Fraktur!!! Skjutas?!

[MonaW]

Man brukar säga att största anledningen till att veterinärer inte kan så mycket om får är att får just är "för billiga". Någon skrev att veten sagt att "det är billigare att köpa ny tacka än att ta ut veterinär". Det är ju också så dålig vinst på får, det gör att man många gånger drar sig för att tillkalla veterinär, som ju är dyrt. Problem: "Det lönar sig inte". Av den anledningen får veterinärerna ingen, eller dålig, kunskap om får. Nu har ju fåren börjat öka i antal så man kan hoppas på ändring så småningom. Om det blev mer inkomstbringande med får skulle det antagligen också ändras. Bättre betalt för svenskt lammkött!

[Vurre]

Varför allt detta svammel om att vetrinären ska avliva? Har man lantbruksdjur har man väl också skaffat sig en bultpistol? Att avliva ett får är inte svårt.

Alternativet till att själv äga en bultpistol är att man har en granne som har en.

En bultpistol kostar ca en  tusenlapp så det är ingen stor investering och avsevärt billigare än att ta ut en vetrinär för att sköta avlivningen, särskilt som det är en engångskostnad.

Jag brukar ringa Lantbrukstjänst först, innan avlilvning, för att kolla när de kan komma.

[Trollmor]

Javisst är egen bultpistol att föredra om tiden är knapp.  OM man kan hantera den!  Den kunskapen går inte att läsa sig till, övning måste också till!

Och en varning:  Kroppen efter ett djur som avlivats med avlivningsvätska utgör en fara för hundar och andra asätare.  Om hunden äter av köttet, så kan den bli berusad, och till och med dö, om dosen är tillräcklig.  Botemedel:  Framkallande av kräkning.  Alltså INNAN medlet hunnit ut i blodbanan.

(Nu börjar den här tråden visst gå sin egen väg lite grand.  Hoppas det är OK för TS!)

[Existens?]

Man brukar säga att största anledningen till att veterinärer inte kan så mycket om får är att får just är "för billiga". Någon skrev att veten sagt att "det är billigare att köpa ny tacka än att ta ut veterinär". Det är ju också så dålig vinst på får, det gör att man många gånger drar sig för att tillkalla veterinär, som ju är dyrt. Problem: "Det lönar sig inte". Av den anledningen får veterinärerna ingen, eller dålig, kunskap om får. Nu har ju fåren börjat öka i antal så man kan hoppas på ändring så småningom. Om det blev mer inkomstbringande med får skulle det antagligen också ändras. Bättre betalt för svenskt lammkött!

Men både får och gris har väl rätt länge använt den delegerade läkemedesanvändningen, och då gör det ju att besöken hos såna besättningar minska ganska mycket för veterinärerna.

[Grimla]

Det är nog sällan små fårbesättningars ägare är ansluten till den delegerade läkemedelsanvändningen. Det blir väldigt dyrt då man ska ha veterinärbesök varannan månad vare sig man haft sjuka djur eller inte..
Jag har själv gått delegeringskursen man använder inte d.l.

[hursomhelst]

vill bara förtydliga ännu en gång för de som kanske INTE har läst vad jag skrev.

Jag varesig kan/vill avliva ett får. Jag har ingen som helst erfarenhet av det. Och oddsen för att slaktaren som bor 5 km bort (vilket jag kallar granne  ) har båda sina bultpistoler på service när jag behöver avliva är trots allt relativt liten! Men plötsligt händer det....

Och för de som inte känner någon som har en bultpistol och kan hantera den, tycker jag ska ha rätt till att kunna ta ut en veterinär som gör det jobbet åt en, kostnadern är ju upp till var och en djurägare!

[KungTulle]

Mina distriktare är underbara som människor, inser sina brister i kunskapen, och erkänner det, och försöker iaf! Så jag ska väl inte klaga på dom.. de har varit ett stort stöd de sista månaderna.

Jag har FD klinikchefen på distriktarna här som min husveterinär. Han är av den gammeldags typen av veterinär. Alltid kolugn. Ungefär som Dr Farnon i böckerna om Dr Herriot. Han är pensionerad nu och tar bara såna kunder han gillar och som tur är är jag en av dem. 

[mwson]

Javisst är egen bultpistol att föredra om tiden är knapp.  OM man kan hantera den!  Den kunskapen går inte att läsa sig till, övning måste också till!

