Alternativ.nu
Djur => Brukshästar => Ämnet startat av: Heureka skrivet 20 jun-10 kl 21:56
-
Vi har flera hästar med fång och vet inte varför. Första fallet berodde på att vi inte visste att gräset börjar växa på nytt på hösten, andra fallet berodde nog oxå på för kraftigt bete (hästen har klarat det innan, men så kan det ju vara tyvärr). Men sen - varmblod får fång på extremt mycket mindre bete än vi haft tidigare år, strax innan midsommar, vi tillskottsfodrade med hö.
I år hade vi först begränsad hage - 1 häst fick fång. Sedan begränsad hage halva dygnet, enbart hö halva dygnet - 1 häst till fick fång (för första gången). Inget bete alls, bara hö och halm. Börjar ge jäst med lite lite betfor för att stötta magen inför ny prövning med betet i juli. Nu visar alla hästarna fångkänningar :(.
Vi frågar veterinärer, vi surfar runt på internet, vi funderar och sliter vårt hår. Det enda vi kan komma fram till är att det borde vara en gemensam orsak eftersom alla hästarna plötsligt är jättekänsliga, samtidigt kan vi inte komma på något som förenar alla dessa hästar och de olika gånger dom fått fång. Och ju mer man läser och funderar desto med förvirrande blir det.
Nu till min fråga: Hur länge ska man hålla på? Är det ett värdigt hästliv att gå i gruspaddock månad ut och månad in och bara titta på gräset utanför? Som det känns nu vore slaktbilen det bästa så dom slipper lida. Alternativet är gruspaddocken med begränsad fodergiva (vilket gör dom retliga och sura)tillsammans med en massa experimenterande. För att vi vill ha dom levande och rida några gånger i veckan. Är det djurvänligt? Eller ger vi upp för lätt om vi tar bort dom?
-
Har haft 10-talet hästar ungefär och aldrig fång på någon, Mina hästar har fått minimalt med grönt före midsommar, aldrig bete innan. jag har handplockat fram till dess..
Från några nävar gräs / dag och sakta ökat i flera veckors tid sedan ätit grönt någon timme i en mindre grönfålla, sakta sakta ökat tiden i fållan! Sedan helst skogsbete.. Ev. lite lusern el. liknande(om jag måste stödutfodra) sedan tillgång till torrhö så länge de vill.
Själv har jag upptäckt på några hästar jag sett att; börjar de få fräknar(piggmentförändringar) är det som det blivit någon svaghet i immunförsvar som senare kunde leda till överkänslighet över huvudtaget ex. och mer mottagliga för eksem, fång(egen teori)
Sedan a och o att känna på hästens hovar efter värmeförändring el och puls. Inte låta fånghästar ha möjlighet att komma åt visset gräs och snusk under snön, det fick kompisens halvblod fång utav. Hur långt har fången gått på hästarna? Jag hade alltid ett gäng ponnisar som gick i skogen, inte led dom av det, det är nog mest vi som lider ;)
-
Jag byter hage..... gräs en stund sedan mukorg en stund och en hage som är helt nerbetad där det går utan munkorg och där jag ger hö. De är den "säkra" hagen. Vill inte ha dem med munkorg utan uppsikt ifall den skulle ta av den.
-
Skogsbete lider nog inte hästarna av, men det gäller ju att få tag på det. Vi har dessutom bävrar till hästar...
Om nu hästarna inte fixar minsta bete, inte ens nerbetad hage, på våren blir det sandpaddock minst två månader då. Sedan ska dom vänjas vid bete nån halvtimme succesivt ökande under flera veckor, då kan dom kanske kunna beta några timmar/dag fram i augusti, men sen börjar gräset växa igen och då får man ta bort dom från betet. Är det ett hästliv att kunna beta 15 min-några timmar/dag i ca 1,5 månad/år? Och gå med munkorg eller på grus/jord ca 4 -5 månader/år och resten är vinter?
Nu lever ju många hästar på detta vis men i min värld ska en häst kunna gå fritt, äta när dom vill, umgås utan att bli stressade av hungriga kompisar osv.
Jag vet inte om jag vill att min häst som är van vid lösdrift, stora hagar och lek med kompisar ska leva sitt liv i en minihage och äta hö förutom kanske 8 dygn/år (sammanlagda timmar). Är det verkligen ett hästliv? Vad krävs mer för att ett sånt liv ska bli värdigt?
-
Kanske hade varit bra att hitta en bra Naturlig Hovvårds specialist! http://www.sanhcp.org/ (http://www.sanhcp.org/) Hovarna ska ju vara värkade/trimmade på ett bra sätt! Det går att gå kurs och lära sig att trimma hovarna själv, det finns ochså dvd.
Tyvärr så finns det en del hovslagare som har förstått det fel. Naturlig hovvårdare kostar kanske mycket, en kan få hovarna rätt och ni kan snarast lära att trimma dom själva.
Pete Rameys bok är väldigt bra och lärorik.
Jag trimmar mina hästars hovar en gång varje 3-4rde vecka. Dom arbetar mycket och har stora hagar båda åker och skog. Dom får aldrig kraftfoder.
Dom kan gå i alla gångarter på alla underlag.
En kan ochså leka med hästarna på alla sätt och dom kan transportera er dit ni ska, då blir det rolig mening med samlivet åt hästarna och er?
-
Hey!
Arsagen til fång er sukker i græset!
Når solen komme højt på himlen stiger sukker indhålet i græset ,och har det været kalt på natten er der mere sukker i ,man kan man kan lade være at hasten kommer på græs mellem 11 ocg 20 ,så skulle det ikke være så risk!
vrap kan ochså fremme det ,så hø er bettere ,eller ochså at man slår græsset tidligt morgen eller sent på kvæl ,så kan man godt bruge vrap, det vrap man giver på vinteren kan være en medvirkende årsag ,til fång i forsommerren ,.
Och er det sket at hasten ar forfangen ,så sæt benene i kalt vatten ,det hjælper .
-
Just slaget gräs kan också vara vanskeligt. Har de nu fått ordentlig fång och känningar så är det nog snällast att låta dem slippa lida mer.. Än att prova och det går åt fel håll igen. Vet inte vars du bor men jag har mkt skogsbete till utlåning bara man själv håller med stängsel och aggregat.
-
Socker i gräset kan vara en orsak till fång men det kan även orsakas av för mycket protein eller helt enkelt för mycket foder, ofta kraftfoder. Fång kommer när det blir sådan obalans i fodersmältningen att systemet så att säga "ballar ur".
Feta hästar löper större risk att få fång än magra. Heureka, du har inte nämnt något om vilket hull dina hästar är i. Att beskriva hull är emellertid inte så lätt eftersom olika människor har olika uppfattning av vad som är normalhull. Uppfattningen om vad som är lagom har också ändrats med åren. Det som förr i tiden ansågs vara en häst i normalhull tycker många nu är en mager häst. Det som nu anses vara normalt är det man förr kallade överhull.
En nedbetad hage är inte riskfri för en fångbenägen häst, eftersom gräset ju växer hela tiden (under sommarhalvåret) och hästen hela tiden gnager av det ny späda gräset som kommer upp. Det kan vara bättre med gammalt, förvuxet gräs, som inte är så näringsrikt.
-
Tack för alla svar. Men orsaken till fången är inte oklar för att vi inte kan nåt om fång, tyvärr. Vi har letat information, vi har diskuterat med veterinärer, ringt till SLU, hästkliniker mm. Inget ni säger här är nytt och varken förklaring nog eller lösning. Nu ska vi pröva alternativmedicin men om det bara symtombehandlar precis som traditonell medicin kommer vi inte att kunna ha hästarna på bete mer än max (om vi har tur) några timmar/dag i max 2 månader, troligvis inte ens det. Vi får pröva oss fram. Resten av tiden blir i en gräsfri hage. Men min fråga är: Vad är ett vettigt hästliv i eran värld? När är det bara själviskt att ha dom kvar? (Förutom om dom har ständigt ont naturligtvis). Jag ska självklart inte basera några beslut på detta, men det kan vara intressant att diskutera. Man tycker ju helt klart olika i hästvärlden.
-
Jag vill säga att det är sansynligt att en Naturlig hov vårdare kan hjälpa er hästar att bli friska och att dom inte behöver ha ont! Om Hovvårdaren är duktig! Och dom hästarna kan ha ett bra liv i skogen så länge. Våra hästar kan välja mellan skog och bete och dom är en god del i skogen speciellt på sommaren. Och ni kan hjälpa dom med mera mening i livet med att göra saker med dom. Ja dom hästarna kan ha ett vettigt liv!
-
Att hästar får fång är ju mer och mer vanligt nu än tidigare.
Vad jag vill efterlysa är lite funderingar på hur vi förändrat hästhållningen de senaste 50 åren.
Vi har haft fång häst 1 av ett 10-tal som passerat gården. Vi har alltid haft utedrift året runt, aldrig "betessläpp" utan möjlighet till att beta så fort ett grönt strå uppenbarar sig. Aldrig kraftfoder, aldrig intensivodlat hö/ensilage. Aldrig rödklöver/lucern.
Kan aveln efter "vinnar"hästar ha påverkat andra egenskaper? Skogsbete och liknande mer karga marker (dock rejäla ytor) tror jag också är en lösning. Hästar vill ströva och beta. Många hästar idag hålls på väldigt små ytor och oftast en avdelad åker. Alltså inte betesmark.
När problemet är ett faktum så håller jag helt med "Kallas gardAnita" En bra skötsel av hovarna är synnerligen viktigt för hästens rekreation och tillfrisknande.
Men om alla ens hästar får fång, då måste det vara något radikalt fel. Sök den orsaken först.
-
Vi har flera hästar med fång och vet inte varför. Första fallet berodde på att vi inte visste att gräset börjar växa på nytt på hösten, andra fallet berodde nog oxå på för kraftigt bete (hästen har klarat det innan, men så kan det ju vara tyvärr). Men sen - varmblod får fång på extremt mycket mindre bete än vi haft tidigare år, strax innan midsommar, vi tillskottsfodrade med hö.
I år hade vi först begränsad hage - 1 häst fick fång. Sedan begränsad hage halva dygnet, enbart hö halva dygnet - 1 häst till fick fång (för första gången). Inget bete alls, bara hö och halm. Börjar ge jäst med lite lite betfor för att stötta magen inför ny prövning med betet i juli. Nu visar alla hästarna fångkänningar :(.
Vi frågar veterinärer, vi surfar runt på internet, vi funderar och sliter vårt hår. Det enda vi kan komma fram till är att det borde vara en gemensam orsak eftersom alla hästarna plötsligt är jättekänsliga, samtidigt kan vi inte komma på något som förenar alla dessa hästar och de olika gånger dom fått fång. Och ju mer man läser och funderar desto med förvirrande blir det.
