Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Ex. plöjningsskola;-)  (läst 52638 gånger)

Tacitus

  • Inlägg: 726
    • Ångermanland
SV: Ex. plöjningsskola;-)
« Svar #20 skrivet: 16 okt-11 kl 12:18 »
Nu vet jag inte hur det är mde just din plog, men många gammla plogar har en brytbult som skjuvas av när man kör "fast" - då får du helt enkelt fylla fickorna med bultar innan du ger dig ut  ;D

Själv har jag förmånen att ha en gasplog - vilket är värt vartenda öre, man blir jättenöjd när man ser plogkropparna i tur och ordning "helt magiskt" lyfts upp och över steneländena.

Vad gäller figurplöjning så är det ju ett elände att ägna sig åt, det tar tid att vända runt så det räcker med att man måste göra på vändtegen, hade jag mer pengar hade jag lätt köpt en växelplog bara för att slippa allt klater med "bomkörningar"/backning eller få välja på antingen en rygg eller dike i mitten om man trots allt väljer att köra åt båda hållen trots att man har en tegplog.

Det handlar ju inte om att vinna sm i plöjning utan det som räknas är att få till vettiga tiltor på kortast tid och kan man sen göra något åt bränsleförbrukningen så är det ännu bättre - plöjning är extremt dyr jordbearbetning då det går åt mycket både tid och bränsle... så därför behöver man optiimera plöjningen såväl tidsmässigt som gäller åtgång av bränsle.

Om det blir någon enstaka rygg eller dike är inte hela världen, den tar sladdplankan på harven hand om sedan.

Är det länge sen det var plöjt så kan man plöja ordentligt djupt, 20-25 cm, det är också mycket bra med skivrist och skumvingar alt skumrist på plogen vid gammal seg grässvål - är det riktigt jävligt så kan man med fördel köra tallriksredskap eller knivfräs innan plöjningen för att rista upp svålen.

Lägger man sen på rejält med dynga på våren efter höstplöjning så får man bra mullhalt i marken. Stallgödseln är ju guld värd då.

Existens?

  • Gäst
SV: Ex. plöjningsskola;-)
« Svar #21 skrivet: 16 okt-11 kl 13:20 »
Jag vet ju inte om det är en sån här plog du har?

http://www.google.se/imgres?q=fergusonplog&hl=sv&sa=G&biw=1024&bih=571&gbv=2&tbm=isch&tbnid=zWuKydWA1HJHUM:&imgrefurl=http://ferguson.blogg.no/1287176074_ferguson_plog.html&docid=3D5MShNRMqOwhM&imgurl=http://bloggfiler.no/ferguson.blogg.no/images/874732-9-1287175883029.jpg&w=1000&h=800&ei=WLyaTpv_OMPh4QSTuuCLBA&zoom=1&iact=hc&vpx=716&vpy=250&dur=31&hovh=201&hovw=251&tx=125&ty=167&sig=117557451768275556218&page=1&tbnh=115&tbnw=144&start=0&ndsp=15&ved=1t:429,r:14,s:0

Det är ju den där snesträvan som går fram framför trepunkten som jag grunnar lite på..Varför har man gjort en sån lösning bara för att sätta skivristen där? Kan den ha nåt med en stenutlösning att göra? Och i så fall är det ju runt bäraxeln hela plogen ska vrida sig om det tar tvärstopp. Mindre stenar kanar den väl över antar jag, så tung är den ju inte.
Annars är väl konstruktionen gjord så för att få en kort plog, det var ju också viktigt med tanke på att en Grålle är extremt lätt i framänden.

Vad gäller teg-eller figurplöjning så föredrar jag nog tegplöjningen trots allt. Figurplöjningen är smidig det året man plöjer inåt, och alltså hela tiden kör på oplöjd mark=jämt och behagligt. Medan det då de andra åren är ett evigt skumpande i det plöjda varje gång man ska vända i ett hörn.