Hur övar man med en bultpistol?
Jag köpte en och läste bruksanvisningen, kan man inte lära sig att hantera en bultpistol ifrågasätter iallafall jag om man är kapabel att ha djur för de är faan så mycket mer komplicerade.

[Ulric Eriksson]

Hur övar man med en bultpistol?

På en stubbe.

[Trollmor]

Hur övar man med en bultpistol?
Jag köpte en och läste bruksanvisningen, kan man inte lära sig att hantera en bultpistol ifrågasätter iallafall jag om man är kapabel att ha djur för de är faan så mycket mer komplicerade.

Jag köpte 5 grishuvuden av en grisbonde.  De stackars skallarna var helt mosade när jag var klar.  Jag använde en hel ask för mina övningar, och tog isär och gjorde ren och satte ihop bultpistolen mellan varje skott.  Det tog tid, men jag tyckte det var värt det, eftersom jag sedan inte behövde ägna någon särskilt uppmärksamhet åt själva bultpistolen, utan kunde ägna mig helt åt djuret.

  Innan hade jag även varit med en van slaktare och övat mig på hantverket:  Först styckade jag, tills det kändes invant.  Sen övade jag att flå och ta ur, tills jag kände mig helt säker på hur det ska göras.  Därefter "stack" jag några djur som han redan hade stuckit, och sen stack jag djur som han skjutit.  Ganska många, om jag minns rätt.  Tills även det kändes invant och jag var säker på alla handgreppen.

  Den dag då jag stod där och skulle avliva ett djur helt själv var det just det - avlivandet - som jag behövde ägna mig åt.  Allt runtomkring var inövat, även om jag inte var - och inte heller är - så van att jag kan kallas snabb.  Men det gör inget, jag försöker vara noooooga i stället! 

  Hela inlärningen tog väl en fem, tio år, om jag minns rätt.  Jag tog det rätt lugnt. 

[MonaW]

Det tror jag är ett bra sätt att som Trollmor är med en van slaktare och tittar på och sedan så småningom övar sig lite i taget tills man känner sig säker. Jag har hört hemska historier om folk som försökt slakta utan att veta hur de skulle göra och inte lyckats döda djuret utan bara såra det och tvingats att skjuta flera gånger på ett hyperstressat djur. Jag vill gärna att slakt/avlivning ska vara något, som går lugnt och värdigt till utan plåga för djuret.

[mwson]

Ni får det att låta lika komplicerat som en månfärd, bultpistol är det säkraste och enklaste sättet att bedöva/avliva ett djur, mycket säkrare och enklare än tex ett gevär eller pistol både för djur och avlivare.
Funktion/handavande kan man testa på en stubbe som Ulric skriver och skott-ställe/vinkel kan man läsa sig till i bruksanvisningen eller på internet.
Varje djurägare borde ha en egen bultpistol istället för att hoppas på en veterinär som inte kan, har jour över ett helt landskap, en granne som kanske är bortrest eller full för att det är midsommar.
Trollmors utbildning är naturligtvis berömvärd men knappast genomförbar för gemene man

[Existens?]

Nej, så är det ju.. Min veterinär visade mig på en sugga som skulle avlivas, inte akut. Nästa gång var det en sugga som på en helgdag hade varit i slagsmål och fått bäckenet brutet och kasade fram skrikande med hjälp av frambenen.  Då var det bara att börja praktisera själv, och det funkade ju.

[Trollmor]

Vi människor är olika, och mitt sätt var bland annat avsett att hantera mina känslor.  Och det har funkat.  Om någon är ännu känsligare än jag, då blir det nog svårt att ens vara med vid slakt.

  En helt annan sak är djurets känslor.  Djuren är också individer, och det är deras LIV vi tar.  Det vill de flesta av dem inte.  Bäst om de aldrig får tillfälle att upptäcka det! 

[svekhult-ia]

Visst är det så, Trollmor, jag är också väldigt känslig men det gör också att jag aldrig skulle kunna ha en av mina älskade tackor stå och lida medan jag väntar på att någon ska ha tid att komma hit och avliva. Jag vill kunna avsluta lidandet direkt, lika mycket för min egen skull som för tackans.

På vår fd forum-vän Henning´s inrådan införskaffade jag bultpistol och jaktkniv samt ett gäng med kålhuvuden som jag övade på för att känna hur pistolen känns.