Nu till min fråga: Hur länge ska man hålla på? Är det ett värdigt hästliv att gå i gruspaddock månad ut och månad in och bara titta på gräset utanför? Som det känns nu vore slaktbilen det bästa så dom slipper lida. Alternativet är gruspaddocken med begränsad fodergiva (vilket gör dom retliga och sura)tillsammans med en massa experimenterande. För att vi vill ha dom levande och rida några gånger i veckan. Är det djurvänligt? Eller ger vi upp för lätt om vi tar bort dom?
För mig skulle det vara otänkbart att riskera att släppa på bete samma säsong som de fått fång. Det är bara att be om problem.
Boxvila/sjukpaddock med sand som underlag så att de kan avlasta tårna och smärtstillande (metacam el. butta). Fångverkning och sedan röntgen när den akuta fasen gått över för att kolla ev. rotationer/sänkningar.
Jag vet faktiskt inte om jag skulle våga släppa på bete överhuvudtaget igen men jag vet vissa som provat (med varierande resultat). Att hästen ska vara i normalhull, gärna ngt kilo under, att den inte släpps på något gräs förrän efter gräset har blommat, att man betar ytterst korta perioder- lång invänjning och kanske använder betesbegränsare, det finns scheman på nätet ang. när fruktanet är högt el. lågt men det går självklart inte att skydda sig helt, att hästen inte betar kort, stressat gräs (fruktanrikt) utan hellre längre och övervuxet (dock får den i sig större mängder....), gärna jäst eller annan probiotika för att hjälpa att hålla magen i schack!
Hästar kan ha ett bra liv i flock i skogshage med regelbunden motion på sommaren.
Men som hästägare är de "lata" dagarna med hästar på bete totalt över i och med första fånganfallet.....Tyvärr.
-
För vildhästar är det naturligt att gå ned i hull under den del av året när det inte finns så mycket att äta. Det gäller även andra vilda växtätare. För en tid sedan hörde jag ett radioprogram där veterinären i Kolmårdens djurpark pratade om just detta. Tidigare fodrade de sina älgar rikligt året runt men djuren mådde inte bra. Nu får de mer sparsamt med foder under vintern och mår mycket bättre. Enligt honom är det naturligt och bra för sådana djur att kroppen får gå på lite sparlåga under vintern.
Jag menar inte att vi skall svälta våra hästar så att de är utmärglade på våren, men ifall man har tänkt sig att de skall gå på bete under sommaren så får man försöka se till att de inte är feta på våren. Det gäller främst valacker och ston utan föl, som ju är hästkategorier som inte finns i naturen och som inte har alls lika stort näringsbehov som digivande ston och växande unghästar.
En häst som är mager på våren klarar av att äta ganska mycket under sommaren utan att få fång. Den fyller då på depåerna och lagrar näring och energi i kroppen för att ta till detta under kommande vinter. Om vi vill ha hästen i normalhull året runt, ja då är väl den bistra verkligheten den att vissa hästar inte klarar av betesgång dygnet runt eftersom de då får i sig mycket mer näring än vad deras kropp kan ta hand om just då.
Som djurägare vill man att djuren skall trivas och må bra. Tyvärr är det många djurägare som i bästa välmening ger sina djur mer mat än vad djurens kroppar är anpassade för. Gäller även andra djur än hästar. En häst blir glad av att ha något att tugga på. Det är själva tuggbehovet som behöver tillfredsställas. Därför är halm bra att ta till för att hästen skall vara nöjd men inte bli alltför fet.
Heureka, som svar på din fråga vad som är ett värdigt hästliv anser jag att det inte är ok att låta en häst gå och ha ont, om man inte kan göra något åt det så att den blir bättre. Angående dina bekymmer så skriver du först att ni inte vet varför era hästar får fång men sedan att ni känner till orsakerna till fång, vilket låter lite motsägelsefullt.
-
Ja håller med dej men att låta hästen få för lite strå foder ger ju istället mag sår i långa loppet så man bör nog ge dom fritt med halm i stället presis som gammalt dött gräs
För vildhästar är det naturligt att gå ned i hull under den del av året när det inte finns så mycket att äta. Det gäller även andra vilda växtätare. För en tid sedan hörde jag ett radioprogram där veterinären i Kolmårdens djurpark pratade om just detta. Tidigare fodrade de sina älgar rikligt året runt men djuren mådde inte bra. Nu får de mer sparsamt med foder under vintern och mår mycket bättre. Enligt honom är det naturligt och bra för sådana djur att kroppen får gå på lite sparlåga under vintern.
Jag menar inte att vi skall svälta våra hästar så att de är utmärglade på våren, men ifall man har tänkt sig att de skall gå på bete under sommaren så får man försöka se till att de inte är feta på våren. Det gäller främst valacker och ston utan föl, som ju är hästkategorier som inte finns i naturen och som inte har alls lika stort näringsbehov som digivande ston och växande unghästar.
En häst som är mager på våren klarar av att äta ganska mycket under sommaren utan att få fång. Den fyller då på depåerna och lagrar näring och energi i kroppen för att ta till detta under kommande vinter. Om vi vill ha hästen i normalhull året runt, ja då är väl den bistra verkligheten den att vissa hästar inte klarar av betesgång dygnet runt eftersom de då får i sig mycket mer näring än vad deras kropp kan ta hand om just då.
Som djurägare vill man att djuren skall trivas och må bra. Tyvärr är det många djurägare som i bästa välmening ger sina djur mer mat än vad djurens kroppar är anpassade för. Gäller även andra djur än hästar. En häst blir glad av att ha något att tugga på. Det är själva tuggbehovet som behöver tillfredsställas. Därför är halm bra att ta till för att hästen skall vara nöjd men inte bli alltför fet.
Heureka, som svar på din fråga vad som är ett värdigt hästliv anser jag att det inte är ok att låta en häst gå och ha ont, om man inte kan göra något åt det så att den blir bättre. Angående dina bekymmer så skriver du först att ni inte vet varför era hästar får fång men sedan att ni känner till orsakerna till fång, vilket låter lite motsägelsefullt.
-
Nej jag menar inte att man skall ge hästen för lite stråfoder. Hoppas att det inte lät så i mitt inlägg. Stråfoder både tillfredsställer hästens tuggbehov och är bra för fodersmältningen. Hästen är av naturen en stråfoderätare.
Till stråfoder räknas gräs, hö, hösilage, ensilage och halm. Man får välja det som passar aktuell häst i aktuell situation.
-
Kan bara hålla med chickadee angående vinterutfodring. Det är något vi är helt extrema med nuförtiden.
Djur mer urgamla anlag (även kor, får m.m.) mår bra av att hållas som de naturligt varit anpassade för. De har vad man kallar en årstidscykel. Rubbar man den får man problem. De måste tära på reserver under vinter för att på bästa sätt tillgodogöra sig grönskan på våren.
Mycket klokt inlägg ;)
-
Hästen ska givetvis få den mängd stråfoder den behöver för att tillfredställa tuggbehovet och få magen nöjd.
Sedan är det en gammal missuppfattning att fånghästar ska få näringsfattigt hö efter konstaterat fånganfall.
Här får man skilja på om hästen ska bantas eller ej (även smala hästar kan få fång även om det är mer ovanligt). Det är dock viktigt att hästen får i sig nog med näring så att den kan reparera sina förstörda celler i ex.vis hovarna.
Vissa tror att hästar som får hösilage lättare utvecklar fång. Jag vet inte om det stämmer men eftersom det ibland görs hösilage av "misslyckat" hö så hade jag nog föredragit att ge hö av god hygienisk kvalité och bra näringsvärde.
-
Jo, fast näringsrikt är idag synonymt med högproduktivt och proteinrikt.
Hästar och många av våra övriga , framförallt äldre typer av lantbruksdjur har inte ett näringssystem anpassat för att tillgodogöra sig denna moderna utfodringsstrategi.
De är anpassade till mer extensiva grödor, som oftast har ett betydligt högre mineral och vitamin innehåll, samt även mer nyttigt fett (omega-3).
-
Nu hoppar jag in här i tråden.
Vi har en stor D-ponny av okänd härkomst som vi "hittade" i en ensilagebal. När vi köpte hon var hon jätte fet och helt sne i kroppen visade det sig. Ett dåligt köp, ja jag vet.
Hon har fått två småslängar av fång under de första åren och efter det har hon aldrig fått betat fritt. Det går jätte bra, hon blir så glad när hon får sin hötuss och den andra hästen får gå ner på betet. Vi trodde aldrig att det skulle funka så bra.
Vi bantade henne sakta under flera år men ändå fick hon magsår. Idag har vi en rak, fångfri ponny med bra mage men vägen har varit lång. Hon får gå och småbeta efter vi varit ute och ridit eller kört. Men hon kommer aldrig att få gå på bete igen och konstigt nog verkar hon inte sakna det. Hon är gladare och piggare nu i sin stora skogshage.
Det har varit mer problem med henne än fången och magsåret så vi har bestämt att hon aldrig ska lämna gården, utan den dagen andra hästen inte vill längre (han är 25) får hon följa med. Och det är för hennes skull, vår skulle och för att inte sälja ett problem till någon.
-
Vi har dessutom bävrar till hästar..
Låter som akut brist? Kanske saknar de någon mineral också? Det skapar också obalans i kroppen. Att låta dem gnaga på träd är nyttigt för dem då de innehåller mycket mineraler.
Det är så sant som chickadee skriver. Idag har vi en tendens att tycka att djur vid normalhull är magra ::)
Vi matar och vårdar ihjäl våra djur i bästa välmening, precis som oss själva.
Var på Island för ett par veckor sedan och måste säga att islandshästarna där var betydligt smäckrare och smidigare än här i landet. De går dessutom på stora beten och har inga besvär av det.
-
Jag är utbildad hovvårdare enligt Strassermetoden och jag blir verkligen ledsen när jag läser sådana här inlägg om fång.
Att hästar är gjorda för att äta gräs är svårt att förneka. När en häst inte tål gräs är det helt klart något som är fel!
Som jag ser det kan du antingen fortsätta med att bevaka allt din häst stoppar i sig och hålla den riktigt slank. Eller ta bort hästen om du tycker att den inte har ett gott liv. Eller kan du se till att din häst får korrekt hovvård och slippa bekymra dig om fång.
En av mina egna var fångkänslig och tålde bara magert skogsbete. Nu kan hon gå på kraftigaste gräsvall. Fet blir hon och det är förstås inte bra för hälsan, men fång får hon inte så länge hovarna hålls korrekta.
En häst med korrekta hovar får inte fång, så enkelt är det! Att vissa hästägare drabbas mer av fång än andra beror helt klart mest på vilken hovslagare de har.
-
För klara då hur trav hästar som har för låga trakter och långa tårar
Jag är utbildad hovvårdare enligt Strassermetoden och jag blir verkligen ledsen när jag läser sådana här inlägg om fång.
Att hästar är gjorda för att äta gräs är svårt att förneka. När en häst inte tål gräs är det helt klart något som är fel!
Som jag ser det kan du antingen fortsätta med att bevaka allt din häst stoppar i sig och hålla den riktigt slank. Eller ta bort hästen om du tycker att den inte har ett gott liv. Eller kan du se till att din häst får korrekt hovvård och slippa bekymra dig om fång.