JBF

  • Inlägg: 1568
    • Småland
SV: Ex. plöjningsskola;-)
« Svar #22 skrivet: 16 okt-11 kl 15:07 »
Jag har precis en sådan plog som du länkade till Existens?! Men jag lyckades ta mig fan inte ställa in eländet ordentligt så jag puttrade hem och kopplade på den enskäriga Överumaren. Med den gick det galant (Ja nästan i alla fall) och jag är klar med första åkern.

Denna åker plöjdes upp för två år sedan efter att ha varit oplöjd i tiotalet år Jag märkte skillnad nu gentemot när jag plöjde den för två år sedan.

Problemet med Fergusonplogen var att första plogen tog fint, vände tiltan bra och allt, medan den andra plogens tilta bara ställde sig på högkant. (jag kom ju knappt längre än till öppningsfåran med tvåskärsplogen innan jag bytte. Kanske hade jag kunnat "få till det" om jag hade fortsatt lite...) Eller ser ni redan nu vad jag gjorde för fel? Stora åkern är ju nästa att plöjas ( 0,75 ha kanske?) Vore ju kanon att kunna ställa in tvåskärsplogen tills dess...

Jag fick liksom inget flyt i plöjandet med två skär, antingen gick den för djupt och sög fast eller så plöjde den ojämt?
/JBF som inte fattar ett skvatt...
Roslagsfår, Ölandshöns, Fjällnära boskap och ett par Shetlandsponnier på gård i inre Småland.

Existens?

  • Gäst
SV: Ex. plöjningsskola;-)
« Svar #23 skrivet: 17 okt-11 kl 10:23 »
En bild skulle säga mycket.. Går plogen rakt bakom traktorn? Alltså uppifrån sett?
Det låter som att du skulle behöva länga tryckstången, så du får ner bakre halvan av plogen bättre,
Är ramen vågrät på båda håll, alltså både sett från sidan och bakifrån?
Tar båda plogkropparna lika brett?

JBF

  • Inlägg: 1568
    • Småland
SV: Ex. plöjningsskola;-)
« Svar #24 skrivet: 17 okt-11 kl 20:03 »
En bild skulle säga mycket.. Går plogen rakt bakom traktorn? Alltså uppifrån sett?
Det låter som att du skulle behöva länga tryckstången, så du får ner bakre halvan av plogen bättre,
Är ramen vågrät på båda håll, alltså både sett från sidan och bakifrån?
Tar båda plogkropparna lika brett?

Ja, foto skulle underlätta! Får byta plog och fotografera. Plogen var ställd lite närmare höger sida på traktorn, kändes som om det skulle bli alltför bred tilta om jag hade den mitt bak traktorn. Eller är det det jag måste ha? Första kroppen tog ändå en bredare tilta än den andra. Provade även att länga stången (till nästan max-kanske för kort stång) men det hjälpte föga. Kanske ska jag prova med en annan stång, får jag den längre så borde ju skär två ta bättre samt skulle plogen vila på det där snedställda stödhjulet längst bak?  Då kanske den inte vill gå på det djup den behagar heller? Det kändes ju som om den bara dök ner i jorden och sögs fast.
/JBF
Roslagsfår, Ölandshöns, Fjällnära boskap och ett par Shetlandsponnier på gård i inre Småland.

Tacitus

  • Inlägg: 726
    • Ångermanland
SV: Ex. plöjningsskola;-)
« Svar #25 skrivet: 18 okt-11 kl 08:48 »
Det kan krävas lite grann experimenterande innan man verkligen får lika många tiltor som antalet plogkroppar, det är kinkigt att plogen går på rätt ställe bakom traktorn - är det en stor traktor i förhållande till plogen kan man behöva skjuta plogen lite grann åt sidan för att få till det.

Är det däremot en plog som är precis så bred att den får plats bakom traktorn så kan det vara bra att låta lyftarmarna vara helt lösa i sidled, då rättar plogen in sig efter var du kör (om man kör rakt dvs  ;D), mottrycket från tiltan trycker in plogen mot plogkanten och plogkanten håller emot från andra hållet mao.

Detta funkar ju bra på långa tag, men korta tag ska man ju undvika hur som helst för att dom tar aldeles för lång tid.

