Honungsmyntsfoten

[Jerker Nordlund]

Silver binder för mycket kapital, idén bakom en lokal valuta är ju att frigöra kapital.

Men den fysiska konstruktionen av sedeln/myntet är ett problem. Jag undrar om man inte kunde använda sig av något av de företag som trycker upp presentkort. De borde vid förfrågan kunna ta fram något tillräckligt förfalskningsokänsligt alternativ.  

Silverpengar har dock en fördel - de fungerar som en psykologisk värdegaranti, vilket ger valutan större trovärdighet. Jag kan tänka mig att ett mindre växelmynt i metall vore ett bra komplement till en sedelvaluta. Eftersom myntet har ett inneboende värde finns möjligheten att detta smittar av sig på sedeln.

[Ulric Eriksson]

För att slippa springa omkring nedtyngd av silver eller honungsburkar skulle man kunna datorisera hela klabbet. Ge ut små plastkort med magnetremsa. Vid bytesaffärer dras kortet i en terminal som kopplar upp sig mot byadatorn och registrerar transaktionen. Driften av byadatorn och terminalerna finansieras genom en liten avgift på varje transaktion. För att undvika kontakt med snokande myndighetspersoner placeras byadatorn på Sealand.

[Filip Skräplund]

För att slippa springa omkring nedtyngd av silver eller honungsburkar skulle man kunna datorisera hela klabbet. Ge ut små plastkort med magnetremsa. Vid bytesaffärer dras kortet i en terminal som kopplar upp sig mot byadatorn och registrerar transaktionen. Driften av byadatorn och terminalerna finansieras genom en liten avgift på varje transaktion. För att undvika kontakt med snokande myndighetspersoner placeras byadatorn på Sealand.

Frågan är hur stor tilltron skulle vara.
Jag tippar att många som är intresserade av alternativ ekonomi,
också är särskilt misstänksamma mot möjligheter till hacking av datasystemet.
Det är nog inget problem så länge alla känner varann,
men ju fler deltagare desto större risk för illojalitet.

Är få inblandade räcker säkert tillgodokvitton på papper.
Om man antar att snittpriserna på varor och tjänster ute på den öppna marknaden är rättvist satta,
kan man använda dessa som underlag för värdering av bytestjänsterna.

[Ulric Eriksson]

Tilltro uppnås genom öppenhet i systemet. Tyvärr går öppenhet inte så bra ihop med halvsvarta affärer som det är frågan om här.

Annars kan man ju införa en valuta baserad på guld i spelet World of Warcraft.

[larsw]

För att slippa springa omkring nedtyngd av silver eller honungsburkar skulle man kunna datorisera hela klabbet. Ge ut små plastkort med magnetremsa. Vid bytesaffärer dras kortet i en terminal som kopplar upp sig mot byadatorn och registrerar transaktionen. Driften av byadatorn och terminalerna finansieras genom en liten avgift på varje transaktion. För att undvika kontakt med snokande myndighetspersoner placeras byadatorn på Sealand.

Nedtyng av silver? Vet inte hur stora affärer du brukar göra lokalt. Och ett datoriserat system skulle förutom noll i förtroende dessutom binda upp avsevärt mycket mer kapital än vad silvermynt skulle göra.

[Ulric Eriksson]

Nedtyng av silver? Vet inte hur stora affärer du brukar göra lokalt. Och ett datoriserat system skulle förutom noll i förtroende dessutom binda upp avsevärt mycket mer kapital än vad silvermynt skulle göra.

Hur tungt det blir beror väl på var man lägger ambitionsnivån. Säg att 10000 kronor är maxstorlek för en transaktion. Det motsvarar 3.5 kg silver om jag räknar rätt. Inte omöjligt men knappast något man stoppar i fickan.

Vad beträffar förtroende är det väl som zeke skriver att det kräver att man har förtroende för varandra från början, alternativt kan knalla över och slå eventuella skojare på truten.

[Jerker Nordlund]

Alternativet med datoröverföringar hämmar affärstransaktionerna till sådana som

a) man vill ha registrerade

b) är tillräckligt stora för att göra sig bekymret med inloggning osv

c) utförs av personer med tillräcklig datorvana

LETS-system har använt datorer för att registrera och visa kontoställningen medlemmarna emellan, men bokföringen görs oftast av en systemansvarig, till vilka medlemmarna skickar talonger med anteckning om de utförda affärerna.