En av mina egna var fångkänslig och tålde bara magert skogsbete. Nu kan hon gå på kraftigaste gräsvall. Fet blir hon och det är förstås inte bra för hälsan, men fång får hon inte så länge hovarna hålls korrekta.
En häst med korrekta hovar får inte fång, så enkelt är det! Att vissa hästägare drabbas mer av fång än andra beror helt klart mest på vilken hovslagare de har.
klarar sig?
-
Travhästar har ofta understuckna hovar. Deras tunna hovvägg gör att den förvuxna hoven ofta viker sig frammåt. Det innebär låg hälhöjd men mycket långa hornrör i såväl häl som trakt. Även om hoven är trång och obekväm har det fördelen att hoven kan behålla en vettig vinkel mot underlaget, trots mycket dålig hovvård.
-
Jag är utbildad hovvårdare enligt Strassermetoden och jag blir verkligen ledsen när jag läser sådana här inlägg om fång.
Att hästar är gjorda för att äta gräs är svårt att förneka. När en häst inte tål gräs är det helt klart något som är fel!
Som jag ser det kan du antingen fortsätta med att bevaka allt din häst stoppar i sig och hålla den riktigt slank. Eller ta bort hästen om du tycker att den inte har ett gott liv. Eller kan du se till att din häst får korrekt hovvård och slippa bekymra dig om fång.
En av mina egna var fångkänslig och tålde bara magert skogsbete. Nu kan hon gå på kraftigaste gräsvall. Fet blir hon och det är förstås inte bra för hälsan, men fång får hon inte så länge hovarna hålls korrekta.
En häst med korrekta hovar får inte fång, så enkelt är det! Att vissa hästägare drabbas mer av fång än andra beror helt klart mest på vilken hovslagare de har.
Men det kan ju inte stämma , att all fång beror på hovslagaren ???
-
Men det kan ju inte stämma , att all fång beror på hovslagaren ???
Nej det är kombinationen. Dålig hovvård och vad hästen stoppar i sig. Med dåliga hovar krävs det inte mycket för att "trilla dit".
-
Är strasserverkning ens tillåtet i Sverige idag? Med tanke på dess inställning till djurets smärta...
Det är inte hovvården som är avgörande för om hästen får fång eller inte men du kan så klart hjälpa den genom att hålla tårna korta etc.
Fång är en ytterst komplex sjukdom, det finns dels flera olika former (förlossningsfång, belastningsfång etc.) och det ligger i vissa fall även en ärftlig form (ir-resistens) men som inte behöver blossa ut om hästen hålls i korrekt hull.
-
nädu ja får inte det att gå i hop ja vet dom som har utbildad hovslagare som har fått fång ja tror snarare att vi stoppar i dom alldeles för bra foder och ger dom för lite motskon
-
Det är inte hovvården som är avgörande för om hästen får fång eller inte men du kan så klart hjälpa den genom att hålla tårna korta etc.
Fång är en ytterst komplex sjukdom, det finns dels flera olika former (förlossningsfång, belastningsfång etc.) och det ligger i vissa fall även en ärftlig form (ir-resistens) men som inte behöver blossa ut om hästen hålls i korrekt hull.
Det där du skrev om Hösilagets ev. orsakande faktor, har man några teorier om vad i hösilaget som skulle göra hästarna mer fångbenägna?
Jag upplever det som om det har "hänt" något i Hästvärlden som gör att fler hästar av olika raser får fång nu för tiden och det gäller inte de senaste femtio åren som man ev har givit hästarna mer kraftfoder än "förr"....
När jag började med hästar så stod de allra flesta hästar på stall om vintern och de fick kraftfoder i olika mängder och de enda hästar i stort sett som fick fång var halv/helfeta ponnyer på vårbete...
Nu när hästar mer och mer hålls naturligt på lösdrift och man har fått upp ögonen för att utesluta kraftfoder till förmån för mer och bättre grovfoder så får fler och fler hästar fång (som jag upplever det i alla fall), jag får det inte att gå ihop riktigt ???
Jag har en del kompisar vars hästar som hålls på fina lösdrifter och utfodras med bara grovfoder som fått fång nu i vinter, fång på vintern var i det närmaste okänt "på min tid" ;)
Det enda riktigt "revolutionerande" som hänt under dom senaste årtiondena är väl att man börjat ge ensilage till hästar? Men hur skulle konserveringsmetoden kunna påverka?!?
Mvh
Charlotte
-
Ja, men är det gödslade vallar? Rödklöver?
Det intensiva konstgödslade åkerbruket urlakar näringsämnen ur jorden.
Varför får inte Islandshästar fång på Island där de alltid, trots den långa betessäsongen och frigång är friska?
Får vildhästar fång? Tror inte det. Så då är det relaterat till hur vi håller hästarna.
-
Ja, men är det gödslade vallar? Rödklöver?
Det intensiva konstgödslade åkerbruket urlakar näringsämnen ur jorden.
Varför får inte Islandshästar fång på Island där de alltid, trots den långa betessäsongen och frigång är friska?
Får vildhästar fång? Tror inte det. Så då är det relaterat till hur vi håller hästarna.
Njaa.. det är ju inte säkert. Det kan ju ha med avelsarbetet att göra också. I det vilda så gallras ju sådana sjukdomar ut omgående.
-
Kan nog bara hålla med Birgit i det fallet för i min bardom så hörde man aldrig tals om fång
-
Ja, men är det gödslade vallar? Rödklöver?
Det intensiva konstgödslade åkerbruket urlakar näringsämnen ur jorden.
Varför får inte Islandshästar fång på Island där de alltid, trots den långa betessäsongen och frigång är friska?
Får vildhästar fång? Tror inte det. Så då är det relaterat till hur vi håller hästarna.
De hästar som fått fång i vinter har fått Ekoodlat ensilage, så det är inte konstgödslat...
Och jag upplever som sagt (men det kan vara fel, jag hänger inte med i "Hästvärlden" på samma sätt som förr) att fången har ökat på senare år, för 30-35 år sedan när jag började användes konstgödsel i mycket större utsträckning, då var den billig... Möjligtvis så kan det ju vara så att det är mer klöver i fodret nu eftersom man gärna vill tillföra kväve till vallen på något sätt?
Jag vet inte hur det är med vildhästar och fång... Men jag läste på någon sida om naturlig hovvård att vildhästar med fång ställde sig i ett vattendrag och sedan hängde med flocken och därmed rörde sig så att fången stoppades, men om det är sant vet jag inte?!?
Jag har så svårt att tro att det skulle kunna bero på att man fodrar med ensilage (mina hästar har fått ensilage länge), men något måste det väl bero på? Eller är det en missuppfattning från min sida att det är fler fång-fall numera? Trots minskad kraftfoder användning och mer utegång.
Mvh
Charlotte
-
Att det har blive mera fång det råder ingen tvekan om men vad det beror på så är det en svårare nöt att knäcka för det är ju ingen som vet inte häller har dom sämre hov vård nu än för
-
Min uppfattning är också att det ökat drastiskt och precis som lammnings-kalvningsförlamning m.m. är det troligen foderrelaterat i första hand. Hästarna är feta, får fel typ av foder i förhållande till vad de behöver, de rör sig ( arbetar för lite). Även om de är ute mer i sina rastfållor nu än som Charlotte beskrev, så har de inga större möjligheter att röra sig obehindrat. Många hästar står också ensamma (stress).
Felet idag är att vi tror att lösningen på allt är protein.
Vet flera gamla hästkarlar (nu döda) som sa om hästen mådde dåligt: "Släpp dem på skogen så kurer de sig själva". Vad de menade var att hästen då själv letade upp "medicinen" i växtligheten. Idag ska allt köpas färdigt och ges i "för" stora mängder, för säkerhets skull.
Vi vet att vi själva mår bättre om vi inte äter för mycket och mer varierat. Men vi tror att djuren alltid ska ha samma mängd, samma innehåll osv. Djur i frihet mår oftast bättre än djur i fångenskap även om livet är tuffare.
Som jag skrev innan tycker jag det är anmärkningsvärt att en så sund häst som islänningen blir så "sjuk" när den lämnar Island, där de inte sköts enligt konstens alla regler. Men de rör sig, väljer sin föda, har kompisar i stora flockar, får motion och hovar som sköter sig självt.
När jag sålde mina hästar i våras, så hade vi bara verkat hovarna på vårat russ kanske fem gånger på nio år. Han skötte dem själv genom att ha stora hagar att kuta runt i med sina kompisar. De fick aldrig kraftfoder, de åt det hö/ensilage som fåren ratade (grova strån) de hade aldrig betessläpp utan gick på stora marker och betade när gräset växte. Även tillgång till buskar och träd. Visst tappade de hull på vintern, men de var friska (även dotterns fånghäst) Två av hästarna var valacker.
Att missunna en häst att gå ute och beta som en normal häst kan säkert påverka psyket mer än vad just smärtan vi fång-attack gör.
Det är ju allt vanligare att hästar har magsår också. Foder-stress?
Är helt övertygad om att vårt sätt att hålla hästar är boven.
-
Är helt övertygad om att vårt sätt att hålla hästar är boven.
Ja, något i hästhållningen är det säkert.... men vad ???
Jag upplever att hästarna får fång mer NU när folk håller dom mer naturligt som du beskriver att hästar ska hållas...
Som Pålle skrev: Hur många travare får fång? Och dom fodras ganska rejält med kraftfoder och bra grovfoder med protein i och hålls sällan på bete i stora hagar...
När jag höll på mer aktivt med hästar var det proteinet i vårgräset man var rädd för, men det är ju tydligen Fruktan som är boven i dramat?
Vad jag fattat är islänningarna bla ömtåliga mot växter vi har här som inte finns på Island? Jag är inte insatt i islandshästar för fem öre egentligen... Men dom är väl oftast de hästar som hålls allra mest naturligt av alla hästar här i Sverige?
Mvh
Charlotte
-
Jag är ganska övertygad om att det inte finns en orsak till att fång har ökat.. Snarare så att det är alla de saker som tagits upp i denna tråd som samverkar.
För det första så är ju antalet hästar idag betydligt högre än för 30-40 år sedan, så antalet fång-anfall blir ju per automatik också högre. Sedan är det ju säkerligen vanligare med kraftigare bete idag i och med att många hästgårdar har små marker och måste konstgödsla för att få tillräckligt med bete. Dessutom tror jag att man "sparar" mer på fånghästar idag än vad man gjorde förr, d.v.s. att generna för fångkänslighet blir mer och mer vanlig. Kollar man långt tillbaka då hästarna vanligtvis användes i "riktigt arbete" så kan man ju anta att en fånghäst inte blev särskilt långlivad, knappast någon som ville slösa foder och energi på en häst som man inte kunde använda under långa perioder.