Sen är det ju också kinkigt med lutningen både i sidled och längsled på plogen, om plogen går "framåtlutad" så tar ju första plogkroppen mycket mer än den andra plogkroppen, men även om lutningen i sida inte är bra så kan ena plogkroppen ta mer än nästa. När väl öppningsfåran är gjord så kan du behöva justera höjden på ena lyftarmen eftersom traktorn lutar när du kör med ena hjulparet i plogfåran och det andra hjulparet på det oplöjda - på det flesta traktorer finns det en ratt/reglage antingen bakpå eller i hytten för att justera höjden på den högra lyftarmen gentemot höjden på den vänstra men om sådan "snabbinställning" saknas så finns det någon variant av vantskruv eller olika bulthål för att reglera lyftarmarnas höjd gentemot varandra.

Om lutningen i sida inte är bra så märks ju detta inte särskilt mycket på en enskärig plog medan det ger stort utslag på 2,3 och 4 skäriga plogar, det är normalt att en flerskärig plog behöver luta lite grann åt landsidan till. Den högra lyftarmen behöver då alltså vara ställd 5-20 cm högre än den vänstra om du har en flerskärig plog. Där får man hitta bäst inställning efter vilken plog man har, antal plogkroppar och hur djupt man plöjer.

Lutningen i längsled justeras ju däremot med tryckstången eller i viss mån med traktorns dragkraftsreglage om sådant finns, sitter som regel vid reglaget för 3-punktslyftens höjd, på delburna plogar justeras däremot detta genom höjdförhållandet mellan lyftarmarna och stödhjulet. På en buren plog med stödhjul för djupreglering så borde man kunna få lite grann samma effekt om hjulet är ställt lågt och man kör lyftarmarna i botten - då tippas plogen framåt pga av det glapp som finns i alla bulthål etc. Så där kan du nog få justera både längden på tryckstången och höjden på ev. stödhjul innan det blir bra.

Eller så borde du kunna ta bort ett sånt stödhjul helt och hållet, en traktor idag behöver inga stödhjul för att fixa djupet utan det fixas lika bra med 3-punktens höj/sänk reglage och dragkraftsreglaget. På moderna plogar finns bara hjul på delburna plogar och plogvagnar och där fyller det ju en något annorlunda funktion.
« Senast ändrad: 18 okt-11 kl 09:00 av Tacitus »

JBF

  • Inlägg: 1568
    • Småland
SV: Ex. plöjningsskola;-)
« Svar #26 skrivet: 18 okt-11 kl 19:58 »
Oj då Tacitus.. Mycket av det du skrev lär som rena grekiskan för mig. Jag har nu påbörjat den större åkern, men en del av åkern lutar brant så där har jag plöjt nu med den enskäriga plogen, med mycket tomkörning då jag bara plöjer i nerförslut.. Dagens kraftiga regnande gjorde ju inte saken lättare heller. Den planare delen av åkern tänkte jag prova den tvärskäriga plogen på, men jag tänkte fuska och göra öppningsfåran med ryggen med den enskäriga, så att jag sedan lättare kan parkera traktorn i fåran med den tvåskäriga påkopplad och ställa in allt.

Som du skriver så verkar det som om jag haft för kort stång så att plogen tippat lite framåt (vilket borde vara en del av förklaringen till att andra plogkroppen fick mindre tilta än första kroppen. Vidare kanske jag hade höger lyftarm för lågt placerad så att plogen lutade lite mot det plöjda (istället för att som regeln säger vara parallell med marken trots traktorns lutning.) I min nybörjarenfald hoppades jag att denna lutning på plogen skulle göra att tiltorna lättare "trycktes ner" mot marken. Detta borde väl också förklara lite varför plogkropp 2 fick smalare tilta som inte ville lägga sig korrekt.

Kan det alltså vara så att jag måste ha plogen inte bara parallell med marken, utan kanske tom med lite svag lutning mot det oplöjda?
Länger jag stången borde ju också stödhjulet fylla sin funktion bättre och på så sätt hindra plogen från att begrava sig.