Fördelen med LETS är annars att

a) valutan skapas vid transaktionstillfället

b) Summan av valutamängden = 0

Nackdelen är att vissa medlemmar tenderar att braka iväg kraftigt åt  + eller - hållet och då inte längre kan vara delaktiga i systemet. När en minusmedlem lämnar systemet gör detta gemensamma förluster

[Filip Skräplund]

En fördel med vanliga tillgodokvitton är att dom är juridiskt bindande (tror jag väl...?).
Man kan använda dom i ett inofficiellt nätverk, men om någon vill hoppa av så kan denne betala ut sig med vanliga pängar.
Alternativt kan man anlita indrivare.

[Jerker Nordlund]

Fördelen med presentkort/tillgodokvitton som valuta är att en del av dem blir "liggande" och därmed försvinner ur systemet.

Utgivarna av valutan kan därför tillåta sig en viss vöerproduktion.

Skall vi börja skissa på en alternativ-valuta? Återloggan är ganska lik Adolf Fredriks signum från 1750-talets daler och örtugar.

[Filip Skräplund]

??

Börjar man trycka särskilda pengar är det tydligt att det är momsfiffel mm med i bilden.
Vanliga tillgodokvitton makuleras när dom kvittats inofficiellt.
Om någon ifrågasätter en viss uppdagad affär, kan den regleras i den officiella sfären, med vanliga pängar.

[Jerker Nordlund]

??

Börjar man trycka särskilda pengar är det tydligt att det är momsfiffel mm med i bilden.
Vanliga tillgodokvitton makuleras när dom kvittats inofficiellt.
Om någon ifrågasätter en viss uppdagad affär, kan den regleras i den officiella sfären, med vanliga pängar.

Jag invänder mot invändningen.

Vad gäller sedeltryckeri ligger skattefusk närmare till hands än momsfiffel. Föräljningen av valutan kan ge intäkter som inte redovisas. Men det är ingen principiell skillnad där. Skattefusk kan göras i varje valuta.

Momsfiffel blir det först då en ej momsregistrerad säljare försöker ta moms, eller då en momsregistrarad säljare inte levererar in moms.

Eller då en bulvanfirma momsar in en försäljning åt en oredovisad säljare som tillsammans med kunden delar på den ingående momsen på fakturan, medan bulvanen så småningom försätts i konkurs...

[Filip Skräplund]

Det är tydligt att vi har olika perspektiv där.
Du JN är inställd på en valuta, medan jag skulle nöja mig med byteshandel i liten skala.
Vad skulle man vinna med en alternativvaluta förutom att den är just alternativ?
Den får väl ett begränsat värde eftersom den inte kan användas överallt.

[Jerker Nordlund]

Det är tydligt att vi har olika perspektiv där.
Du JN är inställd på en valuta, medan jag skulle nöja mig med byteshandel i liten skala.
Vad skulle man vinna med en alternativvaluta förutom att den är just alternativ?
Den får väl ett begränsat värde eftersom den inte kan användas överallt.

Där har du fördelen!

Globala valutors fördel är att de kan användas överallt. Lokala valutors att de inte kan det.

Globala valutor är till fördel för ekonomiska centra, eftersom de snabbt kan  attrahera stora mängder kapital. Lokala valutor är till fördel för grupper, geografiska eller sociala, som vill stimulera affärer inom den egna regionen och hindra kapitalutflöden från den. Desutom får utgivaren av en lokal valuta möjlighet att investera utan att låna.

Låt oss säga att en bygd finansierar bygget av en gemensam samlingslokal för egna pengar som accepteras som betalningsmedel av hantverkare mm. När dessa löser in sina pengar för varor i den lokala butiken kan den lokala butiken få betalt i kronor av byalaget i takt med att intäkter i kronor ramlar in från samlingslokalen.

Byalaget slipper alltså låna pengar utifrån för att klara av sin investering.

[Jerker Nordlund]

För att stimulera lokal handel ännu mer kan man göra valutan demurrerande, dvs ålägga den en användaravgift eller negativ ränta. Om valutan förlorar i nominellt värde regelbundet lönar det sig att byta in den mot varor skyndamt. Men det är en annan historia.

Om användaravgift på pengar  - se Silvio Gesell om vilken John Meynard Keynes skrev att han hade mer att lära eftervärlden än Karl Marx

Gesell was an ethical vegetarian. He considered himself a world citizen and believed Earth should belong to all people, regardless of race, gender, class, wealth, religion and age and that borders should be made obsolete.

