Terpentinets effekt på linolja

[JS]

Hej, är det någon här som känner till om det gjorts efterforskningar på hur terpentinet påverkar linoljan?

En del påstår att oljan (kokt) löses upp och tränger in bättre i träet. Gör den verkligen det eller är det bara terpentinet som tränger in?

Terpentinet sabbar också upp härdningstiden. Är det en kemisk process likt sikativ eller enbart för att oljan löses upp och blir tunnare (=mer kontakt med syret ikring)

Går det lika bra att spä den med t.ex. rödsprit?

[Nordic Vargtand]

Balsamterpentin är väl mest lösningsmedel för för linoljan, den tillför också ämnen som motverkar angrepp av röta och mögel.
50% i den första strykningen gör att linoljan tränger in bättre och får ett gott fäste.
Mig veterligen har terpentin ingen egentlig sickativ effekt men kan tänka mig att tunnare olja oxiderar snabbare till den känns berörings torr.

(använd inte petroleum produkter, även om det kan vara frestande då de är billiga men de är inte bra för träet över tid de gör att träytan blir ful och frasig med tiden)
Sickativ innehåller för visso ibland petroleumprodukter men det skall vara såpass litet (max 2%) att det inte bör spela någon roll här tror jag.

Kom ihåg att öppna fönster så att du kan vädra ur terpentinångorna, det är inte så giftigt som det påstås om man inte yrkesjobbar med det, men det är inte nyttigt över tid att inandas terpentinånga så det är bra att ha det i åtanke.

Rödsprit kan man använda om man vill att komponenter som innehåller olja och tjära tex skall blanda sig bättre, om du behöver använda trätjära bör den värmas i ett vattenbad till ca 45 grader först annars blandar det sig inte bra och tjära blir väldigt svår att stryka ut kall.

[torbjorn]

Ett skäl till att undvika att förtunna linolja med sprit är, att spriten i praktiken aldrig är vattenfri. Och om vatten finns närvarande, vare sig genom att vara iblandat i färgen eller i form av fuktig luft, så hindrar det linoljan från att härda (det motverkar alltså sickativets verkan).

[borsdorfer]

T-Sprit är inte vattenfri, men K-Sprit är vattenfri.

[mohsart]

Enligt min erfarenhet är terpentin helt onödigt.
Det kan vara användbart när det är kallt, men å andra sidan kan man värma upp linoljan istället.

Sedan undrar jag varför du frågar om kokt linolja, per definition tränger den in sämre än rå.

/Mats

[Nordic Vargtand]

Jag använder i princip alltid rå linolja till första strykningen, den tar bara litet längre tid på sig.

[malarmaster]

den nya skolan framförallt företrädd av dagens färgtillverkare hävdar att man inte behöver späda linoljan utan stryka alla lager med samma färg. min tro är att de säger detta för att framhålla linoljefärgens goda miljöegenskaper.
den gamla skolan som jag lärt av och praktiserat i 40 år säger att linoljefärg måste målas från mager till fet blandning. den gamla litteraturen föreskriver också denna metod. Anledning är att man får problem med vidhäftningen mellan de olika lagren om man stryker fet färg på varannat. Och det förklarar de problem som jag får frågor på av nya linoljemålare. Färgblåsor,färg som pärlar sig m.m
Mina objekt som idag är många har aldrig dessa problem och ser bra ut även efter 15 år utan ommålning.
Balsamterpentin och endast detta används som spädning och normalt börjar man med en halvolja på färskt virke. Det går med både kokt o rå. Skillnaden är att ev överskott av rå linolja måste torkas bort då man annars får problem med vidhäftning. På fasad är det därför enklast med kokt linolja i blandningen. Normalt målas sedan tre lager varav 2 späs med olika spädning,20% terpentin,10% i mellanstrykningen och ren färg i slutstrykningen. Detta gäller utomhus. Inomhus är det ju inte samma belastning på färgen avseende temperatur o fukt så där uppstår sällan spänningar i färglagren. Där kan man skippa spädningen pga arbetsmiljö. Det brukar funka ändå. Undantag kan vara fönsterbågar där även innerbågen är utsatt för fukt o temperaturväxlingar.
man skall inte heller "späda" med linoljan. Det får motsatt effekt än den man tror.  Visserligen blir färgen lättare att stryka men den blir dessutom fetare. det är alltså mer olja än pigment och man bäddar för framtida problem. Vidhäftningsproblem brukar visa sig efter en första vinter. Krackelering och blåsor brukar då uppträda när vårtempen stiger.
Balsamterpentin påverkar inte oxideringen. Den avdunstar relativt snabbt och lämnar bara linoljan kvar att oxidera. Däremot kan pigmentet påverka torktiden och i vissa fall fungera som siccativ. Lacknafta skall heller aldrig användas då den förlänger oxideringen och riskerar att färgen blir spröd.