Surt att det ska strula med den tvåskäriga. Om jag får skryta lite så är jag faktiskt väldigt nöjd med min plöjning med den enskäriga, om man tar i beaktande att jag för två år sedan aldrig plöjt eller sett någon plöja. Inte heller har någon lärt mig denna sköna konst  :-[ 8)
Roslagsfår, Ölandshöns, Fjällnära boskap och ett par Shetlandsponnier på gård i inre Småland.

Existens?

  • Gäst
SV: Ex. plöjningsskola;-)
« Svar #27 skrivet: 18 okt-11 kl 20:17 »
Eftersom det rullande stödhjulet går i fåran, så har du ingen nytta av det för att hindra begravning av plogen.. :) Går plogen djupare så följer ju det med ner..
Men om den står alltför mycket framåttippad så blir det ju att den söker sig ner kraftigt i jorden. Då kommer också vändskivorna för högt, så dom arbetar ner tiltan för dåligt.
Bredden på första tiltan får du mäta så den är samma som bakre, den bakre är ju fast, så det är den som bestämmer, tar den 12 tum brett, så ska du ställa in plogen så att även den främre tar 12 tum. Det är inte alltid man kan ha den lös i sidled och hoppas på det bästa utan ibland får man begränsa den sidledes med länkarna.
Toppstången ska gå rakt bakåt, går det inte att få den rak samtidigt som främre tiltan är lagom, då får man flytta plogen på bäraxeln helt enkelt.
Sen antar jag att du har fattat att du reglerar djupet med ena hydraulspaken? Du har väl förmodligen två spakar? Den ena för att bara lyfta upp och ner, och den andra för att reglera djupet på plöjningen, så när plogen vill ner i marken så lyfter hydraulen en aning och för över vikten till traktorn så den drar bättre= Fergusons berömda djupregleringssytem som gör att Grållar ofta far fram obehindrat på veterantraktorplöjningarna medan andra samtida traktorer står vilt spinnande.

JBF

  • Inlägg: 1568
    • Småland
SV: Ex. plöjningsskola;-)
« Svar #28 skrivet: 18 okt-11 kl 20:22 »
Sen antar jag att du har fattat att du reglerar djupet med ena hydraulspaken? Du har väl förmodligen två spakar? Den ena för att bara lyfta upp och ner, och den andra för att reglera djupet på plöjningen, så när plogen vill ner i marken så lyfter hydraulen en aning och för över vikten till traktorn så den drar bättre= Fergusons berömda djupregleringssytem som gör att Grållar ofta far fram obehindrat på veterantraktorplöjningarna medan andra samtida traktorer står vilt spinnande.
Hmm, det antar du?  ;) Jag måste pinsamt nog erkänna att jag aldrig fattar hur jag använder mig av den yttre (?) spaken.. Den inre är ju helt enkelt uppåt eller neråt. Hur ställer jag in den andra spaken då? Måste jag prova mig fram till det djup som jag tycker passar mig och plogen och låta den spaken stå kvar där? Som sagt, på den enskäriga plogen finns ju ett kanonbra stödhjul som sköter detta av sig självt.
Roslagsfår, Ölandshöns, Fjällnära boskap och ett par Shetlandsponnier på gård i inre Småland.

Existens?

  • Gäst
SV: Ex. plöjningsskola;-)
« Svar #29 skrivet: 18 okt-11 kl 20:28 »
Oavsett om du har stödhjul eller ej, så är det inte det som ska bära plogen, då får du en värdelös dragkraft eftersom du bara bogserar plogen, stödhjulet ska bara gå helt lätt i marken och 'stötta' lite.
Du släpper ner plogen med den vanliga spaken, och sen höjer du med den andra tills du tycker det är lagom djupt och då får den spaken stå där och du sköter upp/ner med den vanliga.
När du har det inställt lagom ska du se att hydraulen går och 'rycker' lite i plogen hela tiden för att hålla djupet, då för den över maximalt med vikt till traktorns bakhjul.

Om det finns nån text kvar på spakarna så brukar djupregleringsspaken heta 'Draft'  eller nåt liknande.