[Trollmor]

Kålhuvuden ja, huvud som huvud.  Jag valde grishuvuden, eftersom de mera liknar ett levande djur.  Och som nästa steg en nyss avlivad get, med kroppen kvar.  Målet var - och det tror jag lyckades - att när jag skulle verkligen avliva någon som jag tyckte om, då hade jag mera koll på mina känslor, och kunde ägna mig åt getens känslor! 

[zeina66]

Visst är det så, Trollmor, jag är också väldigt känslig men det gör också att jag aldrig skulle kunna ha en av mina älskade tackor stå och lida medan jag väntar på att någon ska ha tid att komma hit och avliva. Jag vill kunna avsluta lidandet direkt, lika mycket för min egen skull som för tackans.

Håller med svekhult-ia Jag klarar inte av att se mina djur lida heller. Inte andras heller...om någon behöver hjälp åker jag direkt med bössa eller bult. Som vurre skrev;har man skaffat sig lantbruksdjur har man väl skaffat sig bultpistol?
Rent krasst,det är till syvende och sist djurägarens ansvar & beslut när ett djur behöver avlivas - inte veterinärens.
 
Med detta inlägg vill jag inte strö salt i såren på hursomhelst,hon tog ut veterinär för att hjälpa tackan på något sätt.

[Trollmor]

Med detta inlägg vill jag inte strö salt i såren på hursomhelst,hon tog ut veterinär för att hjälpa tackan på något sätt.

Nej, det vill väl ingen av oss!!!  Det jag puffar för är gedigna förberedelser INNAN nåt händer ett djur.  Exempelvis är det inte alls dumt med två bultpistoler, en laddad till hands IFALL det skulle gå snett.

[hallstabonden]

Tror inte vi vill bli bultade för ett benbrott
Jag har faktiskt varit med och lappat ihop ett ÖPPET benbrott på en tacka.Lade omkull henne,drog brottet tilrätta,Tvättade sårytorna noga med ren metanol!bandagerade såret riktigt samt spjälade med tre spjälor.Dessa spjälor fick gå ner utanför klöven,så hon så att säga stod på spjälorna.Tryckte i henne alvedontabletter tre gånger dag.efter två dagar började hon äta igen,vatten fick jag tvinga i henne första dagen.Tackan lades omkull efter fyra dagar för sårtvätt och omläggning.Fick hålle henne hårt på tre man,detta för att inte hon skulle kunna röra benet,det var ett framben hon bröt.Hon gick spjälad i fyra veckor.Hon klarade detta galant.Detta var nog tror jag för två,tre år sedan.Hon fick nu förra tisdagen trillingar!!
Har man lite vanligt vett&förstånd så fixar man ett benbrott,även om det är öppet.Gäller bara att använda förståndet,vad gäller tvättning och omläggning samt spjälning.Även djuren skall ha en möjlighet att få en andra chans,vi blir inte avlivade för ett benbrott eller dylikt.Nu vill inte jag heller att djuren skall lida i onödan.Men var skall man dra gränsen?? detta är svårt!!
Jag skulle för mitt liv inte avliva för ett benbrott!Vill nog ge djuret en ärlig att överleva!Det tycker jag vi är skyldiga dom!

[vallar-elin]

Nu har den här tråden hamnat en bra bit från vad den började med kanske..
Men jag tycker i alla fall att det är riktigt bra att diskutera avlivning.

Mitt tips om man har/skaffar en bultpistol är att kolla igenom bilder på hur den skall riktas mot djurets huvud. Finns PDF:er och likn på jordbruksverket. Var skall den placeras beroende på om djuret har horn eller inte och i vilken vinkel.
Därefter kan man "öva" på djuren. Inte med bultpistolen, men håll ett finger mot huvudet och fundera på var du skulle "lägga an" och i vilken vinkel. Bara för att det skall kännas rätt, olika djur har olika huvudform o.s.v.
Fundera på hur du skulle hålla djuret om du skulle vara tvungen att avliva det och testa att hålla djuret på det sättet.
Ju mer vana djuren är vid av att man håller dem, tar i dem o.s.v. desto lättare går det sedan oavsett om det blir du eller någon annan som avlivar.
Samma gäller för lammen. De slaktar man kanske inte själv och man har inte samma kontakt med lamm man vet skall slaktas snart (kanske går på bete) som med tackorna. Men en god kontakt med tackorna får nog lammen att känna sig lugnare.

Sedan är det ju självklart så att man bör veta hur man laddar, hur bultpistolen funkar o.s.v. Passa också på att "provskjuta" på en stubbe el. likn som redan skrivits. Då får man in känslan - ingen hög smäll, ingen rekyl.