-
Jag vet inte hur det är med vildhästar och fång... Men jag läste på någon sida om naturlig hovvård att vildhästar med fång ställde sig i ett vattendrag och sedan hängde med flocken och därmed rörde sig så att fången stoppades, men om det är sant vet jag inte?!?
En vildhäst som blir förgiftad (alt får förlossningsfång eller överbelastningsfång) blir lite öm i hovarna i upp mot 10 dagar. Sedan syns en fin liten linje på hovarnas utväxt. Detta gäller även tamhästar med korrekt hovvård. De intar aldrig fångställning.
Det giftiga ämnet tas upp i tarmen och transporteras via blodet. När blodet når hovbenet blir det en inflammation i lamellerna som är hovens upphägning i hovkapseln. Upphägningen blir försvagad och hovbenet sjunker något och trycker på sulan.
En häst med dåliga hovar har redan försvagad upphägning och ofta även höga trakter. Hovbenet står "på tå" inne i hoven och när upphägningen försvagas av inflammationen sjunker hovbenet ner på tå och roterar. Hästen intar fångställning.
-
Ja, något i hästhållningen är det säkert.... men vad ???
Jag upplever att hästarna får fång mer NU när folk håller dom mer naturligt som du beskriver att hästar ska hållas...
Som Pålle skrev: Hur många travare får fång? Och dom fodras ganska rejält med kraftfoder och bra grovfoder med protein i och hålls sällan på bete i stora hagar...
När jag höll på mer aktivt med hästar var det proteinet i vårgräset man var rädd för, men det är ju tydligen Fruktan som är boven i dramat?
Vad jag fattat är islänningarna bla ömtåliga mot växter vi har här som inte finns på Island? Jag är inte insatt i islandshästar för fem öre egentligen... Men dom är väl oftast de hästar som hålls allra mest naturligt av alla hästar här i Sverige?
Mvh
Charlotte
Som sagt, travare får sällan höga trakter och klarar sig därmed bättre mot fång.
Islandhästar i verige hålls visserligen ofta på lösdrift, men de har ofta trånga hovar med höga trakter. På island får de flesta hästarna gå barfota och dessutom får de röra sig mycket och i viss mån slita hovarna själva.
-
nädu ja får inte det att gå i hop ja vet dom som har utbildad hovslagare som har fått fång ja tror snarare att vi stoppar i dom alldeles för bra foder och ger dom för lite motskon
Det är det som är så sorgiligt. Kunskapsbristen är stor bland såväl utbildade hovslagare som veterinärer. Jag håller med om att majoriteten av våra hästar får för lite rörelse, för mycket och för bra mat. Men med bra hovar tål de det också.
-
Så du är så mycke mera ut bildad då?
Det är det som är så sorgiligt. Kunskapsbristen är stor bland såväl utbildade hovslagare som veterinärer. Jag håller med om att majoriteten av våra hästar får för lite rörelse, för mycket och för bra mat. Men med bra hovar tål de det också.
-
Kan nog bara hålla med Birgit i det fallet för i min bardom så hörde man aldrig tals om fång
Sättet att verka och sko hovar har ändrats ganska mycket de senaste årtiondena. Det har blivit tradition att ha höga trakter. Men det finns fortfarande en del gamla hovslagare som inte följer den moderna trenden.
-
Det är säkert så Gångtrött, att det finns ett historisk mörkertal, men vad man räknar sjukdomsfall i % på är ju antalet hästar, så det borde inte påverka om antalet ökar.
Däremot är det ju helt klart att vilda och mer naturliga flockar med stora möjligheter att välja sitt eget foder, samt rörelsemönster är friskare.
Det är säkert en samverkan mellan dessa faktorer som i sin tur ger hästen balans och därför även bra hovar med rätt slitage.
Jag vet att många Islänningar inte verkar sina hästar och ändå förekommer inte problem.
Min hovslagare sa åt mig att en unghäst ska klara sina hovar utan hovslagare i 2-3 år. Annars är det något fel på hästen.
-
Så du är så mycke mera ut bildad då?
Jag har gått en tvåårig utbildning med omfattande teori. Jag har verkat många hästar med fångproblematik som blivit friska och tål bete mm som de tidigare inte skulle klara av. Jag vet att det fungerar. Men visst, det krävs mycket hovvård för att komma dit.
-
Hur menar du en skogshäst bör ha höga trakter i annat fall skulle det bli väldeliga på fresningar på tån
Sättet att verka och sko hovar har ändrats ganska mycket de senaste årtiondena. Det har blivit tradition att ha höga trakter. Men det finns fortfarande en del gamla hovslagare som inte följer den moderna trenden.
-
Hur menar du en skogshäst bör ha höga trakter i annat fall skulle det bli väldeliga på fresningar på tån
Jag menar absolut inte att en skogshäst bör ha höga trakter.
-
Får vildhästar fång? Tror inte det. Så då är det relaterat till hur vi håller hästarna.
Där tar du miste, vildhästar får visst fång men i mindre utsträckning
De är dock sällan överviktiga, rör sig betydligt mer samt mer utspritt över dygnet än hästar på stall och i lösdrift.
Det naturliga urvalet har sållat ut så att det sällan förekommer förlossning/efterbördsproblem samt irresistens, det torde också vara troligt att de är bätter på att bedöma växters giftighet och undvika dem.
Genom att de följer årstiderna blir ju också inbetningen väldigt skonsam och de äter lite och ofta istället för stora mål och helt tom mage emellan.
"Medicinfång" är ju också helt okänt för en vildhäst. ;D
Så det naturliga urvalet påverkar (klarar du inte betet och får fång så dör du och för inte vidare några gener) men om du flyttar en vildhästflock till ett område med mycket rikare bete är risken stor att den får fång. Några generationer senare är det dock inte längre ett problem.
-
Det där du skrev om Hösilagets ev. orsakande faktor, har man några teorier om vad i hösilaget som skulle göra hästarna mer fångbenägna?
Nej, jag har tyvärr inga klara svar på det.
Det jag personligen kan spekulera i är att det fodras mer på fri tillgång med hösilage än med hö vilket antagligen ger större risk för fetma (det är ju inte speciellt positivt med några få givor om dagen heller, det absolut bästa vore små, små givor under hela dygnet men det blir mkt svårt att klara rent personalmässigt)....
Sedan kan man också spekulera om hygienisk kvalité skulle påverka.
Och blir det någon skillnad i upptaget när man jämför hö och hösilage?!
Fång är ju många gånger en sorts välfärdssjukdom och nu finns ju heller inget naturligt urval i aveln (jag blir helt matt över de som blir tipsade om att avla på sina fångston...) som gör att hästarna vi får fram är mindre fångkänsliga.
Beten sker på "riktig" åkermark istället för på magra beten och det i kombination med tjocka hästar som stått på fri tillgång gör att risken är stor.
Jag vet inte om det skett en sådan enorm skillnad i fång över tiden. Men man hör talas om det mer i och med internet.
Det var ju inte tal om någon invänjning på gräs el. liknande när jag var liten, från vinterhage och ut på betet! Jag inser ju också nu som någorlunda mer beläst att många av barndomens hästar hade olika brister orsakade av undermåligt foder.
Innan man stirrar sig blind på vildhästar så bör man också ha klart för sig att de antagligen skulle vara mindre kapabla för det arbete vi kräver av våra tamhästar. Men jag kan anta att de skulle bli väldigt vassa distanshästar!
-
Innan man stirrar sig blind på vildhästar så bör man också ha klart för sig att de antagligen skulle vara mindre kapabla för det arbete vi kräver av våra tamhästar.
Ja och kanske har våra tamhästar för mycket vildhäst i generna för att tåla dem också?
-
Då påstår ja att du inte vet va du talar om fundera på det du ett tag.
Jag menar absolut inte att en skogshäst bör ha höga trakter.
En skos häst ska ha korta tår och höga trakter för att kunna ut föra sitt arbete då han behöver ta ut kraften ända ut i tån .Men det får väll bli en annan tråd
-
Kan det inte vara så att vara hästar idag arbetar för lite, hur många hästar arbetar lika mycket som de riktiga arbetshästarna gjorde..?
-
Ja och kanske har våra tamhästar för mycket vildhäst i generna för att tåla dem också?
Nu förstår jag inte riktigt vad du menar. Foder, vildhästar el. arbete ;)
-
Kan det inte vara så att vara hästar idag arbetar för lite, hur många hästar arbetar lika mycket som de riktiga arbetshästarna gjorde..?
Visst kan det vara så. Jag tycker mig dock ha märkt att lika mkt som fångfrekvensen "verkar ha gått upp", så verkar korsförlamningsfallen ha gått ner. Både kolik, fång och korsförlamning hör ihop på många sätt.
-
Visst kan det vara så. Jag tycker mig dock ha märkt att lika mkt som fångfrekvensen "verkar ha gått upp", så verkar korsförlamningsfallen ha gått ner. Både kolik, fång och korsförlamning hör ihop på många sätt.
Korsförlamning hörde väl mer hemma bland arbetshästarna som stod på stall när dom inte arbetade (rasthagar var något som inte fanns här uppe i alla fall)... Vilodagarna var inte nyttiga för dom hästarna....
Det kan säkert bero på Internet att man "hör" mer om fång men jag kommer ihåg för ungefär 10-12 år sedan när jag jobbade med travhästar och veterinären berättade att det var ett riktigt "Fång-år" med många hästar som fått fång utan att dom kunde förstå varför, sånt hörde man väl aldrig för 30 år sedan? Eller så har jag glömt det :-[ Och det var både unghästar och olika "Stor hästar", förr tycker jag som jag skrev att det var mest bara tjocka ponnyer och en och annan fjording som verkade drabbas.
Mvh
Charlotte
-
Jag håller med om att det verkar drabba fler raser än de typiska kallbloden och ponnisar. Det är sannerligen en komplex sjukdom!
-
Jag har sett siffror på att fångtalet har tredubblats de senaste 10-15 åren och att det är runt hälften av fallen nu som har en oklar orsak. För bara fem år sedan var det ovanligt med stora hästar som fick fång, iallfall häromkring, nu höjer inte veterinärena på ögonbrynen längre vilken häst som än får det. Någonting har hänt.
Vi hade hästar som började beta med första grässtråna, fodrades med hö fram till midsommar, var tämligen tjocka sommartid och blev lösa i magen på våren, fick samma hö som korna, gick barfota med 5-minutersverkning av en ointresserad hovslagare....men ingen fång.
Nu försöker vi ta hand om hästarna enligt vad som ska vara det bästa - lösdrift, kontinuerlig men begränsad hötillgång, noggrannare verkning, inget kraftfoder, mindre bete på våren så inte magen ska komma i obalans... men fången kommer ändå.
Kentaur: Förklara mer om din hovteori. Har du inte gjort någon som helst annan förändring för din häst än korrekt verkning? På vilket sätt skulle en korrekt verkad hov förhindra fång? Eller är det fångställningen den tar bort? Och hur ska en korrekt hov se ut? Våra hästar går barfota med låga trakter, förutom en häst som har fula obalanserade hovar med platta sulor osv, men hon verkar inte känsligare för fång än dom andra (däremot är jag rädd att hon har sämre förutsättningar för rehabilitering). Jag har svårt att tro din teori, men skulle tycka det var underbart om det ändå var så. Jag vill gärna veta mer som sagt!