[torbjorn]

T-Sprit är inte vattenfri, men K-Sprit är vattenfri.

Njae.  K-sprit brukar ju inte vara baserad på etanol som T-sprit är. Vissa märken är i stort sett ren isopropanol, andra är en blandning av isopropanol, etanol och tensider (något liknande diskmedel eller flytande tvål). Ev finns också litegrann av någon mineralolja i den.
Så K-spriten är inte direkt någon entydig och förutsägbar produkt om man ska använda den till andra ändamål än som bensintillsats. Man bör läsa det finstilta på etiketten eller ännu hellre tillverkarens produktdatablad innan man bestämmer sig för vad den eventuellt går att använda till.
Om K-sprit är ofärgad och inte känns oljig när man gnuggar den mellan fingrarna, så är den troligen i stort sett ren isopropanol. Om den är färgad (oftast grön) och/eller känns oljig, så är det en mer avancerad blandning.

[Nordic Vargtand]

Då har jag med andra ord använt för mycket terpentin i första strykningen.

[mohsart]

Ptja, jag har aldrig haft problem med vidhäftningen.
Jag har sett andra få problem med blåsor, oavsett om de spätt färgen med terpentin eller inte, men har trott att de målat i solsken, något jag lärt mig är en no-no. Min gissning är att linoljan "jäser" om det är för varmt.
Logiken med att "späda" med linolja har jag alltid tänkt är att träet, även om det är välgrundat, kommer att suga in en del av oljan så att färgen tenderar att krita sig. Inget stort problem eftersom man stryker 3-4 lager till ovanpå, men emrm blir det/de första strykningarna relativt sett meningslösa.
Intressant teori att färgtillverkarna skulle vara emot lösningsmedel, jag trodde det var tvärtom. Klassikern är väl "träolja" som innehåller 90% eller så lösningsmedel.

Men.
Jag tolkade OP som att frågan gällde olja, inte färg. Penetrering, inte yta.
Därav mitt frågetecken angående kokt linolja, den används i färg och fernissa, inte som grundolja. Den sugs in i träet, men inte alls lika bra som rå.
Och enligt min erfarenhet tillför inte terpentin några som helst fördelar i det sammanhanget. Det ser ut som att oljan sugs in snabbare, men det beror på att terpentinet avdunstar.

/Mats

[malarmaster]

en halvolja är precis som namnet antyder en hälften/hälften blandning av balsamterpentin och linolja. Som jag förklarade innan används rå sällan på fasader men däremot fönster. Anledningen är att man måste torka bort överskott om rå linolja används då efterföljande lager annars får en fet yta att måla på= troliga vidhäftningsproblem. Kokt linolja ger inte samma effekt. Fönster är ju mindre ytor och går lätt att torka bort det ev. överskott som blir. Sedan är det riktigt. Rå linolja har mindre molekyler och tränger därmed in bättre i rent trä. När den värms upp till kokt skapas större molekyler som inte penetrerar lika bra. Halvoljan är ett klassiskt första moment i linoljemålning och avsikten är just att få en bra grund för färgen att fästa på. Man får inte samma effekt om man målar direkt med färg.
på fönster vill jag nog säga att just halvoljningen är högst väsentlig. Där bör man stryka flera lager med halvolja tills man ser att trävirket inte längre suger. Detta ger ett ypperligt skydd mot fukt i ett senare skede i fönstrets liv när kittfals o dyl börjar spricka upp.
Lösningsmedel i färg är idag ett mindre problem då de flesta färgtyper är vattenlösliga. kallas "miljövänliga" pga detta men innehåller stora mängder gift för att klara påväxt.
Linoljefärgstillverkarna undviker ämnet lösningsmedel då det får färgtypen att framstå som dåligt miljöval. Enda anledningen som jag ser att man frångår den  klassiska målningsteknik som använts i flera hundra år. tyvärr sprids okunskapen och jag ser många projekt som får problem efter några få år. Jag jobbar fortfarande som målerikonsult och ser därför många målerifirmor som saknar kunskap i detta måleri.
Träolja är oftast alkydolja med lacknafta+ lite växtgifter. En del fabrikat har i en andel linolja,andra inte. Men även där säljs helst en vattenlöslig olja. tyvärr är detta en dålig produkt som sällan funkar.

[Små]

Det ser ut som att oljan sugs in snabbare, men det beror på att terpentinet avdunstar.

Exakt, men ändå kan man inte låta bli att tillsätta lite terpentin.... Vad beror det på? 

på fönster vill jag nog säga att just halvoljningen är högst väsentlig. Där bör man stryka flera lager med halvolja tills man ser att trävirket inte längre suger.