JBF

  • Inlägg: 1568
    • Småland
SV: Ex. plöjningsskola;-)
« Svar #30 skrivet: 18 okt-11 kl 20:44 »
Ja detta var goda nyheter.. Måste provas i morgon. Jag hoppas att jag kommer märka skillnaden!
Roslagsfår, Ölandshöns, Fjällnära boskap och ett par Shetlandsponnier på gård i inre Småland.

Aqualize

  • Inlägg: 420
SV: Ex. plöjningsskola;-)
« Svar #31 skrivet: 18 okt-11 kl 21:26 »
Hmm, det antar du?  ;) Jag måste pinsamt nog erkänna att jag aldrig fattar hur jag använder mig av den yttre (?) spaken.. Den inre är ju helt enkelt uppåt eller neråt. Hur ställer jag in den andra spaken då? Måste jag prova mig fram till det djup som jag tycker passar mig och plogen och låta den spaken stå kvar där? Som sagt, på den enskäriga plogen finns ju ett kanonbra stödhjul som sköter detta av sig självt.

Jag kan varmt rekommendera den här nedladdningen som förklarar hur sådant där ska ställas in:
http://www.maskinisten.net/downloads.php?view=detail&df_id=416

JBF

  • Inlägg: 1568
    • Småland
SV: Ex. plöjningsskola;-)
« Svar #32 skrivet: 19 okt-11 kl 06:46 »
Tackar!
Roslagsfår, Ölandshöns, Fjällnära boskap och ett par Shetlandsponnier på gård i inre Småland.

JBF

  • Inlägg: 1568
    • Småland
SV: Ex. plöjningsskola;-)
« Svar #33 skrivet: 19 okt-11 kl 17:29 »
Jag ger upp. Tvåskärig Fergusonplog bortskänkes... Annars skrynklar jag ihop ploghelv*tet! Nä, nu blir det enbart den enskäriga Överumsplogen. Får jag för mig att plöja med den tvåskäriga nästa år: STOPPA mig innan jag börjar..

//JBF
Roslagsfår, Ölandshöns, Fjällnära boskap och ett par Shetlandsponnier på gård i inre Småland.

Existens?

  • Gäst
SV: Ex. plöjningsskola;-)
« Svar #34 skrivet: 19 okt-11 kl 18:07 »
Oj.. vad är det som går snett?  Förutom plogen då.. ;)

JBF

  • Inlägg: 1568
    • Småland
SV: Ex. plöjningsskola;-)
« Svar #35 skrivet: 19 okt-11 kl 19:58 »
Oj.. vad är det som går snett?  Förutom plogen då.. ;)
Haha.. Ja, det mesta. Nej, nu lyckades jag ju få den andra plogkroppen att plöja fint, men inte den första... Jag ändrade och hade mig men lyckades inte få till det. Spakarna till trepunkten jäklades också,  jag var ju likt förbannat tvungen att sänka båda spakarna, eller höja båda spakarna. Hade svårt att få det att flyta på (vilket iofs har med nedförsbacken att göra också- jag plöjer ju i den branta delen fortfarande)

Jag tröttnade och tänkte att jag provar med att plöja den andra delen av åkern, den som är plan och fin. Men där orkade inte traktorn dra plogen helt plötsligt... Slirade som fan bara.. (Det har ju regnat snudd på kopiöst här i dag förvisso...)

Jag fattar ta mig fan inte. Med den enskäriga blir det ju nästan kanonresultat. Redan nu ser jag ju att jag knappt kommer att behöva harva mer en ett par gånger där...
Roslagsfår, Ölandshöns, Fjällnära boskap och ett par Shetlandsponnier på gård i inre Småland.

Tacitus

  • Inlägg: 726
    • Ångermanland
SV: Ex. plöjningsskola;-)
« Svar #36 skrivet: 19 okt-11 kl 20:27 »
Har det regnat en massa så krävs det nästan 4-hjulsdrift för att inte slira när man plöjer, så det låter inte särskilt konstigt.