-
Förut var det vanligare att man , om man släppte hästar på vall lät dom gå på återväxten, då efter midsommar. Då hann man som vänja dem m lite i taget(av gräs) Nu blir jag chockad av så många människor som släpper hästarna att gå så tidigt..
Själv skulle jag nog inte välja en kraftig ko-vall, utan ta det säkra m det osäkra och släppa dem på skogsbete, och hellre stödutfodra än att, släppa på för kraftigt.. Och semester för hästar på sommaren knasigt, de är ju då man kan göra som mest.... ;)
-
Förut var det vanligare att man , om man släppte hästar på vall lät dom gå på återväxten, då efter midsommar. Då hann man som vänja dem m lite i taget(av gräs) Nu blir jag chockad av så många människor som släpper hästarna att gå så tidigt..
Själv skulle jag nog inte välja en kraftig ko-vall, utan ta det säkra m det osäkra och släppa dem på skogsbete, och hellre stödutfodra än att, släppa på för kraftigt.. Och semester för hästar på sommaren knasigt, de är ju då man kan göra som mest.... ;)
Göra som mest på sommaren?? jag tycker dock att det kan vara för varmt här i södra sverige. Och att få ut hästarna så mycket som möjligt tycker jag är en fördel då jag inte längre tävlings rider.
Men hästar e väll som oss människor olika individer med olika känslighet för olika saker......
-
Och det var både unghästar och olika "Stor hästar", förr tycker jag som jag skrev att det var mest bara tjocka ponnyer och en och annan fjording som verkade drabbas.
Precis vad jag också upplevt.
-
Många kloka åsikter om denna svårgreppbara sjukdom.
Ang hösilage/ensilage till fånghäst. För några år sedan var jag fanatisk och läste allt jag kom över om detta ämne och den teori som då tilltalade mig mest var att det var kolhydraterna som man skulle undvika och att fånghästar drabbades av en diabetesliknande sjukdom. Blev själv rekommenderad för några år sedan av en agronom dr att, utifrån det faktum att ensileringsprocessen förbrukar socker, hellre ge ensilage än hö till en fånghäst (om man vill reducera mängden lättlös.kolhydr i fodret). Dock menade densamma att det verkade högst tveksamt att fång skulle kunna utlösas av överskott av lättlösliga kolhydrater genom grovfoder el bete, enl deras undersökningar på SLU, visade det sig att det på våra breddgrader i princip var omöjligt för ett djur att äta så mycket så att det skulle komma upp i de mängder som, enl laboratorieförsök i ex Australien, krävs för att utlösa fång.
Blir bedrövad över hur mycket hästar som nuförtiden drabbas av detta gissel. Vi har fått en riktig välfärdssjukdom hos våra hästar.
-
På irresistenta (insulinresistenta) hästar har sockerhalten en klar betydelse när det gäller fång. När man gör den vanliga foderanalysen kan man också få sockerhalten kollad och den verkar totalt leva sitt eget liv (oavsett om grovfodret är låg el. hö på energi och protein).
Du kan känna igen en irhäst bla.a. på att den bygger depåer, fettansamlingar och det kan den göra trots att den är i normalhull.
Fettdepåerna kan sätta sig på rumpan, från manke ned framför sadelläget, över låren och nacken.
Har man dock inte en irhäst tror jag att sockret är av mindre betydelse.
klipper in ett uttalande av Owe Wattle (guru inom området)
"Det är bättre med hö än hösilage. Visserligen innehåller hö mer socker än hösilage men ändå så tål de hö bättre.
Efter ett fånganfall ska hästen alltid vila. Även vid lättare fånganfall ska den vila i två-tre månader. Vid tydlig lägesförändring av hovbenet så ska den vila från arbete i nio månader."
http://wwwc.aftonbladet.se/sport/ridsport/halsa/fang.html (http://wwwc.aftonbladet.se/sport/ridsport/halsa/fang.html)
- En häst är aldrig lika fullgod efter en läkning av fång även om den blir bra."
-
Visst är det ändå märkligt att dom ska tåla hö bättre än hösilage, trots att hö innehåller mer socker och det är sockret som är problemet? Lika märkligt är det att en testhäst som får endotoxiner insprutat i blodomloppet inte får fång, trots att man tror att fången beror på just endotoxiner som kommer från tarmen till blodet?
De flesta teorier tycker jag bara verkar beröra den utlösande faktorn, men vad är det som gör vissa hästar så känsliga? Förutom IR då, fast man kan ju också undra vad det är som gör att dom utvecklar insulinresistens? Frågan är väl i samma nivå som varför man får cancer egentligen..... Ska man beröra det ytligt finns det massor av teorier och tvärsäkra förståsigpåare, men när man går djupare blir det mer problematiskt.
-
insulinresistent ??? Vad e det i praktiken? Måste ju vara någon vajsing med bukspottskörteln då eller? har haft en hund med diabetes nu även en katt och så min mellan dotter, och tur e väl det att inte hon e insulin resistent. Men undrar ju om det är sorken som e orsaken? Kan sorkfeber även smitta till hästar ........?
Finns det något gemensamt mellan olika djur och människor Området känns stort och flyter ut en aning .....
-
Lika märkligt är det att en testhäst som får endotoxiner insprutat i blodomloppet inte får fång, trots att man tror att fången beror på just endotoxiner som kommer från tarmen till blodet?
De flesta teorier tycker jag bara verkar beröra den utlösande faktorn, men vad är det som gör vissa hästar så känsliga?
Mitt svar är åter hovarna.
Teorierna som florerar här handlar just bara om utlösande faktorer. Grundproblemet är och förblir hästens hovstatus. Det är också därför som edotoxiner i blodomloppet inte alltid resulterar i fång.
-
Jag har sett siffror på att fångtalet har tredubblats de senaste 10-15 åren och att det är runt hälften av fallen nu som har en oklar orsak. För bara fem år sedan var det ovanligt med stora hästar som fick fång, iallfall häromkring, nu höjer inte veterinärena på ögonbrynen längre vilken häst som än får det. Någonting har hänt.
Vi hade hästar som började beta med första grässtråna, fodrades med hö fram till midsommar, var tämligen tjocka sommartid och blev lösa i magen på våren, fick samma hö som korna, gick barfota med 5-minutersverkning av en ointresserad hovslagare....men ingen fång.
Nu försöker vi ta hand om hästarna enligt vad som ska vara det bästa - lösdrift, kontinuerlig men begränsad hötillgång, noggrannare verkning, inget kraftfoder, mindre bete på våren så inte magen ska komma i obalans... men fången kommer ändå.
Kanske var din ointresserade hovslagare inte så tokig ändå?
-
Kentaur: Förklara mer om din hovteori. Har du inte gjort någon som helst annan förändring för din häst än korrekt verkning? På vilket sätt skulle en korrekt verkad hov förhindra fång? Eller är det fångställningen den tar bort? Och hur ska en korrekt hov se ut? Våra hästar går barfota med låga trakter, förutom en häst som har fula obalanserade hovar med platta sulor osv, men hon verkar inte känsligare för fång än dom andra (däremot är jag rädd att hon har sämre förutsättningar för rehabilitering). Jag har svårt att tro din teori, men skulle tycka det var underbart om det ändå var så. Jag vill gärna veta mer som sagt!
Ingen annan förändring mer än att jag slutat med alla säkerhetåtgärder som jag tidigare var tvingad till (skogsbete, greenguard, probiosa mm....).
Fång orsakas av en inflammation i lamellerna, som är hovbenets "klisterupphägning" i hovkaseln. Orsaken till inflammationen är oftast endotoxiner men orsaken kan som Sar skrivit även vara extrem belastning eller hormonomställning. Inflammation medför vätskeansamling och tyvärr är lamellerna mycket känsliga för detta. Om hoven har friska lammeller händer inte så mycket. Om lamellerna är skadade sedan tidigare kan upphägningen bli så svag att hovbenet sjunker ner och ställer dig på sulan. Om lamellerna är särskilt skadade i tån, vilket är vanligt pga felaktig vinkel eller skoning, tillåts hovbenet även att rotera.
-
Eller är det fångställningen den tar bort?
En korrekt verkad hov drabbas inte så hårt av en inflammation i lamellerna. Hästen intar inte fångställning men kan bli öm i hovarna i upp mot 10 dagar. En korrekt verkad hov som fortfarande har skadad lamellrand som inte har läkt kommer inte heller att inta fångställning, men hovbenet kommer att pressa på sulan och göra ont ändå.
Fångställning intar hästen om hovbenet trycker mer på tån. En sådan häst har inte ett markparalellt hovben utan spetsen på hovbenet trycker mot tån.
-
,Kentaur: Våra hästar går barfota med låga trakter, förutom en häst som har fula obalanserade hovar med platta sulor osv, men hon verkar inte känsligare för fång än dom andra (däremot är jag rädd att hon har sämre förutsättningar för rehabilitering). Jag har svårt att tro din teori, men skulle tycka det var underbart om det ändå var så. Jag vill gärna veta mer som sagt!
Låga trakter är inte detsamma som markparalellt hovben. Ett hovben kan stå på tå trots låga trakter. Förvuxna hörnstöd växer inte bara utåt, utan även upp i kötthoven och gör att hovbenet är högre i trakten. Om du tittar på hoven från sidan när den står i marken kan du se hur kronranden buktar upp som en båge. Tån kan också vara för låg.
En obekväm hov med låga trakter är ofta värre än en hov med höga trakter, eftersom de låga trakterna tvingar hästen att stå på hälen.
-
Våra hästar går barfota med låga trakter, förutom en häst som har fula obalanserade hovar med platta sulor osv, men hon verkar inte känsligare för fång än dom andra (däremot är jag rädd att hon har sämre förutsättningar för rehabilitering). Jag har svårt att tro din teori, men skulle tycka det var underbart om det ändå var så. Jag vill gärna veta mer som sagt!
God hovvård betyder också fullgod cirkulation. En häst med bra hovar har kroppstemperatur hela vägen ner i hovarna. På vintern smälter snön runt hovarna och det är så det ska vara på en frisk häst. Med god cirkulation kommer även god känsel. En häst med friska hovar snubblar sällan!
När hovarna har god känsel blir de också mer känsliga för dålig skötsel. Därför kan det vara problem med "halvbra" hovvård. Hästen får tillräckligt med cirkulation för att känna att hoven är obekväm.
-
Kentaur: Och hur ska en korrekt hov se ut?
Svårt att förklara kortfattat i ett par meningar. Jag hänvisar till Nordiska Hovvårdsförbundets hemsida: www.hovvardsforbundet.org (http://www.hovvardsforbundet.org)
-
Visst är det ändå märkligt att dom ska tåla hö bättre än hösilage, trots att hö innehåller mer socker och det är sockret som är problemet?
