Ex. plöjningsskola;-)

[Existens?]

Tänke lägga upp en liten tråd om plöjningens ädla konst. Passade på att ta lite bilder när jag var ute förra veckan, och det är ju en del som ska köra sina första fåror.
Plöjningen har alltid ansetts som en speciell sak, det är nog ingen tillfällighet att det anordnas SM och VM i just plöjning, det är liksom lite det som avgör vad det är för kaliber på bonden. Åtminstone förr, nu är det väl ingen som bryr sig så jättemycket.
Och jag kommer bara att redogöra för teg-plog. Växelplog kan ju vem som helst köra 
Och lite nörd är jag kanske, och har deltagit i en del tävlingar, så jag visar det 'riktiga' sättet, vill man sen fuska så är det upp till var och en.

Innan man börjar ska man bestämma sig för vilken metod man vill använda, tegplöjning eller figurplöjning.

Vid tegplöjning, Bild 1, kör man sida vid sida hela fältet, och väljer då oftast det hållet som det blir längst drag på. man sparar en liten remsa runt om, som man har att vända på ( vändteg ) och den kör man sist, varannat år utåt, och varannat år innåt.

Vid figurplöjning, Bild 2, kör man runt-runt fältet. År 1 börjar man ute i kanten och plöjer sig in till mitten, och år 2 börjar man i mitten och plöjer sig ut mot kanten.

Vid alla varianter så håller man reda på hur man körde året innan, och kör tvärtom nästa gång, för att få ett jämnt fält.

Vid första anblicken så ser figurplöjningen smidig och naturlig ut, men personligen så föredrar jag teg-plöjning.
Figurplöjningen är väldigt behaglig de år man börjar i mitten, för då kör man hela tiden traktorn på den oplöjda marken, och det är jämt och skönt. De år man plöjer utifrån, blir det lätt ett väldigt hoppande vid varje vändning.
Man har också kruxet att hitta mitten på fältet, det året man ska börja innifrån, då behöver man nästan vara 2 personer, med snöre emellan, så den ena går i fält-kanten, och den andra ritar upp markeringar in på fältet.
Vid tegplöjning vänder man ju alltid på vändtegen, och slipper alltså hoppa omkring i plöjd mark.
Så summan blir att jag tycker det går fortare att tegplöja.

[Existens?]

Så är det då dags att börja själva körningen.
Det första man gör är att rita upp grunda markeringar på fältet för vändtegen, då blir det lätt att hela tiden sätta i och lyfta plogen på rätt ställe, så får man det enklare sen när man till sist plöjer vändtegen.

Sen är det då dags att börja. och där man börjar är man nästan alltid tvungen att slå ihop två tiltor mot varandra, att lägga en rygg.  Ryggen görs i 3 steg, och grunden i det hela är att all mark under ryggen, ska vara genomplöjd. Man slår alltså inte bara ihop 2 tiltor mot varandra, då blir det ju 60 cm oplöjd mark under, där ogräsen kan växa fritt upp. ( väljer man att bara slå ihop 2 tiltor, så kallas det 'latmansrygg' )

Första steget i en rygg är öppningsfåran.  Där länger man ut toppstången, så man bara plöjer med sista skäret på plogen, det kan vara svårt att få bara den sista att plöja, men det gör inget om de främre repar lite i marken. Är jag på tävling så fäller jag upp de första skären, för att kunna kontrollera exakt hur det går.
Öppningsfåran ska vara rak, ren och lagom djup, ca 8-10 cm.
För att kunna köra rakt, finns det ett knep och det är att alltid stanna, innan man vänder sig om för att se hur det fungerar. Vänder man sig om i farten, så svänger man osvikligt på ratten. Annars får man gärna köra detta drag fort, så blir man av med lite jord, det är ingen nackdel.
samma inställning på plogen används för att göra markeringar, så det är ju lämpligt att köar upp alla öppningsfåror och andra makeringar innan man sen ställer om plogen.
Bilden visar första draget, och man ser att endast bakre skäret jobbar, det i mitten skrapar lite, och det främsta tar inget.

[Existens?]

Så är det då dags att köra drag 2. Första bilden visar traktorns placering ( och att jag inte kört riktigt rakt )
De andra bilderna visar att första skäret nu breddar öppningsfåran åt andra hållet. ( och detta visar nu att all mark under ryggen är avskuren )
Andra skäret repar lite i den gamla öppningsfåran.
Sista skäret lägger upp första tiltan.

Här är det nu viktigt att inte köra för fort, för då välter den sista tiltan över för långt och täpper igen där man sen ska köra i nästa drag, och då får man en onödigt hög rygg.

[Existens?]

Nu är det dags för tredje draget, som då fullbordar ryggen.

Här kör man då tillbaka i den lilla fåra som förhoppningsvis bildades i draget innan. och här kan man gasa på lite, så sluter sig ryggen i toppen, och det blir jämt och snyggt.
Har man misslyckats med draget innan, och det inte finns nån fåra att köra i, så kommer denna tiltan nu att lägga sig uppepå den förra, och man får en spetsig, hög ful rygg.

Efter detta drag är ryggen klar, och man plöjer nu runt den. Så återkommer jag med mer bilder sen om plogens inställning och slutfåran.

[Jonas från Backfors]

Intressant och bra läsning!