Håller helt med dina inlägg här i tråden. En fråga om du ser det här. Anser du att man ska vänta någon dag efter den sista linoljningen innan man börjar med färg, eller är det bättre att så att säga måla vått i vått när man gör första grundmålningen? Jag har använt det sista

[JS]

Tack alla för väldigt ingående och bra svar.
Stämmer bra som malarmaster säger att man bör måla fett på magert och det är en stor anledning till utspädningen. Känns som jag fått svar också på min fråga om terpentinet har någon sickativ-liknande effekt vilket det inte verkar ha.

Anledningen att jag frågade om just kokt linolja var att den härdar snabbare samt att frågan blir mer aktuell med den eftersom den har i sig sämre inträngningsförmåga.
.
Så vidare i diskussionen. Ett annat alternativ till lösningsmedel är ju emulsioner med ägg och vatten (äggoljetempera)
Kan en emulsion jämföras med att lösa i terpentin, där vattnet får terpentinets effekt? Hur fungerar det i fråga om att minska fetthalten för lager på lager målning samt med torktid? Min erfarenhet av tempera är att den torkar långsammare, hur kommer det sig?

[malarmaster]

en äggoljetempera är en mkt gammal färgtyp. receptet är 1/3 av vardera ägg,vatten o linolja. sedan tillsätts fuktat pigment till detta. man kan säga att vattnet funkar som ett lösningsmedel dvs man kan styra färgens strykbarhet/tjocklek.  Man späder dock inte temperan beroende på olika lager. Den strykes lika. torktid är mest beroende på temperaturen samt luftfuktighet. Den torkar i tre steg. Först dunstar vattnet. och det är temperaturberoende. Sedan börjar linoljan torka och det tar normalt 1-2 dagar. sedan härdar ägget vilket tar minst två veckor. Färgen känns dock torr under denna process. efter 3 veckor brukar det gå bra att polera färgen om man vill ha en viss glans i den.
Färgen är övermålningsbar med ett nytt lager när man bedömer att linoljan torkat dvs 1-2 dagar. Färgtypen är pga ägget mindre lämpad för fuktiga miljöer då ägget riskerar att mögla. Det är alltså en typisk inomhusfärg där den lämpar sig på i stort alla ytor utom sådana som riskerar att bli ständigt fuktiga. klassisk är flera projekt på 80-talet då några arkitekter fick för sig att måla betongväggar i nybyggen med äggoljetempera. Allt fick göras om med annan färgtyp då möglet gjorde husen obeboliga.

[mohsart]

Jag har aldrig riktigt förstått det där med att torka bort överflödet. Efter en dag eller två har alltid "överflödet" sugits upp. Jag välte ut en liter linolja i min båt en gång, allt sögs in i köl och bord inom ett par dagar.
Jag får ibland känslan av att folk är för otåliga.
Men to each his own, jag använder inte terpentin och jag spär med linolja och resultaten blir bra. Inga bubblor, inga krackeleringar eller flagning och ingen kritning. Gör som ni vill, jag gör som jag vill.

/Mats

[Nordic Vargtand]

Min praktiska erfarenhet är att den brukar göra det om det inte blir fläckar där oljan inte sugs in som den skall, då blir det äckliga fläckar som samlar damm och smuts om det tex är på ett golv.
(Min mamma råkade göra det, jag vet inte om det var lackrester eller något men det var riktigt svårt att få golvet snyggt igen när det härdat fast...)

[mohsart]

Det låter inte som att det var rå linolja, då den tar flera månader att oxidera.

/Mats

[Själv är bäste dräng]

Min praktiska erfarenhet är att den brukar göra det om det inte blir fläckar där oljan inte sugs in som den skall, då blir det äckliga fläckar som samlar damm och smuts om det tex är på ett golv.
(Min mamma råkade göra det, jag vet inte om det var lackrester eller något men det var riktigt svårt att få golvet snyggt igen när det härdat fast...)

Det där påminner om två golv i det här huset, de verkar aldrig torka riktigt. Har bott här över 20 år nu, men grejer kan fortfarande fastna i golvet. Tror att det är linolja de använt för det är bara gamla produkter annars och det var gamlingar som bodde här, dessutom sådana som gjorde allt själva. Men när jag linoljat golv blir det annorlunda.

[malarmaster]

Exakt, men ändå kan man inte låta bli att tillsätta lite terpentin.... Vad beror det på? 

Håller helt med dina inlägg här i tråden. En fråga om du ser det här. Anser du att man ska vänta någon dag efter den sista linoljningen innan man börjar med färg, eller är det bättre att så att säga måla vått i vått när man gör första grundmålningen? Jag har använt det sista

jag brukar åtminstone vänta till dagen efter.
varför tillsätta terpentin? just för att göra linoljan mager. Har du ospädd/fet linolja i botten får du problem. sedan spelar det ingen roll om oljan sugit in i trävirket,den feta ytan är där ändå.

[mohsart]

Att vänta en dag eller två efter inoljning är som att inte vänta alls.

/Mats