Gesell founded his economic thoughts on the self-interest of people as a natural, healthy motive to act, which allows the individual to follow the satisfaction of his needs and to be productive. The economic system must do justice to this pre-condition, otherwise this system would undoubtedly fail. This is why, Gesell called his proposed economic system "natural". This stance put him in a clear opposition to Karl Marx, who called for a change in the social conditions.

Taking selfishness into account, Gesell called for free, fair business competition with equal chances for all. This included the removal of all legal and inherited privileges. Everyone should rely only on his personal abilities in order to make a living. In the "natural economic order", which he aimed for, the most talented people would have the highest income, without forgery by interest and rent charge. The economic status of the less talented would also improve, because they wouldn't be forced to pay interest and rent charge. According to Gesell, this would lead to an equalization between the poor and the rich. Further, there would be more means available to help the poor, because the higher average income would mean that everyone would have enough money to spare what is necessary to help.

[Filip Skräplund]

Men storsamhället vill ju ha sin omsättningsskatt.
Kan ett bygge av  t ex en samlingslokal ske öppet med Monopolpengar,
måste man inte officiellt "köra med" att alla jobbar ideellt?

[Jerker Nordlund]

Men storsamhället vill ju ha sin omsättningsskatt.
Kan ett bygge av  t ex en samlingslokal ske öppet med Monopolpengar,
måste man inte officiellt "köra med" att alla jobbar ideellt?

SÅ fort man börjar prata om alternativa pengar vädrar folk morgonluft vad gäller möjligheten eller faran med att undandra storsamhället sina skattepengar.

Mitt svar på det här är att det är en bisak. Det är inte det som är kärnan bakom tanken med en alternativ valuta.

Skatteproblematiken får individen lösa i privata duster med skatteverket.

Men om du vill kan vi gärna snöa vidare på konkreta exempel och se hur man löser dem med en lokal valuta - och om den lokala valutan leder till att mer eller mindre skattemedel betalas in till staten...

[Filip Skräplund]

Ingen människa är en ö.
Även om det ibland kan verka lockande att leva vid sidan av samhället,
så är det nog en tankelek som passar bäst så länge man är stark nog.
Säg att man råkar ut för en allvarlig olycka eller sjukdom,
och ska betala sjukhusvården med hemgjorda träpengar eller honung...ingen hit lixom.
Eller kan man räkna med att det samhälle jag vill stå utanför alltid ska ställa upp för mig?

[Jerker Nordlund]

Ingen människa är en ö.
Även om det ibland kan verka lockande att leva vid sidan av samhället,
så är det nog en tankelek som passar bäst så länge man är stark nog.
Säg att man råkar ut för en allvarlig olycka eller sjukdom,
och ska betala sjukhusvården med hemgjorda träpengar eller honung...ingen hit lixom.
Eller kan man räkna med att det samhälle jag vill stå utanför alltid ska ställa upp för mig?

Nu är du på väg in på en sidodiskussion.

Frågan om gemensam  finansiering av sjukvård mm är en parallell diskussion till frågan om lokala valutor. Du kan mycket väl använda lokala valutor till att bekosta gemensam vård. Du behöver inte se lokala valutor som ett sätt att undanfly skatt.

Två exempel:

1) Med hjälp av den lokala valutan bygger Glesbyn ett lokalt servicehus som kommunen inte ansåg sig ha råd att finansiera. Kommunen ställer upp med personal och driftskostnad efter att väl byggnaden är uppförd. Vården i kommundelen förbättras efter införandet av en lokal valuta.

2) När Busbygden införde en lokal valuta visade det sig att antalet deklarerade arbetstimmar i bygden ökade. De lokala företagarna som gick med i systemet betalade ut övertidslöner i lokal valuta (istället som för tidigare som svarta pengar) och uppmanade sina anställda att ta upp den lokala valutan som en naturaförmån i deklarationen.

Ser du?

Frågorna är alltså inte avhägninga av varandra

[Filip Skräplund]

Jerker Nordlund, är det alldeles säkert att du inte är ett alter ego till Bo?

[Jerker Nordlund]

Jerker Nordlund, är det alldeles säkert att du inte är ett alter ego till Bo?

Nej det är jag inte, men  Bo och jag har tankebanor som nuddar vid varandras.

I och för sig tror jag inte att det är det du åsyftar, utan att vi båda försöker framställa våra idéer på ett rationellt sätt.