[Gångtrött]

Suveränt Ex!
Kan jag inte få lägga in detta i Handboken?
Eller ännu hellre.. Om du skulle kunna göra det själv..

[JBF]

Kanonbra Existens! Ser fram emot fortsättningen!
/JBF

[tench]

Tack!
Jag har bara plöjt med växelplog. Det är väl enkelt antar jag, men lite pyssligt med inställning och att hålla rak kurs förstås. Särskilt ifall man inte har någon större traktorvana sen innan.


Ni får vara lite ödmjuka nu

[björnson]

Bra initiativ. Jag vill tipsa om en norsk rapport som innehåller det mesta man behöver veta om inställning av plogar, och hur man lägger upp rygg och gör avslutning med tegplog. Grundbeskrivningen är för tvåskärig plog, men det är också beskrivet hur det ändras om man har treskärig plog.
http://fulltekst.bibsys.no/hihm/oppdragsrapport/2009/04/opprapp04_2009.pdf

[javill]

Hundöra så jag hittar hit igen.

[Trollmor]

Till handboken, jag röstar ja!

[JBF]

Jaha, då var det snart dags att börja plugga på igen för nu jäklar ska det plöjas i höst! I år tror jag minsann att jag ska satsa på den tvåskäriga plogen, utan stenutlösning...
Inget hindrar väl att jag delar upp min lutande åker (lutar på två håll sas..) i två delar som jag plöjer separat? 75% av åkern kan jag plöja rakt och fint på tror jag, där lutar det bara svagt åt ett håll, men de resterande 25% är det ren nerförsbacke, eller uppförs.. Jag antar att det blir smidigare att plöja i nerförslut?

Det börjar bli en årlig följetong med mina plöjarförsök nu..

//JBF-

[Existens?]

Kan du dela på biten så du plöjer upp-ner, så är det bra, men det får inte bli på bekostnad av att dragen blir jättekorta. Men att plöja på tvärs, i sidolutningar är jättesvårt å få bra.

Sen om det går bättre upp eller ner..tja, det beror mest på vad man har att dra med, det går ju alltid lättare nerför, så då brukar tiltorna lägga sig bättre, men med en liten plog och bra traktor så ska det ju kunna gå lika bra uppåt.

Vad har du för traktor och plog?

[JBF]

Vad har du för traktor och plog?

MF135:a och antingen en enskärig plog av (just nu) okänt märke eller en tvåskärs Fergusonplog (?) Antika grejer alltså...
Det är alltså ena änden av åkern som lutar på två håll, och det är där problemen uppstår. Jag kan säkert hitta problem på andra ställen av åkern också  . Den största delen är ju dock någorlunda plan, endast med ett svagt lut (starkt nog lut för att vissa tiltor senast ville lägga sig på högkant och ramla tillbaka..) Det är ju svårt när det diffar så dant.. Ena vändan perfekt, och så nästa är det lite lut. Ska man behöva hoppa ur traktorn och ändra inställning för varje vändning?

Spontant tror jag att jag tvingas plöja i nerförslut, uppför lyckas jag nog aldrig med.
Det är endast i den skarpast lutande delen av åkern som det blir ganska korta drag, i övrigt är det lagom långa. (Korta= ca 10-15 meter)

[Existens?]

Försök skippa den enskäriga, de är inte direkt lätta att plöja med. En 135:a drar ju lätt 2 skär, och där har du väl stödhjul? du kan ju hjälpa till lite med det, så du får över plogen lite extra, om tiltorna vill ställa sig.

[JBF]

Försök skippa den enskäriga, de är inte direkt lätta att plöja med. En 135:a drar ju lätt 2 skär, och där har du väl stödhjul? du kan ju hjälpa till lite med det, så du får över plogen lite extra, om tiltorna vill ställa sig.

Tack! Skippar gärna den enskäriga. Till den tvåskäriga är det ju något slags hjul ja, men ingen stenutlösning. Fast jag får väl binda kuddar på knäna bara.

Jag ska kika på plogskrället i morgon och se hur det ser ut! Sen kan man ju be till gudarna att det kanske kunde hålla uppe lite med regnandet så man inte behöver slira runt alltför mycket...

[Trollmor]

Du får väl komplettera maskinparken med en amfibie ... 

Hälsningar från ett blött troll!

[JBF]

Vad har du för traktor och plog?

Nu har jag rett ut ett och annat gällande plogarna.. Den enskäriga är en Överumsplog (med stödhjul) och den tvåskäriga är inget mindre än en Ferguson 2*12" plog. Ändrar detta mina förutsättningar för plöjningen? Traktorn är fortfarande MF135:a.

[Existens?]

Kör du med fergusonplogen, det går ju dubbelt så fort och blir bättre.
Jag vill minnas att det finns nån slags stenutlösning på dom, inte sitter den väl helt stum? Även om man får backa för att få den i läge igen. Men jag är lite osäker på den funktionen.

[JBF]

Nja, jag tror mig inte kunna hitta någon stenutlösning på den, ingen fjäder eller något ställe där den verkar kunna "brytas".. Jag ska prova på lite plöjning under dagen så jag återkommer gällande stenutlösningen. Frågan är ju inte OM man kör i sten här i Småland utan NÄR 

//JBF