet är gjort för att vara stabilt och inte själv brytas ned. Därför räknas inprengerat trä som riskavfall.