Sockret är ett stort problem speciellt för irresistenta hästar men allt fång beror ju inte på ir.
Jag snubblade på en vetrinär som skrivit lite om orsakerna till fång när jag sökte på nätet och tyckte det var så intressant att jag klipper in det trots att det var flertalet år sedan det skrevs.
Ang fång
"(orsaken) Det är egentligen ingen som vet. Det finns olika modeller o teorier om saken.
Ett tag trodde man att det var proteinet i gräset som var orsaken, man visste att colibakterier i grovtarmen kunde omvandla aminosyran histidin till histamin vid ett proteinöverskott i grovtarmen. Det visade sig när man provade att spruta en massa histamin på hästar att visserligen fick dom ont i fötterna men man fick inte de skador som leder till sänkning o rotation.
Idag är man övertygad om att det är kolhydrater ner till grovtarmen som ger fång.
Kolhydrater finns i gräs som socker, fibrer o något som heter fruktaner vilka bildas extra mycket av under vissa förhållanden. Socker tas lätt upp i tunntarmen o når knappast ner till grovtarmen fibrer bryts ner långsamt o ger inga problem. Fruktaner däremot kan inte spjälkas i tunntarmen utan passerar ner till tunntarmen där de snabbt bryts ner av syrabildande bakterier.
Man har framkallat fång på hästar genonom att ge fruktaner eller stora mängder stärkerlse.
Nästa fråga är hur hästarna får ont i fötterna av syrabildande bakterier i tarmen.
Man kan inte framkalla fång med endotoxiner o den kraftiga tarmskada o mjölksyraacidos som man kunde se vid stärkelseförsöken får man knappast vid naturlig fång. Vid försöken blev hästarna så dåliga att en del dog o det berodde säkert på endotoxiner o mjölksyra men dessa orsakade knappast fången. En populär teori idag är att streptokocker i grovtarmen bildar ett slags ämnen (metalloproteinaser) vilka förstör skiktet)basalmembranet som binder samman läderhud o överhud i hoven.
Vid insulinresistens på feta ponnier är det andra mekanismer som ställer till det.
-
Kentaur: Du skrev att en korrekt verkad hov kan bli öm i upp till 10 dagar. Jag förstod inte det. Varför? Vad har hänt när det gått 10 dagar? Är det fång som går över av sig själv då?
Och sen undrar jag om du menar att en hov med dålig cirkulation har svårare att få fång eller bara svårare att känna att den har ont? Eller missförstod jag dig helt?
-
Kentaur: Du skrev att en korrekt verkad hov kan bli öm i upp till 10 dagar. Jag förstod inte det. Varför? Vad har hänt när det gått 10 dagar? Är det fång som går över av sig själv då?
Och sen undrar jag om du menar att en hov med dålig cirkulation har svårare att få fång eller bara svårare att känna att den har ont? Eller missförstod jag dig helt?
Vid en kraftig inflammation i lamellerna kan även en korrekt verkad häst (eller vildhäst) bli öm i hovarna. Detta beror i så fall på att hovbenet sjunker något (upphägningen försvagas av vätskeansamlingen i lamellerna) och hästen blir sulöm. Men efter några dagar är allt som vanligt igen. Om man ska kalla det fång eller inte blir en definitionsfråga.
En hov med riktigt dålig cirkulation är stel och trång och har ingen eller mycket liten hovmekanism (dvs utvidgning vid belastning). Det gör också att hovbenet inte roterar riktigt lika lätt. Därmed inte sagt att det är en bra lösning.
En häst med kalla hovar (läs dålig cirkulation) känner inte heller av en lätt hovbenssänkning/rotation lika väl som en häst som normalt har fullgod cirkulation i hovarna.
-
Har ni läst i Ridsport tidningen nr 11? Vildhästars liv lär oss att förebygga fång.
Den Australienska Brumbyen. Har det tufft och har ingen fång. Hästarna i öknen färdas långt och sliter sina hovar allsidigt, de har hårda hårt nötta hovar... Titta på sidan här: http://www.hoofrehab.com/ (http://www.hoofrehab.com/) Där kan en se hur bra och mindre bra hovar ser ut när dom är vårdade enligt den så kallade "Vildhäst" metoden. Man skadar aldrig men gör hovarna bättre!
-
Har ni läst i Ridsport tidningen nr 11? Vildhästars liv lär oss att förebygga fång.
Den Australienska Brumbyen. Har det tufft och har ingen fång. Hästarna i öknen färdas långt och sliter sina hovar allsidigt, de har hårda hårt nötta hovar... Titta på sidan här: http://www.hoofrehab.com/ (http://www.hoofrehab.com/) Där kan en se hur bra och mindre bra hovar ser ut när dom är vårdade enligt den så kallade "Vildhäst" metoden. Man skadar aldrig men gör hovarna bättre! I Sverige finns www.sanhcp.org/kontakt.html (http://www.sanhcp.org/kontakt.html)
-
Jojo, men då tar man väl också det naturliga urvalet med? Att stryker med en o annan häst som inte pallar livet som vildhäst?
-
Kentaur: Hur märker du om att en korrekt verkad hov har inflammerat lamellager och vad beror det på? Om en korrekt verkad häst ändå får fång vilka är då symtomen och vad gör man åt det? Vila, motion, vänta ut det, ta bort från betet?
Särskiljer symtom och behandling av fång på en häst med korrekt verkade hovar från den "vanliga"?
-
Det är oerhört konstigt att man överhuvudtaget kan prata om "vildhästverkning". Hovarna ser nämligen väldigt olika ut beroende på miljön den lever i, är det stenigt ch hårt får den korta och rundade hovar medan hästar som lever på stränder och i mjuk terräng får hovar som blir långa och utflutna.
Tyvärr hittar jag inte bilden men det finns en där man kan se strandlevande hästar med hovar mer eller mindre liknande skidor....
Kentaur; jag håller sannerligen inte strasserverkningen högt (inte heller aanchp, naturlig hovverkare och allt annat i förkortningsform de kallar sig).
Jag vill dock göra fullständigt klart att jag inte har något emot barfotagång per se när det passar hästen och det arbete den ska utföra. Barfotagången skall inte medföra smärta.
Jag tycker också att du gång på gång motsäger dig själv.
"En korrekt verkad hov drabbas inte så hårt av en inflammation i lamellerna. Hästen intar inte fångställning men kan bli öm i hovarna i upp mot 10 dagar. En korrekt verkad hov som fortfarande har skadad lamellrand som inte har läkt kommer inte heller att inta fångställning, men hovbenet kommer att pressa på sulan och göra ont ändå.
Fångställning intar hästen om hovbenet trycker mer på tån. En sådan häst har inte ett markparalellt hovben utan spetsen på hovbenet trycker mot tån. "
och
"Vid en kraftig inflammation i lamellerna kan även en korrekt verkad häst (eller vildhäst) bli öm i hovarna. Detta beror i så fall på att hovbenet sjunker något (upphägningen försvagas av vätskeansamlingen i lamellerna) och hästen blir sulöm. Men efter några dagar är allt som vanligt igen. Om man ska kalla det fång eller inte blir en definitionsfråga."
Sjunker hovbenet är det definitivt fång. Det är inte ens en definitionsfråga. Och nog sjutton kan kan även strasserhästar (och vilda hästar) inta fångställning.
För övrigt tycker jag det kan vara lämpligt att ögna igenom Djurskyddsmyndighetens rapport ang. "barfotaverkare".
http://www.svf.se/Documents/F%C3%B6rbundet/Styrelsen/rapport_om_barfotah%C3%A4star_fr%C3%A5n_dsm.pdf (http://www.svf.se/Documents/F%C3%B6rbundet/Styrelsen/rapport_om_barfotah%C3%A4star_fr%C3%A5n_dsm.pdf)
-
Fast vad vet djurskyddsmyndigheten? De har inte någon sakkunskap utan förlitar sig på andra som talat om att de vet.
(Har själv råkat ur för deras "vetskap" som upphörde med annan anställd som råkade veta mer 8))-
-
Det varierar nog friskt från län till län hur det är ställt med djurskyddets kunnande. Här är de duktiga i alla fall.
-
På irresistenta (insulinresistenta) hästar har sockerhalten en klar betydelse när det gäller fång. När man gör den vanliga foderanalysen kan man också få sockerhalten kollad och den verkar totalt leva sitt eget liv (oavsett om grovfodret är låg el. hö på energi och protein).
Jag skickade min förra höanalys till USA för att få just sockerhalten på papper. Men enligt en expert på utfodringsområdet (nämnda dr i mitt inlägg ovan) så var det, enligt henne, meningslöst av mig att begära denna analys, se förklaring i mitt inlägg ovan. (Det som gör det hela ännu jönigare är att det är svårt att hitta några foderstatliga rekommendationer på hur mycket socker ett grovfoder ska innehålla.)
Det är ju så att det alltid är svårt att prata problem med en forskare ;) och allt ska ju alltid vara bevisat till förbannelse för att anses vedertaget. Sen är de ju aldrig överens heller. Men hon var iaf mycket tveksam till fruktanteorin och menade att det i regel handlade om ett utfodringsproblem - hästarna är för tjocka och välmående idag. Hon är inte min profet, men jag har alltid hennes ord i baktanke.
Och visst är det så att man i många stall kan man finna tjocka hästar som mest går och dassar hela dagarna och dessutom står på kraftfoder, hästar av idag har i regel ingen egentlig uppgift. I vilda livet finns inga vallackar och odräktiga/ej digivande ston. I vilda livet klarar de sig dessutom utan kraftfoder. Vill inte verka synisk och fördömande (har själv haft fånghäst så även jag får mig isåfall en känga), konstaterar bara helt krasst hur det faktiskt kan se ut. Frågan är varför det har exploderat på senare år, för hästar har ju varit leksaker ett bra tag. Det är inte utan att man kan undra i sitt stilla sinne om klimatförändringarna (som idagsläget verkar beskyllas för det mesta) kan ha ett finger med i spelet.
-
Du behöver inte skicka foderanalysen till Usa, det går utmärkt att kolla sockerhalten här i Sverige.
Fruktanets inverkan känns väl som en av de få saker som faktist är bevisade vad gäller utlösande orsak till fång. Däremot är oftast en fet häst mer utsatt än en smal, kanske är det så hon menar?
-
Du behöver inte skicka foderanalysen till Usa, det går utmärkt att kolla sockerhalten här i Sverige.
Fruktanets inverkan känns väl som en av de få saker som faktist är bevisade vad gäller utlösande orsak till fång. Däremot är oftast en fet häst mer utsatt än en smal, kanske är det så hon menar?
Då har det blivit lite lättare nu kan jag tänka mig, ringde alla de större labben och det var väldigt omständigt och väldigt dyrt om man skulle få med allt jag ville, mycket billigare till USA.
Nej hon menade att en häst inte kan sätta i sig de mängder som enl labförsök använts för att trigga igång fång. Det finns ett kandidatarb på SLU som avhandlar just detta. Det är ju skillnad på vad som bevisas i lab och vad som sker i verkligheten och hon menade att de ej heller kunnat utvinna ren fruktan för att använda i testerna och att det därigenom även är tveksamt. Detta var dock 2 år sedan och det kan ju ha hänt saker med forskningen sedan dess, men jag har inte följt debatten.
-
Min häst har blivit hård i mankammen på vårarna och nu i samband med fången. Jag vet ju att sk fettnacke ökar risken för fång, men den här kan svullna upp och bli hårdare över en natt. Vad kan det bero på? Fett lagrar man ju inte så snabbt....
-
Samaka; vad jag förstår bör sammanlagda sockret och stärkelsen i hö inte överstiga 10% för en ir-häst och då bör en "vanlig" häst inte ligga så långt från det. Man kan få bort 35-40% av sockret genom att laka ur höet.
Jag har inte själv gjort sockeranalys men läste om en tjej som gjort det till en helt rimlig kostnad på ett större foderanalysföretag här i Sverige.
Heureka: Det låter som att hästen bygger depåer, läge att vara ytterst försiktig alltså! :o
-
Hej, kommer in lite sent i denna tråd, men jag ville gärna berätta om min gamla märr som fått fång två gånger. Hon är gammal nu och är nöjd med att vara sällskapsdam. Den första gången skedde när hon var sexton och i ärlighetens namn fet...Det är hon inte längre och jag har lärt mig av misstagen. Hon kan aldrig gå barfota mer, men det är ingen "big deal".
Jag har tagit bort kraftfoder, morötter osv som innehåller socker. De gånger hon fått fång har varit höst eller vinter, aldrig på sommaren. Så hon går på bete och mår bra av det. Gamla vallar som inte är så kraftiga handlar det om.
Det som fångade ;) mig i din text var det om det är värdigt att ha hästen i sandpaddock nästan livet ut. För min del är det inte det. Det är klart att man ska göra det som är bäst för hästen. Göra analyser på fodret, matcha det mot hästens behov, eliminera det man kan för att fången inte ska bryta ut, ha en bra hovslagare, m.m.
Men om alternativen har runnit ut, så är det inte fel att ge upp.
-
Hej
Har Basjkirer och de äter så länge det finns mat, de är liksom programmerade så. Skogsbete tror jag är det bästa. Jag drar in stora grenar av asp som hästarna gnager av, gör de det så gnager de inte på ligghallens väggar tex.
Jag skickar en länk till en sida jag tycker är bra.
http://www.naturligahovar.se/fang.html (http://www.naturligahovar.se/fang.html)
Önskar dig lycka till
-
Kan bara hålla med Mánadis, tror ettav felen vi gör med hästarna är att vi låter dem beta på fel mark. Gamla vallar är vallar. Hästar ska inte går på sådana marker. Naturliga marker, men en stor variation av floran är säkert det bästa och som sagt, grenar att gnaga på.
Sedan tror jag inte heller på att man måste sko en fånghäst. Vi gjorde det aldrig och han lever än kusen trots första fång utbrottet vid 4 års ålder. Men han har inte haft fång de senaste två åren heller.
Problemet är väl snarast att hitta en bra hovslagare. vi hade en klåpare en gång, som gjorde honom sämre >:(
-
Ja jag kan tillägga att mina hästar är barfota och hon som har sidan jag länkade till tidigare är barfotaverkare.
Eftersom hela hovkapseln måste bytas ut tycker jag det är logiskt att låta hästen gå utan skor åtminstone under rehabiliteringstiden. Men det finns nog många andra teorier.
Jag har även haft andra raser i mina dagar och vet att inte alla kan gå barfota, hade ett fullblod en gång med bedrövliga hovar som var tvungen att ha skor och skos om varannan vecka.
Lite off topic
Jag tror det kommer fler bra barfotaverkare, det ligger lite i tiden. Har också råkat ut för de som inte kan, som har gått så hårt åt trakterna och traktstöden så hästarna varit ömma länge efteråt och till och med fått hovbölder. Det har gjort att jag själv blivit duktig med rasp och kniv så jag kan underhålla hovarna själv och inte behöver få hästarna verkade så ofta.
Ursäkta trådkapning :-[
-
Kapning? Det handlar ju om fånghästar ???
Det är helt klart skillnad på olika hovslagare. Klåparen var en sk. barfota-expert. Min ordinarie var bara otroligt duktig på barfota verkning. Han lade av med hovslageri för något år sedan, så jag sålde hästen till ett duktigt par, som kan verka själva (mannen har gått i lära hos en duktig hovslagare). Så han mår fortfarande bra, med fina hovar och alltid på bete ;)
-
Har av slöhet inte läst hela tråden men två av mina 8 hästar fick fång en gång och aldrig mer. Den ena en Welschponny och den andra en Nordsvensk. Jag tror inte att man säkert alla gånger kan veta vad som orsakar att hästarna får fång. Welschen gick på ett för fett bete men inte Nordsvensken. Ingen av dom var skodda. Jag tycker ju egentligen att det inte är något liv för en häst att inte få beta och sträcka ut i hagarna. Men det är en annan sak när man blir drabbad själv. Hästarna är ju ens liv. Mina hästar får aldrig något kraftfoder utom en skopa havrekross var vintertid när dom tas in i stallet. Ibland lite rapsolja som vitaminberikning. När min ponny fick fång blev jag rekomenderad av en gammal "räv" att gå så mycket som möjligt med hästen till smärtgränsen för att cirkulationen i hovarna skulle komma igång. Det gjorde vi med bra resultat. Och inte att stå uppstallad utan en stor hage med magert bete. Det fungerade för oss, men som sagt det är ett stort problem med fång hos en del hästägare och en källa till oro och bekymmer. Jag känner verkligen med Er drabbade.
-
har ni kollat om de har mask?
läste en artikel nyligen där experter menar att mask ofta är orsaken till att hästar får fång.
-
Du har inte en länk till artikeln?
-
Om alla hästarna i stallet är drabbade så får man gå på djupet i vad hästarna får i sig för nånting för att skapa denna känslighet.
Förmodligen handlar det om mer än bara socker, eftersom ni ju verkar såpass pålästa att ni vet att ta bort hästarna från bete, men att ändå problemen kommer tillbaka. Det är antagligen så att hästarna är försvagade på något sätt och sockret är bara den utlösande faktorn som tippar den över kanten, eller det kan vara vilket ämne som helst egentligen. Själv tror jag inte att socker måste vara den ENDA faktorn som tippar en häst över kanten till fång. Den kan få fång av många olika saker. Fång är ju en slags förgiftning i magen. Det kan även utlösas av starka preparat såsom t.ex avmaskningsmedel eller penecellin. (en ond circel där fenylbutazon sätts in på en sjuk häst, som blir mera sjuk av den starka medicinen som dödar mikrofloran i tarmen och ytterligare belastar systemet)
Gå igenom grundligt vad hästarna äter och dricker. Gör ett vattentest för det första. Kolla om det finns förhöjda värden av vissa mineraler, eller kanske för lite?
kolla sedan markerna och analysera vilka näringsämnen som förekommer där, och kolla vad hästarna föredrar att äta. kanske har de under lång tid ätit något som inte är bra för kroppen, och som sedan leder till förgiftning? Felaktig mineralbalans är inte bra för kroppen. De ska ju varken ha för lite eller för mycket. Det ska vara lagom. Många hästar överkonsumerar salt trots att forskning visar att de kan reglera sitt eget behov. Ibland är inte hästarna så duktiga på att själva räkna ut sina exakta behov av allt, och "fri tillgång" kan bli lite farligt.
Jag rekommenderar alltid att ge biopromin, ett basmineraltillskott, eftersom det innehåller de vitaminer o mineraler som hästarna oftast behöver med tanke på hur försurade och urlakade markerna generellt sett är nuförtiden jämfört med förr i tiden.
Även om ni inte kan utreda exakta källan till problemet så kan man ju göra åtgärder för förebyggande friskvård och titta efter symptom som går att bota på alternativ väg.
Exempel på symptom att titta efter är: "taxskägg" och långa hårstrån under ganaschen o hakan, svullna körtlar under hakan och bakom ganaschen, tjocka bihålor(knacka på hästens panna o lyssna), dålig hud med utslag eksem, rasp, mugg, svamp i strålen eller på andra ställen, dålig hovmekanism(smal tunn stråle), svullen över njurarna, överhull/underhull, musklernas skick, gallor, svullnader, ömhet på olika ställen i kroppen, spänningar, felaktig benställning(benen ska stå i lod), titta i ögat, har hästen några ögonvitor eller är de bruna? m.m...
Alltså vad jag menar är att man kan försöka titta på hästen och se lite mer subtila tecken på sjukdom. Om man hittar några olika saker så kan man gå vidare med dem och läka hästen inifrån med alternativ terapi såsom örter m.m
en del tror på homeopati men själv tycker jag det känns vettigare att gå på örtmedicin. Det är ju ändå därifrån som många av våra moderna mediciner härstammar, så det är inte ett dugg flummigt egentligen.
Själv möter jag en hel del försvagade och sjuka hästar i mitt jobb som hovvårdare. även om inte hästarna för blotta ögat SER sjuka ut, så finns det alltid symptom där att titta efter, som skvallrar om olika inre belastningar som hästen har. Inte ett dugg konstigt egentligen med tanke på allt vi stoppar i dem - hö från urlakade jordar som kvävegödslats, processade fullfoder med olika sorters spannmål, stärkelse och socker, samt mängder av proteintillskott som ska vara så himla bra, samt därtill regelbundna gifter som tillförs kroppen i form av t.ex avmaskningsmedel, vaccinationer, smärtlindring m.m Sånt sätter spår och belastar hästarna invärtes. Fölet kan vara påverkat redan i magen på sin mamma och mamman har dessa belastningar.
Om man lär sig att läsa dessa tecken och sätta in rätt behandling i TID så kan man förebygga fång, och jag tror då chanserna är ganska goda att kunna ha en fånghäst på bättre premisser än sjukhage året runt. Man får visserligen alltid vara lite mer noggrann med skötseln och kan inte låta dem helt ohämmat gå på bete, men jag tror definitivt att man kan ge en fångkänslig häst ett meningsfullt liv!
Mina fångkänsliga hästar får begränsat med bete vissa tider på året, som är hänvisat till när gräset har den lägsta sockerhalten och näringsvärdet för dem. Sockerhalterna varierar nämligen hela tiden med vädret och mognadstadie, samt typ av olika sorters gräs. Man kan anpassa det hela så det passar för hästen. När de inte får gå på bete så är de instängda i en lite mindre skogshage med grus och sand där de får fri tillgång på gräsfröhalm. Jag ser inga större problem med att ha hästarna i skogshagen. De trivs nog minst lika bra i den hagen som i beteshagen bortsett från att de kanske saknar att beta färskt gräs istället för att behöva äta konserverat gräs. Men samtidigt så är jag inte helt säker på det. För ibland väljer hästarna helt självmant att gå och käka halmen istället för att beta gräset...
Ett värdigt hästliv har nog mer med andra faktorer att göra än ohämmad tillgång till färskt gräs. Om vi ska dra ytterligare paralell till vildhästar, så har ju de sällan tillgång till de gröna himmelriken som vi ger våra tamhästar. De får beta färskt gräs ett par månader om året, och resten av året är det dött och osmakligt och långt mellan varje strå. Det finns vildhästar i öknen, såväl som i gräslandskap. Hästarna anpassar sig! Att hålla en fånghäst behöver inte betyda ett dåligt hästliv om man bara ser till att tillfredställa dess sociala behov, dess tuggbehov, och dess rörelsebehov och upptäckarlusta. Jag håller inte med Ove Wattle om den långa rehabiliteringsperioden han dömer att en fånghäst alltid ska ha. Det beror helt och hållet på hur allvarligt anfall hästen haft och ffa hur ONT den har utan smärtlindring. Rörelse stimulerar läkning och om hästen VILL röra sig så är det absolut inget fel i det, (så länge som den inte går på smärtlindring och smärtan är dold). De lindrigaste anfallen kan hästen återgå till arbete efter några dagar av stelhet. De allra minsta "anfallen" märker inte ens hästägaren av, utan man ser dem i hoven. Jag kallar dessa fånganfall för "förstadie till fång", för ibland är faktiskt gränsdragningen mycket svår.
-
Hej
jag har hört att IR terapi hjälper att bota fång hos hästar jätte effektivt
Infraröd akupunktur
Finns en fantastisk man som heter Johnny i Värmland som har hjälpt hästar att bli fria från fång
Johnny Lindén, diplomerad IR-terapeut. Risäter 30 683 93 RÅDA. 070-666 77 28.
-
Hippievagnens inlägg är jätteintressant tycker jag. För om till ex 25 hästar går på lika eller liknande bete på en stor gård som till ex Alstrum där min Skjöldur bor nu, och bara en får fång under ett år så kan ju kanske förstå att det finns någon bakomliggande orsak til att just den hästen drabbades. Alltså att den kanske inte var riktigt frisk och i balans då den fick fång.
Då jag fått bestämma själv (beror på var han gått inhyrd) så har jag gett Skjööldur fri tillgång på hö i hagen på våren då gräset börjar växa. Än fast det nya gröna är så hemskt gott så går han och äter lite av höet då och då i alla fall. Han känner säkert att han behöver det för magen.
-
Hej!
Har inte läst hela tråden- läste lite i början, kan bli en upprepning....
Jag har haft hästar sedan 1972 med uppehåll 87-99.
Har aldrig haft en enda fånghäst (peppar peppar)
Har alltid hästarna ute så mycket det bara går- har 4 hagar som roterar hela säsongen oftast samma vinterhagar....
Vi gör som följer:
På våren när gräset börjar växa i vinterhagen låter jag dom beta och byter lite till annan hage när gräset tål betning osv
Enda försiktighetsåtgärden är att om det inte hinns beta alla hagar sparas en hage och där tas ensilage eller betesputsas innan det betas, mao betar aldrig på riktigt bra beten
På hösten låter jag hästarna beta och klara sig på bara gräs till oktobers början
Våra hästar tuggar gräs från tidig vår till snön kommer, vissa år med tjäle utan snö går dom på vallarna hela vintern, får torrt ensilage ute och inne oktober- april
mvh/ bosse
-
Jag kollade inte hela tråden, men det man ska tänka på är att drygg 90% av hästar med fång, får fång som symptom av EMS eller PPID.
En lite del av hästar får fång t.ex genom förgiftning eller en överbelastning pga en problem i kropsen eller hovar.
Fång är faktisk en symptom av en underliggande problem och det är mycket viktigt att får denna problem klart. Bara när man vet vad det är som utlöser fången kan man behandla på rätt sätt.
PPID t. ex kraver medicin. Då räcker in diet inte. EMS får man behandla med diet.
Förgifting är en hel annar grej, liksom besvär i kropsen eller hovar eller en av de andra anledningar till fång.
-
Hej!
Jag har en islandsvalack som haft fång och som har diabetes typ två (äter medicin). Den största orsaken till fång är en rubbad tarmflora som kan orsakas av sjukdom ( tex. diabetes), skada (felbelastning som ger belastningsfång) eller av för snabbt foderbyte/ felfodring. Därför bör du börja med att identifiera källan till varför fång uppstår. Det låter ju som att det handlar om snabba övergångar i foderbytet och ett bete med alldeles för högt näringsvärde. Punktar upp några tips och råd:
-Se till att analysera ditt grovfoder för att kunna ge ett hö med låga värden.
- För att stabilisera tarmfloran är linfrökaka och melassfri lusern med linfröolja riktigt bra. Dessa fodertillskott har låg andel stärkelse och högt protein samt fibervärde, vilket är gynnsamt för känsliga hästmagar. Uteslut allt foder som innehåller socker och kolhydrater ( även äpplen och morötter) och vänj hästarna successivt vid det nya fodret. Nässlor och maskrosor sätter fart på ämnesomsättningen och innehåller i stort sett alla vitaminer och mineraler som hästen behöver. Nypon är ett annat snällt tillskott.
- Se till att ha hästarna går på magert bete från april till november, skogsbete samt ängs och hagmark är att föredra då dessa beten har låg näringsnivå. Ett tips är också att låta får eller nötkreatur "förbeta" för att minska kraften i betet.
- Släpp aldrig fånghästar på bete som är frostigt, då frosten kapslar in sockret i gräset och gör det svårt att smälta. Undvik att ha hagar med vassa stenar, det gör ont i ömma hästhovar. Låt hellre hästarna gå i sand/ grushagar med tillgång till halm, hö, friskt vatten och skugga tills dess att snön lagt sig och backen frusit.
- Har era hästar skor? Jag skodde av min valack, vilket bör göras när fång fastställts för att hoven ska kunna läka och återhämta sig. Idag rider jag fem dagar i veckan, året runt, utan skor. Visste ni att tillväxten av hår och päls förbättras och stabiliseras och att kvalitén på hovar och hår ökar när hästen får använda sina hovar som den är skapt för?
I ert fall skulle jag se över vilka växter som finns i hagen, som kan bidra till att hästarnas tarmflora rubbas och att de där med får fång. Har ni t.ex. ek eller alsikeklöver?
Tänk såhär, det är ju en fördel att ni har flera hästar med fång eftersom de då har sällskap av varandra. Med hönät som ger fri tillgång på mat och kompisar tror jag att hästarna kommer att må bra även i grus/sandhagar! Viktigt att poängtera är dock att fånghästar mår bra av motion eftersom det gör att blodcirkulationen kommer igång i hovarna och att magen får jobba, det gynnar helt enkelt matsmältningssystemet och näringsupptagningen!
Det tar tid att hitta balans men allt går bara man vill och törs prova. Med en diabeteshäst som haft fång har jag känt mig både ensam och uppgiven. Ingen veterinär ha kunnat ge några konkreta tips vilket har gjort att jag har fått läsa en hel del forskning och också fått testa mig fram. Idag har min valack levt med diabetes i sex år och inte haft fång på åtta år, så skam den som ger sig! Jag är övertygad om att det går skapa ett bra liv även får hästar med fång. Hoppas att jag med detta inlägg kan hjälpa er och tveka inte att höra av er om ni undrar över något! Jag önskar er all lycka med hästarna.
-
hej, när jag studerade läste vi om fång, det finns ju många saker som orsakar fång, belasning, fölnings fång, förgiftnings fång, för snabbt foderbyte, skada, allt som skapar obalans i tarmfloran kan ge fång och fång känningar.
Jag har min första fång attack här hemma, har även en liten ponny som jag köpt som har haft fång.
jag satte dem alla i en skogshage, det hjälpte inte utan nu har ändå min äldsta fått fång känningar.
Hade jag tvingats till grus hade jag själv inte ansett det vara ett värdigt liv, jag anser att alla hästar är individer.
Har dom haft fång men sedan "tilfrisknat" (en fånghäst är alltid en fånghäst) men att jag ser att dom fortfarande har glimten i ögat och vill leva, så är ju skogsbete ändå något mer fritt.
Men går det så långt att dom lider dagligen eller att dom tvingas stå på grus med bara begränsningar resten av livet så skulle jag ta bort dem.
Man ska absolut ge hästen en chans, men inte på allt för stor bekostnad av deras liv och rörelse, jag anser inte att det är humant eller värdigt.
Har hästen haft ett bra liv, sprungit fritt, varit glad, och sedan blivit sjuk och lider, så har dom haft ett bra liv, man har gjort så gått man kan, och man får minnas det fina och det bra.
Förlåt att jag inte kunde vara till mer hjälp, jag hoppas verkligen att det går bra för er nu!
MVH
-
Enligt min åsikt så ska man inte avla på hästar som har haft fång. -har man en fånghäst ska man naturligtvis sköta om den, men också vara observant på om man kan ge hästen ett värdigt liv eller ej. Vid minsta tvekan ska man avliva hästen. ( Och ja jag har haft en häst som fick fång, åldersrelaterad).
Jag tror fullt och fast på resistensavel.
-
Något som förundrar mig är att förr så fans det inga fånghästar till skillnad mot idag . Mycket beror nog på att i dag får dom för bra vallar och förliste arbete verkar det som .
-
..
-
Fång inte kul alls. Hur gör man? Delar av hagen, det har du gjort. Tilläggsfodrar - med betfor = socker, inte bra. Vad hjälper mot fång? Motion sägs det, och inte näringsrik vall. Ras? Ja det beror på lättfödd eller ej blir olika känslig för fpng men också individuellt. Faktorer att titta på: Avdelad hage blir aväten, utöka och även den delen blir aväten, etc. Hästhovar trampar ner det som växer upp till stor del alltså kan de ha en ok yta ändå. I krisläge, ta kontroll över foderintaget genom utebox och liten fodergiva hö o halm under natten/dagen (på vår och sommar). Fångkänning är ett påhittat begrepp som betyder början till fång egentligen. Håll kåll på det och du kan begränsa skadan. Hästar har arbetat tidigare och så gjortvav med sin energi. Gör de inte det så kan de bli överutfodrade - de betar 18 tim/dygn. Det farliga betet är dels det nya extremt näringsrika första gräset som behöver vänjas in i mindre tidsintervall för att de ska tåla det. Dels den sockerart som bildas i gräset efter frost framkallar fång hos inte hårt arbetande hästar. Håll dem borta från det. Bra att ha grushage vid behov! När du funderat över detta kanske det klarnar hur du kan planera din hästhållning så att det fungerar och blir ett nöje igen. Fånghästar vill också vara glada - rörelse och mindre mat hjälper långt! Hoppas detta kan vara till hjälp, Vänliga hälsningar Karin (haft fånghäst som blev avlivad efter kolik som blev tarmvred stackars häst- men det var efter fånget blivit bra)