Det är ju det vanligaste felet när man plöjer att första skäret bara ger "halv" tilta, moderna bönder som har massor av plogkroppar på plogen brukar inte bry sig öht om det  ;D

Ofta blir det bättre om man flyttar plogen lite i sidled eller styr ut ordentligt mot plogkanten med det hjul som går nere i plogfåran.

Även inställningen av hur plogen lutar i sidled kan spela in en del.

När du väl har hittat inställningar som funkar så skriv för guds skull ner dom till nästa år....

JBF

  • Inlägg: 1568
    • Småland
SV: Ex. plöjningsskola;-)
« Svar #37 skrivet: 19 okt-11 kl 20:55 »
Ja. Förra året skrev jag ner inställningarna för Överumsplogen i 10-årsdagboken, så det var ju bara att bläddra fram  :D.
Jag märkte också att det ville till att verkligen köra dikt an mot landsidan med hjulen för att få jämn tilta. Nu kanske säkert nerförslutet gjorde sitt till för strulet också. Nu har man ett tjugo meter brett idiotplöjt stycke i åkern. Ser ut som ett Jas-plan kraschat där. Det känns som om jag inte vågar experimentera mer eftersom jag faktiskt måste så åkern till våren. 

Förresten, hur behandlar man en åker som på ena sidan lutar mer än på den andra. Ställer jag in plogen så att den plöjer bäst på den lite mer lutande delen, vilket får till följd att den mer plana delen inte får en rak skärning av landsidan? Fattar ni vad jag menar? Eller skall EN inställning fungera på all sorts åker, oavsett om det lutar lite (upp eller ner) eller om det är plant som en fotbollsplan?

Kanske är det ändå för blött med min traktor med två skär just nu.   ???
Roslagsfår, Ölandshöns, Fjällnära boskap och ett par Shetlandsponnier på gård i inre Småland.

Tacitus

  • Inlägg: 726
    • Ångermanland
SV: Ex. plöjningsskola;-)
« Svar #38 skrivet: 20 okt-11 kl 22:30 »
Som jag skrev tidigare så handlar det ju inte om att vinna plöjnings-SM, får du bara till tiltor som blir ordentligt vända så spelar det egentligen inte så stor roll om det ser ut som nödlandningen i Gottröra sedan  ;D

Har du en vettig harv med rejäl sladdplanka så kan man sladda ut rejält stora ojämnheter, är det länge sen det vart plöjt kan det vara väldigt bra att köra med jordfräs eller knivfräs första svängen på våren så att man verkligen slår sönder alla tuvor och rötter och allsköns elände och sedan kör du med harven + sladdplanka och jämnar till.

På första harvningen kan du använda bara sladdplankan på harven och sedan så flyttar du upp sladdplankan och flyttar ner pinnarna succesivt ju jämnare åkern blir.

I värsta fall får du väl bygga crossbana på åkern istället  ;)

Fö så är det vid höstplöjning och snöskottning som man verkligen blir nöjd med att köra 4-hjulsdrivet, en regnig höst eller om man hamnar i ett blöthål så är det väldigt lätt att köra fast en bakhjulsdriven traktor. Har man då 4-hjulsdrivet och lastare med dubbelverkande kolvar även på tilten så ska det däremot mycket till innan man sitter helt fast.
« Senast ändrad: 20 okt-11 kl 22:35 av Tacitus »

Existens?

  • Gäst
SV: Ex. plöjningsskola;-)
« Svar #39 skrivet: 20 okt-11 kl 23:04 »
Visst är det trevligt med fyrhjulsdrift. Men å andra sidan finns det inget redskap som är så effektivt på att föra över vikt till traktorn som en plog, så med rätt inställningar tar man sig fram bra. Största problemet brukar vara första fåran, och  när man börjar första draget för dagen, sen när man fått upp en torr fåra att köra i så går det oftast väldigt bra.


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

392 gäster, 7 användare (2 dolda)
Ebbe W, Tli, skogaliten, Bortan, Hans Hultén

* Forum

* Om tidningen Åter



- Som alltid mycket nöjd. Stycket med "Att ta vara på en gris" var kanon på alla sätt! Gillar nybörjarbreven mycket.
/Marie Mårtensson

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser