Att äta egen tupp - blev inte bra alls första gången

[Bubblaren]

Alltså, nu har jag verkligen försökt äta våra tuppar och tror väl att de blev lite sega då de kyldes ned för snabbt - då de lämnades ute i verkstan efter avlivning över natten i minusgrader (men de frös aldrig). Ja - vi skulle plocka dem, hann inte och ångrade oss dagen efter och  hängmörade dem istället i en vecka och sen tog ut bröst etc.

Men förutom att vi misslyckades med att få dem möra i ugnen så kändes de inte så aptitliga med det bruna köttet och de annorlunda långsmala benpiporna mot vad "vanlig kyckling" ser ut som. (Isbar och Plymouth Rock)

Är det vanligast att de ser så bruna ut i köttet? Eller är det olika raser. Det smakade också mycket mer "kyckling" som att vilt smakar vilt jämfört med tamboskap etc.

Känner mig inte alls taggad av att äta igen... och när de ser så annorlunda ut så tänker jag bara på att jag äter mina sällskapsdjur - som att äta katten typ 

Vill få till detta bättre och uppskatta maten - är ju galet att äta köpt kyckling när man avlivar egna ibland  . Ska jag tillreda dem på annat sätt? Någon annan som tycker det ser osmakligt ut? Det slutade med att vi kastade det mesta 

[Jennyt]

Jag tycker nog att det är en vanesak... åsså handlar det ju om tillredning e klart Samt hur gamla djuren är vid slakt.

Vi slaktar numera när tupparna är unga. Även om det medför att det blir mindre kött per djur. Vi plockar djuren och tillreder dem på gammaldax vis. Fräser först i gryta och häller sedan på vatten, morötter, lök, salt och peppar och låter puttra under lock, tills köttet lossnar från benen. Då lyfter jag ur tuppen och gör sås på spadet. Serveras med valfritt tillbehör. GOTT!!!

På det igen!

[Linkoso]

Att tillaga tupp i ugn brukar inte bli någon större höjdare, min personliga åsikt. Har blivit nöjd en gång! Då handlade det om en stor ung, välmusklad orpington som jag fick tips om att gnida in skinnet med grov, söt/stark senap, påminde om julskinka lite.

Annars tycker jag att tuppisar passar bäst i grytor där köttet får ligga och puttra länge, blir mört och fint (även äldre tuppar). Curry är en favvis.
Har även provat på o gjort kroketter med tuppköttsbitar i vilket också blev bra.

Köttets färg kan variera beroende på vad det är för slags tupp. Allt från nästan svart (mörkhyade höns, där brukar skelettet kunna vara bäcksvart med) till gråblåaktigt/lila till gulaktigt till nästan helt vitt o lite andra nyanser däremellan. Men även hos de raser som har vitt kött så har alltid köttet på benen varit mörkare ("brunaktig) o har en med viltaktig smak, de har ju fått skuttat runt och använt musklerna under en längre tid.

Tuppkroketter



Senapstupp i ugn


Tupp i Curry

[skiesabove]

Möra med hjälp av ananas. Enzymet bryter ner vadsomhelst. Gör en smarrig marinad, "skala" en ananas (alltså ta abort de oätliga bitarna) och lägg dom i påsen med tuppen. Ät upp ananasen och låt tuppen ligga till nästa dag.

Koka, ångkoka, eller tillaga i lergryta länge på låg temperatur.

Ta bort köttet från benen så ser det inte farligt ut .

Att dom har en annan färg förstår jag inte riktigt problemet med, tillexempel kalkon och anka är ju också också mörkare än affärskyckling.

Eller gör färs på tuppen.

[Nettis]

Tupplår blir jättegoda om man skär dem i små tärningar som man bryner och saltar och pepprar. Sen lägger man dem i en gryta med grädde, purjolök och en ädelost. Sen får de puttra tills de är möra, kan ta någon timme. De blir väldigt goda för de har så mycket smak i sig och de tar också upp det bästa av osten.

[Västgötamor]

det måste jag prova, slaktade mina första tuppar vid nyår och tyckte att lårköttet var hemskt segt

[Rakadero]

Samma erfarenhet här tyvärr. Vi blev väldigt besvikna när vi skulle äta våra egna tuppar. De var inte gamla, fem sex månader kanske, inte sega heller kanske direkt, men köttet var brunt och smakade äckligt. Det blev liksom grått i smaken, hur jag än kryddade och grejade med olika recept, testade några olika grytor, så smakade kycklingbitarna i grytan skitäckligt. Det var som att de inte kunde ta åt sig kryddorna, tuggorna växte i munnen tills man fick spotta ut och slänga.

Bröstköttet var lite bättre märkte vi efter några försök. Men i fortsättningen när vi har överflödiga tuppar blir det tyvärr bara nacka och gräva ner tyvärr för jag lägger inte mer jobb på plocka eller flå när det smakar så illa. Inte ens om vi som de sista gångernan, bara tog tillvara på bröstköttet, för det blir ju inte mycket kött på så himla mycket jobb då tyvärr.

[Azoo-Lina]

Kött från djur som inte får/kan röra sig blir blekare och mer smaklöst.....Man kan till och med få nötkött att bli blekt som kyckling om man föder upp kalvarna på tillräckligt onaturligt sätt  ( dock inte tillåtet i Sverige längre)

Jag tror att många som tycker det smakar konstigt med hemuppfött gör det för att smaken och konsistensen inte är vad man förväntade sig. Det i kombination av att man inte har för vana att laga kyckling på det sättet som krävs när djuren blir lite äldre, samt att många har raser som inte är avlade för blekt kött.

Glöm inte att butikskyckling slaktas vid 40-42 dagar. De flesta som slaktar överskottsungtuppar låter dem växa tills dom är könsmogna (vilket säkert påverkar smaken också) vid kanske 4-6 månader. Det är 120-180dagar det och rätt mycket längre tid än fabrikshönsen.

Som grädde på moset så görs många färdiga kycklingprodukter (nuggets & biffar bla) inte av helaköttbitar utan av färs vilket också bidrar till att det blir lättuggat.

[Linkoso]

Hehe, jag slaktade en tuppkyckling på ca 6 veckor ålder en gång för o testa hur den smakade (om det gick och jämföra med butikskyckling mer då, var en som undrade då den planerade o skaffa höns eller vad det var men inte tyckte om smaken av höna). Använde till o med kronfågel marinad o la den i men nä ... Inte ens då blev det likt trotts den unga åldern, smakade mer kalkon om den (vilket inte jag däremot är så förtjust i om man inte dränker in det i någon sås eller något, är så smaklöst annars enligt mig  ) och tuggmotståndet var i majoritet nästan lika som hos en 4 - 5 månaders tupp, var ett parti på kroppen... Tror det var gumpen som smakade som butikskyckling.

[Rakadero]

Jag hade kunnat stå ut med att det smakade annorlunda, men inte att det smakade äckligt. Det var inte det att det var segt eller något sådant. Det var den otäcka icke-smaken av grå fadd smaklöshet som gjorde det oätligt.

[Bubblaren]

Möra med hjälp av ananas. Enzymet bryter ner vadsomhelst. Gör en smarrig marinad, "skala" en ananas (alltså ta abort de oätliga bitarna) och lägg dom i påsen med tuppen. Ät upp ananasen och låt tuppen ligga till nästa dag.

Koka, ångkoka, eller tillaga i lergryta länge på låg temperatur.

Ta bort köttet från benen så ser det inte farligt ut .

Att dom har en annan färg förstår jag inte riktigt problemet med, tillexempel kalkon och anka är ju också också mörkare än affärskyckling.

Eller gör färs på tuppen.

Låter som gryta är ett bra alternativ. Jo det här med köttfärgen - jag tycker ju det är lite "småjobbigt" att käka dem. När det då ser så annorlunda ut...och inte smakade bra fick jag lite avsmak.  -Jag har inte ätit anka och kalkon så många gånger och anka har jag inte gillat så mkt fast serverat på restaurang, var segt. Tycker det inte ser så gott ut med brunt kött, men hoppas det är en vanesak.

[hajens]

Sinnebilden av hur kyckling smakar är nog tyvärr inte hur en riktigt kyckling smakar, det är fabriksmaken vi har lärt oss att identifiera som den naturliga.

Lite som att dricka jordgubbssaft, vi hajar grejen, men inte fan smakar det som en jordgubben egentligen smakar.

[Strajder]

Ungtupp och den industriprodukt vi hittar i frysdisken (COBB/ROSS) kan man inte jämföra. Som flera konstaterat så kan man sällan använda moderna recept för tillagning av kyckling. Då blir det segt och otäckt. Man får istället gräva djupare i högen av kokböcker. Recept på Coq au vin eller liknande från förra sekelskiftet passar bättre för våra egenuppfödda ungtuppar. Å andra sidan finns det mycket spännande maträtter i andra kulturer där gårdsuppfödda ungtuppar spelar en viktig roll. Exempelvis kubanska, afrikanska och andra matkulturer har mycket att erbjuda.

Många av de gamla recepten har dock fallit i glömska eftersom det inte går att använda en industrikyckling till dessa, köttet faller ihop eller blir torrt med de långa koktiderna.

[jerker_s]

Jag kokar mina med massor av vitlök, lök, lagerblad, vitpepparkorn och morötter. När tuppen faller av benen tar jag upp den ur spadet, låter den svalna för att rensa den. Buljongen låter jag sen koka ner till kanske 1/5 innan jag lägger tillbaks köttet, reder med grädde och mjöl och kryddar med cyrry... Mums!
Dock tar detta en halv dag! ::)Men det blir gott!!!

[pyromanen]

Tycker tuppar smakar så mycket mer och bättre än industrikyckling!  Affärens är vardagsmat, och smakar väldigt lite, tycker nästan bara det är "bärsubstans för kryddor" förutom skinnet som har nån liten egen smak.
Egna tuppar är festmat!  Men kanske är det så att många inte är inriktade på att ta fram goda köttiga tuppar utan dom mest bara "blir" som biprodukt från äggeriet .  En tupp som sprungit runt med flocken ute fritt i 5-6 månader blir ofta bortjagat av stortuppen och får mindre mat än han skulle vilja ha och mer motion. Sådan en ungtupp är seg och svårare att få god. Kokning typ coc au vin funkar dock. 
Vill man få till en festmatstupp som kan stekas i ugn med frasigt gott skinn och saftigt kött, så behöver den gödas!  När man med säkerhet ser det är en tupp så tar man den till något eget utrymme, ev ihop med någon eller några fler tuppkompisar i samma ålder. Där ges de massor av mat och framförallt fri tillgång på vete.  4-6 veckor brukar vi göda våra. Sen vägar de runt 2,5 kilo färdigslaktade (totalkorsningar med mycket hedemora i) och har tydlig fettlager under skinnet och runt rumpan.
Tillagning så gör vi oftast så som någon ovan nämnde. Styckar i delar och gnider in i stark+söt+grov senap. totalmängd ca ½-1 deciliter senap. Lägger i långpanna med skinnsidan upp. Häller nån skvätt vatten i botten på långpannan. I ugnen vid 200-225 grader. Då och då under stekningen öser vi upp vätskan från botten på långpannan över köttbitarna alternativt gör detta med bakpensel. Bitarna ska inte bli torra på ytan.  Ca 1 timme och kalaset kan börja 

[Bubblaren]

Jag får testa igen med mina nya recept jag fått av er tack! Så får jag se om det blir bättre. Nu fick jag varje fall bekräftat att det inte är som att laga vanlig kyckling och det smakar inte som vanlig kyckling. Knäppt att ens smakreferenser och det man gillar är något mer onaturligt som inte mått lika bra som det naturligt uppfödda. Fanns alltså en mening med att mamma tryckkokade hönsen när jag var liten. Jo jag är uppvuxen på bondgård - kanske man inte kan tro med denna trådfråga -  vi åt grisarna och korna. Men det smakade bra och jag hade mer distans då och det var inte jag som lagade.


Hur är er uppfattning om att plocka dem direkt eller som min jägarvän som jagar fågel gör: de vill hänga dem i några dagar i sin kyl och tycker det blir bättre - så gör de med vildfågeln. Ibland skär hon därefter upp med kniv istället och plockar ur de bästa bitarna.

Så plocka direkt eller hängmöra?

[hajens]

låter som det borde startas en egen tråd med "recept på bonntuppar"!

[Snarrbon]

Min första egenuppfödda o egenhändigt slaktade tupp blev också en jättebesvikelse. Jag trodde jag skulle få en riktig mör o saftig stekt tupp ut ur ugnen men fick altså en i princip oätlig köttbit i munnen som inte kom mycket längre än till att sitta fast mellan tänderna.
Numera lagar vi altid grytor på våra tuppar o speciellt tupp i vin är en riktig höjdare.

[Existens?]

Tycker tuppar smakar så mycket mer och bättre än industrikyckling!  Affärens är vardagsmat, och smakar väldigt lite, tycker nästan bara det är "bärsubstans för kryddor" förutom skinnet som har nån liten egen smak.)

Men så tolkar man ju knappast inläggen här i tråden där de hemmauppfödda tupparna fullkomligt dränks i olika kryddor och kokas i en halv dag...

Tycker det är konstigt att folk som inte tycker om dom inte kan respekteras utan måste få veta att dom inte har nån känsla för smak.  Jag tycker själv man kan laga till utmärkt goda kycklinggrytor eller ungsstekt kött från 'industrikyckling', saftigt, mört och behöver inte dränkas in i kryddor.

Och ja, här fick hundarna tupparna som slaktades, jag klarade inte att äta dom, och dessutom så pyttelite kött som det är på en ägg-ras.

[Fru Jansson]

Samma erfarenhet här tyvärr. Vi blev väldigt besvikna när vi skulle äta våra egna tuppar. De var inte gamla, fem sex månader kanske, inte sega heller kanske direkt, men köttet var brunt och smakade äckligt. Det blev liksom grått i smaken, hur jag än kryddade och grejade med olika recept, testade några olika grytor, så smakade kycklingbitarna i grytan skitäckligt. Det var som att de inte kunde ta åt sig kryddorna, tuggorna växte i munnen tills man fick spotta ut och slänga.

Bröstköttet var lite bättre märkte vi efter några försök. Men i fortsättningen när vi har överflödiga tuppar blir det tyvärr bara nacka och gräva ner tyvärr för jag lägger inte mer jobb på plocka eller flå när det smakar så illa. Inte ens om vi som de sista gångernan, bara tog tillvara på bröstköttet, för det blir ju inte mycket kött på så himla mycket jobb då tyvärr.

Jag köper dina tuppar när som helst! Det är ju det bästa fågelkött man kan hitta! Mitt ex är från afrika, och brukade använda tuppkött från lite äldre djur. Lite brunrött kött, som är extremt segt och på gränsen till oätligt om det inte får koka tillräckligt länge. Men, välkokt är det bland det godaste som går att leta upp. Så... är alternativet att gräva ner de döa tupparna så hämtar jag dem på studs!

[fräsen]

Väldigt viktigt för smaken är vad tuppen ätit under sin uppväxt.
Vi tycker de blivit som allra godast när de fått mkt potatis, morötter och äpplen.

Och hur den mått under sitt liv är såklart jätteviktigt!
Jag håller mina slakttuppar i burar med 3-4 st i varje och försöker ta dom innan de blivit för tuppiga i sitt beteende, vilket dröjer rätt länge när de inte har tillgång till höns.

[jerker_s]

Men så tolkar man ju knappast inläggen här i tråden där de hemmauppfödda tupparna fullkomligt dränks i olika kryddor och kokas i en halv dag...

Tycker det är konstigt att folk som inte tycker om dom inte kan respekteras utan måste få veta att dom inte har nån känsla för smak.  Jag tycker själv man kan laga till utmärkt goda kycklinggrytor eller ungsstekt kött från 'industrikyckling', saftigt, mört och behöver inte dränkas in i kryddor.

Och ja, här fick hundarna tupparna som slaktades, jag klarade inte att äta dom, och dessutom så pyttelite kött som det är på en ägg-ras.

Så tolkar inte jag tråden! Alla delar med sig av sina åsikter och tipps!

Det är inte tuppen som skall kokas en halv dag, utan det är för att få en fin buljong till såsen.. Jag personligen står sällan och tillagar en tuppgryta en vardag, likväl något annat långkok.. Det ser jag som lite roligare och finare helgmat, när man kan lägga mer tid på maten.. Köpekycklingen används mer till vardags när man ej har lika mkt tid till matlagning.. Sen använder inte jag kryddor för att "dränka in köttet" för att få det att smaka.. tvärt om, kryddor använder jag som ett komplement till övriga smaker..

Självklart smakar kött olika och man får gilla vilket kött man vill! Men min åsikt är att egenproducedat kött (där djuret fått leva lyckligt och växt upp långsammare) smakar bättre och mer! Dessutom är det en krydda för samvete och själ att veta vad man stoppar i sig!

[Jonte76]

    Jag är nästan bara uppvuxen på vilt kött o lite hemslaktat nöt o gris . jag gillade bara det mörka köttet på mormors tuppar höns när jag var liten .   tror nog det är mest en vanesak men är så jag gillar inte dom vita köpta bröstfilerna fortfarande ..   men gör du en grytstek eller curry kyckling så tycker jag dom flesta borde kunna äta sina egna djur/  Jonas

[grimbart]

Koka tupparna tills köttet släpper,sen gör du currysås och lägger i köttet. Mört fint och smakrikt och passar jättebra på sega gamla och seniga/tunna ungtuppar..

[Rakadero]

Jag köper dina tuppar när som helst! Det är ju det bästa fågelkött man kan hitta! Mitt ex är från afrika, och brukade använda tuppkött från lite äldre djur. Lite brunrött kött, som är extremt segt och på gränsen till oätligt om det inte får koka tillräckligt länge. Men, välkokt är det bland det godaste som går att leta upp. Så... är alternativet att gräva ner de döa tupparna så hämtar jag dem på studs!

Its a deal!! Jag lägger sussexhönan Susanne på ägg vilket hon längtat efter flera veckor endera dagen nu, så får du ta de som blir tuppar!

Det är just det där alla säger om att köttet från egna tuppar skulle smaka så mycket mer som gjorde mig så konfunderad, för jag tyckte det smakade mindre, typ ingenting, och inga kryddor kunde liksom fastna i det. Vi lät det puttra i grytor länge och segt var det inte, bara oätligt.

[ieenilorac]

Rakadero, vad var det för raser på tupparna, vad fick de för mat, och hur gamla var de när de slaktades?

Smaken är ju olika, man får gilla den smaken man vill, men det är konstigt att du tycker att de smakade mindre än broilers, det är inte alls min erfarenhet.

Kokade ni i för mycket vätska? Jag kokar i så mycket vätska att det inte helt täcker köttet, det översta av köttet ångkokas under locket. Sedan vänder jag kroppen åt andra hållet några gånger under tillagningen. Det blir en fantastisk buljong/sås.

[Jennyt]

Tycker det låter som om Rakadero kan få en matlagningskurs hos Fru Jansson i utbyte mot tupparna

[pyromanen]

Men så tolkar man ju knappast inläggen här i tråden där de hemmauppfödda tupparna fullkomligt dränks i olika kryddor och kokas i en halv dag...

Tycker det är konstigt att folk som inte tycker om dom inte kan respekteras utan måste få veta att dom inte har nån känsla för smak.  Jag tycker själv man kan laga till utmärkt goda kycklinggrytor eller ungsstekt kött från 'industrikyckling', saftigt, mört och behöver inte dränkas in i kryddor.

Och ja, här fick hundarna tupparna som slaktades, jag klarade inte att äta dom, och dessutom så pyttelite kött som det är på en ägg-ras.

Jag respekterar definitivt att folk har olika smaklökar oavsett om det gäller tuppar eller annat. Berättade vad jag tycker och hur jag gödar och tillagar enbart som ett tips för de som vill gå vidare med detta. Alldeles frivilligt 
"pyttelite kött på en äggras" skriver du. tjaa, allt är ju relativt. Närmare dubbelt så mycket kött som på en standarsköpekyckling är det på mina i alla fall, jag tycker inte det är pyttelite.

[ieenilorac]

"pyttelite kött på en äggras" skriver du. tjaa, allt är ju relativt. Närmare dubbelt så mycket kött som på en standarsköpekyckling är det på mina i alla fall, jag tycker inte det är pyttelite.

Det tror jag inte stämmer, andelen ben är större på en äggras än på en broiler. Så att slaktkroppen väger det dubbla som en broiler innebär inte att det är dubbelt så mycket kött på den.

Däremot är det i mitt tycke nästan alltid lönt att ta vara på köttet från en hyfsat fullvuxen tupp, oavsett ras, det är ett gott kött, och mycket mättande, eftersom frigående långsamvuxna djur får tätare muskelfibrer än snabbvuxna djur som inte rört sig så mycket.

[Paradisgården]

Nu kanske jag går lite avsides här, men brukar ni plocka eller flå era tuppar? Fördelar och nackdelar?

[Jennyt]

Jag har alltid flått mina tuppar tidigare. Har tyckt det var så smidigt..... men så blev jag strängeligen beordrad att ge plockningen en chans och nu fortsätter jag att plocka. fördelen med plockning. Underhudsfettet blir kvar och jag får en mer smakrik och saftigare tupp. Nackdel.....hmmm... ingen när man väl övat sig en aning

[jerker_s]

Nu kanske jag går lite avsides här, men brukar ni plocka eller flå era tuppar? Fördelar och nackdelar?

Jag flår alltid, det är smidigare tycker jag!

[pyromanen]

Plockar alltid, för att jag gillar knaperstekt skinn 

Ang

Det tror jag inte stämmer, andelen ben är större på en äggras än på en broiler. Så att slaktkroppen väger det dubbla som en broiler innebär inte att det är dubbelt så mycket kött på den.

Har i o för sig alldrig plockat av allt kött och vägt det, men min väger 2,5 kilo mot köpekycklingens 1200 gram och räcker till två middagar åt familjen jämfört med én middag med köpisen. Trots att vi gillar det och äter rejält. Tror du min tupps skelett väger mer än dubbelt så mycket som en köpekyclings?  tjaa kanske.  Får väl kolla nångång 

[ieenilorac]

Har i o för sig alldrig plockat av allt kött och vägt det, men min väger 2,5 kilo mot köpekycklingens 1200 gram och räcker till två middagar åt familjen jämfört med én middag med köpisen. Trots att vi gillar det och äter rejält. Tror du min tupps skelett väger mer än dubbelt så mycket som en köpekyclings?  tjaa kanske.  Får väl kolla nångång 

Jag sa inte att dina tuppar inte vägde mer, jag sa att de inte väger dubbelt så mycket. Det är stor skillnad.

Alltså, det är mer kött på de hemtuppar som man slaktar med en slaktvikt på 2,5 kg, än på broilern som väger 1,2 kg, men det är troligen inte dubbelt så mycket, eftersom värpraser sätter mindre muskler kontra skelettvikt.

Sen är jag skeptisk till om det verkligen är en värpras som du har, om den väger 2,5 kg slaktad vikt, då är det nog en kombinationsras.

[Minimika]

Som nån tidare i tråden sa...vi kanske ska flytta detta till en mattråd.
Hur som helst, kan inte låta bli att delta 
Jag tycker det är det godaste kycklingkött jag ätit! Har ätit både cochin från min bror, han var för blödig att ta hand om dom, och mina egna orpington.
Tyvärr är det väl så att man vant sig vid vitt, svampigt, intetsägande industrikött som är injicerat med koksaltlösning.
Dom hemslaktade påminner mig om det min mamma lagade när jag var barn, höns i currysås. Mörkare kött och mer smak.
Efter att ha sett filmen Aftonbladet visade från Kronfågels fabrik har jag dessutom slutat köpa även svensk industrikyckling.

Givetvis är smaken, som dansken säger, fårskallig men för mig bidrar vetskapen om att jag äter ett djur som levt och dött lyckligt till smaken. Utan att måsta överösas av kryddor.

Ha en fin kväll alla hönsvänner!

[pyromanen]

Jag sa inte att dina tuppar inte vägde mer, jag sa att de inte väger dubbelt så mycket. Det är stor skillnad.

Alltså, det är mer kött på de hemtuppar som man slaktar med en slaktvikt på 2,5 kg, än på broilern som väger 1,2 kg, men det är troligen inte dubbelt så mycket, eftersom värpraser sätter mindre muskler kontra skelettvikt.

Sen är jag skeptisk till om det verkligen är en värpras som du har, om den väger 2,5 kg slaktad vikt, då är det nog en kombinationsras.

Våra höns är totalkorsningar av allt möjligt. Ca hälften hedemora och hälften inte. Det finns såna som värpar gröna ägg och diverse andra beiga och ljusbruna nyancer. Kan inte garantera att det inte finns nån "kombinationsras" inblandat också, men huvudsakligen är det värphöns. Ifjol hämtade vi ägg hos en kompis och la under en ruvhöna, då dök det upp en riktigt bred sak (tupp), han var säkert nån kombinationsras!
Jag uppskattar (utifrån ätande och mätthet) att det är ca dubbelt så mycket mat på våra egna tuppar, men eftersom jag som nämnt alldrig kollat så vet jag såklart inte. Skelettet är definitivt mycket kraftigare än på en köpe, men det är låren o bröstköttet ju definitivt också.  Jag blir om inte annat inspirerat att kolla det!  Så får det bli! Väga skelett och kött på egna och på köpe! Återkommer !

[Strajder]

Det finns faktiskt flera spännande alternativ till Coq au Vin. Stycka  ner ungtuppen till centimeterstora bitar som marineras, träs på träspett och grillas då får man samtidigt ett skrov som man kokar en fantastisk buljong av. Buljongen åker i frysen och blir sedan ofta basen i en italiensk risotto med karl-johansvamp som serveras med stekt gös- eller abborrfilé. En riktig lyx är annars stekt kycklinglever i en ljummen sallad med en bit nybakat bröd till!

Vi föder upp mellan 20 och 30 kycklingar (Australorps) varje sommar. De lever ett lyckligt liv på lösdrift i hästhagarna under maj till oktober.

[Bubblaren]

Fortfarande ingen som testat att hänga tupparna ett tag för att möra köttet? Det var betydligt lättare att att skära upp dem efter en veckas hängning...

[HelenaA]

Jag brukar låta dem ligga nästan en vecka i kylskåpet innan jag fryser in dem och dom har hittills smakat jätte gott och varit möra i köttet. 

[Jennyt]

Jag vågar inte låta dem ligga såpass länge. Men de får kallna ordentligt, åsså blir det väl nån dag i kylen innan frysen.

[Fru Jansson]

Its a deal!! Jag lägger sussexhönan Susanne på ägg vilket hon längtat efter flera veckor endera dagen nu, så får du ta de som blir tuppar!

Det är just det där alla säger om att köttet från egna tuppar skulle smaka så mycket mer som gjorde mig så konfunderad, för jag tyckte det smakade mindre, typ ingenting, och inga kryddor kunde liksom fastna i det. Vi lät det puttra i grytor länge och segt var det inte, bara oätligt.

Okej... Säg till när du ska slakta så kan jag komma och lära mig det också! (Tänker väl skaffa höns själv nån gång i framtiden, och det kan ju vara bra att veta hur man smidigast har ihjäl dem ifall det skulle behövas..)! Appropå själva matlagningen så får jag ju erkänna att det var mitt ex som lagade till höns/tuppköttet. Men jag tyckte det var gott och tycker att jag nog borde klara av att laga nåt själv också, trots att jag inte har tillgång till exets alla afrikanska kryddningar... Jag kan ju åtminstone ge det en chans, om alternativet nu är att gräva ner dem!

[Rakadero]

Rakadero, vad var det för raser på tupparna, vad fick de för mat, och hur gamla var de när de slaktades?

Smaken är ju olika, man får gilla den smaken man vill, men det är konstigt att du tycker att de smakade mindre än broilers, det är inte alls min erfarenhet.

Kokade ni i för mycket vätska? Jag kokar i så mycket vätska att det inte helt täcker köttet, det översta av köttet ångkokas under locket. Sedan vänder jag kroppen åt andra hållet några gånger under tillagningen. Det blir en fantastisk buljong/sås.

Det är lite blandraser... blomme, brun lohmann, leghorn, sussex, plymouth rock, australorp och lite annat. Förra året var flera av tupparna vi slaktade väldigt lika renrasiga sussextuppar, rätt stora, borde finnas mycket mat på dem. De var ca fem månader tror jag när de slaktades. Och de åt svenska foders tillväxtfoder tills den dagen, blandat med en hel del havre och vete, de gick ute på dagarna löst i trädgården och käkade lite allt möjligt där också. De fick en del matrester också. Ett annat år när vi fick hjälp med slakten var han som hjälpte oss imponerade över att deras vikt, då var de ändå inte 'feta'.

Jag minns knappt hur jag gjorde nu när jag gjorde grytorna, men jag tror jag styckade köttet och brynte det lite innan det fick ligga och koka, tror inte jag hade några mängder med vatten, lite grönsaker och kryddor och så där.

Resten av grytan var god, det var när man fick upp kycklingbitarna och såsen liksom försvann medan man tuggade som man insåg att själva kycklingköttet smakade bara... inget.

[Rakadero]

Okej... Säg till när du ska slakta så kan jag komma och lära mig det också! (Tänker väl skaffa höns själv nån gång i framtiden, och det kan ju vara bra att veta hur man smidigast har ihjäl dem ifall det skulle behövas..)! Appropå själva matlagningen så får jag ju erkänna att det var mitt ex som lagade till höns/tuppköttet. Men jag tyckte det var gott och tycker att jag nog borde klara av att laga nåt själv också, trots att jag inte har tillgång till exets alla afrikanska kryddningar... Jag kan ju åtminstone ge det en chans, om alternativet nu är att gräva ner dem!

Nu är vi tyvärr väldigt dåliga på det där med slakt också tyvärr... Nacka går väl an, men sen... Jag har försökt plocka och ta ur men det har fallit på ta ur för det vet jag inte hur man gör. De senaste gångerna har vi som sagt skurit bort bröstköttet bara och grävt ner resten.

Jag tar gärna en matlagningslektion i utbyte som någon föreslog, men då kanske jag behåller tupparna i fortsättningen... det är ju en risk du får ta... 

Jag tror det finns afrikanska kryddblandningar att köpa i affärer här också, fast det är väl inte samma sak riktigt som den äkta varan antar jag...

[ieenilorac]

Det är lite blandraser... blomme, brun lohmann, leghorn, sussex, plymouth rock, australorp och lite annat. Förra året var flera av tupparna vi slaktade väldigt lika renrasiga sussextuppar, rätt stora, borde finnas mycket mat på dem. De var ca fem månader tror jag när de slaktades. Och de åt svenska foders tillväxtfoder tills den dagen, blandat med en hel del havre och vete, de gick ute på dagarna löst i trädgården och käkade lite allt möjligt där också. De fick en del matrester också. Ett annat år när vi fick hjälp med slakten var han som hjälpte oss imponerade över att deras vikt, då var de ändå inte 'feta'.

Jag minns knappt hur jag gjorde nu när jag gjorde grytorna, men jag tror jag styckade köttet och brynte det lite innan det fick ligga och koka, tror inte jag hade några mängder med vatten, lite grönsaker och kryddor och så där.

Resten av grytan var god, det var när man fick upp kycklingbitarna och såsen liksom försvann medan man tuggade som man insåg att själva kycklingköttet smakade bara... inget.

Jag bryner aldrig köttet, då tar det inte upp smaker lika bra. Angående afrikanska kryddor så är det jättegott med grytor inspirerade av Marocko, Libanon, Mellanöstern, Etiopien, sydostasien mm. Finns bra recept på nätet. Och köp aldrig kryddblandningar, köp helst hela kryddor och mal och blanda själva. Kryddblandningar innehåller ofta otrevligheter, t ex smakförstärkare, som har bevisat samband med olika sjukdomar och hjärnskador, t ex ADHD.

[Paradisgården]

Våra smakar jättegott  . Men ibland lagar jag för kort tid o de blir sega. Den enda som blivit god stekt var precis som linkoso skrev en Orpington. D va oxå den godaste ja nånsin ätit i smaken. Smaken varierar mycket mellan olika raser. Vill man d ska smaka köpekyckling kan man ha indisk stridshöna (rasen som broiler är framavlad från). Det är likt. Personligen tycker jag inte att det är gott men jag har korsat med dem för att få mer kött på djuren. De har väldigt kraftiga ben som klarar kroppens vikt, vilket tyvärr inte Orpington riktigt har. Annars hade jag haft sånna för fy vad god han var! 

[Rakadero]

Haha, kunde inte låta bli att titta lite på gammalt jag hade skrivit, och här har jag lärt mig en bra läxa.

Slow cooker! Jag fick en i julklapp förra julen och den har använts flitigt, bland annat tg jag till sist mod till mig och knölade jag ner en hel australorptupp, ja slaktad, plockad och så där så klart, och den fick puttra i åtta timmar på låg, och den blev god! Äntligen säger jag!

[Jakobn]

Viktigast är hängningen, väl mörat kan nästan vem som helst göra fin middag av gamla djur. Vi hänger alltid 5-10 dagar oavsett ålder.

[simon.arvestrand]

Viktigast är hängningen, väl mörat kan nästan vem som helst göra fin middag av gamla djur. Vi hänger alltid 5-10 dagar oavsett ålder.

Vilken temperatur hänger ni i?

[Jakobn]

5-10dagar i 0-10 grader.